Länstransportplan - Region Blekinge

Länsplan för 

regional transportinfrastruktur 

för Blekinge, 2010 – 2021 

Region Blekinge Ronnebygatan 2, SE 371 32 Karlskrona, Sweden 

Tel 0455-30 50 00 Fax 0455-30 50 10 

E-post kansli@regionblekinge.se www.regionblekinge.se

Förord 

Region Blekinge har det samlade politiska ansvaret för Blekinges utveckling. Planering av 

infrastruktur är ett av flera viktiga områden för att skapa regional tillväxt och utveckling. Så 

för oss som arbetar med regionala utvecklingsfrågor är processen med att ta fram en ny länsplan 

för regional transportinfrastruktur ett viktigt arbete. Resultatet ska ligga till grund för 

kommande infrastruktursatsningar i Blekinge som ska stärka regionen ytterligare. 

Arbetet med att ta fram en ny länsplan har engagerat många. Processen har kännetecknats av 

stor öppenhet och engagemang. Samtliga kommuner i Blekinge, länsstyrelsen och Blekingetrafiken 

har varit djupt involverade. Avstämningar har gjorts med näringslivet. 

I konstellationen Regionförbundet i Kalmar län, Regionförbundet södra Småland, Regionförbundet 

i Jönköpings län, Regionförbundet Östsam och Region Blekinge har under hela planeringsprocessen 

regelbundna avstämningar gjorts. Vid dessa möten har också alltid deltagit 

representanter från Banverket och Vägverket. Särskilda överläggningar har hållits mellan Region 

Skåne, Region Halland, Regionförbundet södra Småland och Region Blekinge kring gemensamma 

stråk. Även inom ramen för Sydsams transportberedning har arbetet med länsplanerna 

stämts av. För stråkanalyser och miljöbedömning av analyserade stråk och av länsplanen 

som helhet har Vectura Consulting AB anlitats. 

Parallellt med framtagandet av en länstransportplan har trafikverken presenterat en nationell 

plan. För Blekinges del tillhör E22 och samtliga järnvägar den nationella planen. 

Objekt som finns föreslagna i den nationella planen ska redovisas i länstransportplanen för att 

ge en helhetsbild av samlade åtgärder under planperioden. I regeringens närtidssatsning finns 

beslut om upprustning av Kust till kustbanan, Karlskrona – Emmaboda och etappen Sölve – 

Stensnäs på E22. Utöver dessa objekt har trafikverken prioriterat Lösen – Jämjö och Björketorp 

– Nättraby i nu nämnd ordning. I yttrandet över nationell plan förslår Region Blekinge 

den omvända ordningen. Samtidigt saknar regionen Sydostlänken i trafikverkens prioriteringar. 

Förslag till åtgärder i länstransportplanen redovisas i bilaga 1. 

Med utgångspunkt i regeringens direktiv har processen och arbetet att presentera en länsplan 

för regional transportinfrastruktur för Blekinge präglats av ett transportslagsövergripande synsätt. 

För medborgarna och näringslivet ska transportsystemet bidra till samhällsekonomiskt 

effektiva, långsiktigt hållbara och internationellt konkurrenskraftiga transporter. 

Mot bakgrund av klimatutmaningen och med stöd i den egna klimatrapport som Region Blekinge 

tagit fram, ges kollektivtrafikens utveckling en framträdande roll i planen. Inte minst 

visar sig detta i att Region Blekinge föreslår satsningar för att dramatiskt minska restiden med 

tåg till Öresundsregionen. 

De prioriterade åtgärderna är en följd av den systemanalys som gjordes tillsammans med övriga 

regioner i sydöstra Sverige. Systemanalysen är sedan fördjupad och för Blekinge beskriven 

i fyra stråkanalyser med mål, funktion, brister, strategi enligt 4-stegsprincipen, förslag till 

åtgärder, förväntade effekter och miljöbedömning. 

Mats Johansson Kenneth Olofsson 

Regionstyrelsens ordförande Samordnare Infrastruktur 

och kommunikationer

1 Bakgrund ............................................................................................................................ 4 

2 Transportpolitiken .............................................................................................................. 4 

2.1 Nya transportpolitiska mål ......................................................................................... 4 

2.2 En sammanhållen klimatoch energipolitik............................................................... 5 

2.3 Konkurrens på spåret.................................................................................................. 5 

2.4 Utredning om ny kollektivtrafiklag............................................................................ 6 

2.4.1 Region Blekinge ska säkra trafikutbudet ........................................................... 6 

2.4.2 Fler valmöjligheter ............................................................................................. 6 

2.4.3 Samordnad lag.................................................................................................... 6 

2.5 Regeringens mål 2010 – 2021.................................................................................... 6 

2.6 Regeringens direktiv .................................................................................................. 7 

2.6.1 Medfinansiering ................................................................................................. 7 

2.7 Regeringens närtidssatsning på vägar och järnvägar 2009-2010 ............................... 8 

3 Blekingestrategin................................................................................................................ 8 

3.1 Regionalt Utvecklingsprogram .................................................................................. 8 

3.2 Tillväxt Blekinge – regionalt tillväxtprogram (RTP) för Blekinge............................ 8 

3.2.1 En tillgänglig region........................................................................................... 9 

4 Regional systemanalys för fem län – östra Götaland...................................................... 10 

5 Koppling till annan planering........................................................................................... 12 

5.1 Hållbara städer och regioner i samspel .................................................................... 12 

5.2 Klimatutmaningen ökar kraven på en samordnad stadsoch trafikplanering.......... 12 

5.3 Efterfrågan på kollektivtrafik kommer att öka......................................................... 12 

6 4-stegsprincipen ............................................................................................................... 12 

6.1 Steg 1 Påverka valet ................................................................................................. 12 

6.2 Steg 2 Använd effektivare........................................................................................ 13 

6.3 Steg 3 Förbättra ........................................................................................................ 13 

6.4 Steg 4 Bygg nytt....................................................................................................... 13 

7 Planeringsförutsättningar ................................................................................................. 13 

7.1 Klimatfrågan – ett vägval......................................................................................... 13 

7.2 Vägverkets hastighetsöversyn.................................................................................. 13 

7.3 Fler ska kunna åka med kollektivtrafiken ................................................................ 14 

7.4 Kollektivtrafiken i Blekinge – en grundbult i ett långsiktigt hållbart 

samhällsbyggande ................................................................................................................ 14 

7.4.1 Ett jämställt transportsystem ............................................................................ 15 

7.4.2 Hela resan – från dörr till dörr.......................................................................... 15 

7.4.3 Kollektivtrafiken i den fysiska planeringen ..................................................... 15 

7.4.4 Regional arbetspendling................................................................................... 15 

7.4.5 Tillgänglighetsanpassning av det regionala kollektivtrafiknätet...................... 16 

7.4.6 Vision regional kollektivtrafik 2040 ................................................................ 17 

7.5 Mer cykeltrafik är bättre för hälsa och miljö............................................................ 17 

7.6 Flyg........................................................................................................................... 18 

7.7 Godstrafik................................................................................................................. 19 

7.7.1 Infrastruktur för ett hållbart näringsliv och samhälle i Blekinge ..................... 19 

7.7.2 Blekinges hamnar växer ................................................................................... 19 

7.7.3 Sjömotorvägar från Blekinge till Polen och Baltikum..................................... 21 

7.7.4 Infrastrukturen från Gdynia hamn.................................................................... 22 

7.7.5 Infrastrukturen från Klaipeda hamn ................................................................. 22 

7.8 Blekinges engagemang och beredskap inför planprocessen .................................... 22 

8 Funktion, brister och åtgärder .......................................................................................... 23 

8.1 Fyra funktionella transportstråk genom Blekinge.................................................... 23 

2

8.1.1 Gemensamt för alla stråk.................................................................................. 24 

8.1.2 Större om- och nybyggnader............................................................................ 25 

8.1.3 Samordning med angränsande län.................................................................... 25 

9 Nationell och regional plan i samverkan.......................................................................... 26 

10 Ekonomisk sammanställning........................................................................................ 27 

10.1 Större investeringar .................................................................................................. 27 

10.2 Mindre väginvesteringar .......................................................................................... 27 

10.2.1 Trafiksäkerhetsåtgärder.................................................................................... 27 

10.2.2 Tillgänglighetsåtgärder..................................................................................... 27 

10.2.3 GC-vägar .......................................................................................................... 27 

11 Effektbedömning.......................................................................................................... 28 

12 Miljökonsekvensbeskrivning ....................................................................................... 30 

12.1 Miljöbedömning enligt miljöbalken......................................................................... 30 

12.2 Studerade alternativ.................................................................................................. 32 

12.3 Miljömål................................................................................................................... 32 

12.4 Samlad miljöbedömning .......................................................................................... 32 

12.5 Måluppfyllelse och miljökonsekvenser.................................................................... 32 

13 Uppföljning .................................................................................................................. 37 

14 Bilagor.......................................................................................................................... 37 

Bilaga 1 Ekonomisk sammanställning ................................................................................. 37 

Bilaga 2 Stråkanalyser.......................................................................................................... 37 

Bilaga 3-5 Större objekt i länsplanen ................................................................................... 37 

Bilaga 6 - 8 Objektbeskrivningar E22.................................................................................. 37 

Bilaga 9 Objektbeskrivning Sydostlänken och fyra inlagor som stöder projektet............... 37 

Bilaga 10 Kommunernas prioriteringar................................................................................ 37 

3

1 Bakgrund 

Regeringen har uppdragit åt länen och 

trafikverken att till den 2 november 2009 

upprätta förslag till planer för transportinfrastruktur. 

De fyra trafikverken; Vägverket, 

Banverket, Sjöfartsverket och 

Transportstyrelsen, ska upprätta ett 

gemensamt förslag och de 21 länen var 

sitt förslag. Den nationella planen omfattar 

drift- och underhållsåtgärder på alla 

vägar och järnvägar. När det gäller investeringar 

ingår alla järnvägar och det statliga 

stamvägnätet med tillhörande gång- 

och cykelvägar i den nationella planen. 

Resten av vägnätet ingår i de regionala 

planerna. I Blekinge hör bara E 22 till 

stamvägnätet. 

Vägverkets översikt till ny- och ombyggnadsåtgärder 

i Blekinge. 

2 Transportpolitiken 

I proposition ”Framtidens resor och 

transporter – infrastruktur för hållbar 

tillväxt” 2008/09:35, som överlämnades 

till riksdagen 2009-03-17, anger regeringen 

inriktning för utveckling av det 

svenska transportsystemet under perioden 

2010-2021. Regeringens förslag till 

inriktning utgår från ett trafikslagsövergripande 

synsätt. Ett väl fungerande 

transportsystem nyttjar alla trafikslag på 

ett effektivt, säkert och miljömässigt 

hållbart sätt. De åtgärder som prioriteras 

ska vara samhällsekonomiskt effektiva, 

bidra till klimateffektiv och konkurrenskraftigt 

transportsystem för tillväxt och 

utveckling samt stå i samklang med den 

statliga transportpolitiken. 

2.1 Nya transportpolitiska mål 

Det övergripande målet för transportpolitiken 

är att säkerställa en samhällsekonomiskt 

effektiv och långsiktigt hållbar 

transportförsörjning för medborgarna och 

näringslivet i hela landet. Det övergripande 

målet förtydligas genom två 

jämbördiga mål, ett funktionsmål – Tillgänglighet 

samt ett hänsynsmål – Säkerhet, 

Miljö och Hälsa. 

Tillgänglighet 

Transportsystemets utformning, funktion 

och användning ska medverka till att ge 

alla en grundläggande tillgänglighet med 

god kvalitet och användbarhet och bidra 

till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet 

ska vara jämställt, dvs. likvärdigt 

svara mot kvinnors respektive 

mäns transportbehov. 

Transportsystemet ska ha en ökad fokusering 

på medborgarperspektivet, på stärkt 

internationell konkurrenskraft för näringslivet 

och på att underlätta en hållbar 

regionförstoring. 

Säkerhet, miljö och hälsa 

Transportpolitiken och transportsystemet 

ska utformas så att rese- och transportbehovet 

kan tillgodoses på ett sätt som stimulerar 

till och skapar goda förutsättningar 

för klimatsmartare, energieffektivare 

och säkrare lösningar. 

Transportsektorn ska bidra till att miljökvalitetsmålet 

– Begränsad klimatpåverkan 

– nås genom en stegvis ökad energieffektivitet 

i transportsystemet och ett 

brutet fossilberoende. 2030 bör Sverige 

ha en fordonsflotta som är oberoende av 

fossila bränslen. Transportsektorn ska 

4

även bidra till att övriga miljökvalitetsmål 

nås och till minskad ohälsa. 

För säkerhetsarbetet gäller att transportsystemet 

fortsätter att anpassas till att 

ingen dödas eller skadas allvarligt till 

följd av trafikolyckor. 2020 bör antalet 

dödade i trafiken halverats och antalet 

svårt skadade minskat med en fjärdedel i 

förhållande till 2007 olyckstal. Det innebär 

att omkomna i trafiken ska minska 

från 440 till 220 fram till 2020. 

2.2 En sammanhållen klimatoch 

energipolitik 

Regeringen överlämnade 2009-03-17 

propositionerna - En sammanhållen klimat- 

och energipolitik till riksdagen. Regeringen 

föreslår ett mål på 40 procent 

för Sveriges utsläppsminskningar av 

växthusgaser och ett samlat åtgärdsprogram 

för att uppnå målet. I propositionerna 

presenteras också tre handlingsplaner 

för en fossiloberoende transportsektor, 

för att främja förnybar energi och för 

energieffektivisering. 

Regeringen föreslår mål och strategier 

för att: 

Halva Sveriges energianvändning år 

2020 ska komma från förnybara energikällor. 

Sverige år 2030 ska ha en fordonsflotta 

som är oberoende av fossil energi. 

Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser 

vid mitten av detta sekel ska vara noll. 

Utsläppen av växthusgaser ska vara 40 

procent mindre år 2020 jämfört med 

1990. 

20 procent effektivare energianvändning 

år 2020. 

10 procent förnybar energi i transportsektorn 

2020. 

En särskild samlad åtgärdsplan presenteras 

för hur Sverige ska minska sina utsläpp 

med 40 procent, vilket innebär 20 

miljoner ton koldioxidekvivalenter mellan 

år 1990 till år 2020. 

Riksdagen förväntas fatta beslut om propositionen 

i juni. 

2.3 Konkurrens på spåret 

2009-03-31 överlämnade regeringen propositionen 

– konkurrens på spåret. 

I propositionen föreslås en stegvis öppning 

av marknaden för persontrafik på 

järnväg. Den stegvisa processen inleds 

med att SJ AB:s ensamrätt att utföra persontrafik 

på kommersiell grund upphävs. 

Regeringen har därefter för avsikt att genom 

en förordningsändring öppna marknaden 

för veckosluts- och helgtrafik på 

det järnvägsnät som förvaltas av staten 

från och med den 1 juli 2009. 

Nästa steg innebär att hela det svenska 

järnvägsnätet öppnas för internationell 

persontrafik från och med den 1 oktober 

2009. Härigenom genomförs direktiv 

2007/58/EG om marknadsöppning för 

internationell persontrafik via ändringar i 

järnvägslagen (2004:519). Slutligen föreslås 

att marknaden för persontrafik på 

järnväg öppnas helt från och med den 1 

oktober 2010. 

För att underlätta för resenärer att hitta 

information om resealternativ föreslås att 

de som utför eller organiserar trafik ska 

vara skyldiga att lämna information om 

sitt trafikutbud till ett gemensamt system 

för trafikantinformation. De föreslås även 

vara skyldiga att lämna nödvändiga uppgifter 

för uppföljning och utvärdering av 

utvecklingen på persontrafikmarknaden 

till den myndighet regeringen bestämmer. 

Riksdagen förväntas fatta beslut om propositionen 

i juni. 

5

2.4 Utredning om ny kollektivtrafiklag 

Regeringen beslutade den 5 juni 2008 om 

en översyn av lagstiftningen på kollektivtrafikområdet. 

Syftet är att göra kollektivtrafiken 

mer attraktiv för fler resenärer. 

Uppdraget är främst inriktat på att 

utforma en sammanhållen lag som ger 

goda förutsättningar för dynamik och 

flexibilitet inom kollektivtrafikområdet. 

Den 5 maj 2009 lämnade den särskilde 

utredaren, Ulf Lundin, ett delbetänkande 

som föreslår en ny lagstiftning för kollektivtrafiken 

som innebär att resenären i 

större utsträckning sätts i centrum. Den 

lokala och regionala kollektivtrafikmarknaden 

ska öppnas för konkurrens för att 

resenärerna i större utsträckning än i dag 

ska kunna påverka utbudet. Kollektivtrafikföretagen 

ska ges större möjlighet att 

utveckla kollektivtrafiken på ett sätt som i 

högre grad stämmer överens med resenärernas 

behov. 

2.4.1 Region Blekinge ska säkra trafikutbudet 

Utredarens förslag innebär att kollektivtrafikansvariga 

myndigheter ges ett mer 

övergripande och strategiskt ansvar i förhållande 

till trafikhuvudmännens nuvarande 

ansvar. I varje län ska det finnas en 

lokal kollektivtrafikansvarig myndighet 

med behörighet att kunna ingripa på 

marknaden i syfte att säkra en viss nivå 

på trafikutbudet. I första hand ska ett regionalt 

samverkansorgan vara lokal kollektivtrafikmyndighet. 

Om ett sådant 

saknas föreslås landstinget vara ansvarigt. 

2.4.2 Fler valmöjligheter 

För att säkra resenärernas behov av enkelhet, 

trygghet och effektivitet föreslår 

utredaren att vissa krav ska ställas på 

kollektivtrafikföretagen. Förslag finns 

bland annat om anslutning till standardiserade 

informations-, betal- och bokningssystem. 

– Sammantaget bedömer jag att förslagen 

innebär att resenärerna i större utsträckning 

ska kunna välja sin resa utifrån olika 

kvalitets-, service- och prisnivåer, säger 

utredaren Ulf Lundin. 

2.4.3 Samordnad lag 

För att underlätta en flexibel samordning 

av alla former av kollektivtrafik föreslås 

att reglerna om färdtjänst, riksfärdtjänst, 

skolskjuts och sjukresor samlas i en och 

samma lag. Ansvaret för samordningen 

läggs på den lokala kollektivtrafikansvariga 

myndigheten. 

Den nya kollektivtrafiklagen föreslås 

träda i kraft den 1 januari 2012. Övergången 

till ett öppnare marknadstillträde 

ska enligt förslaget genomföras successivt. 

Slutbetänkandet som behandlar stärkta 

passagerarrättigheter ska lämnas senast 

den 30 september 2009. 

2.5 Regeringens mål 2010 – 

2021 

Regeringen förväntar sig att följande 

förbättringar ska åstadkommas för åren 

2010–2021: 

• Transportsystemet bidrar till tillväxten 

och att fler människor kommer i 

arbete i fler och växande företag i 

hela landet. 

• Arbetsmarknadsregionerna för kvinnor 

och män vidgas. 

• Akuta flaskhalsar i transportsystemet 

försvinner. 

• Tillgängligheten inom storstadsregionerna 

förbättras. 

• Infrastrukturen vårdas med ökade 

satsningar på underhåll. 

• Infrastrukturen säkras för att klara 

klimatförändringarna. 

• Det blir säkrare att färdas på våra 

vägar. 

6

• Hela reskedjan och transporten blir 

bättre samordnad och anpassad till 

användarnas behov. 

• Klimateffektiva resor och transporter 

underlättas vilket bidrar till att uppnå 

de klimatpolitiska målen. 

• Samhällsnyttan av satsningar i infrastrukturen 

kommer att öka. 

2.6 Regeringens direktiv 

Regeringen har anvisat totalt 417 miljarder 

kronor till sin planering för åren 

2010-2021 med följande fördelning: 

Blekinge har i förslagsramen fått 487 

Mkr för 2010-2021, 34,8 Mkr 2010 och 

41,1 Mkr per år 2011- 2021. Åtgärder 

ska även redovisa för nivåer som är 

25 procent högre och 25 procent lägre, 

d.v.s. 609 Mkr respektive 365 Mkr. 

Regeringen har konstaterat att behoven 

av investeringar i statlig infrastruktur är 

betydligt större än tillgängliga resurser 

och erbjuder därför den offentliga sektorn 

och näringslivet att medfinansiera 

angelägna infrastruktursatsningar. 

Av direktiven framgår även att följande 

åtgärder särskilt ska belysas: 

• Införandet av ett nytt hastighetsgränssystem 

på det statliga vägnätet bör 

beaktas vid prioriteringen av åtgärder. 

• Förslagen till länsplaner för utveckling 

av transportsystemet ska omfatta 

åtgärder som främjar användningen 

av cykel. 

• De objekt som ingår i den preliminära 

nationella planen som berör respektive 

län/region ska ingå i länstransportplanen. 

Dessutom framgår av revidering av förordningen 

(1997:263) om länsplaner för 

regional transportinfrastruktur att länsplanen 

även får avse byggande och drift 

av enskilda vägar. 

2.6.1 Medfinansiering 

Regeringen anser att volymen åtgärder i 

nationell och regionala planer kan utökas 

genom att den statliga satsningen kombineras 

med finansiering från andra intressenter. 

Trafikverken är ålagda att pröva 

möjligheten att få medfinansiering till 

varje planerat objekt som föreslås i såväl 

nationell som regional länstransportplan. 

Kommunal och regional medfinansiering 

av statliga vägar och järnvägar är som 

princip ny i Sverige. Sveriges kommuner 

och landsting, SKL är mycket tveksam 

till detta. Det tar inte bara medel från 

givna kommunala och regionala verksamheter 

utan att skapar också en oklar 

ansvarsfördelning mellan stat, kommun, 

landsting och regioner. 

I trafikverkens underlag till regeringens 

proposition står det att i en samfinansiering 

kan följande komponenter ingå: 

• Engångsbidrag från kommun, region 

eller företag 

• Bidrag från kommun, region eller 

företag som utbetalas i takt med byggandet 

• Årlig ersättning för förbättrad funktion 

eller standard 

• Investeringar av kommun, region 

eller företag i egen anläggning 

• Statligt bidrag till annans investering 

• Bidrag från EU 

• Brukaravgifter 

Regeringen gör bedömningen för att infrastruktur 

och kommunikationer ska fungera 

väl, att det är en angelägenhet för 

7

såväl stat som kommuner, landsting, företag 

och resenärer. 

I Blekinge görs samma bedömning, infrastrukturen 

i Sverige ska hänga ihop och 

stödja behov av olika transporter och 

kollektiv- och cykeltrafik. Därför tar Region 

Blekinge och dess medlemmar ett 

stort ansvar för att göra kollektivtrafiken 

ännu bättre och tillgängligare. Speciellt 

trafikeringskostnader på järnväg och dit 

hörande köp av tåg blir framöver en stor 

kostnad för regionen. 

Den nivån på medfinansiering i statlig 

infrastruktur som nu ges uttryck för finns 

i Blekinge inga förutsättningar att rymma 

i en kommun- eller landstingsbudget 

samtidigt som kommunerna själva ska 

underhålla och investera i det kommunala 

vägnätet. Däremot överväger Region 

Blekinge att via länstransportplanen samfinansiera 

ett mötesspår på Blekinge 

kustbana om det inte finns med när regeringen 

beslutar om nationell plan för 2010 

- 2021. 

2.7 Regeringens närtidssatsning 

på vägar och järnvägar 

2009-2010 

Regeringen har i en närtidssatsning pekat 

ut enskilda åtgärder, som tidigareläggs 

och genomförs 2010 - 2013. Berörda 

objekt i Blekinge är E22, sträckan Sölve 

– Stensnäs som byggs om till motorväg i 

ny sträckning och Jämjö - Bröms som 

byggs om till 2 + 1-väg med mittvajer. 

Järnvägen mellan Emmaboda och Karlskrona, 

som ingår i Kust till kustbanan, 

rustas upp. E22 byggs också om i Skåne 

mellan Hurva – Gualöv vilket stärker 

Blekinges närhet till Öresundsregionen. 

Region Blekinge förutsätter att regeringens 

beslut om närtidssatsningar ligger 

fast och genomförs 2010 – 2013. 

3 Blekingestrategin 

3.1 Regionalt Utvecklingsprogram 

Region Blekinges utvecklingsprogram, 

RUPEN, som är den gemensamma plattformen 

för det regionala utvecklingsarbetet 

i Blekinge kan sammanfattas i fem 

kartbilder. 

Det Hållbara Blekinge 

Vision: Morgondagens Blekinge är ett 

hållbart samhälle där kvinnor och män är 

friska, där sysselsättningen är hög och 

medborgarna känner sig trygga – var de 

än bor i regionen. 

Det Samverkande Blekinge 

Vision: Morgondagens Blekinge samverkar 

med positiva krafter. Inåt. Utåt. I alla 

vädersträck 

Det Attraktiva Blekinge 

Vision: Det är en önskan för kvinnor och 

män i alla åldrar att bo och verka i, eller 

besöka morgondagens Blekinge. 

Det Tillgängliga Blekinge 

Vision: Morgondagens Blekinge är knutpunkt 

för Östersjöregionens människor, 

tankar, transporter och kommunikationer. 

Det Innovativa Blekinge 

Vision: Morgondagens Blekinge präglas 

av ett öppet sinne, viljan att förändra och 

modet att pröva nya idéer. 

3.2 Tillväxt Blekinge – regionalt 

tillväxtprogram (RTP) för 

Blekinge 

Den regionala tillväxtarenan förändras 

allt mer. Regionerna får allt större ansvar 

och möjlighet att arbeta strategiskt utifrån 

sina egna förutsättningar. Detta 

gäller inte minst inom området infrastruktur 

och transporter. Blekinges tillväxtprogram 

är ett av flera handlingsprogram 

som betonar och pekar ut betydelsen 

av tillgång till bra infrastruktur, 

8

transporter och utvecklingsfrågor knutna 

till dessa. 

Blekinge kan i dag ses som ett sammanhållet 

arbetsmarknads- och utbildningsområde 

inom vilket personer kan pendla 

med kollektivtrafik. För Blekinges näringsliv 

är den fysiska infrastrukturen av 

avgörande betydelse för att det med 

framgång ska kunna verka och konkurrera 

i en allt mer globaliserad miljö. 

Kollektivtrafiken ska bidra till att förstärka, 

förstora och knyta samman marknader 

för boende, arbete, utbildning, service 

och fritid. Ur ett hållbarhetsperspektiv 

finns det behov av att underlätta införandet 

av miljövänligare drivmedel som 

biogas, el och etanol. 

Visionen är att Blekinges transportsystem 

ska vara en drivkraft för regionens sociala, 

ekologiska och ekonomiska utveckling. 

Blekinges starka position som ITregion 

ska bidra till ökad tillgänglighet 

och produktivitet. 

Målet är att göra Blekinge mer tillgängligt, 

såväl inom regionen som mot omvärlden. 

För medborgarna ska en ökad 

tillgänglighet leda till en bättre service, 

större arbetsmarknad och större utbud av 

nåbara fritidsaktiviteter och för näringslivet 

ge ökad tillgång till arbetskraft, tillgängligare 

råvaror och underlätta kundrelationer. 

3.2.1 En tillgänglig region 

En tillgängligare region minskar dess 

sårbarhet och det blir lättare att rekrytera 

arbetskraft. Större arbetsmarknadsregioner 

resulterar dock i miljöbelastningar 

genom ett ökat trafikflöde. Denna negativa 

påverkan på miljön ska minimeras i så 

stor utsträckning som möjligt bl.a. genom 

att erbjuda effektiva kollektivtransporter 

där det ekonomiskt är försvarbart. Olika 

trafikslag ska samspela och även fungera 

över läns- och nationsgränser. Det är 

viktigt att samverkan sker med angränsande 

regioner för att underlätta studie- 

och arbetspendling. 

De större infrastrukturella prioriteringarna 

finns på E22, Tvärleden (länsvägarna 

121 och 117), riksvägarna 27 och 28, 

Kust till kust banan, Blekinge kustbana 

(mötesspår) och Sydostlänken. Blekinges 

näringsliv behöver en utbyggd E22 och 

Tvärled för att dra nytta av ökad handel 

och export. Fullt utbyggd E22 och Tvärled 

minskar transporttiderna vilket stärker 

industrin i regionen och ger en förbättrad 

miljö. Riksvägarna 27 och 28 är 

viktiga norrgående länkar för tunga 

transporter från och till Blekinge och 

internationellt. 

Järnvägen till Blekinge är viktig och 

trycket på järnvägen ökar i och med att 

allt fler pendlar kollektivt. Kust till kust 

banan behöver rustas upp (finns med i 

regeringens närtidssatsning). Blekinge 

Kustbana behöver ett nytt mötesspår, 

som är ett måste för såväl Blekingetrafiken 

som Skånetrafiken för att kunna dra 

full nytta av Citytunneln i Malmö som 

öppnar för trafik 2011-01-01, med 

genomgående kortare restider genom 

Blekinge och Skåne. 

I Framtidens kollektivtrafik i Blekinge – 

regional strategi (Trivector 2009:14), 

som tagits fram på uppdrag av Blekingetrafiken, 

beskrivs behovet av ytterligare 

ett mötesspår i Bräkne-Hoby före 2020 

för att nå målet halvtimmestrafik. Då kan 

nuvarande trafik på Blekinge kustbana 

förtätas och också trafikeras med Pågatåg 

parallellt med Öresundstågen. Detta 

kommer att innebära att fler väljer att åka 

kollektivt vilket är positivt ur ett hållbarhetsperspektiv. 

Upprustningen av kust till kustbanan 

mellan Karlskrona och Emmaboda, vilken 

beräknas vara genomförd 2013, innebär 

stora möjligheter till utökad gods- 

och persontrafik. Med direkt anslutning 

till södra Stambanan och en eventuell 

Europakorridor blir Kust till kustbanan en 

attraktiv gen förbindelse. Bandelen an- 

9

sluter också på ett naturligt sätt till de 

framväxande kombiterminalerna i Alvesta 

och Värnamo (sydsvenska krysset). 

Sydostlänken är en ny angelägen förbindelse 

mellan södra stambanan och Blekinge 

Kustbana via Olofström. Sydostlänken 

är en mycket viktig järnväg för 

godstrafiken och kan i framtiden också få 

stor betydelse för persontransporter. Att 

godstrafik på järnväg fungerar väl är av 

mycket stor nationell betydelse för stora 

och viktiga företag som Volvo och 

IKEA, men även mindre företag och regionens 

hamnar kommer att ha stor nytta 

av en utbyggd och upprustad järnväg 

mellan Södra stambanan i Älmhult och 

Blekinge kustbana i Karlshamn. Sydostlänken 

möjliggör snabba, miljövänliga 

och intermodala godstransporter till och 

från Östeuropa och Asien och avlastar 

väg- och järnvägsnäten i Sydsverige, 

Danmark och Tyskland. 

Sydostlänken kommer att öka regionens 

och i väster anslutande regioners tillgänglighet 

och aktivt bidra till en förbättrad 

arbetsmarknad för de boende. 

I EU finns Trans-Europeiska Transportnät 

(TEN-T). Målet är att få fram effektiva 

transportkedjor i EU omfattande vägar 

järnvägar, flygplatser, hamnar, inre vattenvägar 

och sjömotorvägar. Region Blekinge 

arbetar aktivt med EU-projekt med 

fokus på miljövänliga transporter. Projekt 

som skall ge Blekinge förutsättningar för 

att ytterligare stärka sin position som en 

framstående aktör vad gäller hållbar 

transportplanering och smarta IT lösningar. 

Transittrafiken ökar i Blekinge i och med 

vår nära koppling till Östersjö- och Öresundsregionen. 

Karlshamns hamn är den 

fjärde största i Sverige vad gäller lastad/lossad 

last och Karlskrona hamn har 

den största enskilda färjelinjen i Sverige 

vad gäller passagerare till och från Polen 

och betydande vad avser transporter av 

RoRo-gods. I Olofström finns södra Sveriges 

största containerterminal. Ökningen 

av transittrafiken innebär miljö- och säkerhetsrisker 

samtidigt som man kan se 

att bristande infrastruktur hindrar Blekinge 

att i större utsträckning bindas 

samman med övriga regioner i Sverige 

och i södra Östersjöområdet. Med utgångspunkt 

från bland annat Hamnutredningens 

förslag, där Karlshamns hamn i 

samverkan med Karlskrona hamn pekas 

ut som nationellt strategiska hamnar, är 

Region Blekinges inriktning att de av 

regionen prioriterade infrastruktursatsningarna 

fullt ut förs in i den nationella 

transportplanen 2010 – 2021. Detta bör 

ske i ett tidigt skede så att bristerna kan 

åtgärdas i närtid. 

NetPort i Karlshamn arbetar för att i en 

internationell miljö utveckla ett koncept 

för en svensk kilometerskatt för tunga 

fordon som uppfyller svenska krav, men 

som samtidigt är harmoniserat med den 

europeiska utvecklingen. Detta arbete 

skapar förutsättningar för ytterligare telematiktjänster 

av stort värde för samhället 

som förbättrad trafiksäkerhet, effektivare 

transportplanering, bättre användning 

av vägtransportsystemet och framförallt 

för att skapa en positiv påverkan 

på miljön i syfte att minska koldioxidutsläppen. 

Insatser som prioriteras är: 

•Utveckla intelligenta transportlösningar 

som förbättrar tillgängligheten och ökar 

förutsättningar för regionförstoring. 

•Miljöanpassad och energieffektiv regionförstoring 

• Utveckla samverkan mellan olika transportslag. 

•Stärka befintliga transportkorridorer. 

4 Regional systemanalys för 

fem län – östra Götaland 

Som ett första steg i att kunna beskriva 

och prioritera viktiga transportkorridorer, 

10

samband och samverkan mellan olika 

transportbehov gav regeringen 2008 de 

regionala planupprättarna i uppdrag att 

göra en systemanalys. Samma uppdrag 

gavs till trafikverken som underlag till en 

nationell åtgärdsplan för 2010 – 2021. 

Mot bakgrund av regeringens direktiv 

beslöt de fem länen i östra Götaland att 

göra en gemensam regional systemanalys, 

inte minst för att fånga viktiga samband 

och ge en sammanvägd bild av infrastruktur 

och transportbehov som prioriteras. 

Systemalysen ger en enhetlig bild av vad 

de ingående regionerna ser som strategiskt 

för ett hållbart transportsystem. 

Särskilt pekas på vikten av regionförstoring, 

att kollektivtrafiken blir ännu mer 

attraktiv och att transportinfrastrukturen 

hänger samman i Sverige men även stödjer 

den ökande internationaliseringen 

inom transportområdet. Systemanalysen 

slog fast att de viktigaste sambanden 

inom området är mellan universitetsorterna, 

större godsnoder och turismområdena. 

