Måluppfyllelseanalys - Ekonomistyrningsverket

en beskrivning av ett måls uppfyllelse kan väcka
en del frågor om de åtgärder som har vidtagits för
att nå målet. Om målet har bedömts som fullt uppfyllt
kan man ställa frågan: ”Var det åtgärderna och
inget annat som orsakade måluppfyllelsen?” Om
målet under en följd av år har bedömts som inte
uppfyllt kan man ställa frågan: ”Var åtgärderna missriktade
eller fanns det en motverkande kraft som
gjorde åtgärderna betydelselösa?” Eller som alternativ:
”Är våra styrmedel anpassade till det här målet?”
Att bara ställa sådana här frågor kan vara viktigt men
det kan vara ännu viktigare att besvara dem.
Detta kapitel handlar om hur man kan förklara
målets uppfyllelse, dvs. hur man kan påstå att tillståndets
förändring eller status quo berodde på
åtgärden. Problemet som detta kapitel diskuterar är
alltså hur det kan gå till att undersöka resultatet av
åtgärden när måluppfyllelsen är känd.
Det kan dock inte vara meningen att en årsredovisning
alltid måste innehålla förklarande
måluppfyllelseanalyser. Trots att avsnittet i årsredovisningen
kallas resultatredovisning kan redovisningen
i förhållande till målen mycket väl vara en
tillståndsredovisning. Även om det kan vara viktigt
med såväl beskrivande som förklarande måluppfyllelseanalyser
är det inte säkert att båda dessa
analyser behöver göras med samma regelbundenhet
i en årsredovisning. Det är inte säkert att det ligger
något mervärde i att årligen göra effektanalyser. Sådana
analyser kanske bara behöver göras vart tredje
eller vart fjärde år. Det är heller inte säkert att myndigheten
själv är den mest lämpade att undersöka
resultatet av sina åtgärder. I något fall kanske det
är klokast att kalla in en extern utvärderare (se ESV
2005:2 ). Kort sagt: Den av analyserna som kan ha
bäst förutsättningar att vara såväl årlig som utförd
av myndigheten är den beskrivande måluppfyllelse-
analysen. Med en årlig beskrivande analys har dessutom
halva effektanalysen redan blivit genomförd.
Mätvärden om det faktiska tillståndet ingår i en
förklarande analys.
Hur förhållandet mellan orsak och verkan mer
konkret kan undersökas är emellertid ett gigantiskt
område, som inte till närmelsevis kan behandlas här.
Den orientering i ämnet som ändå ges här kan därför
bara bli en översikt av det mest grundläggande.
Faktiskt och kontrafaktiskt tillstånd
Två saker måste ingå i en förklaring av målets
uppfyllelse. Det måste finnas beskrivningar av ( )
vad som gjordes för att nå målet och (2) i vilken
utsträckning som målet blev uppfyllt. Exempel på
sådana beskrivningar finns i Försäkringskassans årsredovisning
för 2004, bl.a. i förhållande till deras
mål om delad föräldrapenning (se figur 3. ).
Som framgår av Försäkringskassans årsredovisning
har en rad informationsåtgärder vidtagits i förhållande
till målet. Men dessa åtgärder kan knappast
stå för sig själva. Här som överallt beträffande effekter
i samhället är det nödvändigt att också ta hänsyn
till externa faktorer. Och även sådana faktorer finns
angivna i Försäkringskassans årsredovisning. Hur
uttagen föräldrapenning fördelar sig mellan föräldrarna
kan enligt Försäkringskassan påverkas av familjens
inkomst, utbildningsnivå, arbetsmarknadsanknytning,
attityder till arbetet och föräldrarnas vilja.
Att externa faktorer faktiskt är inblandade kan
bevisas med hjälp av tidsserien över tillståndet. Utvecklingskurvan
över andelen manliga dagar började
stiga långt innan det fanns en i regleringsbrevet angiven
anledning att vidta målsyftande åtgärder på området.
När föräldrapenningen infördes år 974 var
andelen manliga dagar 0,5 procent och då fanns bara
det lagenliga uppdraget att handlägga ärenden om
2