Måluppfyllelseanalys - Ekonomistyrningsverket
Måluppfyllelseanalys - Ekonomistyrningsverket
Måluppfyllelseanalys - Ekonomistyrningsverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1<br />
i världen och att dessa data finns publicerade på<br />
internet (www.transparency.org). I detta fall skulle<br />
det därför inte bli mer komplicerat än att gå in på<br />
deras hemsida och ladda ner de berörda ländernas<br />
indexvärden för de senaste åren. När nivåerna för<br />
måluppfyllelse är satta är operationaliseringen klar.<br />
Den operationella definitionen kan förslagsvis<br />
formuleras så här: Enligt 2004 års Corruption Perceptions<br />
Index (CPI) ska värdena öka i förhållande till<br />
föregående års värden för länderna Bulgarien (CPI ><br />
3,9), Rumänien (CPI > 2,8), Ryssland (CPI > 2,7),<br />
Ukraina (CPI > 2,3) och Vitryssland (CPI > 4,2).<br />
En operationalisering behöver alltså inte innebära<br />
att man snickrar ihop ett eget mått och mäter<br />
själv. Man kan mycket väl använda redan befintliga<br />
operationaliseringar och data. Redovisningen kan<br />
sedan sammanställas i en enkel tabell (se tabell 2. ).<br />
I och för sig kan man väl säga att det vaga målet<br />
i exemplet rymmer mycket mer än demokratisk<br />
kultur som socialt kapital. Men ofta blir det bara en<br />
aspekt av målet som är möjlig att mäta. Och även<br />
givet den valda aspekten i målet kan det diskuteras<br />
om ”CPI” är en bra indikator på demokratisk kultur.<br />
Det kan också diskuteras om föregående års<br />
mätvärde är ett bra kriterium för måluppfyllelse.<br />
Hur man mäter och bedömer måluppfyllelse bör<br />
alltid betraktas som något preliminärt.<br />
Tabell 2.1 Socialt kapital i icke ODA-länder i Central- och Östeuropa<br />
Att det blev länderna Bulgarien, Rumänien, Ryssland,<br />
Ukraina och Vitryssland som kom att omfattas<br />
av den operationella definitionen skulle kunna<br />
bero på att Svenska institutet hade prioriterat dessa<br />
länder. I detta fall var det dock regeringen som hade<br />
bestämt att dessa länder skulle prioriteras. Det framgår<br />
av regleringsbrevet till Svenska institutet.<br />
Alltid när man anger rankingvärden (som i tabeller<br />
ovan) bör man också ange en benchmark. Det underlättar<br />
tolkningen av de redovisade värdena. Det<br />
land som för år 2004 ansågs vara minst korrumperat<br />
var Finland med ett CPI-värde på 9,7. Sverige<br />
låg på sjätte plats med ett CPI-värde på 9,2.<br />
Ett svårare fall<br />
Nu är det inte alltid som det finns någon bra förebild<br />
till hands. I så fall blir man tvungen att ”uppfinna”<br />
sin indikator. Ett sätt att göra denna process<br />
hanterlig är att fokusera på vilka avgränsningar som<br />
kan behöva göras.<br />
En indikator mäter alltid någon avgränsad del i<br />
målet. Vilken denna avgränsade del blir kan bero<br />
på hur målet (enligt regleringsbrevet) förhåller sig<br />
till den verksamhet som myndigheten ska bedriva<br />
(enligt instruktionen och andra bestämmelser).<br />
Målet kan täcka in ett större område än vad det<br />
är meningen att myndigheten ska påverka. För<br />
Land Kriterium för måluppfyllelse Tillstånd 2004 Bedömning<br />
Bulgarien CPI > 3,9 CPI 4,1 På väg<br />
Rumänien CPI > 2,8 CPI 2,9 På väg<br />
Ryssland CPI > 2,7 CPI 2,8 På väg<br />
Ukraina CPI > 2,3 CPI 2,2 Inte på väg<br />
Vitryssland CPI > 4,2 CPI 3,3 Inte på väg