De viktigaste sambanden för östra Götaland. 

Rött = Stråk till de viktigaste kunskaps- och tillväxtnoderna. 

Blått = Stråk mellan de viktigaste godstransportnoderna 

för transporter till nationella och internationella 

destinationer. 

Grönt = Stråk till de viktigaste turistområdena. 

Lila = Stråk i södra Sveriges glesbygd. 

Samtliga län har som mål att utöka det 

område man ska kunna arbeta inom samt 

att transporterna ska vara så miljövänliga 

som möjligt. I systemanalysen identifierade 

vi ett antal stråk 

Viktiga stråk i östra Götaland. 

1. Stockholm-Östergötland-Jönköpings län- 

Kronobergs län-Öresund. 

2. Stockholm-Kalmar-Blekinge-Öresund 

3. Stråk mot Göteborgsregionen 

4. Stråken Blekinge respektive Kalmar mot Växjö-Göteborg, 

alternativt Jönköping 

5. Stråken Växjö-Halmstad, Blekinge-Halmstad 

och Jönköping-Halmstad 

6. Jönköping-Västervik/Oskarshamn 

7. Stråket Växjö-Linköping 

8. Stråket från Östergötland mot Mälardalen via 

Katrineholm och mot Örebro via Finspång 

9. Stråket Blekinge-Örebro-Bergslagen 

10. Stråket Örebro-Linköping-Oskarshamn 

11. Stråket Växjö-Malmö/Öresund 

12. Stråk från Jönköpingsregionen mot Skaraborg 

11

5 Koppling till annan planering 

En heltäckande åtgärdsplanering som 

styrs av regeringens propositioner, förordningar 

och direktiv, ett omfattande 

underlagsmaterial och flera utredningar 

samt regionala systemanalyser, måste 

kopplas till kommunala planeringsprocesser. 

En effektiv samordning mellan planeringen 

av markanvändning och transportinfrastruktur 

är väsentlig för att åstadkomma 

resurseffektiva lösningar. Den 

fysiska planeringsprocessen regleras i 

lagen om byggande av järnväg, väglagen, 

plan- och bygglagen samt i miljöbalken. 

Planering är en omfattande utrednings- 

och prövningsprocess som kräver tid, inte 

minst på grund av den kommunikation 

som krävs mellan myndigheter, kommuner, 

övriga organisationer och berörda 

enskilda. 

Den fysiska planeringsprocessen för infrastrukturanläggningar 

och kommunernas 

planering för markanvändningen som 

helhet bör effektiviseras i syfte att korta 

ledtiderna fram till färdig anläggning. 

Samtidigt får inte det demokratiska inflytandet, 

rättssäkerheten eller miljöhänsynen 

åsidosättas. 

5.1 Hållbara städer och regioner 

i samspel 

Utvecklingen av bebyggelsestrukturen 

spelar långsiktigt en mycket stor roll för 

möjligheterna att utveckla transportsystemet 

i linje med de transportpolitiska 

målen. Ett effektivt transportsystem är å 

andra sidan en förutsättning för att kunna 

nå generella samhällsmål som regional 

utveckling och hållbar tillväxt. Det är 

nödvändigt med en samordning av de 

olika planeringsprocesserna för trafik, 

trafikinfrastruktur samt övrig fysisk samhällsplanering 

på olika organisatoriska 

nivåer i samhället, d.v.s. nationell, regional 

och kommunal nivå. 

5.2 Klimatutmaningen ökar kraven 

på en samordnad stadsoch 

trafikplanering 

De växande klimatproblemen accentuerar 

behovet av hållbar utveckling av städer 

och tätorter. Mot bakgrund av behovet av 

regionförstoring och utvidgade arbetsmarknadsregioner 

är det nödvändigt med 

en samordnad stadsoch trafikplanering 

som också inkluderar landsbygden. Planeringen 

måste ta hänsyn till de samband 

och ömsesidiga beroende som finns mellan 

städer och landsbygden, till exempel 

när det gäller råvaruproduktion, arbete, 

boende och friluftsliv. 

5.3 Efterfrågan på kollektivtrafik 

kommer att öka 

Klimatutmaningen kommer att öka efterfrågan 

på effektiva kollektivtrafiklösningar. 

Om dagens bilister väljer att göra 

var femte bilresa med kollektivtrafik i 

stället för som i dag med bil så behöver 

kollektivtrafiken i stort fördubbla sin 

kapacitet. Det kräver framförhållning, 

bl.a. i form av reserverade utrymmen för 

järnvägsspår, bussgator, cykelvägar, stationer, 

hållplatser, ombytespunkter, pendelparkeringar 

etc. 

6 4-stegsprincipen 

Fyrstegsprincipen är en planeringsmetod 

för att hushålla med resurser och minska 

transportsystemets miljöpåverkan. Den 

går ut på att steg för steg analysera hur 

ett trafikproblem bäst kan lösas – i första 

hand genom att påverka behovet av 

transporter, i sista hand genom stora nybyggen. 

6.1 Steg 1 Påverka valet 

Åtgärder som påverkar transportefterfrågan 

och val av transportsätt. 

Omfattar planering, styrning, reglering, 

påverkan och information 

12

med bäring på såväl transportsystemet 

som samhället i övrigt för att minska 

utrymmeskrävande, säkrare eller miljövänligare 

färdmedel. 

6.2 Steg 2 Använd effektivare 

Åtgärder som ger effektivare utnyttjande 

av befintligt väg- och järnvägsnät. 

Omfattar insatser inom planering, 

styrning, reglering, påverkan och information 

riktade till transportsystemets 

olika komponenter för att använda 

befintligt väg- och järnvägsnät 

effektivare, säkrare och miljövänligare. 

6.3 Steg 3 Förbättra 

Förbättringsåtgärder i transportsystemet. 

Omfattar förbättringsåtgärder och 

ombyggnader i befintlig sträckning 

t.ex. trafiksäkerhets- eller bärighetsåtgärder. 

6.4 Steg 4 Bygg nytt 

Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. 

Omfattar om- och nybyggnadsåtgärder 

som ofta tar ny mark i anspråk, 

t.ex. nya väg- och järnvägssträckningar. 

7 Planeringsförutsättningar 

Utformningen och balansen i en ny länstransportplan 

berör hela samhället. Åtgärder 

som föreslås ska möta behov, allt 

ifrån enskilda medborgare som i sin vardag 

utnyttjar kollektivtrafiken eller pendlar 

på annat sätt, till att understödja stärka 

och utveckla näringslivet. Därför är regionala 

mål och strategier grundbultar som 

varit vägledande för arbetet och som i 

den regionala systemanalysen vävts 

samman till en helhet där viktiga interregionala 

och gränsöverskridande transportstråk 

pekats ut. 

Planen präglas av ett trafikslagsövergri- 

pande synsätt med tillämpning av 4stegsprincipen 

och ger förslag till åtgärder 

som främjar och utvecklar transportsystemet. 

Nyckelord är tillgänglighet, 

ökad trafiksäkerhet, jämställdhet, främja 

kollektivtrafiken, cykelvägar och intermodala 

transporter. 

7.1 Klimatfrågan – ett vägval 

Klimatutmaningen som världen står inför 

kräver kraftfulla insatser. I Sverige svarar 

idag transportsektorn för cirka en tredjedel 

av de svenska utsläppen av växthusgaser. 

Frågan är komplex och kräver därför 

en genomtänkt och långsiktig strategi. 

Utmaningen att förhålla oss till klimatutvecklingen 

och bidra till att bromsa in 

och minska de negativa konsekvenserna 

har gjort att Region Blekinge tagit fram 

en klimatrapport – ”Politik för en ny balanspunkt”. 

Rapporten är ett viktigt dokument 

och avspeglar sig i balansen mellan 

de åtgärder som föreslås i länstransportplanen 

2010 -2021. 

7.2 Vägverkets hastighetsöversyn 

Under 2008 har Vägverket infört nya 

hastighetsgränser på nationella vägar 

baserat på ett tiostegsystem. 

Det finns även en översyn och förslag till 

nya hastighetsgränser på övriga statliga 

vägar. Införandet av dessa nya hastighetsgränser 

är planerat till senare delen 

av 2009. Översynen berör också och 

måste samordnas med införandet av nya 

hastigheter inom tättbebyggt område med 

kommunal väghållning och kommunala 

hastighetsbeslut. Syftet är att hastigheten 

successivt ska anpassas efter hur säker en 

väg är. Målet är att hitta en balans mellan 

kraven på trafiksäkerhet, miljö, tillgänglighet, 

framkomlighet, positiv regional 

utveckling och jämställdhet. 

Om bedömningen görs att hastighetsförslagen 

i någon del har allt för stor negativ 

13

inverkan på restid och tillgänglighet, kan 

fysiska åtgärder som medger en högre 

hatighet tas upp i länstransportplanen. 

Fig. Karta som visar hastighetsförändringar 

alt nya hastigheter 

7.3 Fler ska kunna åka med kollektivtrafiken 

Riksdagen har uttalat att kollektivtrafiken 

ska vara anpassad för alla till år 2010. 

Detta innebär att fordon och infrastruktur 

ska anpassas så att även resenärer med 

funktionshinder ska kunna använda sig 

av kollektivtrafiken. Med hänsyn till 

riksdagens ställningstagande har trafikhuvudmännen 

under senare år i mycket 

stor utsträckning inriktat sina infrastrukturinvesteringar 

på tillgänglighetsanpassning 

av hållplatser, terminaler och stationer. 

Däremot har åtgärderna t.ex. varit 

mer begränsade vad gäller investeringar 

för att skapa trafiksäkra och tillgängliga 

gångvägar från och till hållplatserna. 

I sydöstra Sverige har länen kommit olika 

långt i arbetet med att tillgänglighetsanpassa 

kollektivtrafiken och inget län 

kommer fullt ut att uppnå målet till år 

2010. En inriktning är därför att fortsätta 

tillgänglighetsanpassningen av kollektivtrafiken 

även under den nya planperioden 

2010-2021. 

Vägverket Region sydöst har tagit fram 

ett förslag till s.k. värnat vägnät. Detta 

vägnät, som är av särskild stor betydelse 

för en samordnad regiontrafik, är en viktig 

grund för framtida infrastruktursatsningar 

för ökad tillgänglighet. Ett mål är 

att hållplatser och terminaler och stationer 

i det av Vägverket värnade vägnätet 

ska vara tillgänglighetsanpassade senast 

till år 2015. 

Fig. Karta över värnat vägnät 

7.4 Kollektivtrafiken i Blekinge – 

en grundbult i ett långsiktigt 

hållbart samhällsbyggande 

Kollektivtrafiken ska ses som det transportmedel 

som utgör grundbulten i ett 

långsiktigt hållbart samhällsbyggande. 

Kollektivtrafiken har flera viktiga funktioner 

för att få en fungerande tillgänglighet, 

en bra struktur för arbete och studier 

och inte minst ur ett miljöperspektiv. 

Mycket talar för att dessa behov kommer 

att öka under kommande år. 

Mot denna bakgrund pågår i Region Blekinge 

en parlamentarisk utredning som 

ska ge förslag till en långsiktig trafikinriktning 

med utgångspunkt i lokalt, regionalt 

och interregionalt resande. I utredningens 

direktiv betonas särskilt tillgäng- 

14

lighet till större arbetsmarknads- och studieregioner, 

klimatoch miljöaspekter 

och samverkan över regiongränser. 

7.4.1 Ett jämställt transportsystem 

Transportsystemet ska utformas så att det 

svarar både mot kvinnors och mäns 

transportbehov. Det är svårt att hitta åtgärder 

som inverkar mer positivt eller 

negativt för män respektive kvinnor. Män 

använder dock bilen mer än kvinnorna 

för arbetspendling. Kvinnor reser mer 

kollektivt lokalt medan män tenderar att 

köra bil längre sträckor. Åtgärder som 

förbättrar kollektivtrafik, gång och cykelvägar 

ger bättre valmöjligheter att 

utnyttja transportsystemet på ett mer 

jämställt sätt. 

7.4.2 Hela resan – från dörr till dörr 

För att även resenärer med funktionshinder 

ska kunna använda sig av kollektivtrafiken 

krävs att hela resan mellan start 

och mål inklusive bytespunkter fungerar. 

Såväl fordon som infrastruktur måste 

vara tillgänglighetsanpassat. För att fler 

t.ex. ska kunna åka i den allmänna kollektivtrafiken 

och färre ska vara i behov 

av särskilda transporter som färdtjänst, 

krävs väl utformade bytespunkter där 

färdtjänst ansluter till lokal- eller regionalbuss. 

Vidare måste bussterminaler och 

stationer vara anpassade så att man kan 

göra byten vid längre resor. En inriktning 

i länstransportplanen är att lyfta fram 

åtgärder som innebär att hela resan kan 

ske i den allmänna kollektivtrafiken och 

att linjer med mycket resande, starka 

stråk, i sin helhet tillgänglighetsanpassas. 

Ett annat mål är att förbättra kollektivtrafikens 

framkomlighet inom bl. a. tätorterna. 

7.4.3 Kollektivtrafiken i den fysiska 

planeringen 

En stor brist idag är den begränsade samordning 

som förekommer mellan trafik- 

och bebyggelseplanering, planering av 

gång- och cykelvägar m.m. Detta leder 

till sämre trafiklösningar, energieffektivitet 

och onödig stor miljöpåverkan. Det 

här kan förbättras genom en ökad samordning 

av trafikplaneringen och samhällsplaneringen 

i övrigt. Kommuner bör 

därför vid upprättande av planer, översiktsplaner 

och detaljplaner, beskriva hur 

man löser kollektivtrafiken på ett bra sätt 

och vilka infrastrukturåtgärder som är 

nödvändiga för att kollektivtrafiken ska 

bli tillgänglig för alla. T.ex. bör det 

framgå av planerna vilken kollektivtrafik 

som kommer att finnas samt hur man på 

det mest energi- och miljöeffektiva sättet 

trafikförsörjer ett visst bostads- eller arbetsplatsområde. 

För att få igång den här processen bör 

trafikhuvudmännen ta initiativ till diskussioner 

med länens kommuner om hur en 

bättre samordning ska kunna ske av den 

kommunala fysiska planeringen och kollektivtrafikplaneringen. 

7.4.4 Regional arbetspendling 

Den regionala arbetspendlingen har ökat 

under en längre period även om ökningstakten 

under senare år avtagit något. Från 

många håll har strävan varit att åstadkomma 

regionförstoring genom utbyggnad 

av kommunikationerna. Det här gäller 

inte minst Blekinge. Satsningen på 

Blekinge Kustbana och regional busstrafik 

har haft väsentlig betydelse för den 

regionala pendlingen. Från början av 

1990-talet och fram till idag har resandet 

på Blekinge Kustbana ökat från drygt 

200 000 resor till över 1,5 miljoner resor 

per år. 

Pendlingen och regionförstoring har väsentliga 

ekonomiska fördelar för kommunerna 

och regionen. Fortsatta satsningar 

på den regionala kollektivtrafiken planeras 

därför under de närmaste åren. Planerade 

trafiksatsningar måste också följas 

upp med nödvändiga infrastrukturinvesteringar 

för att bl.a. minska restiderna 

15

och skapa ett tillgängligt regionalt kollektivtrafiksystem. 

Den satsning som gjorts 

på nytt gemensamt biljettsystem som 

Blekinge gjort tillsammans med bl.a. 

Skåne kommer också att underlätta den 

regionala pendlingen. 

Av nedanstående tablå framgår de största 

regionala pendlingsrelationerna som berör 

länets kommuner. Uppgifterna avser 

arbetspendling år 2007. Störst bruttopendling, 

d.v.s. pendling i bägge riktningarna, 

har Karlskrona - Ronneby med 

närmare 3 500 pendlare. I förhållande till 

kommunstorlek har Olofströms kommun 

en omfattande inpendling. Med hänsyn 

till rådande lågkonjunktur för bl.a. bilindustrin 

kan detta pendlingsmönster förändras 

under kommande år. Beslutad 

satsning på Kust till kustbanan, Karlskrona-Emmaboda, 

och planerade satsningar 

på regionalbusstrafik längs kusten samt 

till Tingsryd-Växjö och Älmhult kommer 

att ge ökade möjligheter till regional arbetspendling. 

Regionala pendlingsrelationer med mer än 200 

pendlare 

Bruttopendling Antal pendlare 

Karlskrona-Ronneby 3 458 

Karlshamn-Olofström 1 363 

Sölvesborg-Bromölla 1 260 

Karlshamn-Ronneby 1 186 

Sölvesborg-Karlshamn 998 

Karlskrona-Karlshamn 960 

Sölvesborg-Kristianstad 847 

Olofström-Bromölla 552 

Karlskrona-Torsås 537 

Sölvesborg-Olofström 491 

Karlskrona-Stockholm 368 

Karlskrona-Kalmar 360 

Ronneby-Tingsryd 306 

Karlskrona-Emmaboda 290 

Karlshamn-Kristianstad 289 

Karlshamn-Bromölla 279 

Karlshamn-Tingsryd 270 

Olofström-Kristianstad 267 

Olofström-Tingsryd 244 

Karlskrona-Malmö 243 

Karlskrona-Växjö 217 

Åtgärder som särskilt främjar kollektivtrafiken 

I länstransportplanen har fördelats ca 

94 mnkr som investeringsmedel vilka 

direkt kan sägas påverka kollektivtrafiken 

under planperioden 2010-2021. 

Av angivna medel avser 61 mnkr ny 

mötesplats på Blekinge Kustbana mellan 

Karlshamn och Bräkne-Hoby. Övriga 

33 mnkr avser mindre kollektivtrafikobjekt, 

flyg och sjöfartsobjekt till 

vilka statsbidrag kan utgå med 50 %. 

Medlen till mindre kollektivtrafikobjekt 

avses under perioden främst användas 

till: 

• Fortsatt tillgänglighetsanpassning 

som möjliggör att alla kan 

använda sig av kollektivtrafiken 

• Ökad framkomlighet för busstrafiken 

under rusningstid, 

busskörfält, signalprioriteringar 

m.m. 

• Realtidsinformation 

• Trafiksäkra bytespunkter 

• Öppen Närtrafik, lokal trafik 

och regional trafik 

• Trafjksäkerhetsåtgärder vid 

hållplatser, gång- och cykelvägar 

fram till hållplatser 

• Järnvägsinvesteringar som avser 

fortsatt förbättrad service 

på stationerna 

7.4.5 Tillgänglighetsanpassning av 

det regionala kollektivtrafiknätet 

Regeringen har föreskrivit att den regionala 

planen för transportinfrastruktur ska 

innefatta en beskrivning av ett för personer 

med funktionsnedsättning prioriterat 

regionalt transportnät inom vilket infrastrukturen, 

stationerna och fordonen ska 

kunna användas av alla. 

16

Trafikhuvudmannen Blekingetrafiken 

har, i nära samråd med kommunerna, 

Vägverket och Banverket, under det senaste 

decenniet gjort stora satsningar för 

att tillgänglighetsanpassa kollektivtrafiken. 

Målsättningen är att hela det regionala 

kollektivtrafiknätet skall kunna användas 

av personer med funktionsnedsättning. 

Detta innebär att såväl hållplatser 

som fordon måste vara utformade på 

ett sådant sätt att resor möjliggörs för 

resenärer med funktionshinder. 

Länets större hållplatser, terminaler och 

stationer kommer i princip att vara tillgänglighetsanpassade 

under de allra närmaste 

åren. Plattformarna vid länets stationer 

har vidare anpassats till tågens 

golvnivå vilket gör att det inte finns något 

hinder att gå på och av tågen med t.ex. 

rullstol och rollator. Trafikhuvudmannens 

samtliga bussar är, med undantag av expressbussarna, 

låggolvbussar. Flertalet 

expressbussar har ramp eller lift som gör 

det möjligt att ta ombord rullstol. 

Även om tillgänglighetsanpassningen 

kommit förhållandevis långt i Blekinge 

återstår åtgärder att genomföra under 

planperioden. T.ex. återstår hållplatsåtgärder 

för att regionala linjer i sin helhet 

skall kunna anses som tillgänglighetsanpassade. 

På de regionala vägar samt väg 

E 22 som ingår i det värnade vägnätet är i 

princip samtliga hållplatser med minst 20 

resande per dag tillgänglighetsanpassade. 

Huvuddelen av kvarvarande åtgärder 

önskar trafikhuvudmannen genomförda 

under perioden 2009-2012. 

7.4.6 Vision regional kollektivtrafik 

2040 

Blekingetrafiken har i sin regionala kollektivtrafikstrategi 

bl.a. gjort en vision för 

den regionala kollektivtrafiken år 2040, 

ett underlag som finns med i Region Blekinges 

parlamentariska utredning kring 

kollektivtrafiken i Blekinge. 

Syftet med Blekingetrafikens vision är 

bl.a. att sätta kollektivtrafikens utveckling 

i ett sammanhang och att skapa en önskvärd 

och nåbar framtidsbild genom ett 

trovärdigt resonemang. 

I visionens sägs att det generellt är så att 

resandeutvecklingen hos de mer energikrävande 

transportsätten som bil och flyg 

får stå tillbaka för de hållbara alternativen. 

För de regionala resorna behåller 

bilen sin starka ställning som det mest 

använda transportmedlet, tack vare kortare 

restid från dörr till dörr i huvuddelen 

av resrelationerna. I de tyngsta stråken 

sker dock en allt större del av resorna 

kollektivt. Detta gäller i synnerhet på 

Blekinge Kustbana, där tåget har mycket 

goda förutsättningar att konkurrera med 

korta restider och tydlig anknytning till 

Öresundsregionen. 

I visionen sägs vidare att år 2040 är resandet 

med kollektivtrafiken mer utspritt 

över dagen och över veckan. I de tunga 

stråken är kollektivtrafiken ett mycket 

attraktivt alternativ för alla typer av resor. 

Bakgrunden är kollektivtrafikens höga 

kvalitet och standard enligt ledorden 

snabbhet, enkelhet, attraktiva fordon och 

bra trafikinformation. Restiden och framförallt 

pålitligheten säkras genom att kollektivtrafiken 

prioriteras på strategiska 

ställen i infrastrukturen. Separata bussfiler 

och korsningar med signalprioritering 

är exempel på åtgärder som skapat förutsättningar 

för en god utveckling av kollektivtrafiken. 

7.5 Mer cykeltrafik är bättre för 

hälsa och miljö 

Andelen gång- och cykeltrafik av de korta 

resorna bör öka. Kombinerade resor 

med gång/cykel och kollektivtrafik bör 

underlättas. Cykelturismen i Sverige bör 

utvecklas. 

Efter bilens kraftiga genomslag i början 

av 1960-talet blev det i de flesta trafikmiljöer 

farligt och otrivsamt att vara cyk- 

17

list. Cykeln fick en mer undanskymd roll 

i relation till motordrivna färdmedel. Cykelandelen 

av alla resor har sedan dess 

successivt minskat liksom cyklingens 

andel av den totala färdsträckan. 

Cykeln ska kunna ses som ett attraktivt 

alternativ för en del av eller hela resan. 

För att åstadkomma detta krävs insatser 

inom en rad områden – infrastruktur, 

planering och uppföljning, regler och 

vägvisning, organisation och samverkan, 

kunskapsuppbyggnad samt kommunikation. 

Den största potentialen att snabbt öka 

andelen resor med cykel bedöms i första 

hand finnas inom tätorter och för resor 

som är kortare än fem kilometer. I vissa 

tätorter finns sannolikt en överflyttningspotential 

för även lite längre resor. 

Fig. De allra flesta kan gå två kilometer. Var 

tredje resa av dessa sker med bil idag. 

Fig. Att cykla fem kilometer tar ungefär en kvart. 

Nästan var annan 5-kilometersresa sker med bil. 

Här finns en stor potential för överflyttning av 

resor. 

Den enskilt viktigaste åtgärden för att öka 

användningen av cykel utanför tätorterna 

i Blekinge är en förbättrad infrastruktur 

för cyklisterna. Utanför tätorterna tvingas 

cyklister till övervägande del cykla på 

vägbanan eller på vägrenar av varierande 

bredd. För att ytterligare förbättra säkerheten 

i Blekinge för de som redan cyklar, 

eller de som vill men inte vågar, finns 

behov av investeringar i cykelvägar mellan 

olika tätortsbebyggelser. Nya cykelvägar 

innebär också en förbättrad tillgänglighet 

och säkerhet för gående som 

också kan nyttja dessa. 

På uppdrag av turistnäringen har en förstudie 

tagits fram om en cykelturistled 

genom Kronoberg, Blekinge och Österlen. 

I Blekinge föreslås leden gå genom 

Olofström, Karlshamn och Sölvesborgs 

kommuner. Förankring av projektet i berörda 

kommuner pågår. Utanför Blekinge 

är det Växjö, Tingsryd, Alvesta, Bromölla, 

Kristianstad och Simrishamns kommuner. 

Som möjliga finansieringskällor, förutom 

kommunerna själva, förs fram strukturfondsprogrammen 

Skåne-Blekinge och 

Småland med öarna samt bidrag från staten. 

7.6 Flyg 

Ronneby flygplats är en av Sveriges 10 

flygplatser i det nationella basutbudet. 

Detta innebär en långsiktigt tryggad drift 

i statlig regi men också att Ronneby är en 

del i ett effektivt och långsiktigt hållbart 

flygtransportsystem som garanterar en 

grundläggande interregional tillgänglighet 

i hela landet. Samtidigt är Region 

Blekinge medvetet om att omvärldens 

syn och t.ex. framtida försvarsbeslut kan 

förändra förutsättningarna. Därför finns 

det en regional beredskap för ett ökat 

engagemang om premisserna för flygtransporterna 

mellan Ronneby och 

Stockholm i grunden skulle förändras. 

18

7.7 Godstrafik 

I systemanalysen för östra Götaland konstateras 

att det är angeläget att godstrafiken 

utvecklas både ur ett hållbarhets- och 

tillväxtperspektiv. Andelen gods som 

transporteras via sjöfart och järnväg måste 

öka. För att detta ska vara möjligt 

krävs både effektivare transportupplägg 

och utbyggnader i infrastrukturen. 

I infrastrukturpropositionen gjorde regeringen 

inget utpekande av nationella strategiska 

kombiterminaler och hamnar. I 

stället anges att ” förbättrad infrastruktur 

till kombiterminaler och hamnar av central 

betydelse för svenska transportsystemet 

bör övervägas under åtgärdsplaneringen” 

Därmed får trafikverken och regionerna 

det stora ansvaret att i åtgärdsplaneringen 

peka ut de åtgärder som krävs för att skapa 

ett långsiktigt godstransportsystem 

som fungerar både i ett lokal, regional, 

nationell och internationellt perspektiv. 

Det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv 

på godstransporterna utifrån marknadens 

behov och förutsättningar. Då blir det 

naturligt med ett trafikslagsövergripande 

synsätt och att koppla satsningar på vägar 

och järnvägar till väl fungerande terminaler 

av olika slag och att överväga att prioritera 

åtgärder för att minska flaskhalsar i 

viktiga transportstråk.” 

7.7.1 Infrastruktur för ett hållbart 

näringsliv och samhälle i Blekinge 

Framtidens resor och transporter pekar ut 

Blekinge! 

I infrastrukturpropositionen (2008/09:35) 

fastslås att godstransporterna inom Sverige 

är starkt koncentrerade till ett antal 

dominerande godstransportstråk som 

genom åren är väl beskrivna och kartlagda 

i olika utredningssammanhang. Stråken 

utgör den Nordiska triangeln som 

binder samman Väst-, Syd- och Mellansverige 

samt norrlandskusten. Dessa 

stråk har över tiden varit mycket robusta 

och godsströmmarna har i huvudsak gått 

samma vägar som tidigare. 

Men en förändring kan nu noteras. Regeringen 

konstaterar i propositionen att 

bilden måste kompletteras med den växande 

handeln med Centraleuropa och 

Baltikum där godsströmmarna går över 

Blekinges hamnar. ”En ökad handel med 

Östeuropa, Ryssland och Kina kan förutses 

och kommer att påverka dessa stråk.” 

Denna utveckling stärks också i Hamnutredningen 

där Karlshamns hamn i samverkan 

med Verköhamnen i Karlskrona 

pekas ut som nationellt strategiska hamnar. 

Dominerande godsstråk i Sverige baserat på 2006 

årstransportstatistik. Källa: Statens väg- och 

transportforskningsinstitut (VTI). 

7.7.2 Blekinges hamnar växer 

Karlshamn är en av Sveriges största och 

viktigaste hamnar. Sedan Berlinmurens 

fall och de politiska förändringarna skedde 

på andra sidan Östersjön har godsvolymerna 

i Karlshamns hamn fyrdubblats. 

Idag är Karlshamn mer än en hamn ge- 

19

nom att ha intagit en position som transport- 

och logistikknutpunkt i södra Östersjöområdet. 

Omkring hamnen växer nu 

fram områden för industri, logistik och 

transportverksamheter, som blir en tillgång 

för hela sydöstra Sverige. Hamnens 

roll som en part i logistikkedjan av oljehantering 

går mot en storskalighet, samtidigt 

är det aktuellt att bygga en stor 

etanol- och biogasanläggning. Närtidssatsningar 

som planeras i hamnen inom 

ramen för EU-programmet Motorways of 

the Sea är bl.a. en ny kombiterminal för 

det regionala näringslivet, en ny godsbangård 

för godståg med full längd samt 

upprustning och elektrifiering av befintliga 

järnvägsspår till hamnen. 

I MOS-projektet ingår också att ta fram 

järnvägsutredningar och järnvägsplan för 

Sydostlänken. 

De planerade satsningarna i hamnen som 

omfattar ca 250 mnkr är en del i genomförandet 

av förbindelsen mellan Östersjön 

och den Nordiska Triangeln där 

även Sydostlänken ingår. 

HÖGANÄS 

ÄNGELHOLM 

111 

112 

HELSINGBORG 

E6/E20 

LANDSKRONA 

110 

E6/E20 

13 

MALMÖ 

MALMÖ 

E20 E20 E20 

E20 

E6/E22 

113 

17 ESLÖV 

LUND LUND 

LUND LUND 

11 

TRELLEBORG 

16 

108 

E65 

101 

108 

23 

23 1 400 

E4 117 

700 

1 2 2 % 100 % 

% 

121 121 

121 6 500 7 600 

116 

126 126 126 

126 29 

29 

800 

27 27 

27 

122 

28 

24 

24 

7 600 

19 

19 

116 

21 HÄSSLEHOLM 

8 600 

KRISTIANSTAD 

KRISTIANSTAD 

21 

21 

E22 

E22 

23 

42 17 42 42 % % 000 % % 

E22 

2 500 

3 600 E22 E22 

RONNEBY 

KARLSHAMN 

KARLSHAMN KARLSHAMN 

KARLSKRONA 

13 

9 

11 

7 200 

13 

104 

E22 

E22 

13 

YSTAD 

19 

Transitflöden genererade av färjetrafiken från 

Karlshamns hamn per år. Källa: Trivector Traffic 

AB. 

Karlskrona är den största hamnen för 

RoRo- och passagerartrafik i sydöstra 

Sverige. Under 2007 uppgick antalet 

9 

19 

9 

118 

fraktenheter till nästan 100 000 och antalet 

passagerare till över 430 000. 

Baltic Link och den av Stena Line trafikerade 

linjen Karlskrona - Gdynia förbinder 

den nordiska triangeln och E22 

med de av TEN-T prioriterade polska 

transportkorridorerna 23 och 25. 

Karlskrona är också en viktig industrihamn, 

bl.a. använder sig ABB av hamnen 

för utskeppning av sjökabel. Hamnen 

används regelbundet för tunga projektlaster 

t.ex. skeppade Kockums ut delar av 

Öresundsbron via Karlskrona hamn. Den 

planerade gasledningen i Östersjön kommer 

också att använda Karlskrona hamn 

för mellanlagring av gasrör. I anslutning 

till hamnen planeras i närtid att byggas ett 

logistikcenter genom privat initiativ. 

Samtidigt kommer järnvägen till hamnen 

att rustas upp. 

ÄNGELHOLM 

GANÄS 

111 

112 

ELSINGBORG 

E6/E20 

LANDSKRONA 

MALMÖ 

110 

E6/E20 

13 

113 

17 ESLÖV 

LUND 

11 

16 

104 

11 

E20 108 

E65 

E6/E22 

101 

108 

9 

TRELLEBORG 

8 800 

14 500 15 100 

E4 117 

1 300 

24 

24 

5 000 

23 121 

116 

126 

29 

27 

27 

122 122 

122 122 

28 

28 

21 

121 

HÄSSLEHOLM 

116 

8 800 

19 

21 

21 

KARLSHAMN 

KRISTIANSTAD 

6 300 

E22 E22 E22 

E22 

23 

24 600 E22 E22 

E22 

RONNEBY RONNEBY 

RONNEBY 

KARLSKRONA 

KARLSKRONA 

17 600 

13 

1 200 

E22 E22 E22 

E22 E22 

13 

13 

YSTAD 

19 

9 

19 

Transitflöden genererade av färjetrafiken från 

Karlskrona hamn per år. Källa: Trivector Traffic 

AB. 

Sölvesborgs hamn är en betydelsefull 

industrihamn och logistikcenter som förser 

stora delar av regionens näringsliv 

med råvaror som stål, massaved, timmer, 

pappersmassa, kemikalier samt flis till 

såväl pappersindustrin som fjärrvärmeverk. 

9 

118 

20

De stora stålverken i Europa som Thyssen, 

Corus, Arcelor, Voestalpine samt 

Salzgitter använder Sölvesborg som 

hamn för stålimporten till främst fordonsindustrin. 

Hamnen lastar även ut betydande mängder 

med biobränslen, massaved samt 

skrot. 

Sölvesborgs Stuveri & Hamn AB ägs till 

merparten av regionens näringsliv och 

erbjuder ett komplett tjänsteutbud inom 

såväl shipping som spedition och terminalverksamhet 

och förfogar över en modern 

maskinpark och ca 50 000 kvm lagerytor. 

Ca 500 fartyg anlöper hamnen årligen 

och ca 1 miljon ton konventionellt gods 

hanteras över kaj samt ytterligare 500 000 

ton hanteras i terminalverksamheten. 

7.7.3 Sjömotorvägar från Blekinge 

till Polen och Baltikum 

Det europeiska transportsystemet består 

av TEN-T korridorer och Paneuropeiska 

korridorer. 

Källa: DG TREN 

Blekinges transportsystem är genom färjeförbindelserna 

Karlskrona – Gdynia 

och Karlshamn – Klaipeda kopplade till 

infrastrukturen i Polen och Litauen. 

Generellt kan sägas att väginfrastrukturen 

som är direkt kopplad till hamnarna i 

Gdynia och Klaipeda och vidare in i respektive 

länder är av mycket högre standard 

än infrastrukturen till hamnarna i 

Karlshamn och Karlskrona. 

Gdynia hamn är ansluten till TEN-T korridor 

23 (järnvägsaxeln Gdansk- 

Warszawa-Bratislava/Bro-Wien) och 

korridor 25 (motorvägsaxeln Gdansk- 

Bratislava/Brno-Wien). Hamnen är också 

ansluten till den Paneuropeiska korridoren 

6. Klaipeda hamn är ansluten till den 

Paneuropeisk korridoren 9. 

Finansiering av projekt via budgeten för 

TEN-T kan ske för sådan infrastruktur 

som finns med i riktlinjerna för TEN-T. I 

dessa pekas ut tre objekt som berör Sverige: 

1) den fast förbindelsen över Öresund, 

2) den nordiska triangeln (vägar 

och järnvägar Stockholm – Oslo - Köpenhamn) 

och 3) sjömotorvägar på Östersjön 

och Nordsjön (MOS). Öresundsförbindelsen 

är klar och den nordiska 

triangeln är i stora delar redan genomförd. 

I skapandet av sjömotorvägar har 

kommissionen hittills besluta godkänna 

två projekt, Karlshamn – Klaipeda och 

Trelleborg – Sazznitz. Dessa projekt ingår 

därmed som delar i TEN-T systemet 

för EU. 

Kommissionens beslut är motiverat på 

följande sätt: 

”Satsning på sjömotorvägar genom korridoren 

Karlshamn – Klaipeda kommer 

att öka kapaciteten av såväl maritima 

transporter som järnvägstransporter i 

Östersjöområdet. Utan dessa investeringar 

fortsätter vägbaserade transporter 

att öka, vilket bl.a. kommer att generera 

trafikstockningar. Korridoren stärker 

samarbetet mellan regionerna och planar 

ytterligare ut Östersjöregionens östvästliga 

olikheter. Dessutom utvecklar 

korridoren det Pan-Europeiska transportnätet 

genom att koppla samman viktiga 

transportstråk, varför investeringen 

skall ses som ett komplement snarare än 

konkurrerande genom att den erbjuder 

ytterligare en länk i en intermodal transportkedja.” 

21

En projektansökan finns inlämnad till 

kommissionen om att få linjen Karlskrona 

- Gdynia klassad som ett MoS-projekt. 

Ett besked om ansökan blir tillstyrkt förväntas 

under 4:e kvartalet 2009. 

7.7.4 Infrastrukturen från Gdynia 

hamn 

I Polen kommer väg A1 (E 75) från 

Gdansk och söderut att vara färdigställd 

till 2010. Väg S6 mellan Gdynia och 

Gdansk är ombyggd. Detta innebär att det 

är motorvägsstandard från norr till söder i 

Polen. 

Källa: Polish Road Administration – General 

Directorate for National Roads and Motorways 

Järnvägen mellan Gdansk och Warszawa 

byggs om 2010 – 2013 för att anpassas 

till 200 km/t. 

7.7.5 Infrastrukturen från Klaipeda 

hamn 

Från Klaipeda är väg E 85 mot Vilnius 

den viktigaste. Motorvägen mellan Klaipeda 

och Vilnius byggdes redan under 

sovjettiden och nu satsas mycket för att 

förbättra standarden, totalt 135,4 miljoner 

LTL (ca 470 milj. SEK) Syftet med för- 

bättringsåtgärderna är att anpassa vägen 

till trafikvolymerna samt att minska 

olyckorna, minska fordonskostnaderna 

och förbättra vägbeläggningen. 

Källa. Lithuanian Road Administration 

Upprustningsarbetet beräknas vara färdigställt 

i december 2009. 

7.8 Blekinges engagemang och 

beredskap inför planprocessen 

Nationella transportplaner och länsplaner 

för regional transportinfrastruktur har 

historiskt varit mer planerings- och måldokument 

än handlingsplaner. Detta visar 

sig inte minst vid en uppföljning av nuvarande 

plan för Blekinge, där upptagna 

objekt och åtgärder inte kunnat förverkligas 

i den takt som var tänkt när planen 

fastställdes av Region Blekinge 2004. 

Men även det förhållandet att trafikverkens 

planering av mycket angelägna åtgärder 

inte får påbörjas av trafikverken 

om inte objekten finns med i en nationell 

plan. 

Denna omständighet har fått till följd att 

Region Blekinge inför planeringsperioden 

2010 – 2021 tagit initiativ till att för 

Blekinge viktiga förbättringar i statlig 

infrastruktur är så långt komna i planeringen 

att dessa efter bedömning kan 

22

föras in i den nationella planen för 2010 

– 2021. 

Region Blekinge har tillsammans och i 

nära samarbete med kommuner och trafikhuvudmannen 

medverkat till och finansierat: 

• Förstudie av Sydostlänken – ny järnväg 

mellan Blekinge kustbana och 

Olofström för att få en gen förbindelse 

mellan södra stambanan och Blekinge. 

• Systemanalys för godstransporter på 

järnväg i sydöstra Sverige. 

• Funktions- och teknikutredning för 

den befintliga järnvägen mellan Olofström 

och Älmhult. 

• Förstudie inom projektet SEBTrans- 

Link för Kust till kustbanan, delen 

Karlskrona – Emmaboda (som nu 

finns med i närtidssatsningen). 

• Förstudie (pågår) för att bygga ett 

mötesspår mellan Bräkne-Hoby och 

Karlshamn på Blekinge kustbana. 

• Förstudie och vägutredning med miljökonsekvensbeskrivning 

E22 Karlskrona 

– Kalmar, delen Lösen – Jämjö. 

Dessutom har Region Blekinge genom 

det omfattande projektarbete som regionen 

drivit rörande transportstråk i södra 

Östersjön, medverkat till att sjömotorvägsprojektet 

Karlshamn – Klaipeda blivit 

godkänt av EU-kommissionen. 

8 Funktion, brister och åtgärder 

Det regionala tillväxtprogrammet är 

grunden för arbetet med den framtida 

transportinfrastrukturen i länet. Målet är 

att göra Blekinge mer tillgängligt, såväl 

inom regionen som mot omvärlden. För 

medborgarna ska en ökad tillgänglighet 

leda till en bättre service, större arbetsmarknad 

och större utbud av nåbara fritidsaktiviteter 

och för näringslivet ge 

ökad tillgång till arbetskraft, tillgängliga- 

re råvaror och underlätta kundrelationer. 

Insatser som prioriteras är: 

•Utveckla intelligenta transportlösningar 

som förbättrar tillgängligheten och ökar 

förutsättningar för regionförstoring. 

•Miljöanpassad och energieffektiv regionförstoring. 

• Utveckla samverkan mellan olika transportslag. 

•Stärka de transportkorridorer som finns. 

8.1 Fyra funktionella transportstråk 

genom Blekinge 

I systemanalysen för östra Götaland slog 

vi fast flera funktionella samband samt 

områden som är viktiga för den regionala 

utvecklingen. I huvudsak handlar det om 

tillgänglighet och stråk till de viktigaste 

kunskaps- och tillväxtnoderna, stråk mellan 

de viktigaste godstransportnoderna 

samt stråk till de viktigaste turistområdena. 

Totalt beskrevs 12 stråk i systemanalysen, 

fyra av dessa går genom Blekinge. 

Samlingsbild 

över stråken i Blekinge med trafik- 

flöden 

på vägar som ingår. 

23

De fyra stråken är: 

• Stråk 2 

Väg 

E22 och Blekinge kustbana 

Stockholm-Kalmar-Blekinge- 

Kristianstad-Öresund 

• Stråk 4 

Väg 27 och 29 samt Kust till kustbanan 

Karlskrona/Ronneby/Karlshamn 

– 

Växjö-Göteborg alt. Jönköping 

• Stråk 5 

Väg 121 ”Tvärleden” samt Sydost- 

länken 

Blekinge-Halmstad via Olofström 

• Stråk 

9 

Väg 28 

Blekinge-Örebro-Bergslagen 

I bilaga 2 beskrivs varje stråk utifrån mål, 

funktion, 

brister, strategi och åtgärder. 

Varje stråk ska 

kunna läsas för sig och 

därför finns 

likalydande text i alla stråk- 

beskrivningar. 

8.1.1 Gemensamt för alla stråk 

Som utgångspunkt gäller ett transportslagsövergripande 

synsätt mot en energieffektiv 

regionförstoring som balanseras 

mot tillgänglighetsmålet 

och med hänsyn 

till säkerhet, 

miljö och hälsa. De lokala 

målen 

är också i huvudsak samstämmiga. 

Det gäller att skapa attraktivare trafik 

och 

snabbare restider. 4-stegsprinciepn är 

styrande i alla stråk. I första hand ska 

man inrikta strategi och åtgärder på att 

påverka attityder och att använda transportsystemet 

effektivare. Först därefter 

ska man ta till smärre ombyggnader och i 

sista hand större ombyggnader. 

Strategin för att nå målen bygger på 4stegsprincipen, 

där följande strategier i 

steg 1 till 3 återkommer i alla stråk: 

• Påverka valet av transportsätt för per- 

sontrafik och gods. 

• Få fler välja kollektivtrafik eller 

cykel 

före bilen för arbetsresor. 

• Kollektivtrafikstyrd planering av ny 

bebyggelse, handel och verksamheter 

• Identifiera och gestalta ombytespunkter 

för kollektivtrafiken och mellan 

olika trafikslag, ex cykel 

eller egen 

bil till kollektivtrafik. 

• Fortsätt utveckla av stråktänkandet 

i 

kollektivtrafiken. 

• Förbättra vägarnas sidoområden samt 

mittseparering 

• Höj vägstandarden på de sämsta delarna 

av vägarna för att höja transportkvaliteten 

på hela sträckan. 

• Bygg pendlarparkeringar vid ombytesstationer 

till kollektivtrafiken. 

Flera åtgärder för att 

nå målen är likaledes 

samstämmiga för alla stråk. 

• Attitydförändringsprojekt i länets alla 

kommuner för att få anställda på före- 

tag att i högre utsträckning cykla till 

arbetet. 

• Samordna bebyggelse och trafikplanering 

(kommunernas översiktsplan 

och detaljplaner) 

• Se över planerna i syfte att underlätta 

för kollektiva transporter och cykling. 

• Säkra skolvägar – förbättringar av 

nuvarande 

stråk/nät 

• Förbättrad cykelvägvisning 

• Bygga väderskydd för de väntande 

och väderskyddande cykelställ vid 

ombytespunkter till kollektivtrafiken. 

• Prioritering av gångtrafik/kollektivtrafik 

och gång/cykel i 

större samhällen. 

24

8.1.2 Större om- och nybyggnader 

Alla 

stråk innehåller behov av om- och 

nybyggnader för att nå målen. Det hand- 

lar 

om nya gång- och cykelvägar, bredd- 

ning 

av vägar, mittseparering samt helt 

nya vägsträckor. Den planeringsram som 

finns fö r Blekinge kommer inte att räcka 

till för allt som behöver göras. 

I direktiven till länstransportplan föreskrivs 

att objekt i länstransportplanen 

som beräknas kosta minst 25 miljoner 

kronor ska redovisas. I Blekinge finns tre 

objekt som uppfyller detta kriteriet. 

Blekinge kustbana, mötesspår mellan 

Bräkne-Hoby och Karshamn. 

Kostnad: Uppskattad till 63 mnkr. 

Riksväg 27, Möllenäs – Djuramåla. 

Kostnad: 334 mnkr. 

Riksväg 28, Uddabygd – Nävragöl 

Kostnad: 82 mnkr. 

Objekten beskrivs i bilaga 3 - 5. 

Som underlag till den nationella planen 

finns också objektbeskrivningar framta- 

get för tre ”flaskhalsar” på E22. 

Sölve – Stensnäs (närtidssatsning) 

Björketorp – Nättraby 

Lösen – Jämjö 

Objekten beskrivs i bilaga 6 - 8. 

För Sydostlänken finns inget underlag 

framtagit av Banverket. 

Däremot finns 

såväl förstudie som en kompletterande 

analys av godstransporter 

på järnväg för 

sydöstra Sverige som utförts av Tyréns 

AB Region Syd på uppdrag av Region 

Blekinge, ett flertal kommuner och näringslivet 

i Sydostlänkskorridoren. 

En sammanfattande objektbeskrivning 

finns i bilaga 9. 

En utbyggnad av Sydostlänken mellan Olofström 

och Blekinge Kustbana samt upprustning 

av befintlig järnväg mellan Olofström och Älmhult 

är den viktigaste länken för godstrafik på 

järnväg mellan Blekinges hamnar och södra 

Stambanan. Sydostlänken avlastar järnvägarna i 

Öresundsregionen och vidare genom Danmark 

och Tyskland. En utbyggnad ger samtidigt goda 

förutsättningen för spårbunden persontrafik. 

8.1.3 Samordning med angränsande 

län 

Överläggningar mellan Region Skåne, 

Region 

Halland, Regionförbundet Södra 

Småland, Region Blekinge och berörda 

vägverksregioner har skett angående 

Tvärledens utbyggnad. 

I de nu gällande planerna finns en prioritering 

av Tvärleden och en samordning 

mellan de fyra regionerna. Förbättringar 

har skett i Blekinge genom 

upprustningar 

mellan Vilshult och Skälmershult. I samband 

med utbyggnaden av E4 i södra 

Småland har också Tvärledens anslutningar 

byggts om. 

I Halland har utbyggnad skett av delen 

förbi Skogaby delen Daggarp – Tjärby – 

Furudal. Under 2009 startas utbyggnaden 

mellan Osby och Markaryd, 

beräknad 

kostnad 204 Mkr (2004 års prisnivå). 

Detta projekt kommer att pågå 2010 och 

2011 och inordnas i de nya planerna för 

25

Skåne och Södra Småland. 

De viktigaste återstående bristerna avser 

sträckorna västra Blekinge-Osby samt 

delen Kistinge – Trönninge – Daggarp i 

Halland. De fyra regionerna är överens 

om att en fortsatt förbättring ska ske av 

Tvärleden och att samordning i berörda 

fall ska ske över regiongränserna. Priori- 

teringen mera i detalj sker inom respektive 

region. 

För riksväg 27 föreslås i Blekinge åtgärder 

på sträckan Möllenäs-Djuramåla. I 

Kronoberg planeras ”Södra länken”, en 

förbifart söder om Växjö från Bramstorp 

till riksväg 23. 

I nuvarande plan för Kalmar län har ombyggnad 

skett av riksväg 28 från länsgränsen 

Blekinge till Muggetorp. Åtgärder 

planeras nu i Blekinge på sträckan 

Uddabygd - Nävragöl. 

En särskild gemensam kraftsamling har 

skett mellan berörda regioner, län och 

kommuner avseende Sydostlänken. Även 

företrädare för de största företagen har 

medverkat. Alla parter är 

ense om att 

Sydostlänken är en viktig förbindelse 

som måste prioriteras i den nationella 

planeringen. Fyra gemensamma dokument 

har upprättats som stöder enigheten. 

Se bilaga 9. 

9 Nationell och regional plan 

i samverkan 

Region 

Blekinges förslag till länstrans- 

portplan 

utgår från den genomförda sy- 

stemanalysen. Systemanalysen är sedan 

fördjupad och för Blekinge beskriven i 

fyra stråkanalyser med mål, funktion, 

brister, strategi enligt 4-stegsprincipen, 

förslag till åtgärder, förväntade effekter 

och miljöbedömning. Planen har en trafikslagsövergripande 

ansats med en helhetssyn 

på transportsystemet för att skapa 

effektiva lösningar som på ett säkert och 

miljömässigt sätt utnyttjar alla trafikslag, 

både var för sig och i kombination. 

I trafikverkens förslag till nationell plan 

till regeringen finns följande objekt i Blekinge 

med; 

• Kust till kustbanan, Karlskrona – 

Emmaboda (närtidssatsning) 

• E22, Sölve – Stensnäs (närtidssatsning) 

• Lösen – Jämjö (i rangordnad lista) 

• Björketorp – Nättraby ( i rangordnad 

lista i utökad planerings- 

ram med 15 

%) 

Upprus tning av den befintliga järnvägen 

mellan Olofström och Älmhult och utbyggna 

d av den felande länken mellan 

Olofström 

och Blekinge kustbana, som 

har mycket 

stor betydelse för näringslivet 

i regionen, saknas. Storföretagen Volvo 

och IKEA anser att det är den viktigaste 

järnvägssatsningen i Sverige. En utbygg- 

nad av Sydostlänken har stöd i infrastruk- 

turpropositionen och stärker Blekingehamnarnas 

utveckling av miljövänliga 

transportalternativ. Transporter via Sydostlänken 

och Blekingehamnarna kommer 

också att avlasta järnvägarna i Öresundsområdet 

från godstrafik. 

Den åtgärd som skapar ett mycket stort 

mervärde för den interregionala kollektivtrafiken 

genom Blekinge och Skåne 

när Citytunneln står färdig 2011- ett mötesspår 

på Blekinge kustbana med 

en 

nyttonuvärdeskvot på 2,3 – 2,6 – finns 

inte med i någon av trafikverkens listor. 

Rangordningen av detta mötesspår för ca 

63 mnkr med en minskad restid på ca 20 

minuter från Blekinge till Köpenhamn 

uppfyller knappast regeringens intentioner 

att samhällsnyttan av satsningar i 

infrastrukturen ska öka. 

Föreslagna åtgärder i länsplanen och i 

nationell plan följer den gemensamma 

ramen som utgörs av framtagen systemanalys. 

Med andra ord, de samlade åtgär 

derna i nationell plan och i länsplan finns 

i de stråk som pekats ut i systemanalysen 

26

och som analyserats och fördjupats i 

länsplanens stråkanalyser. Men samverkan 

mellan planerna skulle bli än tydligare 

om mötesspåret på Blekinge kustbana 

finns med i den plan som regeringen 

kommer att besluta om. I sådant fall fri 

görs 63 miljoner kronor i länsplanen för 

mer långgående satsningar i övriga utpekade 

objekt i länsplanen. 

Det behov av samlade trafiksäkerhetsåtgärder 

som uppstår för att få behålla 90 

km i timmen när nya hastighetsgränser 

införs på läns- och riksvägar i slutet av 

2009, finns i länsplanen inget 

utrymme 

för att hantera. 

10 Ekonomisk sammanställning 

Planen 

ska innehålla en ekonomisk sam- 

manställning 

med förslag till åtgärder för 

den angivna planeringsramen samt åtgär- 

der för en nivå som är 25 procent högre 

och 25 procent lägre än denna. 

Planeringsramen för 2010 ska motsvara 

anslagsnivån för 2009 (prop. 2008/09:1) 

medan resterande del av ramen ska fördelas 

med en elftedel per år 2011 -2021. I 

planen ska för varje åtgärd anges 

total- 

kostnad samt under vilka år åtgärderna 

kommer att genomföras. 

Det ska av planen framgå i vilken ordning 

de ingående åtgärderna prioriteras. 

Prioriteringarna mellan ingående åtgärder 

bör inte skilja sig mellan de tre olika beloppsnivåerna. 

En enskild åtgärds ut- 

formning och omfattning bör inte heller 

variera mellan de tre olika beloppsnivåerna. 

Bilaga 1. 

10.1 Större investeringar 

Föreslagen volym större investeringar är 

265,2 mkr vilket 

motsvarar 54 % av pla- 

neringsramen. 

I större investeringar ingår 

objekt som överstiger 25 mkr. 

Väg 27 Möllenäs-Djuramåla är ett mycket 

viktigt objekt, som beräknas kosta to- 

talt 334 mkr. Det medför att objektet 

inte 

kommer att kunna slutföras inom planeringsperioden 

eftersom pengarna inte 

räcker till. På grund av lång planeringstid, 

vilket kännetecknar alla större investeringsobjekt, 

kan objektet byggstarta tidigast 

2015/2016. 

10.2 Mindre väginvesteringar 

Föreslagen volym mindre väginvesteringar 

uppgår till 150,5 mkr vilket motsvarar 

31 % av planeringsramen. I mindre 

väginvesteringar ingår objekt som under- 

stiger 

25 mkr. I nu gällande länstrans- 

portplan 

2004-2015 är gränsen för större 

objekt 

10 mkr vilket innebär att några 

objekt som i nuvarande plan räknas som 

stora hamnat under mindre väginvesteringar. 

Prioriterade objektlistor ska finnas 

för var och en av nedanstående grupper 

inom mindre väginvesteringar. Listorna 

kommer under hösten 2009 att diskuteras 

i varje kommun. 

10.2.1 Trafiksäkerhetsåtgärder 

Syftet med trafiksäkerhetsåtgärder är att 

minska antalet dödade och svårt skadade i 

trafiken. I första hand ska sidoområdesåtgärder 

och mittseparering prioriteras medan 

en mindre del av potten kan användas 

till 

korsningsåtgärder och övriga trafiksä- 

kerhetsåtgärder. 

10.2.2 Tillgänglighetsåtgärder 

I gruppen tillgänglighetsåtgärder prioriteras 

tätortsåtgärder och åtgärder för att 

stärka kollektivtrafikens tillgänglighet i 

form av busshållplatser och omstigningsterminaler. 

Gruppen 

tillgänglighetsåtgär- 

der 

omfattar också breddning av smala 

vägar. 

10.2.3 GC-vägar 

Syftet med byggandet av cykelvägar 

inom och mellan tätorter är att stimulera 

till ökad användning av cykeln som 

transportmedel och därmed minska bilåkande 

framförallt 

vid kortare resor. 

27

Barns säkra skolvägar och vägar för ar- 

betspendling ska prioriteras. 

Potten 43 

mkr beräknas räcka till ca 20-30 km cy 

kelvägar. Medfinansiering av GC-vägar 

utmed statliga vägar förutsätts i samband 

med exploatering av nya bostadsområden 

men även för övrigt bör medfinansiering 

prövas från fall till fall. 

11 Effektbedömning 

Länstransportplanen för region Blekinge 

innefattar fyra transportstråk. I bilaga 2 

beskrivs varje stråk med hänsyn till dess 

mål, funktion, brister, strategi och åtgär- 

der 

som är av betydelse för den regionala 

utvecklingen. 

Utifrån stråkbeskrivningarna är 

den 

sammanfattade bedömningen att kollektivtrafikresandet 

väntas öka genom påverkan 

av transportbehov och val av 

transportsätt. Vidare väntas även närings- 

livets internationella konkurrenskraft 

stärkas och underlätta 

hållbar regionför- 

storing. Genom effektivare utnyttjande 

av befintligt vägnät väntas tillgängligheten 

öka genom att det blir enklare att resa 

kollektivt, och följdeffekter blir klimatsmartare 

och säkrare transporter. Utbyggnad 

av respektive väg ger långsiktiga 

effekter på tillväxten i södra Sverige. 

Vid nyinvesteringar och större ombyggnader 

ökar kapaciteten och tillgängligheten 

samtidigt som restiden förkortas. Åtgärder 

på både väg och järnväg påverkar 

länets tillgänglighet, vilket möjliggör 

bättre förutsättningar att skapa fler arbetstillfällen 

och utveckla näringslivet 

samt att nå målet om ett mer jämställt 

transportsystem. 

Sammanfattning av effekter för respektive 

stråk: 

• Stråk 2 – Väg E22 och Blekinge 

Kustbana 

E22 har stor betydelse 

för kompetensför- 

sörjningen 

för kustkommunernas när- 

ingsliv och åtgärder som berör regionförstoring 

och näringslivsutveckling leder 

till att stärka 

tillväxten längs kusten. En 

regional utveckling gynnas genom ut- 

vecklingen av hamnar i Blekinge, som är 

av stor betydelse för regionens utveckling. 

Nyinvesteringar och större ombyggnader 

av E22 ger vidare långsiktiga 

effekter på tillväxten i södra Sverige. 

Samtidigt ökar regionens attraktivitet 

genom förbättrad tillgänglighet som sti 

mulerar arbetstillfällen och breddat näringsliv. 

Utbyggnad av ny godbangård och kombiterminal 

i anslutning till hamnen i Karlshamn 

effektiviserar godshanteringen på 

järnväg och minskar störningar vid 

Karlshamn C. Elektrifiering av hamnspå- 

ren minskar luftföroreningar från dieseltåg. 

• Stråk 4 – Väg 27 och 29 samt 

Kust till Kustbanan 

En utbyggnad av väg 27 ger långsiktiga 

effekter på tillväxten i södra Sverige, 

men det är först vid nyinvesteringar och 

vid större 

ombyggnader som tydliga effekter 

kan 

ses på väg 27 och 29 samt 

Kust till Kustbanan. Bland annat kan 

restiderna och bytestiderna kortas på 

Kust till Kustbanan. Samtidigt som möjligheten 

ökar för tågen att köra fortare 

genom stängda plankorsningar som förbättrar 

säkerheten. 

Väg 27 ger både kortare resväg och restid 

när vägen dras om. När flaskhalsarna 

genom Backaryd och Hallabro byggs 

bort blir det en avsevärd standardförbättring 

som också medger kapacitetsökning 

på väg 27. 

Inom planperioden kommer stråket att ge 

olika effekter och därmed olika grader av 

måluppfyllelse. Inom alternativ ram mi 

nus 25 % blir effekterna nära noll då investeringarna 

är mycket små. Även alternativ 

ram plus 25 % uppnår ej önskad 

effekt inom tidsperioden, då större delen 

av den totala kostnaden senareläggs. 

28

• Stråk 5 – Väg 121 samt Sydostlänken 

Genom att påverka transportbehovet och 

val av transportsätt stärks näringslivets 

internationella konkurrenskraft och underlättar 

en hållbar regionförstoring. En 

utbyggnad av väg 121 ger vidare långsik- 

tiga effekter på tillväxten i södra Sverige 

som stimulerar en utvecklad rörlighet 

(pendling) och regionförstoring. 

Åtgärderna genom samhällena längs väg 

121 bidrar till ökad tillgänglighet till 

målpunkterna för de oskyddade trafikanterna. 

En utbyggnad av väg 121 skulle 

vidare innebära kraftigt utökade möjlig- 

heter för näringslivet att utvecklas med 

en miljömässigt hållbar inriktning på 

transporterna. Samtidigt skulle Sydostlänken 

avlasta Södra stambanan och förbättra 

transportkapaciteten mellan industriverksamheter 

längre norrut samt kust- 

landet med dess hamnar. Förväntade effekter 

skulle därmed gå i linje med näringslivets 

behov och önskan om infrastruktursatsningar 

i regionen. 

Vid nyinvesteringar och större ombyggnader 

uppnås positiva miljöeffekter och 

en kapacitetsökning. En effektivisering 

av nuvarande näringsliv sker genom flex- 

iblare transporter. Samtidigt minskar 

transporttiderna, vilket ger positiva 

kon- 

sekvenser för miljön. Överflyttning av 

gods från väg till järnväg kommer att 

medföra minskad miljöbelastning. 

• Stråk 9 – Väg 28 

Genom begränsade vägförbättringsåtgärder 

ges en rad positiva effekter. Vid utbyggnad 

ges långsiktiga effekter på tillväxten 

i södra Sverige och utvecklingen 

av hamnen i Karlskrona utgör vidare en 

resurs för tillväxten i Östersjöområdet. 

Genom begränsade vägförbättringsåtgärder 

blir tillgängligheten bättre samtidigt 

som trafiksäkerheten ökar för oskyddade 

trafikanter på väg 28. Vid nyinvesteringar 

och vid större ombyggnader påverkas 

såväl restid som kapacitet positivt genom 

ökad kapacitet om minskad restid. Åtgär 

der på väg 28 ökar även länets tillgänglighet, 

vilket stimulerar arbetstillfällen 

och breddat näringsliv. 

Alternativ 

Ovanstående effekter för transportstråken 

i regionen påverkas vidare av den ekonomiska 

ram som sätts upp (100 % utgör 

ramen och minus innebär en minskad 

ram och plus en utökad ram). 

Vid mindre 

väginvesteringar 

påverkas trafiksäker- 

hets- och tillgänglighetsåtgärderna 

av de 

olika alternativa ramarna vad gäller den 

totala kostnaden, vilket ger olika effekter 

under länsplanens tidsperiod. I båda fall 

är kostnaderna inom alternativ ram minus 

25 % relativt jämt fördelade, medan ram 

plus 25 % ger en snabbare måluppfyllelse 

enligt stråkanalysen. Mindre väginvesteringar 

påverkar i positiv riktning bland 

annat mål gällande goda förbindelser, 

samverkan och trafiksäkerhet samt miljövänligare 

transporter. Men även regionala 

mål gällande ökad integration stärks 

genom minskad restid med tåg till Öresundsregionen 

och södra Östersjöregionen. 

Större väg- och baninvesteringar tas upp i 

samtliga förslagsramar (minus 25 %, 100 

% och plus 25 %). Den totala kostnaden 

är den samma men fördelas lite olika, 

effekterna är dock liknande men med ett 

snabbare utslag vid förslagsramar 100 % 

och plus 

25 %. Minskas förslagsramarna 

senareläggs vissa insatser och förskjuter 

även de nationella, regionala och lokala 

målen. Sammantaget kan bedömningen 

därför göras att effekterna vid förslagsramar 

100 % och plus 25 % ger snabbare 

utslag av aktuella målbilder, vilket gör 

Blekinge mer tillgängligt, såväl inom 

regionen som mot omvärlden. Åtgärder 

på både väg och järnväg påverkar länets 

tillgänglighet, vilket stimulerar arbetstill- 

fällen och breddat näringsliv, som under 

lättar en hållbar regionförstoring. 

29

12 Miljökonsekvensbeskrivning 

Arbetet 

med miljöbedömningen av läns- 

stransportplanen 

redovisas i form av en 

miljökonsekvensbeskrivning. 

Den ska 

bland annat tydliggöra motiv till vägval i 

processen. 

Till detta avsnitt tillhör 

en beskrivning av 

effekter och miljöpåverkan av de funktionella 

transportstråken som utgör länsstransportplanen, 

se bilaga 2. Här beskrivs 

respektive alternativ med avseende 

på effekter och 

konsekvenser för land- 

skap, klimat och hälsa. En samlad bedömning 

av alternativens förutsedda miljökonsekvenser 

görs i avsnitt 12.4. 

12.1 Miljöbedömning enligt miljöbalken 

Syftet med en miljöbedömning är att påverka 

planeringens innehåll och resultat 

så att en hållbar utveckling främjas. 

Mil- 

jöbedömningen 

ska integreras i planarbete 

t och ske parallellt med planprocessen. 

Samråd under processen ska möjliggöra 

att berörda myndigheter och allmänhet 

får en insyn och kan påverka processen. 

Arbetet sker parallellt på två olika plan; 

ett nationellt som trafikverken ansvarar 

för och ett regionalt där regioner, regionala 

självstyrelseorgan eller länsstyrelser 

har ansvaret. 

I miljöbalkens 6 kap finns krav på att en 

miljöbedömning ska genomföras som 

kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 

En länstransportplan antas enligt 

förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar 

alltid medföra bety- 

dande miljöpåverkan och ska därför alltid 

miljöbedömas. 

Metod och miljöbedömningsprocess 

Arbetet med miljöbedömning av planen 

har bedrivits i två faser. Den första fasen 

genomfördes och 

redovisades i samband 

med 

den regionala systemanalysen för 

östra Götaland. Den regionala systemanalysen 

behandlade hela transportsystemet, 

inklusive åtgärder som ingår i de 

nationella planerna, samt åtgärder som 

inte tidigare omfattats av åtgärdsplaneringen, 

exempelvis planering av kollektivtrafik 

och olika typer av ekonomiska 

styrmedel. Systemanalysen resulterade i 

avgränsning av ett antal prioriterade 

stråk, vilket i sig var en del i första fasen 

av miljöbedömningsprocessen. I den 

andra fasen ligger nu fokus på de åtgärder 

som omfattas av åtgärdsplaneringen. 

Arbetet med miljöbedömningen av den 

regionala åtgärdsplanen har genomförts 

utifrån följande successiva steg: 

Samråd 

Region Blekinge har i samråd med länsstyrelsen 

och berörda kommuner identifi- 

erat vilka miljöparametrar och alternativ 

som är relevanta och rimliga att behandla 

samt vilken 

utredning i tid och rum som 

är relevant 

och rimlig med hänsyn till 

effekterna. 

Samråd med länsstyrelsen ägde rum den 

18 februari 2009 och med kommunerna 

den 23 februari 2009. 

Region Blekinge har gjort bedömningen 

att länstransportplanen 

för Blekinge län 

medför betydande miljöpåverkan inom: 

• Klimatpåverkan. i form av utsläpp 

av klimatgaser 

och energianvändning 

• Påverkan på människors hälsa 

p.g.a. luftutsläpp, buller och föroreningar 

av drickvatten 

• 

Påverkan på landskapet, bland 

annat påverkan 

på natur-, kulturmiljö 

och friluftslivsvärden. 

Avgränsning 

Åtgärder som föreslås i planen avser 

en 

län gre tidsperiod och ger förutsättningar 

för nya transportmönster som indirekt 

påverkar lokalisering av ny bebyggelse 

30

och människors beteende och rörelsemönster. 

Åtgärdernas miljöpåverkan sträcker sig 

över en lång tid. Miljöbedömningen be- 

handlar rimliga och relevanta effekter 

även efter planperioden. 

En samlad miljöbedömning av länstrans- 

portplanen görs på en strategisk och 

övergripande nivå eftersom det är svårt 

att miljöbedöma enskilda åtgärders positiva 

eller negativa konsekvenser 

för mil- 

jön utifrån en utpekad målbild. 

Enskilda åtgärders miljöpåverkan utifrån 

målbilden görs istället i samband med 

planering och projektering av de aktuella 

objekten. 

Utredning 

Innebär identifiering, beskrivning och 

bedömning av betydande positiv och 

negativ miljöpåverkan, av behövliga åtgärder 

för att motverka negativa och för- 

stärka positiva 

effekter samt av åtgärder 

för att följa upp. 

I bilaga 2 finns miljöbedömningar av de 

fyra transportstråk som utgör länstransportplanen. 

Stråken beskrivs med hänsyn 

till dess mål, funktion, brister, strategi 

och åtgärder som är av regional betydelse. 

Miljöbedömningen utgår från de fem 

miljömässiga (ekologiska) dimensionerna 

i en hållbar utveckling av samhället. 

• Främja människors hälsa 

• Värna om den biologiska mångfalden 

och naturmiljön 

• Ta tillvara kulturmiljön och de 

kulturhistoriska värdena 

• Bevara ekosystemens långsiktiga 

produktionsförmåga 

• Trygga en god hushållning med 

naturresurser 

Förslag till åtgärder har miljöbedömts 

utifrån 

miljöaspekterna klimat, hälsa, 

landskap och resurshushållning. Se tabell 

för respektive stråk som visar den 

sammanlagda 

påverkan av föreslagna 

åtgärder i jämförelse med 

noll – alterna- 

tivet. 

Uppföljningen och utvärderingen av de 

nationella, regionala och lokala miljömål 

utgör underlaget för beskrivning av dagens 

miljöförhållanden. 

Alternativ 

Det finns ett krav i miljöbalken på att i 

miljöbedömningar av planer utreda rimliga 

alternativ. Ett syfte med att beskriva 

alternativ är att det finns en osäkerhet i 

hur omvärlden kommer att utvecklas 

därmed också 

i hur planen faktiskt kommer 

att genomföras. Miljökonsekvenser- 

na av en plan kan därför vara svåra att 

förutse. För en plan som sträcker sig över 

en lång tidsperiod blir denna osäkerhet 

särskilt stor. Att beskriva olika alternativ 

för planens genomförande och konsekvenserna 

av de olika alternativen ger en 

bättre beredskap att förutse vilka konse- 

kvenserna faktiskt blir. 

En länstransportplan syftar till att ta fram 

prioriteringar för den framtida utvecklingen 

av transportinfrastrukturen inom 

ett län. Beroende på hur dessa prioriteringar 

görs får planen olika effekter och 

konsekvenser för miljön. Planen får ock- 

så olika konsekvenser beroende på i hur 

stor utsträckning de åtgärder som föreslås 

i planen genomförs. Detta beror till stor 

del av ekonomiska överväganden som 

ligger utanför planförfattarnas påverkansmöjlighet. 

För att hantera detta finns 

i länstransportplanen tre prioriteringsnivåer 

redovisade, en prioritering av åtgärder 

för 100 % tilldelning av förväntade 

medel, en för 25 % mindre än förväntade 

medel och en för 25 % mer än förväntade 

medel. De tre prioriteringsnivåerna framgår 

av länstransportplanen. 

I miljöbedömningen har dessa tre prioriteringsnivåer 

använts som utgångspunkt 

för tre olika utfallsalternativ: Alternativ 

31

100 %, Alternativ -25 % och Alternativ 

+25 %, som sedan konsekvensbedömts. 

Granskning av förslag 

Avser både åtgärdsplan och miljökonsekvensbeskrivning.Miljökonsekvensbeskrivningen 

granskas i samråd med berörda 

myndigheter och allmänheten, vilket 

skett samtidigt som remissen för åtgärdsplanen. 

Beslut 

Avser planens godkännande och offentliggörande, 

då även miljökonsekvensbeskrivningen 

och synpunkter från samråd 

kring denna ska beaktas. Motiv till den 

valda utformningen av åtgärdsplanen 

(huvudalternativet) 

skall anges liksom en 

beskrivning av hur integrationen av miljöhänsyn 

har gått till. 

Uppföljning 

Gäller åtgärdsplanens genomförande, 

inklusive ytterligare beslutsprocesser och 

konkreta åtgärder, och ska fokusera på 

väsentliga positiva och negativa verkningar 

för hälsa, miljö och 

resurshushåll- 

ning. 

12.2 Studerade alternativ 

Som utgångspunkt för konsekvensbeskrivningarna 

av respektive alternativ 

inklusive 

noll-alternativ studeras miljö- 

påverkan utifrån 

de miljöaspekter som 

anses 

medföra betydande miljöpåverkan. 

Respektive alternativ konsekvensbeskrivs 

var och en för sig med avseende på kon- 

sekvenser för klimat, landskap och män- 

niskors hälsa. 

12.3 Miljömål 

Att identifiera, beskriva och bedöma den 

betydande miljöpåverkan, både positiv 

och negativ, som 

genomförandet av pla- 

nen kan leda till är ett viktigt moment i 

miljöbedömningen. 

Regeringen har antagit 16 nationella miljömål. 

Länsstyrelserna i respektive län 

har fått i uppdrag att anpassa miljömålen 

till regionala förutsättningar och formule- 

ra regionala miljömål. Miljömålen är inte 

bindande utan ska ses som riktningsvisare 

för vad som avses uppnås med 

miljö- 

arbetet i samhället och i det här fallet i 

Blekinge län. 

Urvalet av miljömål innefattar miljöarbete 

som har koppling till klimat, människors 

hälsa samt landskap och för att 

bedöma vilka effekter åtgärdsplanen kan 

komma att få på miljösituationen i länet. 

De miljömål som 

bedömts antas påverkas 

av genomförandet av länstransportsplanen 

listas i tabellen Miljömål (sid. 34 – 

35). 

I bilaga 2 finns en beskrivning om huruvida 

de olika miljömålen påverkas av de 

föreslagna åtgärderna i respektive stråk. 

12.4 Samlad miljöbedömning 

En samlad strategisk miljöbedömning av 

alternativens förutsedda miljöpåverkan 

görs i tabellen Samlad miljöbedömning 

(sid. 36) utifrån de konsekvensbeskrivningar 

som utförts för de fyra stråk som 

utgör 

länsstransportplanen. 

12.5 Måluppfyllelse och miljökonsekvenser 

Mot bakgrund av effektbedömningen och 

utifrån miljöbedömningen för respektive 

stråk är den samlade bedömningen 

av 

länstransportplanen 

att huvuddelen av 

åt gärderna som föreslås, satsningar på 

kollektivtrafik och gång – och cykeltrafik, 

kommer att förbättra och 

skapa bättre 

möjligheter för energisnålare transporter 

med minskade utsläpp av kolidioxid och 

lägre användning av fossil energi per 

capita som följd. 

Med vägförbättringsåtgärder kommer 

vägarna att bli säkrare och minska risken 

32

för olyckor och ombyggnadsåtgärder 

kommer att minskar antalet bullerstörda 

och förbättra livsmiljön för många invå 

nare i regionen. Samtidigt 

leder bättre 

förutsättningar för gång-, cykel – och 

kollektivtrafik till mindre biltrafik som 

bedöms generera mindre buller eller åtminstone 

lägre ökningstakt jämfört med 

situationen idag. 

Åtgärder som innebär nybyggnation 

kommer att påverka natur, kulturmiljö, 

landskapsbild i olika grad och då i synnerhet 

natur – och kulturlandskapets utseende, 

topografi och samspelet mellan 

mark, vatten, bebyggelse 

och vegetation. 

Sammanfattningsvis bedöms planen 

medföra betydande positiv påverkan på 

klimat och hälsa och varken positiv eller 

negativ påverkan på landskap. När det 

gäller resurshushållning bedöms den 

överlag varken vara positiv eller negativ 

eftersom många av åtgärderna sker längs 

befintliga sträckningar. 

Indirekta och kumulativa konsekvenser 

De tre olika utfallsalternativen: 

-25 %, 100 % och +25 % påverkar regionens 

möjligheter att uppnå 

de utpekade 

strategiska och miljömässiga målen för 

att främja en hållbar utveckling. 

Vid minskade anslag sker inte enbart en 

tidsmässig förskjutning av de föreslagna 

åtgärderna utan det kommer även att för- 

svåra möjligheten att skapa ett hållbart 

transportsystem i regionen. Detta kommer 

att få följdverkningar inte bara på 

miljötillståndet i länet utan även påverka 

förutsättningarna för en god tillväxt och 

levnadsvillkor för invånarna i regionen. 

MKB-process 

Arbetet med miljöbedömningen har skett 

samtidigt som åtgärdsplaneringen. Fyr- 

stegsprincipen har 

tillämpats, brister och 

funktioner har studerats och analyserats 

med syftet att föreslå åtgärder som både 

ger samhällsnytta och främjar en hållbar 

utveckling. 

Synpunkter från länsstyrelsen, trafikverken 

och kommunerna i länet har beaktats 

under arbetets 

gång. 

Miljöbedömningen av planen har skett på 

en övergripande och strategisk nivå vilket 

har medfört att det 

varit svårare att 

bedöma effekter och konsekvenser av 

planen som helhet. Region Blekinge anser 

dock att stråkanalyserna har utgjort 

ett bra underlag för att beskriva påverkan 

på klimat, hälsa och landskap i länet. 

1 

Miljöbalken (SFS 1998:808), 6 kap. 11§ 

33

Tabell: Miljömål 

Miljöområde Miljömål 

Delmål för Blekinge Konsekvenser Åtgärder 

Klimat Begränsad klimatpå- Minskade utsläpp av Vägtrafiken står för en Genom att förbättverkan 

koldioxid från fossila stor del andel av för- ra framkomlighet 

Halten av växthusgaser i bränslen per capita 

atmosfären skall i enlig- 2010 är utsläppet av 

brukningen av fossila 

bränslen. 

och tillgänglighet 

med kollektivtrahet 

med FN:s ramkonven- koldioxid per capita i 

fik bedöms samtion 

för klimatförändring- Blekinge 3,8 ton per år, 

mantaget innebära 

ar stabiliseras på en nivå det vill säga en minsk- 

positiva konse- 

som innebär att männining med 35 procent 

kvenser avseende 

skans påverkan på klimatsystemet 

inte blir 

farlig. 

från 5,9 ton per år 

1995. 

utsläpp av växthusgaser. 

Frisk luft 

Luften skall vara så ren 

Halter för kvävediox- 

Utsläpp av kvävedioxidMed 

energisnålare 

id (2010) 

från transporter. transporter och 

att människors hälsa samt 

Halterna 

60 mikro- 

ombyggnadsåtgär- 

djur, växter 

och 

kultur- gram/m³ som timme- 

der förväntas ut- 

värden inte skadas. delvärde och 20 mikrogram/m³ 

som årsmedelvärde 

för kvävediox- 

id skall i huvudsak 

underskridas år 2010. 

Timmedelvärdet får 

överskridas högst 175 

timmar per år. 

släppen inne i 

tätorter minska. 

Bens(a)pyren (2015) Utsläpp i tätorter, i Ett effektivare 

Halten 0,3 nanogram/m³ 

som årsme- 

trånga gaturum och 

från hamntrafiken. 

transportsystem i 

tätorter skapar 

delvärde för 

förutsättningar för 

bens(a)pyren skall i 

att få ner halterna 

huvudsak underskridas 

år 2015. 

vid ökade trafikflöden. 

Partiklar (2010) Partiklar uppstår vid Ett mer effektivt 

Partiklar mindre än förbränning 

och vid transportsystem, 

10 mikrometer slitage 

från vägbanan. satsningar på kol- 

(PM10)Halterna 35 

mikrogram/m³ som 

Viktiga källor är bil – 

och båttrafik. 

lektivtrafik ger 

alternativa färd- 

dygnsmedelvärde och 

sätt. Nya material 

20 mikrogram/m³ som 

i däck och vägytor 

årsmedelvärde för 

ger en effekt för 

partiklar (PM10) skall 

underskridas år 2010. 

Dygnsmedelvärdet får 

överskridas högst 37 

dygn per år. 

att minska partikelspridning. 

34

Miljöområde Miljömål Delmål för Blekinge 

Konsekvenser Åtgärder 

Bara naturlig försurning 

De försurande effekterna av 

Minskning av Utsläpp från vägtrafik Minskning i form 

utsläpp av kväve- 

och sjöfart av katalytisk 

avgas- 

nedfall och markanvändnings- oxider till luft 

rening på bilar 

och 

kall underskrida gränsen för 

(2010) 

färjor. Trenden 

vad mark och vatten tål. Ned- År 2010 har ut- 

dämpas av att trafifallet 

av försurande ämnen släppen av kväveken 

ökar. Minska 

skall heller inte öka korrooxider i länet 

utsläpp genom 

sionshastigheten i tekniska minskat till 3 000 

effektivare trans- 

material eller kulturföremål ton kväveoxider/år 

portsystem 

och byggnader. 

eller mindre (exklusive 

sjöfarten). 

- övergång från väg 

till järnväg. 

Hälsa God bebyggd miljö Buller från trafik Transportinfrastruktur Minskade trafikflö- 

Städer, tätorter och annan (2010) 

(väg- tåg-, flygtrafik den i tätorter, mins- 

bebyggd miljö skallutgöra en Antalet människor och sjöfart är betydande kade barriäreffekter, 

god och hälsosam livsmiljö som utsätts för bullerkällor i samhället. ökad trafiksäkerhet 

samt medverka till en god trafikbullerstör- Främst berörs boende för samtliga trafi- 

regional och global miljö. ningaröverstigan- utmed hårt trafikerade kanter bidrar till 

Natur och kulturvärden skall 

tas till vara och utvecklas. 

de de riktvärden vägar samt boende i 

som riksdagen tätorter. 

ställt sig bakom för 

buller i bostäder 

skall ha minskat 

med 5 procent till 

år 2010 jämfört 

med år 1998. 

minskat buller och 

ökar tillgängligheten. 

Landskap Ett rikt odlingslandskap Bevarande och Ny infrastruktur kan Minska fragmenti- 

Odlingslandskapets och jord- nyskapande av påverka mängden odsering genom att 

bruksmarkens värde för biolo- småbiotoper i lingsmark genom direk- bygga längs med 

gisk produktion och livsme- odlingslandskapet 

ta intrång och skapa en 

befintliga vägdelsproduktion 

skall skyddas Mängden småbio- 

fragmentisering av sträckningar. 

samtidigt som den biologiska toper i odlingslandskapet. 

mångfalden och kulturmiljövärdena 

bevaras 

och stärks. 

landskapet skall 

bevaras till minst 

2001 års omfattning 

i hela länet. 

Ett rikt växt och djurliv Hejdad förlust av Ny transportinfrastruk- Anpassade passager 

Den biologiska mångfalden biologisk mångtur kan påverka andelen och vägutformning- 

skall bevaras och nyttjas på ett fald (2010) 

hållbart sätt, för nuvarande Senast år 2010 

hotade arter genom 

intrång eller barriäref- 

ar som möjliggör 

spridningsvägar. 

och framtida generationer. skall förlusten av fekter i nyckelbiotoper 

Arternas livsmiljöer och eko- biologisk mångfald och påverka den biolosystemen 

samt deras funktio- inom Sverige vara giska mångfalden nega- 

ner och processer skall värnas. hejdad. tivt. 

Arter skall kunna fortleva i 

långsiktigt livskraftiga bestånd 

med tillräcklig genetisk variation. 

Människor skall ha tillgång 

till en god natur- och 

kulturmiljö med rik biologisk 

mångfald, som grund för hälsa, 

livskvalitet och välfärd. 

Sammanfattning 

av den sammanlagda påverkan av föreslagna åtgärder jämfört med ”Noll‐ 

alternativet” som är en framskrivning av dagens situation. 

35

Tabell: Samlad miljöbedömning 

Miljöområde Miljöaspekt Noll‐ Alternativ Alternativ ‐ Alternativ + 

alternativ 100 % 25 % 25 % 

Klimat 

Energianvändning ‐ + ‐ + 

Utsläpp av kli‐ 

matgaser 

‐‐ + ‐ ++ 

Hälsa 

Buller ‐‐ + ‐ + 

Risk och säkerhet ‐‐ + ‐ ++ 

Landskap Naturmiljö + 0 0 0 

Kulturmiljö + 0 0 0 

Landskapsbild 0 ‐ 0 ‐ 

Resurshushållning + 0 0 0 

+ + = Betydande positiv ‐ = Negativ 

+ = Positiv ‐‐ = Betydande negativ påverkan 

0 = sammantaget varken positiv eller negativ 

36

13 Uppföljning 

Uppföljningen 

ska belysa och redovisa 

hur åtgärderna i länstransportplanen 

stä- 

mmer överens med förslaget 

till nya 

transportpolitiska mål, Region Blekinges 

regionala utvecklingsprogram (RUPEN), 

Tillväxt Blekinge (RTP) och av Region 

Blekinge antagen klimatrapport. 

Uppföljningen ska med utgångspunkt i 

ovanstående ge svar på hur följande 

fak- 

torer 

påverkats: 

• Tillgänglighet 

• Säkerhet, miljö och hälsa 

• Samhällsnytta 

• Klimateffektivare 

resor och transporter 

• Trafiksäkerhet 

• Transportslagsövergripande effekter 

En redovisning ska årligen lämnas till 

Region Blekinge av Vägverket/Banverket 

och 

trafikhuvudmannen Blekingetrafiken 

som beskriver: 

• Åtgärder som ökat tillgängligheten 

i transportsystemet 

inom Blekinge 

och över länsgränserna. 

• Åtgärder som underlättat pendling. 

• Åtgärder som ökat valet av trans- 

portslag som är långsiktigt hållbart. 

• Åtgärder som ökat attraktiviteten i 

att resa kollektivt. 

• Åtgärder som ökat tillgängligheten 

för cyklister. 

• Åtgärder som minskat 

res- och 

transporttid. 

• Åtgärder som säkerställer 

hög tillgänglighet 

och trafiksäkerhet i 

värnade stråk, 

ny- och ombygg- 

nader av vägar och järnvägar och 

terminaler för omlastning av gods. 

• Åtgärder som skapat tätortsanpas- 

sade attraktiva, säkra väg- och gatumiljöer 

genom miljöprioritering 

och minskat buller. 

14 Bilagor 

Bilaga 1 Ekonomisk sammanställning 

Bilaga 2 Stråkanalyser 

Bilaga 3-5 Större objekt i länspla- 

nen 

Bilaga 6 - 8 Objektbeskrivningar 

E22 

Bilaga 9 Objektbeskrivning Sydostlänken 

och fyra inlagor som 

stöder 

projektet 

Bilaga 10 Kommunernas priorite- 

ringar 

37

BILAGA 1 

Ekonomisk sammanställning

Förslag till länsplan 2010-2021 

Blekinge län 

Alternativ 100 % förslagsram 

Total Tidigare 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016- 2019- Summa Senare Kommentar 

kostnad 2018 2021 2010-21 

Större investeringar 477,2 6 25,2 30 26 30 26 60 62 265,2 212 54% 

Väg 28 Uddabygd - Nävragöl 82 26 30 26 82 

Väg 27 Möllenäs - Djuramåla 334 60 62 122 212 

Mötesspår öster Karlshamn 61,2 6 25,2 30 61,2 

Mindre väginvesteringar 150,8 24,8 11,9 4,1 11,1 4,1 9,1 43,3 42,4 150,8 31% 

Pågående projekt 13,8 

Trafiksäkerhetsåtgärder 36 

Tillgänglighetsåtgärder 58 

GC-vägar 43 

Mindre medfinansieringsobjekt 71 4 4 7 4 7 6 20 19 71 15% 

Kollektivtrafik, inkl flyg,sjöfart 50 % 33 

Miljö- och ts-åtgärder 50 % 33 

Enskilda vägar 5 

Summa 699 34,8 41,1 41,1 41,1 41,1 41,1 123,3 123,4 487 212 100% 

Förslagsram 34,8 41,1 41,1 41,1 41,1 41,1 123,3 123,4 487 

2009-09-10



Alternativ förslagsram plus 25 % 

Total Tidigare 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016- 2019- Summa Senare Kommentar Avvikelse 0-alt 

kostnad 2018 2021 2010-21 Mkr % 

Större investeringar 477,2 6 25,2 30 41 41 10 90 90 333,2 144 55% 

Väg 28 Uddabygd - Nävragöl 82 41 41 82 

Väg 27 Möllenäs - Djuramåla 334 10 90 90 190 144 68 56 

Mötesspår öster Karlshamn 61,2 6 25,2 30 61,2 

Mindre väginvesteringar 204,8 24,8 18,9 15,1 5,1 4,1 36,1 48,8 51,9 204,8 34% 54 44 




GC-vägar 62 

Mindre medfinansieringsobjekt 71 4 8 7 6 7 6 18 15 71 12% 0 




Summa 753 34,8 52,1 52,1 52,1 52,1 52,1 156,8 156,9 609 144 100% 122 100 

Förslagsram plus 25 % 34,8 52,1 52,1 52,1 52,1 52,1 156,8 156,9 609 

2009-09-10 

63,333



Alternativ förslagsram minus 25 % 

Total Tidigare 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016- 2019- Summa Senare Kommentar Avvikelse 0-alt 

kostnad 2018 2021 2010-21 Mkr % 

Större investeringar 477,2 6 20 20 15,2 19 20 43 30 173,2 304 47% 

Väg 28 Uddabygd - Nävragöl 82 19 20 43 82 

Väg 27 Möllenäs - Djuramåla 334 30 30 304 92 75 

Mötesspår öster Karlshamn 61,2 6 20 20 15,2 61,2 

Mindre väginvesteringar 126,8 24,8 6 4 10,8 4 5 29,1 43,1 126,8 35% 24 16 




GC-vägar 34 

Mindre medfinansieringsobjekt 65 4 4 6 4 7 5 18 17 65 18% 6 9 




Summa 669 34,8 30 30 30 30 30 90,1 90,1 365 608 100% 122 100 

Förslagsram minus 25 % 34,8 30 30 30 30 30 90,1 90,1 365 

2009-09-10

BILAGA 2 

Fyra funktionella transportstråk genom 

Blekinge 

I systemanalysen för östra Götaland beskrevs funktionella samband samt områden som är 

viktiga för den regionala utvecklingen. I huvudsak handlar det om tillgänglighet och stråk till 

de viktigaste kunskaps- och tillväxtnoderna, stråk mellan de viktigaste godstransportnoderna 

samt stråk till de viktigaste turistområdena. 

Totalt beskrevs 12 stråk i systemanalysen, fyra av dessa stråk, nr 2, 4, nr 5 och nr 9 går genom 

Blekinge.

Stråk 2 1 

Stråk 2 

Väg E22 och Blekinge Kustbanan 

Stockholm - Kalmar- Blekinge- Kristianstad- Öresund 

Stråket utgörs i hela sin sträckning genom länet av väg E 22. Väg E22 ingår i det europeiska 

vägtransportnätverket TEN-T. Stråket innefattar även järnvägen Blekinge Kustbana från 

Karlskrona till Kristianstad. 

Flera större hamnar finns längs stråket varav några har internationell färjetrafik. Hamnarna i 

Karlskrona och Karlshamn är s.k. TEN-hamnar och är utpekade som en av landets strategiska 

hamnregioner med särskild betydelse för Sveriges transnationella godstransporter. I stråket 

finns också Ronneby flygplats, en av Sveriges 10 nationella flygplatser. 

NATIONELLA MÅL REGIONALA MÅL LOKALA MÅL 

Transportpolitiska mål 

Det övergripande målet för 

transportpolitiken är att 

säkerställa en samhällsekonomiskt 

effektiv och 

långsiktigt hållbar transportförsörjning 

för medborgarna 

och näringslivet i hela landet. 

Regionförstoring 

Utveckla intelligenta 

transportlösningar som 

förbättrar tillgängligheten 

och ökar förutsättningar för 

regionförstoring 

Öresundsregionen och 

1 Regionala miljömål för Blekinge, Länsstyrelsen Blekinge län 

Samverkan 

Utveckla samverkan mellan 

olika transportslag för att ge 

bättre pendlingsmöjligheter. 

Restidsförkortning 

Restiden på Blekinge 

kustbana och E22 inom länet

Stråk 2 2 

Det övergripande målet 

förtydligas genom två 

jämbördiga mål, ett 

funktionsmål – Tillgänglighet 

samt ett hänsynsmål – 

Säkerhet, Miljö och Hälsa. 

TEN-T 

Det transeuropeiska 

Transportnätet (TEN-T) 

spelar en viktig roll för att 

stimulera tillväxt och 

effektiva transporter. E22 

ingår i det trafikslagsövergripande 

transportnätet. 

södra Östersjöregionen 

Uppnå en ökad integration 

genom förbättrad 

infrastruktur och förbättrade 

kommunikationer. 

Hamnarnas roll 

Utveckla hamnarna längs 

stråket till internationella 

terminaler för effektiv och 

miljövänlig hantering av 

transportslagsövergripande 

transporter. 

Flygplatsens roll 

Vara en del i ett nationellt 

basutbud för att säkerställa 

ett effektivt och långsiktigt 

hållbart flygtransportsystem 

som garanterar en 

interregional tillgänglighet. 

Goda förbindelser 

Goda förbindelser genom 

Blekinge för såväl transporter 

av gods som 

resenärer. 

Goda, snabba och säkra 

förbindelser med 

angränsande regioner, dess 

marknader och 

universitet/högskolor. 

Väl fungerande infrastruktur 

och kommunikationer för att 

nå viktiga turistmål. 

Samhällsplanering 

Senast år 2010 skall fysisk 

planering och samhällsbyggande 

grundas på 

program och strategier för 

hur ett varierat utbud av 

bostäder, arbetsplatser, 

service och kultur kan 

åstadkommas så att 

transportbehovet minskar och 

förutsättningarna för miljöanpassade 

och resurssnåla 

transporter förbättras. 

ska minska. 

Turtäthet på Blekinge 

kustbana 

Ambitionen är att dagens 

timmestrafik på Blekinge 

kustbana (BKB) ska behållas 

och på sikt förtätas. 

Energisnåla transportmedel 

Den största delen av personresorna 

ska göras med miljövänliga 

och energisnåla 

transportmedel som 

kollektiva färdmedel eller 

med cykel. 

Spårburen godstransport 

Verka för att industrins 

möjligheter att transportera 

gods på järnväg utvecklas 

och att underlaget för 

järnvägsgods stärks. 

Med hänsyn till dagens 

begränsade kapacitet på BKB 

måste åtgärder samtidigt 

vidtas som ökar kapaciteten. 

Trafiksäkerhet 

Ökad trafiksäkerhet på väg 

E22. Hela sträckan genom 

länet skall vara mötesfri 

fyrfältsväg

Stråk 2 3 

Miljö/ gröna transporter 

År 2010 stabiliseras 

utsläppen av koldioxid från 

vägtrafik (exklusive transittrafik) 

på 1995 års nivå. 1 

Utveckla gröna transport- 

korridorer och system enligt 

EU:s senaste transport- 

policy. 

FUNKTION 

E22 är en viktig förbindelse för sydöstra Sverige dels med Malmö/Öresundsregionen, dels 

med Stockholm/Mälardalen (via E4). Vägen är också viktig för de växande kontakterna 

österut över Östersjön. Stråket har viktiga funktioner på nationell, mellanregional, regional 

och lokal nivå. E22 har en starkt sammanhållande funktion för utvecklingen längs hela kusten. 

Stråket har stor betydelse för arbetspendling och därmed för kompetensförsörjning för kustkommunernas 

näringsliv. E22 är en av landets mest trafikbelastade stamvägar. Dess betydelse 

har ökat och kommer att öka i takt med den ökande trafiken till och från Polen och Baltikum. 

I nära anslutning till stråket ligger länets tre viktiga hamnar, vilka är av stor betydelse för 

regionens utveckling. Som en konsekvens av den senaste tidens utveckling har 

Hamnutredningen föreslagit att Karlshamn tillsammans med samverkanshamnen Karlskrona 

ska utgöra en av Sveriges strategiska hamnar. Denna samverkande hamn utgör idag Sveriges 

tredje största hamn. 

Örseundstågstrafiken som trafikerar Blekinge Kustbana och vidare Kristianstad-Malmö- 

Köpenhamn-Helsingör är mycket viktig för personresor såväl inom Blekinge som för resor på 

hela sträckan Karlskrona – Malmö/Köpenhamn. Efterhand som järnvägstrafiken utvecklats 

har kraftiga resandeökningar skett. På sträckan Karlshamn- Malmö via Hässleholm 

förekommer även godstrafik i ökande omfattning till hamnen och industrierna i Karlshamn. 

BRISTER 

Bristerna i Blekinges infrastruktur är väl kända vad gäller väg- och järnvägsförbindelser samt 

internationella flygförbindelser till och från Blekinge. Brister i infrastrukturen utgör i dag den 

främsta flaskhalsen för ökad tillgänglighet, både vad gäller person- och godstransporter. 

Följande brister för stråket genom Blekinge kan identifieras kopplat mot ovan 

beskrivna mål och funktioner: 

• Längs E22 finns sträckor med brister i såväl trafiksäkerhet som tillgänglighet och där 

hastigheterna därför är betydligt lägre än målstandard, dvs 110 km/tim. Inom länet 

finns det endast två mindre vägsträckningar längs väg E22 som har en tillåten 

hastighet 110 km/tim och mötesfri väg. I Blekinge är vägförbättringar väsentliga på 

E22 på sträckorna Sölve-Stensnäs (ingår i regionens närtidssatsning), Lösen-Jämjö 

samt Björketorp-Nättraby för ökad säkerhet och förkortning av restiden. 

• På flera vägsträckor längs E22:an finns inga tydliga alternativa vägval för 

utryckningsfordon samt övrig trafik vid inträffande av t.ex. olycka, vilket utgör en stor

Stråk 2 4 

säkerhetsrisk. 

• Blekinge kustbana är nyligen elektrifierad och genomgick i början av 90-talet en 

omfattande spårupprustning. Fortfarande är dock geometriskt stora delar av mycket 

dålig standard och hastigheterna på banan låga i förhållande till en modern järnväg. 

Det saknas mötesmöjligheter vilket gör att turtätheten begränsas och de 

mötesmöjligheter som finns är av otillräcklig längd för att möjliggöra möten av långa 

godståg. 

• På lång sikt är önskemålet en restid på 2 timmar till Öresundsregionen från Karlskrona 

och på kort sikt är en ny mötesstation mellan Karlshamn och Bräkne-Hoby angelägen. 

Med förbättrade kommunikationer från Skåne till hamnarna i Blekinge anses 

näringslivet i både Skåne och Blekinge också få bättre utvecklingsmöjligheter mot den 

snabbt växande marknaden i Östeuropa. 

• Tågresandet växer i snabb takt. För att klara resandet kan man i vissa tidslägen behöva 

köra dubbelkopplade tåg. Det här kräver att man förlänger plattformarna på i princip 

samtliga stationer på Blekinge Kustbana. 

• För att öka kontakten och minska restiden ordentligt mot Öresundsregionen bör den så 

kallade diagonalen i Skåne, en ny bansträckning mellan Kristianstad och Hörby 

förverkligas. 

• Den relativt sett låga andelen godstrafik på järnväg måste öka för att 

järnvägstransporterna ska kunna bli effektivare och miljövänligare. Tillgängligheten 

för godstransporter på järnväg måste förbättras dvs. godstransporter måste få möjlighet 

att köra på attraktiva tider. 

Steg 1: Påverka 

transportbehovet och 

val av transportsätt. 

Attitydpåverkan 

Påverka företag för 

att få de anställda att 

i större utsträckning 

välja kollektivtrafik 

eller cykel för 

arbetsresor. 

Påverka valet av 

transportsätt för 

gods. 

EU-samarbete 

Genom olika former 

av utvecklingsarbete 

erbjuda intelligenta 

transportlösningar 

(ITS) som medverkar 

till att skapa 

långsiktigt hållbara 

STRATEGI ENLIGT FYRSTEGSPRINCIPEN 

Steg 2: Effektivare 

utnyttjande av befint- 

ligt väg-/järnvägsnät. 

Ombytespunkter 

Identifiera och 

gestalta ombytespunkter 

för kollektivtrafiken 

och mellan 

olika trafikslag, ex 

cykel eller egen bil 

till kollektivtrafik. 

Utveckla 

kollektivtrafiken 

Utveckla tågförbindelserna 

på 

befintlig bana mellan 

Karlskrona- 

Kristianstad. 

Utveckla kollektivtrafiken 

längs stråket 

vad gäller busstrafik. 

Steg 3: Begränsade 

väg- och banförbättringsåtgärder. 

Pendel- och 

samåknings- 

parkering 

Bygga fler pendeloch 

samåknings 

parkeringar vid 

ombytesstationer till 

kollektivtrafiken samt 

utmed E22:an. 

Gång- och cykelväg 

Anläggning av gång- 

och cykelbanor som 

på ett trafiksäkert 

sätt ansluter till 

hållplatser, 

terminaler och 

arbetsplatser. 

Steg 4: Nyinvesteringar 

och större om- 

byggnader. 

Mötesfri väg 

Om- eller nybyggnad 

på delar av väg E22 

så att 110 km/h och 

mötesfri väg blir 

standard genom hela 

länet. 

Framtidens järnväg 

Upprustning av 

Blekinge kustbana 

genom fler mötesstationer,plattformsförlängningar 

och 

kurvrätningar. 

Eventuell ny järnvägssträckning, 

Ronneby-Märserum.

Stråk 2 5 

transporter. 

Ortsanalys 

Ta fram orts- och 

stadsanalyser som 

utgör stöd för en 

hållbar utveckling av 

länets tätorter. 

Policy 

Framtagande av 

transportpolicys, 

tillämpning och 

styrdokument. 

Kundservice 

Transportsystemets 

utformning, funktion 

och användning ska 

medverka till att ge 

alla en grundläggandetillgänglighet 

med god kvalitet 

och användbarhet. 


Möjliggör en förbättrad 

samordning 

av planeringsprocesser 

för transportinfrastrukturen 

och övrig fysisk 

samhällsplanering 

på lokal och regional 

nivå. 


Samordna 

bebyggelse och 

trafikplanering så att 

det blir lättare att 

använda kollektivtrafik 

t.ex. vid 

lokalisering av nya 

verksamheter, handel 

och bostäder. 

Tillgänglighetsanpassning 

Transportsystemet 

utformas så att det är 

tillgängligt för 

personer med 

funktionsnedsättning. 


utformas så att barns 

möjligheter att själva 

säkert använda och 

vistas i trafikmiljöer 

ökar. 

Förutsättningarna 

för att välja 

kollektivtrafik, gång 

och cykel förbättras. 

Intelligenta 

transportsystem 

(ITS) 

Utveckling av nya 

transporttjänster och 

service genom 

utökad användning 

av ITS. 

2 Kommunal järnväg till industriområdet på Verkö 

3 Kust till Kustbanan 


Trafiksäkerhetsförbättringar 

av 

korsningar, 

anslutningar och 

sidoområden. 

Vägstandard 

Högre vägstandard på 

E22:an för att ge 

ökad transportkvalitet 

på hela sträckan. 

Omlastningsterminaler 

Fortsatt utveckling 

av omlastningsterminaler 

för gods i 

anslutning till 

hamnar. 

Attraktiv järnväg 

Restiden på järnväg 

måste minska för att 

förbättra pendlingsmöjligheterna. 

Tillgängligheten till 

attraktiva tåglägen 

måste förbättras för 

godstransporter på 

järnväg. 

Resecentrum 

Höja kvalitén på 

bytespunkter mellan 

buss/bil till tåg vid 

befintliga järnvägsstationer 

i länet. 

Utveckla och koppla 

samman Kust till 

kustbanan med 

Blekinge kustbanan. 

Ny tågstation vid 

Gullberna. 

Anslutning hamnar 

Anslutningarna till de 

strategiska hamnarna 

måste förbättras i 

synnerhet beträffande 

järnvägarna. 

Industrispåren till 

hamnarna behöver 

elektrifieras. 

I Karlshamn planeras 

för att anlägga en ny 

godsbangård och 

kombiterminal i 

anslutning till hamnen 

i Stilleryd. All 

godshantering flyttas 

från Karlshamns C. 

Den kommunala 

Verköbanan 2 ansluter 

i Gullberna till 


(BKB) och Kust till 

kustbanan (KTK). 

Direktanslutning till 

Verköbanan från BKB 

och KTK 3 är 

angelägen liksom en 

planskildhet mellan 

Österleden och 

Verköbanan. 

Ombyggnaden kräver 

nya spår samt 

anläggning av ny 

hållplats.

Stråk 2 6 

Nytt läge för en godsterminal/godsbangård 

i Karlskrona 

som ersättning för 

godsbangården vid 

Karlskrona C. Tänkbara 

alternativ är 

Torskors eller Verkö. 

För Verkö gäller att 

en rejäl upprustning 

av järnvägen görs 

liksom planskildhet 

mellan Österleden 

och järnvägen. 

Ny anslutningsväg till 

handelshamnen i 

Sölvesborg. 

FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER PERIODEN 2010-2021 I BLEKINGE LÄN 





Attitydförändringsprojekt 

i länets alla 

kommuner för att få 

anställda i företag 

och i offentlig 

förvaltning att i 

högre utsträckning 

cykla eller åka 

kollektivt till arbetet. 

Genom avgiftssystem 

stimulera till överflyttning 

av gods från 

väg till järnväg 

(förutsätter 

riksdagsbeslut). 


Samordna 



(kommunernas 

översiktsplan och 





Förbättra befintliga 

ombytespunkter 

mellan olika trafikslag. 

Bygga väderskydd 

för de väntande och 

väderskyddade cykelställ 

vid ombytespunkter 


Utveckla 


Förbättringsarbete 

vad gäller turtäthet, 

synkronisering och 

möjlighet att byta 

trafikslag utan längre 

väntetider. 

Samverkan 

Utveckla möjligheten 



Pendelparkering 

Bygga pendelparkeringar 

vid 

ombytestationer till 


utmed bl.a. E 22:an. 

Utöka antalet 

parkeringsplatser vid 

tågstationerna. 


▪ Utbyggnad av 

turistcykelväg 

Simrishamn- Alvesta, 

delen Mörrum- 

Sölvesborg. 

Gång- och 

cykelvägar: 

▪Leråkra- Ronneby 

▪Torstäva- Jämjö 

▪Karlshamn - 

Hällaryd 



byggnader. 

Mötesstation 

Bygga mötestation 

mellan Karlshamn 

och Bräkne-Hoby på 

Blekinge Kustbana. 

Utbyggnad väg E22 

Nyanläggning 

delarna: 

▪Sölve - Stensnäs 

▪Lösen - Jämjö 

▪Björketorp - 

Nättraby 

Mittseparering utförs 

på E22 på sträckor 

där det saknas och är 

möjligt. 

Ny godsbangård och 


Karlshamn

Stråk 2 7 

detaljplaner) 

Kollektivtrafiklösningar 

behandlas i 

samtliga planer som 

innebär etablering av 

ny bebyggelse och 

verksamheter. 

EU-samarbete 

Genom att aktivt 

deltaga i internationellatransportnätverk 

och EUprojekt 

arbeta för 

konkreta åtgärder 

som ökar tillgängligheten 

till Blekinge för 

såväl gods till och 

från hamnarna som 

för kollektivtrafikresenärer. 

Kundservice 

Blekingetrafiken 

verkar fortsatt för 

marknadsföring av 

kollektivtrafikutbudet. 

Speciellt görs insatser 

för att underlätta 

biljettköp och påverka 

tidtabeller som inte är 

samordnade mellan 

berörda tågoperatörer. 




Ökat 

kollektivtrafikresande 

Fler som åker 

kollektivt eller cyklar 

till arbetet. 

att ta med cykel på 

tåg och buss för att 

göra kollektivtrafiken 

mer attraktiv sett dels 

ur ett miljövänligt 

perspektiv, dels ur 

bekvämlighetssynpunkt. 

Anpassa färjornas 

ankomsttider med 

trafiktopparna på det 

regionala och lokala 

vägnätet. 

Intelligenta 


(ITS) 

Utvecklad IT service 

längs stråket för att 

öka säkerhet och 

förbättra effektiviteten, 

exempelvis: 

- Olika typer av ITstöd 

ex. elektroniska 

skyltar som informerar 

om tågförseningar, 

bilköer och 

avstängningar, 

variabla hastighetsgränser 

och smarta 

trafiksignaler. 

- Användning av 

GPS. 

▪Karlshamn – 

Vekerum 


Vägförbättringsåtgärder 

på trafikplats 

Ronneby väst, 

påfart österut, för att 

öka trafiksäkerheten. 

Anslutning hamnar, 

väg 

Ny avfart för trafik 

västerifrån på E22 

vid ”Angöringen”i 

Karlskrona är mycket 

angelägen, speciellt 

för den tunga 

trafiken. 

Resecentrum 





i länet. 

Angöringsplats 

Säkra uppställningsplatser 

för lastbilar 

vid strategiska 

punkter i anslutning 

till E22 i Karlshamn 

och Karlskrona. 

FÖRVÄNTADE EFFEKTER 



ligt vägnät. 

Enkelt att resa 

Enklare att åka 

kollektivt och att byta 

mellan olika trafikslag, 

ex från cykel 

eller bil till buss. 


vägförbättringsåtgär- 

der. 

Ökad trafiksäkerhet 

De planerade 

åtgärderna mittseparering,sidoområdesåtgärder 

och 

korsningsåtgärder 

Utbyggnad av ny 




hamnen i Karlshamn 

planeras ske under 

2010 – 2013. 

Projektet ingår i 

programmet 

Motorways of the Sea 

och medfinansiering 

har beviljats av EU. 

Statlig 

medfinansiering 

förutsätts. Samtidigt 

med utbyggnaden 

elektrifieras spåren 

till hamnen. När 

utbyggnaden är klar 

kan all godshantering 

flyttas från 

Karlshamns C till 

den nya bangården. 

Ny tågstation 

Ny tågstation vid 

Gullberna. 



byggnader. 

Kortare restid 

Minskad restid med 

tåg mot Öresundsregionen 

genom 

byggande av ny 

mötesstation på

Stråk 2 8 

Om de korta 

bilresorna inom 

tätorterna byts ut mot 

buss, cykel eller 

promenad skulle det 

ge positiva effekter. 


Stärka näringslivets 

internationella 

konkurrenskraft och 

underlätta hållbar 

regionförstoring 

Ökad turism 

. 

Ökad standard och 

tillgänglighet. 

Resor och 

transporter som ökar 

tillgängligheten blir 

klimatsmartare och 

säkrare. 

Ökat cyklande 

Bättre tillgänglighet 

och trafiksäkerhet för 

oskyddade 

trafikanter. 

ger stor effekt på 

trafiksäkerheten. 

Säkrare och tryggare 

trafikmiljö för barnen 

genom utbyggda och 

förbättrade 

cykelvägar och mer 

trafiksäker trafikmiljö 

Ökad tillväxt 

Utvecklingen av 

hamnarna i Blekinge 

utgör en resurs för 

tillväxten i 

Östersjöområdet. 

Miljö 

Den växande trafikvolymen 

(vid 

förbättrad infrastruktur 

i anslutning 

till hamnar) ger 

positiva effekter på 

miljön. Trafiken 

omdirigeras från 

mindre lämpliga 

vägar. 

Lämpligt placerade 

och bra utformade 

angöringsplatser 

minskar onödig 

körning. 


samt nytt tågupplägg 

genom Skåne. 

Ökad kapacitet 

Snabb och 

kapacitetsstark 

kollektivtrafik och 

godstrafik. 


En utbyggnad av E22 

ger långsiktiga 

effekter på tillväxten i 

södra Sverige. 

Ökad tillgänglighet 

Åtgärder på både 

E22:an och Blekinge 

Kustbana påverkar 

länets tillgänglighet, 

vilket stimulerar 

arbetstillfällen och 

breddat näringsliv. 

Effektivare 

godshantering 






effektiviserar godshanteringen 

på 

järnväg. 

Miljö 

Flyttning av 

hanteringen av allt 

järnvägsgods från 

Karlshamns C 

minskar störningar 

vid stationen. 

Elektrifiering av 

hamnspåren minskar 

luftföroreningar från 

dieseltåg

Stråk 2 9 

ALTERNATIV 

– 25 %, 100 % och + 25 % 

Effekter och måluppfyllelse 

Den totala kostnaden är den samma i de tre förslagsramarna men kostnaderna fördelas över ett 

längre tidsintervall i förslagsram minus 25 %. Detta ger, oavsett förslagsram liknande effekter 

som minskad restid med tåg mot Öresundsregionen, snabb och kapacitetsstark kollektivtrafik 

och godstrafik. ökad tillgänglighet, vilket stimulerar arbetstillfällen och breddat näringsliv 

men med ett snabbare utslag vid förslagsramar 100 % och plus 25 %. Även effekten på miljön 

får ett snabbare utslag. Luftföroreningarna till följd av åtgärden minskar, framförallt 

koldioxidutsläppen och då i snabbare takt i förslagsramar 100 % och plus 25 %. Kostnaderna 

för föreslagen åtgärd inryms i tiden för förslag till länsplan 2010-2021 och är på god väg att 

uppfylla ett flertal av de mål som föreslås för aktuellt stråk. 

Större väg- och baninvesteringar 

Föreslagen åtgärd i steg 4, mötesstation mellan Karlshamn och Bräkne-Hoby på Blekinge 

Kustbana finns med som större investering i samtliga förslagsramar. Åtgärden påverkar i 

positiv riktning: regionförstoring, Öresundsregionen och södra Östersjöregionen, goda 

förbindelser, samverkan, restidsförkortning, turtäthet på Blekinge kustbana, energisnåla 

transportmedel, spårburen godstransport. (Målen beskrivs under rubrikerna nationella mål, 

regionala mål och lokala mål.) 

Mindre väginvesteringar 

Trafiksäkerhetsåtgärder inom stråk 2 berör till största delen väg E22, med åtgärder som, 

mitträcke, korsnings åtgärder, breddning av väg samt iordningställande av sidoområden. De 

olika alternativa ramarna skiljer sig vad gäller den totala kostnaden vilket ger olika effekter 

under länsplanens tidsram. Vid alternativ ram + 25 % tidigareläggs en större satsning på 

trafiksäkerhetsåtgärder på väg E22 vilket ger en snabbare måluppfyllelse enligt stråkanalysen. 

Kostnaderna inom ramalternativet – 25 % fördelas relativt jämt över tidsperioden med en 

större investering under planperiodens senare hälft. 

Tillgänglighetsåtgärder inom stråk 2 berör även de till största delen väg E22 med åtgärder 

som utveckling av ombytespunkter, handikappanpassning, utveckling av kollektivtrafiken, 

pendelparkeringar samt samverkan som ger attraktivitet sett dels ur ett miljövänligt 

perspektiv, dels ur bekvämlighetssynpunkt. De olika alternativa ramarna skiljer sig vad gäller 

den totala kostnaden för tillgänglighetsåtgärderna vilket ger olika effekter under länsplanens 

tidsram. Kostnaderna inom alternativ ram – 25 % fördelas relativt jämt över tidsperioden med 

en större investering under planperiodens senare del. Vid alternativ ram + 25 % tidigareläggs 

en större satsning på tillgänglighetsåtgärder samt en relativt stor satsning på dessa åtgärder i 

planperiodens senare hälft, vilket ger en snabbare måluppfyllelse enligt stråkanalysen. 

Nyinvesteringar på gc- vägar (50%) inom aktuellt stråk med aktuella objekt; Leråkra- 

Ronneby, Torstäva- Jämö,, Karlshamn –Hällaryd samt Karlshamn –Vekerum. Inom de olika 

alternativa ramarna fördelas medel likt ovanstående, med en relativt jämn fördelning av medel 

i alternativ ram -25 % och med en större satsning på gång- och cykelåtgärder i alternativ ram 

+ 25 % med en konsekration i tidsperiodens senare hälft. 

Aktuella målrubriker som mindre väginvesteringar inom stråk 2 påverkar i positiv riktning är: 

ombytespunkter, utveckla kollektivtrafiken, tillgänglighetsanpassning, intelligenta transport-

Stråk 2 10 

system (ITS), pendeloch samåkningsparkering, gång- och cykelväg, trafiksäkerhet samt 

vägstandard. (Målen beskrivs under rubrikerna nationella mål, regionala mål och lokala mål.) 

Alternativa ramar ska inte påverka prioriteringsordningen av föreslagna mindre 

väginvesteringar. 

Miljöbedömning 

Utgår från de fem miljömässiga (ekologiska) dimensionerna i en hållbar utveckling av 

samhället 


• Värna om den biologiska mångfalden och naturmiljön 

• Ta tillvara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena 

• Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga 

• Trygga en god hushållning med naturresurser 

Väg E22, delen Jämjö- Bröms 

KLIMAT 

Jämförelser i första hand energianvändning samt utsläpp av växthusgaser 

Godstrafiken, speciellt med lastbil, har ökat kraftigt i hela landet och särskilt i Blekinge. 

Godstrafiken genom hamnarna i Blekinge väntas öka i fortsatt snabb takt. Väg E22 och dess 

anslutningar till Blekinges hamnar erbjuder gena förbindelser med grannländerna. Tätare 

färjeavgångar har redan attraherat mer trafik. Allmänt stark trafiktillväxt i kombination med 

en snabb ökning av den internationella lastbilstrafiken kommer att få konsekvenser för de 

lokala miljöförhållandena. 

Samtliga åtgärder som berör gång- och cykeltrafik (steg 1-3) samt förbättrar resmöjligheterna 

med kollektivtrafik (steg 1-4) leder till minskade utsläpp av koldioxid och lägre användning 

av fossil energi per capita jämfört med dagsläget. Utbyggnad av väg E22 (steg 4) samt 

angöringsplatser och bättre väganslutningar till hamnarna (steg 3) ökar möjligheterna till 

jämnare hastighet med bil och därmed mindre bränsleförbrukning, lägre koldioxidutsläpp och 

effektivare energinyttjande. 

Ny mötesstation mellan Karlshamn och Bräkne-Hoby reducerar restiden och förbättrar 

pendlingsmöjligheterna. Under förutsättning att hälften av de nytillkommande resenärerna 

avstod från att köra bil till förmån för att resa med tåget kan man göra uppskattningen att

Stråk 2 11 

luftföroreningarna till följd av åtgärden minskar, framförallt koldioxidutsläppen. 

Elektrifiering av hamnspår och utbyggnad av ny godsbangård och kombiterminal främjar 

överflyttning av gods från väg till järnväg med mindre emissioner som följd. 

Beräknade halter av kvävedioxid och partiklar, som indikator på trafikrelaterade bidrag till 

luftföroreningar, för föreslagna åtgärder på E22: an, ligger långt under miljökvalitetsnormen. 

Bebyggelsens struktur och geografiska belägenhet medför ett väl ventilerat ”vägrum” som 

inte ger upphov till höga avgashalter. 

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Ingen övergödning bedöms 

därför inte påverkas negativt av aktuella utbyggnadsåtgärder (steg 3-4). Föreslagna 

utbyggnadsåtgärder kommer inte medföra att någon miljökvalitetsnorm överskrids. 

HÄLSA 

Jämförelser i första hand buller samt risk/säkerhet 

Väg E22 med dess trafik går genom flera tätorter. Buller, avgaser och barriäreffekter är 

besvärande. Tomtutfarter och gatukorsningar innebär säkerhetsrisker. Inbromsningar och 

accelerationer medför så väl ökade risker för olyckor som ökande utsläpp till miljön. 

Bättre förutsättningar för gång-, cykel- och kollektivtrafik (steg 1-3) bör leda till mindre 

biltrafik, något som bedöms ge utslag i form av mindre buller eller åtminstone lägre 

ökningstakt jämfört med situationen idag. 

Samtliga åtgärder ökar dessutom säkerheten genom att minska riskerna för olyckor längs väg 

E22 genom utbyggnad av mötesfri väg (mittseparering) samt reducering av utfarter (steg 4). 

Åtgärderna ger även ökad säkerhet för de oskyddade trafikanterna och mindre störningar för 

de boende i samhällena minskar då stor del av trafiken genom tätorten lyfts ut. Nya störningar 

uppkommer vid bostadshus som ligger i tidigare ostörda omgivningar. Dessa är dock 

jämförelsevis få och antalet bullerstörda bostäder minskar kraftigt. 

Ombyggnad av E22, Sölve- Stensnäs (steg 4) ger ett minskat buller. Den nya vägdragningen 

avlastar drygt 160 bullerstörda bostadshus längs befintlig väg. I samband med att ny 

mötesstation mellan Karlshamn och Bräkne-Hoby (steg 4) anläggs kommer ett flertal hus få 

bullernivåer över 55dBA inomhus. Detta kan åtgärdas med hjälp av fönsteråtgärder för att 

minska bullerstörningen. 

Flyttning av godstrafiken från Karlshamn C till Stilleryd minskar antalet bullerstörda i 

centrala Karlshamn. 

Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö bedöms därför inte påverkas negativt av åtgärderna. 

LANDSKAP 

Jämförelser görs i första hand utifrån beskrivningar i Riksintressen 3&4 kap MB, Natura 

2000, Områdesskydd 7 kap MB. 

Naturmiljö 

Utbyggnad av väg E22, Björketorp- Nättraby (steg 4) har i dagsläget tre alternativa 

vägdragningar. Beroende på val av nytt vägstråk kan värdefulla områden beröras, som

Stråk 2 12 

Natura-2000 område (Vambåsa norra hagmarker) samt opåverkade miljöer vid t.ex. 

Arvidstorp och Djurtorp. 

Samtliga alternativa vägdragning för projektet Lösen-Jämjö (steg 4) löper genom eller 

tangerar biotopskyddade projekt enligt bilaga 1 i ”Förordningen 1998:1252) om 

områdesskydd enligt miljöbalken mm. Vägdragningarna berör även ängs- och hagmarker och 

värdefulla sumpskogar. 

Planerade åtgärder i projektet Sölve- Stensnäs gör intrång i åkerholmar som är viktiga för den 

biologiska mångfalden i det trädfattiga Vesanområdet. Föreslagen sträckning minskar 

störningen i riksintresset för naturvården och Natura 2000-området jämfört med dagens 

förhållanden. Ny sträckning gör intrång i områden som ingår i naturvårdsplanen, vilket 

påverkar naturvärdet men utan att syftet med områdets skydd åsidosätts. Ny vägdragning 

berör ett flertal naturvärden i väglinjen som åkerholmar och ekdungar. 

Läge för planerad turistcykelväg Simirishamn- Alvesta, delen Mörrum - Sölvesborg (steg 3) 

är beroende av ny vägsträckning av väg E22 delen Sölve- Stensnäs. Troligtvis kommer dess 

sträckning att påverka områden med bevarandevärd natur. 

Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv bedöms förbli oförändrad då föreslagen 

sträckning minskar störningen i riksintresset för naturvården och Natura 2000-området 

jämfört med dagens förhållanden. 

Det bör vara möjligt att ta stor hur hänsyn till riksintressena. Hur detta ska utformas i detalj 

utreds i samband med den fortsatta planeringsprocessen. 

Kulturmiljö 

Utbyggnad av väg E22, Björketorp- Nättraby (steg 4) har alternativa vägdragningar som kan 

beröra kulturmiljövärden vid Förkäla kyrka samt riksintresset för kulturmiljövården vid 

Johanneshus åsar och Förkäla. Risk finns även för fornlämningsmiljö vid Björketorpsstenen. 

Samtliga alternativa vägdragning för projektet Lösen-Jämjö (steg 4) löper genom eller 

tangerar flera riksintressanta kulturmiljöområden. Vägdragningarna berör även område inom 

kulturminnesvårdsprogrammet och enstaka fornlämningar. Utbyggnaden av E22, Sölve- 

Stensnäs (steg 4) kommer att beröra ett antal fornlämningar. 

Beroende på val av ny sträckning av väg E22 förbi Jämjö (Lösen-Jämjö) kommer planerad 

cykelväg mellan Torstäva- Jämjö (steg 3) att löpa genom eller tangerar riksintressanta 

kulturmiljöområden. Även planerad cykelväg mellan Leråkra- Ronneby (steg 3) kommer att 

påverka riksintressanta kulturmiljöområden. 



Landskapsbild/-karaktär 

Det blekingska landskapet kännetecknas av karakteristiska odlade dalgångar och skogsklädda 

åsar i nordsydlig riktning. Längs vägen ges ett flertal utblickar ut över havet vilket höjer 

upplevelsevärdet för trafikanten. Väg E22, som sträcker sig i östvästlig riktning, ger därför 

upphov till höga bankar eller broar och djupa skärningar vilket utgör ett avbrott mot 

landskapets naturliga beskaffenhet. Det är därför viktigt att anpassa nya vägdragningar av väg 

E22 till terrängen så långt som möjligt, speciellt vid passager av öppna dalgångar i känsliga

Stråk 2 13 

miljöer. Vägar kan ha stor påverkan på den visuella miljön och förändra 

utsiktsförhållanden/landskapsbilden genom fysiskt intrång, trafik, ljus m. m. 

I områden som är relativt ostörda idag kommer barriäreffekterna, som uppstår av en ny väg, 

att kännas mer påtagliga än i redan trafikstörda områden. I ostörda områden har de boende 

rörelsefrihet och kan känna trygghet utan att tänka på trafikfaran. Det är viktigt att de 

föreslagna åtgärderna för utbyggnaden av väg E22 (steg 4) anpassas till respektive 

landskapskaraktär så att de inte får en framträdande roll och framstår som landskapsbarriärer. 

Vid ny dragning av väg E22 kan barriäreffekter genom mindre samhällen bli mer påtagligare 

och påverka dess strukturella sammanhållning. Nya barriäreffekter uppstår för möjligheterna 

till rekreation i området väster och norr om Pukavik (projektet Sölve- Stensnäs) där 

människors möjligheter att ströva fritt begränsas av vägen. Positivt är att det rörliga 

friluftslivet vid kusten kan utvecklas då området avlastas från trafik. Nya vägdragningar av 

E22: an ger även nya eller bestående barriäreffekter mellan skog och öppen mark och ökad 

fragmentisering. Detta kan kompenseras med planskilda passager. Påverkan på miljömålet 

God bebyggd miljö bedöms därför sammantaget bli negativt i förhållande till dagsläget. 

RESURSHUSHÅLLNING 

Jämförelser i första hand för användning mark och vatten 

Samtliga åtgärder på väg E22 (steg 4) tar ny högvärdig jordbruksmark i anspråk, varför det är 

viktigt att minimera intrånget. Nya vägdragningar kan medföra en storskalig uppdelning av 

kultur- och odlingslandskapet. 

Av den planerade utbyggnad av E22 kommer Lösen-Jämjö (steg 4) och Sölve- Stensnäs 

(steg 4) att ge störst intrång i jordbruksmarken. Den nya vägsträckningen i projektet Sölve- 

Stensnäs medför intrång i högproduktiv jordbruksmark, där Vesans invallningsföretag medför 

särskilda hänsynstaganden. Området är upptaget i Bevarandeprogrammet för 

odlingslandskapet i Blekinge. Förutom bortfall av brukningsvärd mark uppstår försämrad 

arrondering, minskad tillgänglighet, viss ökad miljöbelastning från trafiken och ett behov av 

att ta om hand vägdagvatten. 

Läge för planerad turistcykelväg Simirishamn- Alvesta, delen Mörrum - Sölvesborg (steg 3) 

är beroende av ny vägsträckning av E22 delen Sölve - Stensnäs. Troligtvis kommer dess 

sträckning medföra intrång i högproduktiv jordbruksmark, och det blir därför viktigt att 

minimera intrånget. 

För miljömålet Ett rikt odlingslandskap bedöms denna åtgärd medföra en negativ påverkan. 

SAMMANFATTNING 

Sammanfattning av den sammanlagda påverkan av föreslagna åtgärder jämfört med ”Nollalternativet” 

som är en framskrivning av dagens situation.

Stråk 2 14 

++ = Betydande positiv - = Negativ 

+ = Positiv -- = Betydande negativ påverkan 


Miljöaspekt 

KLIMAT 

Nollalternativ 

Alternativ 

100% 

Alternativ 

– 25 % 

* Energianvändning - + - + 

* Utsläpp av klimatgaser - - + - ++ 

HÄLSA 

* Buller - - + - + 

* Risk & säkerhet - - + - ++ 

LANDSKAP 

* Naturmiljö + - - - 

* Kulturmiljö + - - - - 

* Landskapsbild ++ - - - - - 


++ 

- 

- 

Alternativ 

+ 25 % 

- -

STRÅK 4 1 

Stråk 4 

Väg 27 och 29 samt Kust till Kustbanan 

Karlskrona/Ronneby/Karlshamn- Växjö- Göteborg alt. Jönköping 

Stråket utgörs av riksväg 27 och 29 från Blekinge mot Växjö och Kust till Kustbanan från 

Karlskrona till Emmaboda via Växjö med målpunkter Alvesta (byte Stockholm) och 

Göteborg i väst. I Blekinge ansluter stråket till hamnarna i Karlshamn och Karlskrona med 

internationell färjetrafik. Båda hamnarna är s.k. TEN-hamnar och utgör tillsammans en av 

landets strategiska hamnregioner med särskild betydelse för Sveriges transnationella 

godstransporter. 






effektiv och 

långsiktigt hållbar 

transportförsörjning för 

medborgarna och 

näringslivet i hela landet. 










Samverkan 




Ökad säkerhet 

Högre vägstandard på väg 27 

för att ge ökad trafiksäkerhet 

för både oskyddade trafikanter

STRÅK 4 2 












Utveckla stråkets anslutande 

målpunkter (hamnarna i 

Karlshamn och Karlskrona) 

till internationella terminaler 

för effektiv och miljövänlig 

hantering av 


transportlösningar. 


Goda förbindelser norr ut för 

såväl transporter av personer 

som av gods. 


förbindelser med storstadsregionerna 

samt med 

marknadsregioner och 

lärosäten i region sydöst. 

Väl fungerande 

kommunikationer för att nå 

viktiga turistmål i länet. 




grundas på 










Miljö/gröna transporter 






och för trafiken på vägen. 


Kust till kustbanan, sträckan 

Karlskrona-Emmaboda, är i 

dåligt skick med många 

kurvor låg hastighet, särskilt 

söder om Holmsjö, samt 

dålig räls. Utöver den dåliga 

standarden så finns det 

väldigt många plankorsningar 

med varierande plankorsningsskydd. 

Upprustning 

av banan innebär att restiden 

minskar vilket är ett mycket 

viktigt mål. 

Upprustningen finns med i 

regeringens närtidssatsning 

med start år 2009 och klar i 

december 2012. 

Turtäthet Kust till 

Kustbanan 

Med den uppgraderade 

banan och nya mötesspår i 

Vissefjärda och Gullberna 

samt en ombyggnad av 

mötesspåret i Holmsjö kan 

turtätheten väsentligt 

förbättras. Möjlighet finns att 

trafikera Kust till kustbanan 

delen Emmaboda-Karlskrona 

med timmestrafik. Med 

förbättringarna möjliggörs 

också en rationell godstrafik 

på banan. 






kollektiva färdmedel, med 

cykel eller till fots. 





och att underlaget för

STRÅK 4 3 



policy. 

FUNKTION 


Med de åtgärder som 

planeras genomföras på Kust 

till Kustbanan, delen 

Karlskrona-Emmaboda 

under åren 2009-2012 

kommer kapaciteten att öka 

och därmed förutsättningarna 

även för godstrafiken. 

Väg 27 och väg 29 är en viktig förbindelse mellan Blekinge, Småland och Västra 

Götalandsregionen. Stråket har viktiga funktioner på nationell, mellanregional, regional och 

lokal nivå. Väg 29 och väg 27 har en starkt sammanhållande funktion för utvecklingen längs 

hela kusten. Stråket har stor betydelse för arbetspendling inom arbetsmarknaderna i 

Karlskrona/Ronneby, Karlshamn, Kalmar, Växjö och orterna däremellan samt för 

kompetensförsörjning för kustkommunernas näringsliv. 

Riksväg 27 är idag ett viktigt pendlingsstråk mellan Karlskrona/Ronneby mot Växjö och en 

del av Baltic-Link. Samtidigt är den det naturliga vägvalet för tung trafik mellan dessa orter. 

De växande volymerna av gods och passagerare som färjetrafiken mellan Karlskrona och 

Gdynia genererar utgör också ett stort inslag i trafiken på denna väg. 23 % av transittrafiken 

via Karlskrona hamn använder riksväg 27. 

Väg 29 förbinder Karlshamn med väg 27. Förbindelsen är en viktig tillfartsväg för tung trafik 

till och från Karlshamns hamn och Mörrums bruk. Vägen är i relation till dess trafik 

funktionell sedan den 2004 byggts om och fått ny sträckning mellan Hoka och anslutningen 

till väg 27 i Kronoberg. 

I nära anslutning till stråket ligger två av länets tre viktiga hamnar, vilka är av stor betydelse 

för regionens utveckling. Som en konsekvens av den senaste tidens utveckling har det 

föreslagits att Karlshamn tillsammans med samverkanshamnen Karlskrona ska utgöra en av 

Sveriges strategiska hamnar. Denna samverkande hamn utgör idag Sveriges tredje största 

hamn. 

I anslutning till stråket ligger också Ronneby Flygplats, en av Sveriges tio nationella 

flygplatser. I Sydsverige finns ytterligare två nationella flygplatser, nämligen Malmö-Sturup 

och Göteborg-Landvetter, varav den sistnämnda också ligger vid stråket (riksväg 27) 

Kust till Kustbanan förbinder östra Blekinge med orter längre norrut i Småland och med 

bytespunkter till Södra stambanan i Alvesta. Kust till Kustbanan är en länk mellan Blekinge 

och Göteborg och Stockholm. Banan knyter samman Karlskrona/Ronneby med Kalmar och 

Växjö. Sträckan Karlskrona- Emmaboda trafikeras f.n. både med tåg och buss. Fr.o.m. januari 

2009 körs sju dubbelturer med tåg och åtta med buss måndagar-fredagar. På helgerna är 

turutbudet lägre. Efter upprustningen, fr.o.m. januari 2013 planeras samtliga turer utföras med 

tåg. Godstrafik på Kust till Kustbanan till och från Blekinge förekommer idag endast 

sporadiskt. Banan är särskilt viktig för pendling till arbete och studier i Växjö/Kalmar och 

Emmaboda.

STRÅK 4 4 

BRISTER 




Följande brister för Kust till kustbanestråket kan identifieras kopplat mot ovan 


• Problem som idag finns längs väg 27, som skär rakt igenom Backaryd och Hallabro, är 

bristande framkomlighet och säkerhet samt en störning av boendemiljön i form av 

buller. Dagens sträckning passerar dessutom i närheten av framtida skyddsområden för 

vattentäkt. Utredningar kring möjligheten till förbifart kring Backaryd och Hallabro 

behandlar bland annat barriäreffekter, olycksrisk och hot mot vattenskyddsområden. 

Ombyggnaden för resterande del av väg 27 är viktigt för regionen liksom för 

näringslivet i södra Sverige. 

• Bandelen Karlskrona-Emmaboda har som tidigare framhållits dålig standard vilken 

kommer att åtgärdas under de närmast kommande åren. Då planerade åtgärder 

genomförts kommer restiden Karlskrona-Emmaboda att ha reducerats från dagens ca 

45 minuter till ca 33 minuter. Vidare kommer bandelens kapacitet att väsentligt 

förbättras genom nya mötesspår i Vissefjärda och Gullberna samt genom ombyggnad 

av mötesspåren vid Holmsjö station. 


järnvägstransporterna ska kunna bli effektivare och miljövänligare. Regionen har en 

vilja att utveckla banan till en ett långsiktigt hållbart järnvägsnät för godstransporter. 










arbetsresor. 

Påverka enskilda att 

med pris- och 

miljöargument i 

större utsträckning 

välja kollektivtrafiken. 










och mellan 




Utveckla 


Utveckla tåg- och 

bussförbindelserna i 

enlighet med den 

regionala kollektiv- 








hållplatser, 


stationer som knyter 

samman det 

regionala 

kollektivtrafiknätet. 



av 



byggnader. 


Om- och nybyggnad 

av delar av väg 27 

som innefattar 

förbifarterna 

Backaryd och 

Hallabro. 


Upprustning av Kust 

till Kustbanan i 

enlighet med de 

planer som 

presenterats av 

Banverket.

STRÅK 4 5 


gods. 

EU-samarbete 








transporter. 

Ortsanalys 

Ta fram ortsanalyser 

och fördjupade 

översiktsplaner som 



tätorterna längs 

stråket. 

Policy 




styrdokument. 

Kundservice 










samordning 






nivå. 

trafikstrategi som 

Blekingetrafikens 

ägare skall fastställa 

under år 2009. 


Samordna 





t.ex. vid 




Säkra trafikmiljöer 

Se över möjligheterna 

att skolskjutsarna 

hämtar/lämnar skol- 

barn på mer trafiksäkra 

platser. 

Barns möjligheter att 

själva säkert 

använda transportsystemet 

och vistas i 

trafikmiljöer ökar. 




användbart för 

personer med 






Intelligenta 


(ITS) 


transport tjänster 



korsningar, 


sidoområden. 

Vägstandard 


Väg 27 för att ge 


på hela 

sträckan samt för att 

få så jämn hastighet 

som möjligt med 

beaktande av 


Omlastningsterminal 



för gods i 


hamnar. 


Restiden på länets 

järnvägar måste 

minska för att fler 

skall åka tåg i 

framtiden. 

Med nya mötesstationer 

på sträckan 

Emmaboda- 

Karlskrona kan såväl 

persontågstrafiken 

som godstrafiken öka. 

Med timmes turtäthet 

på Emmaboda- 

Karlskrona finns det 

fortfarande utrymme 

för godstrafik med 

möjliga avgångar 

varannan timme i 

varje riktning. 

Angöringsplatser 





Åtgärderna innebär 

en ca 7 minuter förkortad 

restid Karlskrona-Emmaboda 

till 

33 minuter. 

I samband med 

upprustningen 

beaktas möjligheterna 

till framtida tågstopp 

vid Kungsmarken 

(Gullberna 

resecentrum). 

Bytespunkter 





längs Kust 

till Kustbanan. 


Den kommunala 

industrispåret till 

Verkö 2 ansluter i 

Gullberna till 





Verköspåret från BKB 

och KTK 3 är 




Verköspåret. Ombyggnaden 

kräver nya 

spår. 


i Karlskrona 





Torskors eller Verkö.

STRÅK 4 6 

och service genom 

utökad ITS 

användning. 

till stråket. 








industrispår till Verkö 

hamn är nödvändigt 

för att få ett enkelt 

flöde utan byte av lok. 

Resecentrum 





i länet. 

Ett nytt resecentrum 

vid Kungsmarken/ 

Gullberna skulle 

innebära stor tidsvinst 

för ca 70 % av de 

boende i Karlskrona 

kommun vid resor till 

såväl 

Malmö/Köpenhamn 

som Kalmar/Växjö. 

En sådan lokalisering 

ökar attraktiviteten 

för bostäder och verksamheter 

inom detta 

område som kan 

sägas vara 

kommunens 

befolkningsmässiga 

centrum. 














Bygga nya och 

förbättra befintliga 


mellan olika 





vid 





byggnader. 

Utbyggnad väg 27 

Ombyggnad mellan 

Möllenäs och 

Djuramåla med ny 

sträckning förbi

STRÅK 4 7 








av gods från 





Samordna 



(kommunernas 


detaljplaner) 


behandlas i 




verksamheter. 

EU-samarbete 



och EUprojekt 

arbeta för 







Kundservice 


verkar för fortsatt 



Nytt 

biljettmaskinsystem 

tas i bruk under åren 

2009-2010. Fortsatt 

satsning på 

trafikslag. 






Så få hastighetsnedsättningar 

som 

möjligt längs väg 27 

för att minska miljöbelastningen 

av 

tunga transporter. 

Utveckla 







väntetider. 

Samverkan 













vägnätet. 

Intelligenta 


(ITS) 





exempelvis: 

utmed bl.a. Kust till 

kustbanan. 



och cykelvägar som 



busshållplatser och 

terminaler. 

Miljöprioriterade 

genomfarter 

▪ Genom Backaryd 

▪ Genom Hallabro 


Mittseparering av 

väg 27 mellan 

Bredåkra och 

Möllenäs. 

Resecentrum 





längs 

stråket. 


E22/Rv29 

I anslutning till Rv 29 

korsning med E22 

planeras en 

angöringsplats för 

lastbilar som ska till 

regionens hamnar och 

företag. Platsen 

utformas säkert och 

utrustas med 

intelligenta logistiklösningar. 

EU-medel 

har sökts inom EWCT 

II. 

Backaryd och 

Hallabro. 

Statlig 


Kust till kustbanan 

har i 

närtidssatsningen fått 

statliga medel och 

banan kommer att 

upprustas 2009-2012 

med helsvetsade räls 

vilket möjliggör linje- 

och fjärrblockering. 

Nya mötesstationer 

byggs i Gullberna 

och Vissefjärda samt 

att befintlig mötesstation 

i Holmsjö 

uppgraderas

STRÅK 4 8 

realtidsvisning 

kommer att göras på 

de större 

hållplatserna och 

terminalerna. 




Ökat 




till arbetet. 

Om de korta 












Ökad turism 





bilköer och 



och smarta 


- Användning av GPS 













Resor och 




säkrare. 



der. 


De planerade 


och 






genom förbättrade 

cykelvägar och 

säkrare trafikmiljö. 










En utbyggnad av väg 

27 ger långsiktiga 





byggnader. 



görs på Kust till 

kustbanan kommer 

restiden att minska 

med ca 7 minuter 

från dagens 40 till 

33. Förbättrade 

bytesmöjligheter i 

Emmaboda med 

ombyggnad av 

stationen där så att 

tåg från Kalmar och 

Karlskrona kan 

angöra samma 

plattform samtidigt 

vilket minimerar 

bytestiderna. Stängda 

plankorsningar 

förbättrar säkerheten 

och ökar möjligheten 

för tågen att köra 

fortare. 

Åtgärderna på väg 

27 ger både 

förkortad resväg och 

restid när vägen dras 

förbi Backaryd och 

Hallabro. 

Ökad kapacitet

STRÅK 4 9 




oskyddade 

trafikanter. 

Miljö 


(vid 


i anslutning 


effekter på miljön. 

Minskad onödig 

körning på olämpliga 

vägar med effektiva 

angöringsplatser för 

lastbilar. 

ALTERNATIV 

– 25 %, 100 % och + 25 % 

När flaskhalsarna 

genom Backaryd och 

Hallabro byggs bort 

blir det en avsevärd 

standardförbättring 

som också medger 

kapacitetsökning på 

väg 27. 


på Kust till kustbanan 

möjliggör en 

tätare trafik samt ger 

möjlighet för 

godstrafik med minst 

ett par avgångar 

varje dag och 

riktning. Minst 

timmes turtäthet 

klaras och det finns 

visst utrymme under 

högtrafiktid att köra 

tätare med 

persontåg. 



stråkets vägar och 


påverkar länets 

tillgänglighet, vilket 

stimulerar 




Den totala kostnaden under länsplanens tidsperiod 2010- 2021 skiljer sig både vad gäller 

summa och fördelning över tid. Investeringar i föreslagen åtgärd under länsplanens tidsperiod 

kommer inte upp till den totala kostnaden vilket medför att en del av investeringarna 

senareläggs. Inom planperioden kommer objektet ge olika effekter och därmed olika grader av 

måluppfyllelse. Inom alternativ ram – 25 % blir effekterna näst lika med noll då 

investeringarna är mycket små. Även alternativ ram + 25 % uppnår ej önskad effekt så större 

delen av den totala kostnaden senareläggs. Större delen av investeringarna föreslås till 

planperiodens senare hälft.

STRÅK 4 10 

Större väginvesteringar 

Föreslagen åtgärd i steg 4, Väg 27, Möllenäs- Djuramåla finns med som större investering i 

samtliga förslagsramar . 


Trafiksäkerhetsåtgärder inom stråk 4 berör till största delen väg 27, med åtgärder som, 

mitträcke, korsnings åtgärder samt miljöprioriterade genomfarter. De olika alternativa 

ramarna skiljer sig vad gäller den totala kostnaden vilket ger olika effekter under länsplanens 

tidsram. Vid alternativ ram + 25 % tidigareläggs en större satsning på trafiksäkerhetsåtgärder 

på väg 27 vilket ger en snabbar måluppfyllelse enligt stråkanalysen. Kostnaderna inom 

ramalternativet – 25 % fördelas relativt jämt över tidsperioden med en större investering 

under planperiodens senare hälft. 

Tillgänglighetsåtgärder inom stråk 4 berör även de till största delen väg 27 med åtgärder som 

utveckling av ombytespunkter, utveckling av kollektivtrafiken, pendelparkeringar samt 

samverkan som ger attraktivitet sett dels ur ett miljövänligt perspektiv, dels ur bekvämlighetssynpunkt. 

De olika alternativa ramarna skiljer sig vad gäller den totala kostnaden för 

tillgänglighetsåtgärderna vilket ger olika effekter under länsplanens tidsram. Kostnaderna 

inom alternativ ram – 25 % fördelas relativt jämt över tidsperioden med en större investering 

under planperiodens senare del. Vid alternativ ram + 25 % tidigareläggs en större satsning på 

tillgänglighetsåtgärder samt en relativt stor satsning på dessa åtgärder i planperiodens senare 

hälft, vilket ger en snabbare måluppfyllelse enligt stråkanalysen. 

Inom föreslagna åtgärder för stråk 4 finns inga nyinvesteringar för gc- vägar som tas upp i de 

alternativa förslagsramarna. 


Region förstoring, Öresundsregionen och södra östersjöregionen, hamnarnas roll, goda 

förbindelser, miljö/gröna transporter, samverkan samt ökad säkerhet. (Målen beskrivs under 

rubrikerna nationella mål, regionala mål och lokala mål.) Alternativa ramar ska inte påverka 

prioriteringsordningen av föreslagna mindre väginvesteringar. 



samhället 





• Trygga en god hushållning med naturresurser

STRÅK 4 11 

Väg 27 söder om Hallabro 

Väg 27 delen Möllenäs- Djuramåla 

KLIMAT 


Väg 27 ingår i SEB Trans Link, ett vägstråk mellan Karlskrona och Göteborg som är av 

internationell betydelse. Väg 27 fungerar även som en viktig regional länk för trafik mellan 

Växjö och Ronneby. Vägtrafiken står för en stor del av luftföroreningarna och en bredare och 

bättre väg 27 (steg 4) leder inte till minskat bilåkande. 

Samtliga åtgärder som berör gång- och cykeltrafik (steg 1-3) samt förbättra resmöjligheterna 

med kollektivtrafik (steg 1-3) leder till minskade utsläpp av koldioxid och lägre användningen 

av fossil energi per capita jämfört med dagsläget. Vägombyggnaderna på väg 27 (steg 4), 

miljöprioriterade genomfarter (steg 3) ökar möjligheterna till jämnare hastighet med bil och 

därmed mindre bränsleförbrukning, lägre koldioxidutsläpp och effektivare energinyttjande. 

Upprustning av Kust till Kustbanan med nya föreslagna mötesstationer i Gullberna och 

Vissefjärda medför att transporter av gods överförs från väg till järnväg. Vilket på sikt leder 

till minskade utsläpp av koldioxid och lägre användningen av fossil energi per capita jämfört 

med dagsläget. 


därför inte påverkas av aktuella utbyggnadsåtgärder (steg 3-4). Föreslagna 


HÄLSA 


Längs med väg 27 ligger två mindre samhällen, Backaryd med ca 400 personer och Hallabro 

med ca 260 personer. Boende i Backaryds samhälle är mer utsatta för störningar orsakade av 

trafiken eftersom väg 27 passerar genom samhället och bebyggelse finns på båda sidor om 

vägen. I Hallabro går vägen istället till stor del väster om bebyggelsen. Omledningen av 

genomfartstrafiken förbi Backaryd och Hallabro (steg 4) medför en förbättring av 

trafiksäkerheten och en minskning av bullerstörningar i Backaryd. 



ökningstakt jämfört med situationen idag. Ett lokalt miljömål är att nätet av cykelbanor 

förtätas. Föreslagna förbifarter (steg 4) bidar till att bullernivån sänks i respektive samhälle. 

Längs väg 27 finns det ett stort antal anslutningar/korsningar av olika dignitet vilket bidrar till 

att trafiksäkerheten idag är otillfredsställande. Samtliga vägombyggnadsåtgärder (steg 3-4) 

ökar säkerheten genom att minska riskerna för olyckor längs väg 27 genom utbyggnad av 

mötesfri väg (mittseparering), reducering av fastighetsutfarter, trafiksäkerhetsåtgärder i

STRÅK 4 12 

Backaryd och Hallabro samt förbifarter för nämnda samhällen. Åtgärderna inom 

miljöprioriterade genomfarter (steg 3) ger även ökad säkerhet för de oskyddade trafikanterna. 

Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö påverkas inte negativt av åtgärderna. 

LANDSKAP 


2000, Områdesskydd 7 kap MB 

Naturmiljö 

Planerade åtgärder (steg 3-4) tangerar eller löper igenom ett flertal områden med särskilda 

naturmiljövärden. En utbyggnad av väg 27 i befintlig sträckning samt föreslagna förbifarter är 

en relativt liten förändring som inte kommer att påverka de regionala miljömålen eller 

kommunala miljömålen. 

Delmålet Ett rikt växt- och djurliv bedöms förbli oförändrad då området utmed väg 27 inte är 

det allra bästa för ett rikt växt- och djurliv och ombyggnaden görs i befintlig sträckning. 

Kulturmiljö 

Det finns inga utpekade områden med särskilda kulturmiljövärden inom föreslagna 

utbyggnadsområden (steg 4). Om enskilda fornlämningar påträffas bör det vara möjligt att ta 

stor hänsyn till. Hur detta ska utformas i detalj utreds i samband med den fortsatta 

planeringsprocessen. 


Den visuella upplevelsen av landskapet påverkas bland annat av natur- och kulturlandskapets 

utseende, topografin och samspelet mellan mark, vatten, bebyggelse och vegetation. 

Förhållandet mellan öppna landskapsrum och utblickar och karakteristiska element som ger 

landskapet identitet uppfattas ofta positivt och ger betraktaren orienterbarhet. 

Väg 27 sträcker sig i nordsydlig riktning går genom ett stundtals kraftigt kuperad terräng med 

växelvis tät skogmark och små öppna landskapspartier. Byarna med sina ängs- och hagmarker 

utgör en del av landskapet liksom de småskaliga gårdsmiljöerna. Vägens befintliga profil är 

till stor del anpassad till landskapet och befintlig terräng vilket medför stora nivåskillnader 

främst mellan Backaryd och Hallabro. Ombyggnaden av väg 27 bedöms endast medföra små 

konsekvenser för landskapsbilden då föreslagna åtgärder följer befintlig vägsträckning. För 

trafikanterna förväntas förändring utgöras av att vägen breddas och får mitträcke. 

En utbyggnad av åtgärderna för miljöprioriterade genomfarter (steg 3) genom Backaryd och 

Hallabro, minimera väg 27 som en barriär genom samhällena. Viktigt att åtgärderna anpassas 

till funktion och samhällenas skala så att de skapar en tydlighet för de oskyddadetrafikanterna. 




Samtliga utbyggnadsåtgärder på väg 27 (steg 4) utförs inom vägområdet eller i direkt 

anslutning till befintligt vägområde. Detta medför att åtgärderna har en god resurshushållning 

med begränsade nya markintrång och därmed små konsekvenser för miljön. 

Odlingsmarken berörs i begränsad omfattning i form av markintrång och stängningen av 

direktutfarter kommer inte att leda till någon försämring i att bedriva ett rationellt jordbruk.

STRÅK 4 13 

Delmålet Ett rikt odlingslandskap bedöms därmed inte påverkas av denna åtgärd. 



som är en framskrivning av dagens situation. 




Miljöaspekt 

KLIMAT 


Alternativ 

100% 

Alternativ 

– 25 % 



HÄLSA 

* Buller - - + - ++ 


LANDSKAP 

* Naturmiljö 0 0 0 0 

* Kulturmiljö + 0 0 0 

* Landskapsbild 0 0 0 0 


0 

0 

0 

Alternativ 

+ 25 % 

0

STRÅK 4 1 

Stråk 4 

Väg 27 och 29 samt Kust till Kustbanan 

Karlskrona/Ronneby/Karlshamn- Växjö- Göteborg alt. Jönköping 

Stråket utgörs av riksväg 27 och 29 från Blekinge mot Växjö och Kust till Kustbanan från 

Karlskrona till Emmaboda via Växjö med målpunkter Alvesta (byte Stockholm) och 

Göteborg i väst. I Blekinge ansluter stråket till hamnarna i Karlshamn och Karlskrona med 

internationell färjetrafik. Båda hamnarna är s.k. TEN-hamnar och utgör tillsammans en av 

landets strategiska hamnregioner med särskild betydelse för Sveriges transnationella 







effektiv och 














Samverkan 






för att ge ökad trafiksäkerhet 

för både oskyddade trafikanter

STRÅK 4 2 














Karlshamn och Karlskrona) 



hantering av 






som av gods. 



samt med 









grundas på 
















och för trafiken på vägen. 


Kust till kustbanan, sträckan 

Karlskrona-Emmaboda, är i 

dåligt skick med många 

kurvor låg hastighet, särskilt 

söder om Holmsjö, samt 

dålig räls. Utöver den dåliga 

standarden så finns det 

väldigt många plankorsningar 

med varierande plankorsningsskydd. 

Upprustning 

av banan innebär att restiden 

minskar vilket är ett mycket 

viktigt mål. 

Upprustningen finns med i 

regeringens närtidssatsning 

med start år 2009 och klar i 

december 2012. 

Turtäthet Kust till 

Kustbanan 

Med den uppgraderade 

banan och nya mötesspår i 

Vissefjärda och Gullberna 

samt en ombyggnad av 

mötesspåret i Holmsjö kan 

turtätheten väsentligt 

förbättras. Möjlighet finns att 

trafikera Kust till kustbanan 

delen Emmaboda-Karlskrona 

med timmestrafik. Med 

förbättringarna möjliggörs 

också en rationell godstrafik 

på banan. 












och att underlaget för

STRÅK 4 3 



policy. 

FUNKTION 



planeras genomföras på Kust 

till Kustbanan, delen 

Karlskrona-Emmaboda 

under åren 2009-2012 

kommer kapaciteten att öka 

och därmed förutsättningarna 

även för godstrafiken. 

Väg 27 och väg 29 är en viktig förbindelse mellan Blekinge, Småland och Västra 

Götalandsregionen. Stråket har viktiga funktioner på nationell, mellanregional, regional och 

lokal nivå. Väg 29 och väg 27 har en starkt sammanhållande funktion för utvecklingen längs 

hela kusten. Stråket har stor betydelse för arbetspendling inom arbetsmarknaderna i 

Karlskrona/Ronneby, Karlshamn, Kalmar, Växjö och orterna däremellan samt för 

kompetensförsörjning för kustkommunernas näringsliv. 

Riksväg 27 är idag ett viktigt pendlingsstråk mellan Karlskrona/Ronneby mot Växjö och en 

del av Baltic-Link. Samtidigt är den det naturliga vägvalet för tung trafik mellan dessa orter. 

De växande volymerna av gods och passagerare som färjetrafiken mellan Karlskrona och 

Gdynia genererar utgör också ett stort inslag i trafiken på denna väg. 23 % av transittrafiken 

via Karlskrona hamn använder riksväg 27. 

Väg 29 förbinder Karlshamn med väg 27. Förbindelsen är en viktig tillfartsväg för tung trafik 

till och från Karlshamns hamn och Mörrums bruk. Vägen är i relation till dess trafik 

funktionell sedan den 2004 byggts om och fått ny sträckning mellan Hoka och anslutningen 

till väg 27 i Kronoberg. 

I nära anslutning till stråket ligger två av länets tre viktiga hamnar, vilka är av stor betydelse 

för regionens utveckling. Som en konsekvens av den senaste tidens utveckling har det 

föreslagits att Karlshamn tillsammans med samverkanshamnen Karlskrona ska utgöra en av 

Sveriges strategiska hamnar. Denna samverkande hamn utgör idag Sveriges tredje största 

hamn. 

I anslutning till stråket ligger också Ronneby Flygplats, en av Sveriges tio nationella 

flygplatser. I Sydsverige finns ytterligare två nationella flygplatser, nämligen Malmö-Sturup 

och Göteborg-Landvetter, varav den sistnämnda också ligger vid stråket (riksväg 27) 

Kust till Kustbanan förbinder östra Blekinge med orter längre norrut i Småland och med 

bytespunkter till Södra stambanan i Alvesta. Kust till Kustbanan är en länk mellan Blekinge 

och Göteborg och Stockholm. Banan knyter samman Karlskrona/Ronneby med Kalmar och 

Växjö. Sträckan Karlskrona- Emmaboda trafikeras f.n. både med tåg och buss. Fr.o.m. januari 

2009 körs sju dubbelturer med tåg och åtta med buss måndagar-fredagar. På helgerna är 

turutbudet lägre. Efter upprustningen, fr.o.m. januari 2013 planeras samtliga turer utföras med 

tåg. Godstrafik på Kust till Kustbanan till och från Blekinge förekommer idag endast 

sporadiskt. Banan är särskilt viktig för pendling till arbete och studier i Växjö/Kalmar och 

Emmaboda.

STRÅK 4 4 

BRISTER 




Följande brister för Kust till kustbanestråket kan identifieras kopplat mot ovan 


• Problem som idag finns längs väg 27, som skär rakt igenom Backaryd och Hallabro, är 

bristande framkomlighet och säkerhet samt en störning av boendemiljön i form av 

buller. Dagens sträckning passerar dessutom i närheten av framtida skyddsområden för 

vattentäkt. Utredningar kring möjligheten till förbifart kring Backaryd och Hallabro 

behandlar bland annat barriäreffekter, olycksrisk och hot mot vattenskyddsområden. 

Ombyggnaden för resterande del av väg 27 är viktigt för regionen liksom för 

näringslivet i södra Sverige. 

• Bandelen Karlskrona-Emmaboda har som tidigare framhållits dålig standard vilken 

kommer att åtgärdas under de närmast kommande åren. Då planerade åtgärder 

genomförts kommer restiden Karlskrona-Emmaboda att ha reducerats från dagens ca 

45 minuter till ca 33 minuter. Vidare kommer bandelens kapacitet att väsentligt 

förbättras genom nya mötesspår i Vissefjärda och Gullberna samt genom ombyggnad 

av mötesspåren vid Holmsjö station. 


järnvägstransporterna ska kunna bli effektivare och miljövänligare. Regionen har en 

vilja att utveckla banan till en ett långsiktigt hållbart järnvägsnät för godstransporter. 










arbetsresor. 

Påverka enskilda att 

med pris- och 

miljöargument i 

större utsträckning 

välja kollektivtrafiken. 










och mellan 




Utveckla 


Utveckla tåg- och 

bussförbindelserna i 

enlighet med den 

regionala kollektiv- 








hållplatser, 


stationer som knyter 

samman det 

regionala 

kollektivtrafiknätet. 



av 



byggnader. 


Om- och nybyggnad 

av delar av väg 27 

som innefattar 

förbifarterna 

Backaryd och 

Hallabro. 


Upprustning av Kust 

till Kustbanan i 

enlighet med de 

planer som 

presenterats av 

Banverket.

STRÅK 4 5 


gods. 

EU-samarbete 








transporter. 

Ortsanalys 







stråket. 

Policy 




styrdokument. 

Kundservice 










samordning 






nivå. 

trafikstrategi som 

Blekingetrafikens 

ägare skall fastställa 

under år 2009. 


Samordna 





t.ex. vid 









platser. 




och vistas i 






personer med 






Intelligenta 


(ITS) 





korsningar, 


sidoområden. 

Vägstandard 


Väg 27 för att ge 


på hela 

sträckan samt för att 

få så jämn hastighet 

som möjligt med 

beaktande av 





för gods i 


hamnar. 


Restiden på länets 

järnvägar måste 

minska för att fler 

skall åka tåg i 

framtiden. 

Med nya mötesstationer 

på sträckan 

Emmaboda- 

Karlskrona kan såväl 

persontågstrafiken 

som godstrafiken öka. 

Med timmes turtäthet 

på Emmaboda- 

Karlskrona finns det 

fortfarande utrymme 

för godstrafik med 

möjliga avgångar 

varannan timme i 

varje riktning. 

Angöringsplatser 





Åtgärderna innebär 

en ca 7 minuter förkortad 

restid Karlskrona-Emmaboda 

till 

33 minuter. 

I samband med 

upprustningen 

beaktas möjligheterna 

till framtida tågstopp 

vid Kungsmarken 

(Gullberna 

resecentrum). 

Bytespunkter 





längs Kust 

till Kustbanan. 


Den kommunala 

industrispåret till 

Verkö 2 ansluter i 

Gullberna till 





Verköspåret från BKB 

och KTK 3 är 




Verköspåret. Ombyggnaden 

kräver nya 

spår. 


i Karlskrona 





Torskors eller Verkö.

STRÅK 4 6 


utökad ITS 

användning. 

till stråket. 








industrispår till Verkö 

hamn är nödvändigt 

för att få ett enkelt 

flöde utan byte av lok. 

Resecentrum 





i länet. 

Ett nytt resecentrum 

vid Kungsmarken/ 

Gullberna skulle 

innebära stor tidsvinst 

för ca 70 % av de 

boende i Karlskrona 

kommun vid resor till 

såväl 

Malmö/Köpenhamn 

som Kalmar/Växjö. 

En sådan lokalisering 

ökar attraktiviteten 

för bostäder och verksamheter 

inom detta 

område som kan 

sägas vara 

kommunens 

befolkningsmässiga 

centrum. 














Bygga nya och 



mellan olika 





vid 





byggnader. 


Ombyggnad mellan 

Möllenäs och 

Djuramåla med ny 

sträckning förbi

STRÅK 4 7 








av gods från 





Samordna 



(kommunernas 


detaljplaner) 


behandlas i 




verksamheter. 

EU-samarbete 



och EUprojekt 

arbeta för 







Kundservice 


verkar för fortsatt 



Nytt 

biljettmaskinsystem 

tas i bruk under åren 

2009-2010. Fortsatt 

satsning på 

trafikslag. 






Så få hastighetsnedsättningar 

som 

möjligt längs väg 27 

för att minska miljöbelastningen 

av 

tunga transporter. 

Utveckla 







väntetider. 

Samverkan 













vägnätet. 

Intelligenta 


(ITS) 





exempelvis: 

utmed bl.a. Kust till 

kustbanan. 



och cykelvägar som 



busshållplatser och 

terminaler. 


genomfarter 

▪ Genom Backaryd 

▪ Genom Hallabro 


Mittseparering av 

väg 27 mellan 

Bredåkra och 

Möllenäs. 

Resecentrum 





längs 

stråket. 


E22/Rv29 

I anslutning till Rv 29 

korsning med E22 

planeras en 

angöringsplats för 

lastbilar som ska till 

regionens hamnar och 

företag. Platsen 

utformas säkert och 

utrustas med 

intelligenta logistiklösningar. 

EU-medel 

har sökts inom EWCT 

II. 

Backaryd och 

Hallabro. 

Statlig 


Kust till kustbanan 

har i 

närtidssatsningen fått 

statliga medel och 

banan kommer att 

upprustas 2009-2012 

med helsvetsade räls 

vilket möjliggör linje- 

och fjärrblockering. 


byggs i Gullberna 

och Vissefjärda samt 

att befintlig mötesstation 

i Holmsjö 

uppgraderas

STRÅK 4 8 



de större 


terminalerna. 




Ökat 




till arbetet. 

Om de korta 












Ökad turism 





bilköer och 



och smarta 















Resor och 




säkrare. 



der. 


De planerade 


och 
























byggnader. 



görs på Kust till 

kustbanan kommer 

restiden att minska 

med ca 7 minuter 

från dagens 40 till 

33. Förbättrade 

bytesmöjligheter i 

Emmaboda med 

ombyggnad av 

stationen där så att 

tåg från Kalmar och 

Karlskrona kan 

angöra samma 

plattform samtidigt 

vilket minimerar 

bytestiderna. Stängda 

plankorsningar 

förbättrar säkerheten 

och ökar möjligheten 

för tågen att köra 

fortare. 

Åtgärderna på väg 

27 ger både 

förkortad resväg och 

restid när vägen dras 

förbi Backaryd och 

Hallabro. 

Ökad kapacitet

STRÅK 4 9 




oskyddade 

trafikanter. 

Miljö 


(vid 


i anslutning 



Minskad onödig 

körning på olämpliga 

vägar med effektiva 

angöringsplatser för 

lastbilar. 

ALTERNATIV 

– 25 %, 100 % och + 25 % 

När flaskhalsarna 

genom Backaryd och 

Hallabro byggs bort 

blir det en avsevärd 

standardförbättring 

som också medger 

kapacitetsökning på 

väg 27. 


på Kust till kustbanan 

möjliggör en 

tätare trafik samt ger 

möjlighet för 

godstrafik med minst 

ett par avgångar 

varje dag och 

riktning. Minst 

timmes turtäthet 

klaras och det finns 

visst utrymme under 

högtrafiktid att köra 

tätare med 

persontåg. 



stråkets vägar och 




stimulerar 




Den totala kostnaden under länsplanens tidsperiod 2010- 2021 skiljer sig både vad gäller 

summa och fördelning över tid. Investeringar i föreslagen åtgärd under länsplanens tidsperiod 

kommer inte upp till den totala kostnaden vilket medför att en del av investeringarna 

senareläggs. Inom planperioden kommer objektet ge olika effekter och därmed olika grader av 

måluppfyllelse. Inom alternativ ram – 25 % blir effekterna näst lika med noll då 

investeringarna är mycket små. Även alternativ ram + 25 % uppnår ej önskad effekt så större 

delen av den totala kostnaden senareläggs. Större delen av investeringarna föreslås till 

planperiodens senare hälft.

STRÅK 4 10 


Föreslagen åtgärd i steg 4, Väg 27, Möllenäs- Djuramåla finns med som större investering i 

samtliga förslagsramar . 



mitträcke, korsnings åtgärder samt miljöprioriterade genomfarter. De olika alternativa 

ramarna skiljer sig vad gäller den totala kostnaden vilket ger olika effekter under länsplanens 

tidsram. Vid alternativ ram + 25 % tidigareläggs en större satsning på trafiksäkerhetsåtgärder 

på väg 27 vilket ger en snabbar måluppfyllelse enligt stråkanalysen. Kostnaderna inom 




utveckling av ombytespunkter, utveckling av kollektivtrafiken, pendelparkeringar samt 








Inom föreslagna åtgärder för stråk 4 finns inga nyinvesteringar för gc- vägar som tas upp i de 

alternativa förslagsramarna. 


Region förstoring, Öresundsregionen och södra östersjöregionen, hamnarnas roll, goda 

förbindelser, miljö/gröna transporter, samverkan samt ökad säkerhet. (Målen beskrivs under 

rubrikerna nationella mål, regionala mål och lokala mål.) Alternativa ramar ska inte påverka 

prioriteringsordningen av föreslagna mindre väginvesteringar. 



samhället 





• Trygga en god hushållning med naturresurser

STRÅK 4 11 

Väg 27 söder om Hallabro 

Väg 27 delen Möllenäs- Djuramåla 

KLIMAT 


Väg 27 ingår i SEB Trans Link, ett vägstråk mellan Karlskrona och Göteborg som är av 

internationell betydelse. Väg 27 fungerar även som en viktig regional länk för trafik mellan 

Växjö och Ronneby. Vägtrafiken står för en stor del av luftföroreningarna och en bredare och 

bättre väg 27 (steg 4) leder inte till minskat bilåkande. 

Samtliga åtgärder som berör gång- och cykeltrafik (steg 1-3) samt förbättra resmöjligheterna 



miljöprioriterade genomfarter (steg 3) ökar möjligheterna till jämnare hastighet med bil och 

därmed mindre bränsleförbrukning, lägre koldioxidutsläpp och effektivare energinyttjande. 

Upprustning av Kust till Kustbanan med nya föreslagna mötesstationer i Gullberna och 

Vissefjärda medför att transporter av gods överförs från väg till järnväg. Vilket på sikt leder 

till minskade utsläpp av koldioxid och lägre användningen av fossil energi per capita jämfört 

med dagsläget. 


därför inte påverkas av aktuella utbyggnadsåtgärder (steg 3-4). Föreslagna 


HÄLSA 


Längs med väg 27 ligger två mindre samhällen, Backaryd med ca 400 personer och Hallabro 

med ca 260 personer. Boende i Backaryds samhälle är mer utsatta för störningar orsakade av 

trafiken eftersom väg 27 passerar genom samhället och bebyggelse finns på båda sidor om 

vägen. I Hallabro går vägen istället till stor del väster om bebyggelsen. Omledningen av 

genomfartstrafiken förbi Backaryd och Hallabro (steg 4) medför en förbättring av 

trafiksäkerheten och en minskning av bullerstörningar i Backaryd. 




förtätas. Föreslagna förbifarter (steg 4) bidar till att bullernivån sänks i respektive samhälle. 

Längs väg 27 finns det ett stort antal anslutningar/korsningar av olika dignitet vilket bidrar till 

att trafiksäkerheten idag är otillfredsställande. Samtliga vägombyggnadsåtgärder (steg 3-4) 

ökar säkerheten genom att minska riskerna för olyckor längs väg 27 genom utbyggnad av 

mötesfri väg (mittseparering), reducering av fastighetsutfarter, trafiksäkerhetsåtgärder i

STRÅK 4 12 

Backaryd och Hallabro samt förbifarter för nämnda samhällen. Åtgärderna inom 

miljöprioriterade genomfarter (steg 3) ger även ökad säkerhet för de oskyddade trafikanterna. 


LANDSKAP 


2000, Områdesskydd 7 kap MB 

Naturmiljö 

Planerade åtgärder (steg 3-4) tangerar eller löper igenom ett flertal områden med särskilda 

naturmiljövärden. En utbyggnad av väg 27 i befintlig sträckning samt föreslagna förbifarter är 

en relativt liten förändring som inte kommer att påverka de regionala miljömålen eller 

kommunala miljömålen. 

Delmålet Ett rikt växt- och djurliv bedöms förbli oförändrad då området utmed väg 27 inte är 

det allra bästa för ett rikt växt- och djurliv och ombyggnaden görs i befintlig sträckning. 

Kulturmiljö 


utbyggnadsområden (steg 4). Om enskilda fornlämningar påträffas bör det vara möjligt att ta 

stor hänsyn till. Hur detta ska utformas i detalj utreds i samband med den fortsatta 

planeringsprocessen. 






Väg 27 sträcker sig i nordsydlig riktning går genom ett stundtals kraftigt kuperad terräng med 

växelvis tät skogmark och små öppna landskapspartier. Byarna med sina ängs- och hagmarker 

utgör en del av landskapet liksom de småskaliga gårdsmiljöerna. Vägens befintliga profil är 

till stor del anpassad till landskapet och befintlig terräng vilket medför stora nivåskillnader 

främst mellan Backaryd och Hallabro. Ombyggnaden av väg 27 bedöms endast medföra små 


trafikanterna förväntas förändring utgöras av att vägen breddas och får mitträcke. 

En utbyggnad av åtgärderna för miljöprioriterade genomfarter (steg 3) genom Backaryd och 

Hallabro, minimera väg 27 som en barriär genom samhällena. Viktigt att åtgärderna anpassas 

till funktion och samhällenas skala så att de skapar en tydlighet för de oskyddadetrafikanterna. 








direktutfarter kommer inte att leda till någon försämring i att bedriva ett rationellt jordbruk.

STRÅK 4 13 

Delmålet Ett rikt odlingslandskap bedöms därmed inte påverkas av denna åtgärd. 







Miljöaspekt 

KLIMAT 


Alternativ 

100% 

Alternativ 

– 25 % 



HÄLSA 

* Buller - - + - ++ 


LANDSKAP 


* Kulturmiljö + 0 0 0 

* Landskapsbild 0 0 0 0 


0 

0 

0 

Alternativ 

+ 25 % 

0

STRÅK 5 1 

Stråk 5 

Väg 121 ”Tvärleden” samt Sydostlänken 

Blekinge – Halmstad via Olofström 

Tvärledsstråket utgörs av (länsvägarna 121 och 117) från Olofström till Halmstad via 

Lönsboda- Osby- Markaryd. I stråket ingår också Sydostlänken, järnvägen mellan Älmhult 

och Olofström med en planerad utbyggnad till Blekinge Kustbana. Det transportslagsövergripande 

stråket har stor betydelse för godstransporter och stärker transporter och hamnar 

i området. Vägnätet i stråket utgörs i hela sin sträckning genom länet av väg 121 från Pukavik 

(Karlshamn) i söder till länsgränsen i norr. Ett tillflöde av trafik sker från länsväg 116. 

Godstrafik på väg 121 söderut leds via E22:an till två av länets större hamnar i Sölvesborg 

och Karlshamn. Hamnen i Karlshamn är s.k. TEN-hamn med särskild betydelse för Sveriges 

transnationella godstransporter. 






effektiv och 









Samverkan 




Ökad säkerhet

STRÅK 5 2 










Södra Östersjöregionen och 

Hallandsregionen 








Karlshamn och Sölvesborg) 



hantering av 



Framkomlighet 

Genomförande av projektet 

Tvärleden, i hela dess längd 

från Blekinge till Halmstad. 



förbindelser med industritäta 

regioner samt med 









grundas på 










Miljö/ gröna transporter 



vägtrafik (exklusive transit- 


och 121 för att ge ökad 

trafiksäkerhet för både 

oskyddade trafikanter och för 

trafiken på vägen. 








Tillgänglighet 

Övervinna 121:ans 

barriäreffekter genom 

samhället Olofström. 

Hållbara transporter 

Väl fungerande infrastruktur 

där järnväg och busstrafik 

till stor del kan täcka 

behoven inom 

transportsektorn. 




gods på järnväg (Sydostlänken) 

utvecklas och att 

underlaget för järnvägsgods 

stärks. 

Järnvägsstation i Olofström 

Utbyggnad av Sydostlänken 

skapar framtida möjligheter 

till persontrafik mellan 

pendlingsintensiva orter i 

västra Blekingen och 

omgivande regioner.

STRÅK 5 3 

trafik) på 1995 års nivå. 1 




policy. 

FUNKTION 

Tvärleden är en viktig förbindelse mellan inlandet och kusten både för arbetspendling och för 

varutransporter. Inom länet har väg 121 en stor och viktig funktion som transportled för gods 

från framförallt Olofströms kommun både norr och söderut. 

Näringslivet i Olofströms kommun kännetecknas av en stark och konkurrenskraftig industri 

med en bas inom fordonsindustrin. Det största företaget är Volvo Personvagnar AB, 

karrosskomponenter, med över 2000 anställda. En utbyggd och förbättrad väg 121 

(Tvärleden) skapar en transportled mellan hamnarna i Blekinge och västkusten, förenar flera 

industritäta orter samt har ett upptagningsområde med ett betydande befolkningsunderlag. 

Förutsättningar för gods- och persontrafik norrut skulle förbättras och säkerheten på vägen 

öka. 

En stor del av trafiken på väg 121 utgörs av pendlingstrafik. Idag ansluter resande till 

kustbanan med busstrafik på väg 121 till Karlshamn eller väg 116 till Bromölla. 

Resenärer till och från Olofström bör ges större valmöjligheter och en flexibilitet som ger 

korta restider och få byten. 

Den befintliga järnvägen mellan Olofström och Älmhult är länets mest trafikerade, avseende 

transport av gods inom industrin. Idag transporteras 120000 containrar per år med 14 dagliga 

godståg mellan Olofström och Göteborg. Någon persontrafik förekommer inte utmed denna 

järnväg i Blekinge. Det finns starka regionala intressen för att förlänga järnvägen från 

Olofström till Blekinge Kustbanan i höjd med Gustavstorp. Därigenom skapas en ny 

järnvägslänk, den s.k. Sydostlänken, för godstransporter mellan Södra stambanan och 

Blekinges hamnar. En utbyggnad av Sydostlänken och en upprustning och elektrifiering av 

den befintliga banan skulle innebära kraftigt utökade möjligheter för näringslivet inom länet 

att utvecklas med en miljömässig hållbar inriktning på transporterna. En utbyggd Sydostlänk 

är i första hand en järnväg för godstrafik men den nya järnvägen planeras för att kunna få 

persontrafik i framtiden. 

Sölvesborgs och Karlshamns hamnar utgör stråkets två viktigaste målpunkter i söder, vilka är 

av stor betydelse för regionens utveckling. 

De två största verksamheterna i trakten är IKEA och Volvo. Båda dessa har starka intressen 

att kunna ha transporter söderut via järnväg till Blekinges hamnar. Företagen har mycket 

omfattande transportbehov med östra och centrala Europa samt även Asien. Båda företagen 

har dessutom flera tusen anställda varav en hög andel är pendlare från andra kommuner. 

Enligt ledande företrädare för Volvo och IKEA är en utbyggnad av Sydostlänken den 

viktigaste infrastruktursatsningen för regionen. 

BRISTER 


internationella flygförbindelser till och från Blekinge. Brister i infrastrukturen utgör i dag den

STRÅK 5 4 


Följande brister för Tvärledsstråket kan identifieras kopplat mot ovan beskrivna mål 

och funktioner: 

Sommaren år 2009 är etapp 1 av ombyggnaden av väg 121 genom Blekinge klar. Kvarstående 

brister finns i vägens fortsättning till Skånegränsen och förbi Lönsboda till Osby. Byggande 

av 2 mil ny väg mellan Osby och Markaryd planeras starta efter sommaren 2009. 

• De största bristerna gällande trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter finns på 

121:an genom Olofström. Korsningarna är dåligt utformade och vägen är utformad så 

att hastigheterna inte efterföljs. Detta ger stora trafiksäkerhetsbrister. Järnvägen till 

Volvo ligger idag vid väg 121 och utgör en barriär mellan 

bostadsområden/verksamhetsområden i väster samt centrum/bostadsområden i öster. 

En målpunkt i form av ett stationsområde skulle kunna överbrygga dagens problem 

och därmed lyfta fram den del av Olofström som idag till större delen består av ett 

transportrum. Detta kräver utredningar inom områden som t.ex. trafik, tillgänglighet 

och säkerhet. 

• Dagens utformning av vägen bidrar till att länsvägen snarast upplevs som en förbifart 

till samhället än som en del av det. Vidare uppfyller inte trafiksäkerheten de krav som 

ställs på dagens trafikmiljö, framförallt då det gäller oskyddade trafikanter. 

• Ett genomförande av hela Tvärleden bättrar förutsättningarna för gods- och 

persontrafik norrut samt ökar säkerheten på vägen. Tvärleden skapar en transportled 

mellan hamnarna i Blekinge och på västkusten, förenar flera industritäta orter samt har 

ett upptagningsområde med ett betydande befolkningsunderlag. 


järnvägstransporterna ska kunna bli effektivare och miljövänligare. Projektet 

Sydostlänken är en förlängning av den befintliga järnvägen mellan Älmhult och 

Olofström till Blekinge kustbana med anslutningar både öster och västerut. Syftet är 

att kunna erbjuda ett miljövänligt, säkert och konkurrenskraftigt alternativ till gods- 

och personbefordran på landsvägarna. En utbyggnad av Sydostlänken skulle avlasta 

södra stambanan och förbättra transportkapaciteten mellan industriverksamheter 

längre norrut samt kustlandet med dess hamnar. 

• Nuvarande järnväg mellan Olofström och Älmhult är inte elektrifierad och stora delar 

av banan är av mycket dålig standard och hastigheterna låga i förhållande till en 

modern järnväg. Behovet av en upprustning är stort. Järnvägen har omfattande 

godstrafik och är mycket viktig för Volvos transporter från Olofströmsfabriken till 

sammansättningsfabrikerna i Göteborg och Gent. En utbyggnad av den nya bandelen 

mellan Olofström och BKB före upprustningen av den befintliga järnvägen skulle 

underlätta upprustningen då banan inte kan vara avstängd med hänvisning till Volvos 

transportbehov. 












byggnader.

STRÅK 5 5 







arbetsresor. 



gods. 

EU-samarbete 








transporter. 

Ortsanalys 






tätorter längs 

stråket. 

Policy 




styrdokument. 

Kundservice 










samordning 





och mellan 




Utveckla 




vad gäller busstrafik. 


Samordna 





t.ex. vid 



och bostäder. I 

samband med 

upprättandet av 

kommunala planer 

skall anges hur man 

tänkt sig lösa 

kollektivtrafiken. 






platser. 




och vistas i 










hållplatser och 

arbetsplatser. 



av 

korsningar, 


sidoområden. 

Vägstandard 

Högre vägstandard 

på väg 121 för att ge 

ökad 

transportkvalitet på 

hela sträckan. 




för gods i 


hamnar. 


Utveckla tågförbindelserna 

för 

godstransporter på 

befintlig bana mellan 

Olofström-Älmhult. 

Framtidens väg 121 

Samordna utbyggnad 

av etapp 2 med 

Skånes upprustning 

av vägen från 

Lönsboda till 

Blekingegränsen för 

ökad trafiksäkerhet 

och reducerad 

miljöpåverkan. 

Framkomlighet och 

tillgänglighet 

Åtgärder på väg 

121genom samhället 

Olofström som 

övervinner barriärer 

och skapar ett 

trafiksäkert och 

stadsmässigt vägrum. 


Sydostlänken: 

Förbinder västkusten 

och södra stambanan 

med Blekinge 

Kustbana via 

Olofström och 

Karlshamns hamn 

samt vidare till 

Baltikum/Ryssland/Ki 

na via järnväg. 


Ny godbangård och 


anslutning till hamnen 

i Karlshamn. 


industrispår till 

Karlshamns hamn. 

Ny anslutningsväg till 

handelshamnen i 

Sölvesborg. 

Resecentrum 

Vid en utbyggnad av 

Sydostlänken kan en

STRÅK 5 6 






nivå. 


personer med 






Intelligenta 


(ITS) 


transporttjänster och 

service genom 

utökad ITS 

användning. 

ny järnvägstation i 

Olofström etableras. 

















av gods från 





Samordna 



(kommunernas 


detaljplaner) 


behandlas i 






Ytterligare höja 

kvalitén på de 

viktigaste 

bytespunkterna 

mellan t.e.x. lokal 

och regional trafik. 

Fullfölja pågående 

tillgänglighetsanpassning 

av 

hållplatser. 

Utveckla 







väntetider. 

Samverkan 



bussen för att göra 

kollektivtrafiken mer 

attraktiv sett dels ur 




Gång- och 

cykelvägsåtgärder: 

▪Gång- och cykelväg 

genom Olofström 

(väg 121). 

▪Kyrkhult- Olofström 

(väg 116). 






till väg 121. 


genomfarter 

Attraktivare 

Olofström- 

ombyggnad av väg 

121 genom 

samhället. 



byggnader. 

Utbyggnad väg 121, 

Tvärleden 

Mittseparering byggs 

på sträckor där det 

saknas och är 

möjligt. 

▪Tvärleden: 

Olofström- Osby- 

Markaryd delen 

Vilshult-länsgräns. 

Utbyggnad av 

järnväg, 

Sydostlänken 

Utbyggnad 

avSydostlänken - ny 

järnväg Olofström- 

Blekinge kustbana. 

Upprustning och 

elektrifiering av 

befintlig bana 

Olofström- Älmhult. 

Ny godsbangård och

STRÅK 5 7 



verksamheter. 

EU-samarbete 



och EUprojekt 

arbeta för 







Kundservice 





Speciellt görs insatser 

för att underlätta 

biljettköp och påverka 

tidtabeller som inte är 

samordnade mellan 

berörda tågoperatörer. 




Ökat 




till arbetet. 

Om de korta 







ett miljövänligt 



Intelligenta 


(ITS) 





exempelvis: 




om, bilköer och 



och smarta 















Resor och 




säkrare. 



der. 


De planerade 

åtgärderna mittseparering,sidoområdesåtgärder, 


samt åtgärder på 

121:an genom 

Olofström ger stor 

effekt på trafiksäker- 

heten. 




Karlshamn (se även 

stråk 2) 






planeras ske under 

2010 – 2013. 

Samtidigt med 

utbyggnaden 

elektrifieras spåren 

till hamnen. 



byggnader. 

Utbyggnad av 

Tvärleden ger : 

Pågående och 

planerad ombyggnad 

stärker 

godstransportnoderna 

och hamnarna i 

området. 

Effektivisering av 

nuvarande näringsliv 

(flexibla transporter 

till kund). 

Utvecklar rörligheten

STRÅK 5 8 






Ökad turism 

Enklare att ta sig till 

turistmålpunkter 

samt enklare att 

utveckla turismen 

längs stråket. 


cykelvägar och mer 

trafiksäker trafikmiljö. 


Åtgärderna genom 

samhällena längs väg 

121 bidrar till ökad 

tillgänglighet till 

målpunkterna för de 

oskyddade 

trafikanterna. 







närliggande hamnar 

i Blekinge utgör en 

resurs för tillväxten i 

Östersjöområdet. 




oskyddade 

trafikanter. 

Miljö 


(vid 


i anslutning 



på arbetsmarknaden 

(pendling). 

Minskar 

transporttiderna, 

vilket ger bättre 

miljö. 

Utbyggnad av 

Sydostlänken ger : 

Hållbar utveckling- 

En utbyggnad av 

Sydostlänken skulle 

innebära kraftigt 

utökade möjligheter 

för näringslivet att 

utvecklas med en 

miljömässigt hållbar 

inriktning på 

transporterna. 

(Järnvägsanslutning 

Volvo i Olofström- 

regionens hamnar.) 

Sydostlänken skulle 

avlasta södra 

stambanan och 

förbättra 

transportkapaciteten 

mellan industriverksamheter 

längre 

norrut samt 

kustlandet med dess 

hamnar. 

Ökad kapacitet 

Snabb och 

kapacitetsstark 

kollektivtrafik och 

godstrafik. 

Miljö 

Överflyttning av gods 

från väg till järnväg 

medför minskad 

miljöbelastning.

STRÅK 5 9 


ALTERNATIV 

– 25 %, 100 % och +25 % 


Inom stråk 5- Väg 121 ”Tvärleden” samt Sydostlänken, Blekinge – Halmstad via Olofström 

finns inga större väginvesteringar som ingår i alternativa ramar. 


Trafiksäkerhetsåtgärder inom stråk 5 berör till största delen väg 121 och till viss del väg 116, 

med åtgärder som miljöprioriterad genomfart, mitträcke, korsnings åtgärder, breddning av väg 

samt iordningställande av sidoområden. De olika alternativa ramarna skiljer sig vad gäller den 

totala kostnaden vilket ger olika effekter under länsplanens tidsram. Vid alternativ ram + 25 

% tidigareläggs en större satsning på trafiksäkerhetsåtgärder på väg 121 vilket ger en snabbar 

måluppfyllelse enligt stråkanalysen. Kostnaderna inom ramalternativet – 25 % fördelas 

relativt jämt över tidsperioden med en större investering under planperiodens senare hälft. 

Tillgänglighetsåtgärder inom stråk 5 berör även de till största delen väg 121 med åtgärder 

som utveckling av ombytespunkter, handikappanpassning, utveckling av kollektivtrafiken 

samt samverkan som ger attraktivitet sett dels ur ett miljövänligt perspektiv, dels ur 

bekvämlighetssynpunkt. De olika alternativa ramarna skiljer sig vad gäller den totala 

kostnaden för tillgänglighetsåtgärderna vilket ger olika effekter under länsplanens tidsram. 

Kostnaderna inom alternativ ram – 25 % fördelas relativt jämt över tidsperioden med en större 

investering under planperiodens senare del. Vid alternativ ram + 25 % tidigareläggs en större 

satsning på tillgänglighetsåtgärder samt en relativt stor satsning på dessa åtgärder i 

planperiodens senare hälft, vilket ger en snabbare måluppfyllelse enligt stråkanalysen. 

Nyinvesteringar på gc- vägar (50%) inom aktuellt stråk berör väg 121 och väg 116 med 

aktuella objekt, gång- och cykelväg genom Olofström (väg 121) och Kyrkhult- Olofström (väg 

116). De olika alternativa ramarna likt ovanstående fördelning med en relativt jämn 

fördelning av medel i alternativ ram -25 % och med en större satsning på gång- och 

cykelåtgärder i tidsperiodens senare hälf. 

Aktuella målrubriker som mindre väginvesteringar på väg 121och väg 116 påverkar i positiv 

riktning är: framkomlighet, goda förbindelser, miljö/ gröna transporter, ökad säkerhet och 

tillgänglighet. (Målen beskrivs under rubrikerna nationella mål, regionala mål och lokala 

mål.) 

Mindre medfinanserings objekt 

Inom stråk Stråk 5- Väg 121 ”Tvärleden” samt Sydostlänken, Blekinge – Halmstad via 

Olofström finns inga direkt utpekade medfinanserings objekt som ingår i alternativa ramar.

STRÅK 5 10 



samhället 






Bilder från väg 121 genom Olofström 

KLIMAT 


Godstrafiken, speciellt med lastbil, har ökat kraftigt i hela landet och särskilt i Blekinge. 

Godstrafiken genom hamnarna i Blekinge väntas öka i fortsatt snabb takt. Väg 121 dess 

anslutningar till Blekinges hamnar erbjuder gena förbindelser med grannländerna. Allmänt 

stark trafiktillväxt i kombination med en snabb ökning av den internationella lastbilstrafiken 

kommer att få konsekvenser för de lokala miljöförhållandena. 



av fossil energi per capita jämfört med dagsläget. Utbyggnad av väg 121 (steg 4) ökar 

möjligheterna till jämnare hastighet med bil och därmed mindre bränsleförbrukning, lägre 

koldioxidutsläpp och effektivare energinyttjande. 

Den ökning av systemkapaciteten som Sydostlänken (steg 4) innebär förbättrar 

förutsättningarna för att öka andelen godstransporter och personresor med tåg. 

Elektrifieringen av banan och en ökad tågtransportandel minskar oljeberoendet och minskar 

utsläppen av luftföroreningar och växthusgaser, inte minst koldioxid, och främjar därmed 

väsentligt en hållbar utveckling. Utbyggnaden av den ”felande länken” medför också att 

transportlängderna och transportarbetet totalt minskar vilket ytterligare förstärker 

Sydostlänkens positiva effekter för miljön och säkerheten. 


inte påverkas av aktuella utbyggnadsåtgärder (steg 3-4). Föreslagna utbyggnadsåtgärder 

kommer inte medföra att någon miljökvalitetsnorm överskrids.

STRÅK 5 11 

HÄLSA 


Mellan Västkusten och Blekinge finns idag ingen naturlig och gen förbindelse. För att åtgärda 

detta planeras en tvärled mellan Halmstad och Karlshamn, som förväntas få såväl nationell 

som regional och lokal betydelse. Därmed skapas bättre förutsättningar för arbetspendling och 

näringslivsutbyte mellan närliggande kommuner och för exempelvis transporter mellan 

Blekinge och Västkusten. Väg 121 med dess trafik går genom flera mindre tätorter. Buller, 

avgaser och barriäreffekter är besvärande. Ett stort antal gatukorsningar innebär säkerhetsrisker. 

Inbromsningar och accelerationer medför så väl ökade risker för olyckor som ökande 

utsläpp till miljön. Utbyggnad av Tvärleden ska förbättra för både den långväga och den 

regionala trafiken. 

I dag har väg 121, delen Skälmershult- länsgränsen (steg 4) låg geometrisk standard och dålig 

sikt med få möjligheter till omkörning. Genom föreslagna åtgärder förbättras trafiksäkerheten. 



ökningstakt jämfört med situationen idag. 

Miljöprioriterade genomfart, Olofström (steg 3) ökar säkerheten genom att minska riskerna 

för olyckor längs vägen, skapa bättre framkomlighet och ett mer stadsmässigt gaturum genom 

samhället. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö påverkas inte negativt av åtgärderna. 

Utformningen av Sydostlänkens (steg 4) bana i plan och profil måste ske med stor hänsyn till 

omgivningen och möjligheterna att minska problemen som banan och trafiken kan medföra 

måste beaktas. För att minska bullerstörningarna kan bullerskydd i form av vallar och plank 

anordnas och även fastighetsnära åtgärder vidtas. 


LANDSKAP 



Naturmiljö 

Utbyggnad av Sydostlänken, (steg 4) har i dagsläget flera alternativa vägdragningar. Beroende 

på val av nytt vägstråk kan värdefulla områden beröras exempelvis Natura 2000- områden, 

riksintresse för naturvård, naturreservat, sumpskogar, nyckelbiotoper samt värdefulla områden 

inom ängs- och hagmarksinventeringen. 

Beroende på val av utbyggnadsalternativ av väg 121 (steg 4) kan naturen påverkas 

negativt genom intrång i orörd mark, bl. a ängs och hagmark, våtmark och nyckelbiotop, i och 

med breddning och nybyggnation. Delmålet Ett rikt växt- och djurliv bedöms förbli 

oförändrad då området utmed väg 121 inte är det allra bästa för ett rikt växt- och djurliv och 

ombyggnaden görs i befintlig sträckning alternativt ett mindre vägområde tas i anspråk (steg 

4). 

En utbyggnad av åtgärderna för en miljöprioriterad genomfart, Olofström samt gång- och 

cykelväg genom Olofström (steg 3) påverkar inga särskilda skyddsvärde områden. Väster om 

vägen finns flera områden med dokumenterade värden för naturvården. Åtgärderna sträcker

STRÅK 5 12 

sig dock genom ett yttre grundvattenskyddsområde. 

Planerad cykelväg mellan Kyrkhult- Olofström (steg 3) kommer med all sannolikhet inte att 

påverka några skyddsvärda naturmiljöer. 



Kulturmiljö 

Utbyggnad av Sydostlänken, (steg 4) har i dagsläget flera alternativa vägdragningar. Beroende 

på val av nytt vägstråk kan värdefulla områden beröras, som fornlämningsområden samt 

områden inom Olofströms kulturmiljöprogram. Påverkan på de fåtaliga bevarade 

fornlämningarna bör undvikas. Inom de gamla bytomterna kan även finnas fornlämningar 

utan synlig markering ovan mark. 

En utbyggnad av åtgärderna för en miljöprioriterad genomfart, Olofström samt gång- och 

cykelväg genom Olofström (steg 3) påverkar inga särskilda skyddsvärde områden, se rubriken 

naturmiljö. Planerad cykelväg mellan Kyrkhult- Olofström (steg 3) kommer med all 

sannolikhet inte att påverka några skyddsvärda kulturmiljöer. 

Det bör vara möjligt att ta stor hur hänsyn till område med bevarandevärd kulturmiljö. Hur 

detta ska utformas i detalj utreds i samband med den fortsatta planeringsprocessen. 


Landskapet längs stråket (väg 121 och Sydostlänken) kan i stort beskrivas som ett småskaligt, 

kuperat jordbrukslandskap Områdets terrängformer bidrar till att markera vägens ”rörelse” 

genom landskapet. Åkermark avlöses av hagmark och mindre skogspartier. Jordbruksmarken, 

som är av hög klass, ligger i tydligt markerade dalsänkor mellan skogsbevuxna, steniga 

höjdpartier. Skogen består av gran, tall och blandad lövskog. Ett antal sjöar finns längs med 

vägsträckningen. 

Väg 121 (steg 3) är en tydlig barriär igenom landskapet. Vägen delar Olofströms tätort i 

nordsydlig riktning. Olofströms centrum, som är en målpunkt för arbete, fritid, service och 

skola, är lokaliserad öster om väg 121. De boende väster om vägen kan uppleva att vägen 

försvårar för dem att ta sig till centrum. Viktigt att åtgärderna (steg 3) anpassas till funktion 

och landskapets skala så att de inte får en framträdande roll och framstår som en barriär. 


Utbyggnad av Sydostlänken (steg 4) innebära nya barriärer. Banans barriäreffekter kan 

minskas med välplacerade planskilda förbindelser över eller under banan. 



Bördig jordbruksmark inom inventeringsområdet finns öster om Jämshög, samt från Gränum 

ner till Sandbäck i söder. Jordbruksmarken i Gränumsdalen är Olofströms enda stora 

sammanhängande område för jordbruk. Det öppna odlingslandskapet ger genom sina 

historiska spår en god bild av de stora förändringarna inom jordbruket under 1800- och 1900talen. 

Det är viktigt att det öppna landskapet hålls vid liv och föreslagna åtgärder (steg 4) bör 

anpassas till befintlig bebyggelsestruktur och läge. Det är av stor vikt att minimera intrånget.

STRÅK 5 13 

Utbyggnad av väg 121 Olofström- Markaryd, delen Vilshult- Länsgränsen (steg 4) bedöms 

inte påverka det lokala näringslivet då den del av jordbruks respektive skogsmark som tas i 

bruk inte är så omfattande att produktionen minskar. Delmålet Ett rikt odlingslandskap 

bedöms därmed inte påverkas negativt. 







Miljöaspekt 

KLIMAT 


Alternativ 

100% 

Alternativ 

– 25 % 

* Energianvändning - + - ++ 


HÄLSA 

* Buller - - + - + 


LANDSKAP 

* Naturmiljö + - - - 

* Kulturmiljö + - - - 

* Landskapsbild 0 - - - - - 


++ 

- 

- 

Alternativ 

+ 25 % 

-

Stråk 9 1 

Stråk 9 

Väg 28 

Blekinge- Örebro - Bergslagen 

Stråket utgörs inom länet av riksväg 28 från Karlskrona via Emmaboda till Vetlanda. Stråket 

fortsätter utanför länet norrut i riksvägarna 31 och 32 till Eksjö, Tranås, Mjölby och vidare 

med riksväg 50 till Örebro; den s.k. ”Bergslagsdiagonalen. Hamnen i Karlskrona utgör ett av 

stråkets viktigaste målpunkt. Hamnen är en s.k. TEN-hamnar med särskild betydelse för 

Sveriges transnationella godstransporter. 






effektiv och 












Östersjösamarbete 




Samverkan 





Högre vägstandard på väg 

28b för att ge ökad 

trafiksäkerhet för både 

oskyddade trafikanter och för

Stråk 9 2 










målpunkt (hamnen i 

Karlskrona) till internationell 

terminal för effektiv och 

miljövänlig hantering av 






som av gods. 



samt med 









grundas på 















Utveckla gröna transport 


EU:s senaste transport 

policy. 

trafiken på vägen. 







cykel eller till fots.

Stråk 9 3 

FUNKTION 

Riksväg 28 är Karlskronas förbindelse norrut mot inre Småland. Vägen har en naturlig 

koppling vidare norrut mot Riksväg 31 och 32. Vägen är mycket betydelsefullt för 

godstransporter till och från E4 samt från Mellansverige till Blekinges hamnar. Vägen är 

också viktig för de växande kontakterna österut över Östersjön. Inom länet går vägen 

parallellt med Kust till Kustbanan. 

I nära anslutning till stråket ligger en av länets viktigaste hamn, vilka är av stor betydelse för 

regionens utveckling. Som en konsekvens av den senaste tidens utveckling har det föreslagits 

att Karlskrona tillsammans med samverkanshamnen Karlshamn ska utgöra en av Sveriges 

strategiska hamnar. Denna samverkande hamn utgör idag Sveriges tredje största hamn. 

BRISTER 




Följande brister för stråket genom Blekinge kan identifieras kopplat mot ovan 


• Trafiken på rv 28 mellan Rödeby och Holmsjö har ökat förhållandevis mycket under 

senare år. Sträckan trafikeras av en hög andel tunga fordon och används för transporter 

av farligt gods. Vägen är dessutom viktig för arbetspendling. Vägen har stora brister 

avseende linjeföring, korsningsstandard och sidoområdet har flera farliga utfarter 

• Två delsträckor av väg 28 inom Blekinge län är av särskilt behov av ombyggnad pga 

dålig plan- och profilstandard samt dålig bärighet. 

• Den begränsade vägbredden på flera vägavsnitt längs vägen i kombination med en 

ökande person- och godstrafik har lett till minskad trafiksäkerhet och försämrad 

framkomlighet. 










arbetsresor. 




ligt vägsnät. 





och mellan 





vägförbättringsåtgärder. 






hållplatser längs väg 

28 och arbetsplatser. 



byggnader. 


Om- eller nybyggnad 

av delar av väg 28 så 

att 90 km/h blir stan- 

dard för hela vägen 

för att minska resti- 

derna och höja 

säkerheten.

Stråk 9 4 

EU-samarbete 


av internationell 

samverkan öka 

insatserna för att 

förändra körsätt, 

utveckling av nya 

tjänster mm. 

Utveckla en vidare 

satsning på intelligentatransportlösningar 

(ITS) i ett 

EU-samarbete. 

Skapa ett långsiktigt 

hållbart och 

konkurrenskraftigt 

transportsystem, där 

klimatutmaningen 

möts, samtidigt som 

EU stärks och 

näringslivet får ökad 

konkurrenskraft. 

Påskynda införandet 

och kommersialiseringen 

av ny teknik 

samt prioritera väl 

fungerade logistik. 

Ortsanalys 







stråket. 

Policy 




styrdokument. 

Kundservice 





alla en grund- 

Utveckla 



längs 

stråket. Den 

regionala 



Karlskrona- 

Emmaboda och 

norrut skall i första 

hand ske på järnväg. 


Samordna 





t.ex. vid 





anges alltid i 

samband med att 

kommunerna 

upprättar nya planer. 






platser. 




och vistas i 






personer med 


Pågående 



av 

korsningar, 


sidoområden. 

Vägstandard 

Högre vägstandard 

på väg 28 för att ge 

ökad 

transportkvalitet på 

hela sträckan samt 

för att få så jämn 

hastighet som möjligt 

med beaktande av 


OmlastningsterminalOmlastningsterminaler 

för gods i anslutning 

till hamnen i 

Karlskrona. 

Resecentrum 

Allmänt höja 

resenärsservicen på 

befintliga stationer 

Karlskrona- 

Emmaboda. 


Förbättra anslutningen 

från rv 28 till 

hamnen i Karlskrona.

Stråk 9 5 

läggande tillgänglighet 





samordning 






nivå. 

tillgänglighetsanpassning 

fortsätter. 





Intelligenta 


(ITS) 




utökad ITS 

användning. 

















av gods från 





Samordna 



(kommunernas 


detaljplaner) 





Bygga nya och 



mellan olika 

trafikslag. 






Utveckla 

kollektivtrafiken, 

buss 

Utveckling av den 

regionala 

kollektivtrafiken i 

stråket Blekinge- 

Emmaboda och 

norrut inriktas i 

första hand på 

tågtrafiken. 




Gång- och 

cykelvägsåtgärder: 

▪Rödeby- Uddabygd 


genomfarter 

▪ Genom Holmsjö 

▪ Genom Nävragöl 

Hållplatser 


befintliga busshållplatser 


sett ur tillgänglighets 

- och säkerhetsperspektiv. 

Anslutning hamnar, 

väg 

Ny avfart för trafik 

västerifrån på E22 

vid ”Angöringen”som 

där går ihop 

med rv 28 är mycket 



byggnader. 


Mittseparering byggs 

på sträckor där det 

saknas och är möjligt 

som Bubbetorp- 

Rödeby. 

Ombyggnad av 

sträckan Uddabygd- 

Holmsjö och Fur- Hlänsgräns

Stråk 9 6 


behandlas i 




verksamheter. 

EU-samarbete 



och EUprojekt 

arbeta för 



till Blekinge på 

järnväg för såväl 

gods till och från 

Karlskrona hamn 

som för kollektivtrafikresenärer. 

Kundservice 




kollektivtrafikutbudet 

Nytt biljettmaskinsystem 

tas i bruk 

under åren 2009- 

2010. Fortsatt 

satsning på 



de större 


terminalerna. 




Ökat 



Samverkan 



bussen för att göra 

kollektivtrafiken mer 

attraktiv sett dels ur 

ett miljövänligt 



Anpassa färjans 




vägnätet. 

Intelligenta 


(ITS) 





exempelvis: 





bilköer och 



och smarta 



angelägen, speciellt 

för den tunga 

trafiken. 






till väg 28. 








mellan olika trafik- 



der. 


De planerade 

åtgärderna mittseparering, 

sido- 



byggnader. 

Ökad kapacitet och 

minskad restid 

Såväl restid som 

kapacitet påverkas

Stråk 9 7 


till arbetet. 

Om de korta 












Ökad turism 

slag, ex från cykel 

eller bil till buss eller 

tåg. 



Resor och 




säkrare. 

områdesåtgärder och 























hamnen i Karlskrona 

utgör en resurs för 

tillväxten i Östersjöområdet. 




oskyddade 

trafikanter. 

Miljö 


(vid 


i anslutning 



positivt. 


Åtgärder på väg 28 



stimulerar arbetstillfällen 

och breddat 

näringsliv. 


Föreslagna åtgärder 

ökar 

trafiksäkerheten.

Stråk 9 8 

ALTERNATIV 

–25 %, 100 % och +25 % 


Den totala kostnaden är den samma i de tre förslagsramarna men kostnaderna fördelas olika 

och över olika tidsintervall. Detta ger, oavsett förslagsram liknande effekter som ökad 

kapacitet, minskad restid, ökad tillgänglighet samt ökad trafiksäkerhet men med ett 

tidigareläggande vid förslagsram 100% och plus 25%. Kostnaderna för föreslagen åtgärd 

inryms i tiden för förslag till länsplan 2010-2021 och påverkar ett flertal av de mål som 

föreslås för aktuellt stråk. Aktuella målrubriker som Väg 28- Uddabygd- Holmsjö, etapp 1 

påverkar i positiv riktning är: regionförstoring, Östersjösamarbete, goda förbindelser, 

miljö/gröna transporter, ökad säkerhet, energisnåla transportmedel. (Målen beskrivs under 

rubrikerna nationella mål, regionala mål och lokala mål.) 


Föreslagen åtgärd i steg 4, Väg 28- Uddabygd- Holmsjö, etapp 1 tas upp som större 

investering i samtliga förslagsramar. 



mitträcke, korsnings åtgärder, miljöprioriterade genomfarter, högre kvalité på hållplatser, 

säkra uppställningsplatser för lastbilar samt breddning av väg. De olika alternativa ramarna 

skiljer sig vad gäller den totala kostnaden vilket ger olika effekter under länsplanens tidsram. 

Vid alternativ ram + 25 % tidigareläggs en större satsning på trafiksäkerhetsåtgärder på väg 

28 vilket ger en snabbar måluppfyllelse enligt stråkanalysen. Kostnaderna inom 




utveckling av ombytespunkter, handikappanpassning, utveckling av kollektivtrafiken, samt 








Nyinvesteringar på gc- vägar (50 %) inom aktuellt stråk med aktuellt objekt; Rödeby- 

Uddabygd. Inom de olika alternativa ramarna fördelas medel likt ovanstående, med en relativt 

jämn fördelning av medel i alternativ ram -25 % och med en större satsning på gång- och 

cykelåtgärder i alternativ ram + 25 % med en konsekration i tidsperiodens senare hälft. 


region förstoring, Östersjösamarbete, hamnarnas roll, goda förbindelser, samverkan, ökad 

säkerhet, energisnåla transportmedel. (Målen beskrivs under rubrikerna nationella mål, 

regionala mål och lokala mål.) 

Alternativa ramar ska inte påverka prioriteringsordningen av föreslagna mindre väginvesteringar.

Stråk 9 9 



samhället 






Väg 28 delen Rödeby- Uddabygd 

KLIMAT 


Vägtrafiken står för en stor del av luftföroreningarna och en bredare och bättre väg 28 (steg 4) 

leder inte till minskat bilåkande. 




miljöprioriterade genomfarter (steg 3) samt nya väganslutningar (steg 3) ökar möjligheterna 

till jämnare hastighet med bil och därmed mindre bränsleförbrukning, lägre koldioxidutsläpp 

och effektivare energinyttjande. 


därför inte påverkas av aktuella utbyggnadsåtgärder (steg 4). 

Föreslagna utbyggnadsåtgärder kommer inte medföra att någon miljökvalitetsnorm 

överskrids. 

HÄLSA 


Väg 28 fyller en viktig funktion för både den lokala och regionala trafiken. Förutom 

arbetspendling mellan Karlskrona och flera mindre orter är vägen också den lämpligaste för 

regionaltrafiken mot Växjö/Vetlanda. Fjärrtrafiken har ökat i och med den tilltagande trafiken 

på färjelinjen Karlskrona-Gdynia. Föreslagna åtgärder har i första hand en regional och lokal 

betydelse, men även en viss nationell betydelse då trafik från Polenfärjan utnyttjar vägen 

norrut. 

Bättre förutsättningar för gång-, cykel- och kollektivtrafik (steg 1-3) bör leda till mindre

Stråk 9 10 



förtätas. Ett fåtal fastigheter utmed väg 28 är idag påverkade av buller. 

Samtliga vägombyggnadsåtgärder (steg 4) ökar säkerheten genom att minska riskerna för 

olyckor längs väg 28 genom utbyggnad av mötesfri väg (mittseparering), reducering av 

fastighetsutfarter samt separerade vänstersvängsfält. Åtgärderna inom miljöprioriterade 

genomfarter (steg 3) ger även ökad säkerhet för de oskyddade trafikanterna. 

LANDSKAP 



Naturmiljö 

Det finns inga utpekade områden med särskilda naturmiljövärden inom föreslagna 

utbyggnadsområden (steg 4). En utbyggnad av väg 28 i befintlig sträckning är en relativt liten 

förändring som inte kommer att påverka de regionala eller lokala miljömålen. 

Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv bedöms förbli oförändrad då området utmed väg 

28 inte är det allra bästa för ett rikt växt- och djurliv och ombyggnaden görs i befintlig 

sträckning. Föreslagna lokalvägar och GC-vägen berör inga känsliga miljöer för djur- och 

växtlivet. 

Kulturmiljö 


utbyggnadsområden (steg 4). Vid väg 28 finns en milsten, RAÄ Rödeby 19:1.vilken det bör 

vara möjligt att ta stor hur hänsyn till. Hur detta ska utformas i detalj utreds i samband med 

den fortsatta planeringsprocessen. 






Väg 28 som sträcker sig i nordsydlig riktning går till största delen genom ett skogslandskap 

med inslag av öppna åkrar och ängar. Det är viktigt att anpassa föreslagna 

ombyggnadsåtgärder (steg 4) av väg E22 till terrängen så långt som möjligt, speciellt vid 

passager i känsliga miljöer. Ombyggnaden av väg 28 bedöms endast medföra små 


trafikanterna förväntas förändring utgöras av att vägen breddas och får mitträcke. Ur ett 

åskådarperspektiv kommer sannolikt GC-vägen vara det som upplevs som störst förändringen 

tillsammans med mitträcket. Där mittseparering byggs förstärks väg 28 som barriär då framkomligheten 

för de oskyddade försvåras. 

En utbyggnad av åtgärderna för miljöprioriterade genomfarter (steg 3) genom Holmsjö och 

Nävragöl, minimera väg 28 som en barriär genom samhällena. Viktigt att åtgärderna anpassas 

till funktion och samhällenas skala så att de skapar en tydlighet för de oskyddade 

trafikanterna.

Stråk 9 11 







direktutfarter kommer inte att leda till någon försämring i att bedriva ett rationellt jordbruk. 

En mindre del odlingsmark kommer att tas i anspråk för vägbyggnad, det rör sig dock om små 

arealer i anslutning till väg 28. Delmålet Ett rikt odlingslandskap bedöms därmed inte 

påverkas av föreslagna åtgärder. 







Miljöaspekt 

KLIMAT 


Alternativ 

100% 

Alternativ 

– 25 % 



HÄLSA 

* Buller - - + - + 


LANDSKAP 


* Kulturmiljö 0 0 0 0 

* Landskapsbild + - - - 


0 

0 

0 

Alternativ 

+ 25 % 

0

Större objekt i länsplan 

Bilaga 3 – 5

Samlad effektbedömning 

1.1 OBJEKT: Mötesstation mellan Karlshamn och Bräkne-Hoby 

1.2 OBJEKTsnummer: 

1.3 Datum för upprättande: 2009-02-16 

1.4 Upprättad av: Johanna FArelius, WSP Analys & Strategi 

1.5 Godkänd av: , Banverket 

1.6 Datum för godkännande: 

1.7 Kartbild (FIg 2.1 i BASPROGNOS 2020) 

1.8 

1.9 

1.10 

SAMMANFATTANDE KOMMENTAR 

Skånetrafiken planerar att dra in tågstoppen i Höör och Eslöv för Öresundstågen. Detta ger en tidsvinst 

på ca 7 minuter. För att kunna bibehålla tidsvinsten måste tågmötena på Blekinge kustbana flyttas 

österut. En ny mötesstation mellan Karlshamn och Bräkne-Hoby föreslås därför. Ytterligare tidsvinster 

på ca 4 min kan därmed också fås för resande mellan Kristianstad och Karlshamn.

Sammantaget kommer alla relaterade planerade förändringar att medföra att de indragna tågstoppen i 

synnerhet kommer att missgynna på- och avstigande i Höör under lågtrafik, framför allt i form av en 

minskad turtäthet mellan Hässleholm och Eslöv från 3 tåg/timma till 2 tåg/timma. 

Att bygga en mötesstation mellan Karlshamn och Bräkne-Hoby bedöms vara en samhällsekonomisk 

lönsam åtgärd. En huvudförutsättning är att Öresundstågen på sträckan Kristianstad – Karlskrona kan 

bibehålla en tidigare uppkommen tidsvinst till följd av direktanslutning mellan Lund och Hässleholm. 

I bedömningen antas även trafikering med pågatåg mellan Kristianstad – Karlshamn. 

Åtgärdens nettonuvärdekvot (NNK) är positiv och förhållandevis hög. Beroende på om 

anläggningskostnaderna anges med 50 respektive 85 % säkerhet blir NNK 2,3 respektive 2,6. De ickeprissatta 

effekterna bidrar i den mån de är kända framför allt till att öka de samhällsekonomiska 

vinsterna med åtgärden. Det är framför allt under byggtiden som marginellt negativa effekter antas 

uppstå. 

Lönsamheten är inte beroende av att pågatåg trafikerar sträckan Kristianstad - Karlshamn, då det är i 

kalkylen endast är Öresundstågen som tar del av tidsvinsterna med åtgärder (med pågatågen 

tillkommer bland annat tågdriftskostnader som bidrar till ett lägre NNK). För att Pågatågen ska kunna 

trafikera sträckan krävs dock att den planerade mötesstationen finns. 

Blekinge som region gynnas dock av att det går ca 4 - 11 min snabbare att resa med Öresundståg till 

och från länets kustsamhällen och Kristianstad – Hässleholm – Lund – Kastrup - Köpenhamn – 

Helsingör. Åtgärden möjliggör dessutom ökad kapacitet på Blekinge kustbana, vilket utnyttjas genom 

att turtätheten fördubblas för resande från Karlshamn, Sölvesborg och Bromölla, då Skånetrafikens 

pendeltågssystem, pågatåget, förlängs till Karlshamn (denna effekt ingår dock redan i 

Jämförelsealternativet varvid ingen ekonomisk nytta för detta redovisas i denna samhällsekonomiska 

kalkyl). 

Åtgärdens nettonuvärdekvot (NNK) - som när den är positiv är ett mått på att den samhällsekonomiska 

nyttan med åtgärden överstiger anläggningskostnaderna - är positiv och förhållandevis hög. Beroende 

på om anläggningskostnaderna anges med 50 respektive 85 % säkerhet blir NNK 2,3respektive 2,6. 

De icke-prissatta effekterna bidrar i den mån de är kända framför allt till att öka de 

samhällsekonomiska vinsterna med åtgärden. Det är framför allt under byggtiden som marginellt 

negativa effekter antas uppstå. 

Lönsamheten är inte beroende av att pågatåg trafikerar sträckan Kristianstad - Karlshamn, då det är i 

kalkylen endast är Öresundstågen som tar del av tidsvinsterna med åtgärder (med pågatågen 

tillkommer bland annat tågdriftskostnader som bidrar till ett lägre NNK). För att Pågatågen ska kunna 

trafikera sträckan krävs dock att den planerade mötesstationen finns. 

Åtgärden bedöms vara ett kostnadseffektivt sätt för samhället att minska koldioxidutsläppen (MSEK 

54/69 ton CO2 = 0,78 kr/kg CO2 alt 0,93 kr/kg CO2 om hänsyn även tas till kostnader för 

reinvesteringar och drift & underhåll). Ökat resande med tåg på elektrifierade banor (med el med låga 

växthusgasemissioner), i de fall resorna ersätter resande med hjälp av fossila bränslen, är ett viktigt 

steg mot långsiktig hållbarhet.

Slutsatserna för kalkylen bedöms som förhållandevis säkra. Det finns diskussioner om att till följd av 

åtgärden utreda möjligheten till att ha ett resandeutbyte i Fjälkinge. Skånetrafiken bedömer att ca 570 

resenärer skulle kunna komma att stiga på och av där under ett vardagsdygn år 2020. Tidsvinsten 

skulle då minska med upp till 1½ minut.

Rv 28 Uddabygd - Nävragöl 

Stora Åsjön 

122 

685 

Alnaryd 

650 

122 

Måstad 

Bredasjö 

122 

Skärsjön 

Tving 

669 

Skäravattnet 

Yasjön 

Kroksjön 

122 

122 

Stora Alljungen 

Stora Alljungen 

678 

Björkeryd 

0 1 2 3 4 5Km 

678 

697 

122 

Allabodasjön 

Sillhövden 

Fridlevstad 

680 

684 

692 

Nävrasjön 

Nävragöl 

674 

28 

Norrsjön 

1 

Kroksjön 

28 

122 

Sillsjön 

Samlad effektbedömning – kortversion 

Objektnr/diarienr: VSÖ_096 

Upprättad av: Carl Hägerwall Stein 2009-04-20 

Rödeby 

Yasjön 

Strömsberg 

Spjutsbygd 

Stengöl + del av Svensgöl 

683 

28 

731 

726 

729 

726 

732 

728 

764 

726 

729 

729 

Värmasjön 

726 

732 

Allsjön 

Stora Havsjön 

Växjö 

Stora Åsjön 

Mörtsjön 

Olofström 

Karlshamn 

Bromölla 

Fjärdsjömåla 

Kiljasjön 

Stora Havsjön 

Viggasjön 

733 

Nybro 

Emmaboda 

Rävsjön 

Karlskrona 

Nuläge 

Trafiken på rv 28 mellan Rödeby och Nävragöl har ökat förhållandevis mycket under senare år. Sträckan 

trafikeras av en hög andel tunga fordon och används för transport av farlig gods. Vägen är dessutom viktig för 

arbetspendling. Trafikökningen beror delvis på de ökande transporterna via Polen-färjan i Karlskrona. Vägen har 

stora brister avseende linjeföring, korsningsstandard och sidoområdet samt har flera farliga utfarter. 

Väglängd: 11,2 km 

Vägstandard: Vanlig väg, 7 m, 90 km/h 

Trafikmängd: 2 000 - 2 700 f/d, varav 7 - 10 % lastbilar 

Förslag till åtgärd 

Vägen breddas och förses med omkörningsfält. Sidoområdet förbättras, anslutningar saneras och linjeföringen i 

plan- och profil förbättras. 

Ny väglängd: Oförändrad 

Vägstandard: Gles mötesfri landsväg med målad mittremsa (1+1 / 2+1 kf), 8-11,25 m, 90 km/h 

Trafikmängd: Oförändrad 

Anläggningskostnad: 75 Mkr 

Kalkylperiod: 40 år 

Byggtid: 2 år 

Åtgärdad väglängd: 11,2 km 

Sammanfattande bedömning 

Upprättarens bedömning av om prissatta och ej prissatta effekter sammantaget tyder på 

samhällsekonomisk lönsamhet (ja/nej/osäkert): Ja 

Åtgärden innebär minskad restidsosäkerhet. Stråket är en viktig koppling mot Karlskrona hamn och vidare mot 

östra Europa. 

725 

725 

733 

726 

735 

734

Nyckeltal 

2 



Upprättad av: Carl Hägerwall Stein 2009-04-20 

Nyckeltal Samhällsekonomisk Huvudanalys Känslighetsanalys: Känslighetsanalys: Känslighetsanalys: 

effektivitet Noll trafiktillväxt Hög trafiktillväxt Hög CO2 värdering 

Nettonuvärdeskvot NNK -0,3 

Nyttokostnadskvot NK -0,3 

Nettonuvärde= Nyttta – Kostnader, NNK = Nettonuvärde/Investeringskostnad, NK=Nettonuvärde/Kostnader. 

Kostnader= Investering, Drift, Underhåll samt skattefaktor. 

Nyckeltal Kostnadseffektivitet. Trafiksäkerhet (Mkr/DSS): 13 (Mkr/Räddat liv): 161 Restid (kr/timme): 514 

Prissatta effekter Bedömningsperiod: 2010 - 2052 Prisnivå: 2006 

Beräknad med verktyget EVA 2.58 

Typ av effekt Effekt år 2020 Nuvärde [Mkr] 

Restid för fordonstrafik -6851 timmar/år 21,9 

Fordonskostnad 3,4 

Godskostnad 0,3 

Trafiksäkerhet -2,7 DSS/10 år 42,6 

Utsläpp -0,4 

Kväveoxid -41 kg/år 

Kolväte 16 kg/år 

Koldioxid 19 ton/år 

Svaveldioxid 0 kg/år 

Partiklar 0 kg/år 

Drift och underhåll -13,5 

Inv. kostnad inkl SF 84,3 Inv K-Rest V -78,7 

Nettonuvärde -24,4 

Ej prissatta effekter av betydelse 

Typ av effekt/mått Kvantifierad effekt Kvalitativ bedömning 

Restidsosäkerheter - Positiv påverkan. Omkörningsfält medför minskad risk för 

störning. 

Måluppfyllelsebedömning 

Transportpolitiskt mål - Bedömning av åtgärdens bidrag till måluppfyllelse 

Tillgänglighet: Positivt bidrag. Minskad restid genom att omkörningsmöjligheterna ökar. 

Transportkvalitet: Positivt bidrag. Bättre komfort genom jämnare hastighet samt ökad tillförlitlighet. 

Trafiksäkerhet: Positivt bidrag. Omkörningsfält samt förbättrad sikt och förbättrade sidoområden ökar 


Miljö: Marginellt negativt bidrag. Något ökade utsläpp samt ianspråktagande av mark vid breddning. 

Regional utveckling: Positivt bidrag. Förbättringar av arbetspendling. Viktigt stråk för turismen och 


Jämställdhet: Kunskap saknas. 

Det övergripande målet*: Positivt bidrag. Negativ NNK. Viktig förbindelse till Karlskrona och hamnen samt 

till och från östra Europa. 

* Bedömning av såväl samhällsekonomisk effektivitet som långsiktig hållbarhet. 

Referenser 

Objektbeskrivning

Rv 27 Möllenäs - Djuramåla 

622 

29 

628 

631 

631 

635 

631 

0 1 2 3 4 5km 

Bakgrundskartan: Copyright Lantmäteriet. 

27 

631 

616 

646 

643 

643 

27 

659 

HALLABRO 

624 

659 

644 

642 

1 

779 

645 

780 

BACKARYD 

657 



Upprättad av: Martin Bergkvist 2009-02-09 

647 

648 

661 

655 

637 

653 

656 

ANDERSTORP 

VÄRNAMO 

657 

653 

HULTSFRED 

VETLANDA 

654 

650 

650 

ALVESTA 

VÄXJÖ 

LJUNGBY 

NYBRO 

KALMAR 

EMMABODA 

ÄLMHULT 

OSBY 

OLOFSTRÖM 

KARLSHAMNKARLSKRONA 

KRISTIANSTAD 

OSKARSHAMN 

Nuläge 

Rv 27 är en viktig förbindelse från Karlskrona och norrut till Växjö och vidare mot rv 40 (Borås och Göteborg) och 

E4. Befintlig väg från Möllenäs till och med Hallabro har en mycket dålig plan- och profilstandard. Där finns ett 

flertal backkrön, passage genom två samhällen och skymda in- och utfarter. Randbebyggelse utmed vägen 

innebär olycksrisker samt negativ miljöpåverkan för de boende. Vägen passerar i närheten av tre skyddsområden 

för kommunala vattentäkter. 


Vägstandard: Vanlig väg, 7 m, 50 - 90 km/h 

Trafikmängd: 1 900 - 2 700 f/d, varav 14 % lastbilar 


Vägen byggs om delvis i befintlig sträckning men förbi Backaryd och Hallabro går vägen i ny sträckning. 

Ny väglängd: 21,5 km 

Vägstandard: Gles mötesfri landsväg (1+1 / 2+1 kf), 9 - 12,25 m, 100 km/h 








samhällsekonomisk lönsamhet (ja/nej/osäkert): Osäkert 

Åtgärden innebär positiva effekter för både den genomgående trafiken och de boende längs den gamla vägen. 

Ingår som en del i att stärka väg 27.

Nyckeltal 

2 






Nettonuvärdeskvot NNK -0,4 

Nyttokostnadskvot NK -0,3 








Fordonskostnad -1,3 



Utsläpp -5,4 

Kväveoxid -61 kg/år 

Kolväte -53 kg/år 









Påverkan tätort - Positiv påverkan. Förbättrad trafik- och boendemiljö i Hallabro 

och Backaryd 

Påverkan 

naturområden 

- Negativ påverkan. Ängs- och hagmark tas i anspråk. 



Tillgänglighet: Positivt bidrag. Barriäreffekten i tätorterna minskar. Restiden minskar för resor och 

transporter. 

Transportkvalitet: Positivt bidrag. Ny väg medför säker framkomlighet med bra komfort. 

Trafiksäkerhet: Positivt bidrag. Minskad olycksrisk. 

Miljö: Oklart bidrag. Ängs- och hagmark tas i anspråk. Förbättrad miljö i tätorterna. 

Regional utveckling: Positivt bidrag. En standardhöjning av vägen innebär lägre transportkostnader för 

näringslivet samt förkortade pendlingstider för regionens arbetskraft. 


Det övergripande målet*: Positivt bidrag. Negativ NNK. Arbetspendlingen och förbättringar i tätort. 

Åtgärden ingår som ett led i att stärka väg 27 som attraktiv förbindelse mellan Blekinge (östra Europa) och 

Göteborg. 


Referenser 

Objektbeskrivning

Objektbeskrivningar E22 

BILAGA 6 – 8

E22 Sölve - Stensnäs 

1 




Nuläge 

E22 sträcker sig från Malmö och Öresundsregionen via Blekinge och Kalmar län till Norrköping. Sträckan är viktig 

både för den genomgående trafiken och för den omfattande pendlingstrafiken. Delen mellan Sölve och Stensnäs 

har jämfört med angränsande delar av E22 dålig standard. Både tätorter och spridd bebyggelse förekommer på 

stora delar av sträckan. Vägen utgör en barriär för de boende. Trafiken orsakar buller och olyckor. Långa 

sträckor med 50-70 km/h orsakar fördröjningar för genomfartstrafiken. 


Vägstandard: Vanlig väg, 9 - 13 m, 50 - 90 km/h 



E22 byggs ut till motorväg i ny sträckning väster om befintlig väg. Vägen ansluter till befintlig motorväg vid Sölve i 

söder och till befintlig motortrafikled i trafikplats Mörrum väst i norr. Vid korsningen med väg 121 byggs en ny 

trafikplats. 


Vägstandard: Motorväg (4 kf), 19,5 m, 110 km/h 

Trafikmängd: 8 800 - 11 200 f/d varav 14 % lastbilar 




Åtgärdad väglängd: 15 km 




Ny väg innebär förbättringar för den genomgående trafiken. Dessutom förbättras boendemiljön längs den gamla 

sträckningen. Ny väg innebär dock intrång i högproduktiv jordbruksmark.

Nyckeltal 

2 






Nettonuvärdeskvot NNK 0,3 

Nyttokostnadskvot NK 0,2 











Utsläpp -34,3 

Kväveoxid 1246 kg/år 

Kolväte -82 kg/år 





Buller 11,2 


Nettonuvärde 182,2 



Påverkan landsbygd - Negativ påverkan. Intrång i högproduktiv jordbruksmark. 

Påverkan tätort - Positiv påverkan. Minskad trafik genom tätorterna. 

Påverkan naturområden - Negativ påverkan. Intrång i värdefulla biotoper. 

Exploateringseffekter - Positiv påverkan. Möjligheten att exploatera det kustnära 

området ökar. 

Arbetsmarknadseffekter - Positiv påverkan. Utökad LA-region. 



Tillgänglighet: Positivt bidrag. Barriäreffekterna minskar längs befintlig E22. Minskad restid för 

genomfartstrafiken. 


Trafiksäkerhet: Positivt bidrag. Minskad olycksrisk, framförallt för mötesolyckor, korsningsolyckor samt 

olyckor med oskyddade. 

Miljö: Oklart bidrag. Minskad trafik och minskat buller i bostadsmiljöer och i riksintresse för friluftsliv. 

Nysträckning i känslig miljö/jordbruksmark och ökade utsläpp. 

Regional utveckling: Positivt bidrag. Utökad LA-region. Bättre framkomlighet och minskad restid för 

genomfartstrafiken. 


Det övergripande målet*: Positivt bidrag. Positiv NNK. Säker framkomlighet samt minskad störning i det 

kustnära boendet. Stärkt arbetsmarknadsregion. Dock intrång i jordbruksmark och biotoper samt ökade 

kostnader för drift och underhåll. Åtgärden ingår som ett led i att stärka E22 som attraktiv nationell och 

internationell förbindelse.




3 


Referenser 

Objektsbeskrivning 

Arbetsplan E22 Sölvesborg-Karlskrona, delen Sölve-Stensnäs Beskrivning

E22 Björketorp - Nättraby 

663 

668 

669 

663 

671 

696 

22 

667 

663 

669 

663 

27 

668 

669 

663 

670 

669 

698 

669 

0 0,5 1 2 3 4km 


672 

670 

1 

27 

673 

672 



Upprättad av: Sara Andersson Henrik Carlsson 

2009-02-09 

27 

678 

ÅHUS 

675 

678 

VÄXJÖ 

OLOFSTRÖM 

KARLSHAMN 

BROMÖLLA 

22 

676 

27 

679 

NYBRO 

KALMAR 

EMMABODA 

KARLSKRONA 

Nuläge 

E22 sträcker sig från Malmö och Öresundsregionen via Blekinge och Kalmar län till Norrköping. Sträckan är viktig 

både för den genomgående trafiken och för den omfattande pendlingstrafiken. Längs den befintliga vägen 

ansluter ett antal allmänna och flera enskilda vägar. På sträckan förekommer långsamtgående fordon. Den 

geometriska standarden är bitvis dålig. Korsningarna med väg 67/663 och väg 672/673 är utformad som 

cirkulationsplatser. 


Vägstandard: Mötesfri landsväg (2+1 kf, huvudsakligen utan mitträcke), 12 m, 50 - 90 km/h, gc-väg 



Befintlig vägkorridor används och ny motorväg byggs i anslutning till den nuvarande vägsträckningen. Befintlig 

väg blir kvar som lokalväg. 


Vägstandard: Motorväg (2+2 kf), 19,5 m, 110 km/h 

Trafikmängd: 9 500 f/d, varav 9% lastbilar 








Ny väg ger positiva effekter på trafiksäkerheten och transportkvaliteten. Förbättringar för både fordonstrafik och 

oskyddade trafikanter. Intrånget är av betydelse och medför påverkan på landskapets kulturhistoriska karaktär.

Nyckeltal 

2 




2009-02-09 


























Påverkan landsbygd - Negativ påverkan. Jordbruksmark tas i anspråk. 

Restidsosäkerhet - Positiv påverkan. Motorvägsstandard medför minskad risk för 

störning. 

Arbetsmarkandseffekter - Positiv påverkan. Utökad LA-region. 

Påverkan kulturmiljö - Negativ påverkan. Förkärla kyrka samt område med 

fornlämningar passeras. 



Tillgänglighet: Positivt bidrag. Minskad restid för fordonstrafik. 

Transportkvalitet: Positivt bidrag. Ny väg medför säker framkomlighet med bra komfort. Dagens 

cirkulationsplatser ersätts med trafikplatser. Ökad komfort för gc-trafikanterna längs den gamla sträckan. 

Trafiksäkerhet: Positivt bidrag. Minskad olycksrisk. 

Miljö: Marginellt negativt bidrag. Ökade utsläpp men jämnare hastighet. Ianspråktagande av jordbruksmark. 

Regional utveckling: Positivt bidrag. Förbättrad framkomlighet samt utökad LA-region. 


Det övergripande målet*: Positivt bidrag. NNK runt noll. Säker framkomlighet samt stärkt 

arbetsmarknadsregion. Attraktivare gc-förbindelse. Dock intrång i jordbruksmark samt ökade kostnader för 

drift och underhåll. Åtgärden ingår som ett led i att stärka E22 som attraktiv nationell och internationell 

förbindelse.




2009-02-09 

3 


Referenser 

Vägverket (2002), E22 Ronneby Karlskrona, delen Björketorp-Nättraby, Vägutredning och MKB. Objektnummer 

92 20 88, Vägutredning, 2002.

E22 Lösen - Jämjö 

724 

745 

22 

723 

736 

725 

22 

0 0,5 1 2 3 km 


738 

738 

738 

737 

739 

1 

744 




748 

753 

VÄXJÖ 

OLOFSTRÖM 

KARLSHAMN 

SÖLVESBORG 

22 

754 

753 

746 

NYBROLINDSDAL 

KALMAR 

EMMABODA 

KARLSKRONA 

OSKARSHAMN 

Nuläge 

E22 sträcker sig från Malmö och Öresundsregionen via Blekinge och Kalmar län till Norrköping. Sträckan Lösen- 

Jämjö är viktig både för den genomgående trafiken och för den omfattande pendlingen in mot Karlskrona. Vägen 

saknar mötesseparering och det finns många korsningar och anslutningar på sträckan. I Jämjö tätort finns en 

trafiksignal och många oskyddade trafikanter rör sig här längs och tvärs vägen. Delar av sträckan genom Jämjö 

är under skoltid hastighetsbegränsad till 30km/h. 


Vägstandard: Vanlig väg, 7 - 13 m, 50 - 90 km/h 



Vägen breddas i befintlig sträckning fram till öster om Ramdala, därefter går vägen i ny sträckning norr om Jämjö. 

Det blir 2+2 körfält fram till korsningen med lv 738 vid Torstäva och därefter 2+1 körfält. Tre trafikplatser byggs. 


Vägstandard: Mötesfri motortrafikled (2+2 / 2+1 kf), 14-16,5 m, 100 km/h, 





Åtgärdad väglängd: 14 km 




Ny väg innebär förbättringar för den genomgående trafiken. Dessutom förbättras boendemiljön längs den gamla 

sträckningen. Ny väg innebär dock intrång i värdefull odlings- och kulturmark. 

751 

751

Nyckeltal 

2 


























Nettonuvärde 71,0 



Buller - Positiv påverkan. Minskade bullernivåer i Jämjö. 

Påverkan tätort - Positiv påverkan. Genom att andelen genomfartstrafik minskar i 

Jämjö minskar också barriäreffekten. 

Påverkan landsbygd - Negativ påverkan. Vägen gör intrång i värdefull odlings- och 

kulturmark. 

Exploateringseffekter - Positiv påverkan. Möjlighet att utveckla tätorten och 

kustområdena söder om E22. 



Tillgänglighet: Positivt bidrag. Barriäreffekterna minskar och restiden för genomfartstrafiken minskar. 


Trafiksäkerhet: Positivt bidrag. Minskad olycksrisk, framförallt för mötesolyckor och olyckor med oskyddade. 

Miljö: Oklart bidrag. Bättre boendemiljö längs den gamla vägen till följd av minskat buller och minskade 

utsläpp. Värdefull odlings- och kulturmark tas i anspråk. 

Regional utveckling: Positivt bidrag. Restiden minskar för lokala och regionala resor och transporter. 


Det övergripande målet*: Positivt bidrag. NNK runt noll. Förbättringar för boende inne i Jämjö och möjlighet 

till utveckling av tätorten och kustområdena söder och öster om E22. Åtgärden ingår som ett led i att stärka 

E22 som attraktiv nationell och internationell förbindelse. 


Referenser 

Objektsbeskrivning 

Utdrag ur Förstudie E22, Karlskrona – Kalmar, delen Lösen-Jämjö 

Vägprojektinformation om E22 Lösen-Jämjö på www.vv.se

Objektbeskrivning Sydostlänken 

BILAGA 9 

Inlaga från: Ordföranden i tre regionstyrelser 

Tre landshövdingar 

Fyra kommuner 

Fem företag

Objektsbeskrivning Sydostlänken 

Nuläge 

Med Sydostlänken avses en järnväg mellan Södra stambanan och Blekinge kustbanan via Olofström. 

Den norra delen av godsbanan Olofström – Älmhult är idag enkelspårig och oelektrifierad med låg 

hastighetsstandard och kapacitet. Största tillåtna hastighet är 70 km/h. Den befintliga järnvägen är ca 

42 km lång och utnyttjas främst av Volvo för systemtåg mot Göteborg och Gent. Trafiken är 

omfattande, ca 11 godståg/dygn. Ett kort mötesspår finns i Hökön. Mellan Olofström och Blekinge 

kustbana saknas i dag järnvägsförbindelse. 

En förstudie har gjorts för Sydostlänken som 

utrett förutsättningar och effekter av gods- och 

persontrafik på banan. 

Förslag till åtgärder 

Den befintliga järnvägen mellan Olofström och 

Älmhult, elektrifieras och kapaciteten ökas med 

nya mötesspår i Hökön, Lönsboda och Vilshult. 

Investering ca 300 mkr. Ny elektrifierad järnväg 

anläggs mellan Olofström och Blekinge 

kustbana, ca 18 km. Investering ca 930 mkr. 


En kompletterande utbyggnad av spårsystemet 

med elektrifiering av befintlig järnväg och en ny 

järnväg mellan Olofström och Blekinge 

kustbana är ett starkt önskemål från såväl 

näringslivet som kommunerna i regionen. 

Motiven för utbyggnad av den saknade länken 

är att den skulle: 

- Öka flexibiliteten i transportsystemet 

- Förbättra miljön och minska antalet olyckor 

- Förbättra förutsättningarna för regional 

utveckling 

Samhällsekonomisk kalkyl 

Prissatta effekter 

Bedömda konsekvenser Beräknat nuvärde/bedömd effekt 

Reinvesteringar, drift och underhåll i järnvägsnätet - ca 102 milj kr 

Tågdriftskostnader för person- och godstrafik - ca 320 milj kr 

Minskade restidskostnader + ca 98 milj kr 

Minskade kostnader för buss- och lastbilstrafik + ca 1141 milj kr 

Ökade biljett intäkter + ca 117 milj kr 

Minskade miljöstörningar och ökad säkerhet + ca 290 milj kr 

Summa + ca 1224 milj kr 

Nettovärdeskvoten NNK är beräknad till - 0,06. 

Kalkylförutsättningar: 

Kalkylperiod 60 år 

Prisnivå 2001 

Byggstart 2010 

Byggtid 2 år 

Trafikstart 2012 

Kalkylränta 4 % 

Prognosår 2020 

Resandetillväxt / år 

Till och med 2030 1,3 % 

Efter 2030 0,5 % 

Skattefaktor I 1,23 

Skattefaktor II 1,3


Nedanstående tabell redovisar såväl beräkningsbara effekter som icke beräkningsbara 

Effekter Bedömda konsekvenser Bedömd 

Nationella och regionala effekter 

Ökad 

järnvägsteknisk 

systemkapacitet 

Projektet kan bl.a. avlasta de skånska järnvägarna. Stor betydelse. 

Ökad tillgänglighet Sydostlänken innebär att det blir ökad tillgänglighet till Blekinges 

hamnar framförallt Karlshamns hamn. Det medför att hamnen får större 

utvecklingsmöjligheter. 

Ökad 

järnvägsteknisk 

flexibilitet och minskad 

störningskänslighet 

Förbättrad regional 

utveckling 

Ökad andel 

spårburen trafik 

Lokala effekter 

Påverkan på 

näringsliv och 

samhällsutveckling 

Påverkan på stads- 

och landskapsbild och 

på samhällsstruktur 

Intrång, 

barriäreffekter och 

fragmentisering 

Vid störningar på enskilda järnvägslänkar kan transporter ledas om. 

En utbyggnad av Sydostlänken förbättrar tillgängligheten, 

pendlingsmöjligheterna och näringslivets förutsättningar. 

Omfördelningen av resande och godstransporter till tåg från bil och buss 

respektive lastbil beräknas innebära en samhällsekonomisk vinst på grund 

av totalt minskade driftskostnader, minskade uppoffringar för resenärer, 

färre olyckor och förbättrad miljö. 

För de nya stationsorterna Olofström och Lönsboda kan den nya 

tågtrafiken bidra till bättre näringslivsförutsättningar och förbättrad 

konkurrenskraft. Även för bl.a. Osby och Älmhult förbättras 

tillgängligheten och pendlingsmöjligheterna 

Järnvägen kommer att påverka stadsoch landskapsbilden och även 

samhällsstrukturen, främst i Olofström. 

En utbyggnad av Sydostlänken innebär intrång och ökad fragmentering 

av landskapet vilket försvårar för jord- och skogsbruket. Järnvägen medför 

dessutom ökade barriäreffekter. 

Stor betydelse. 



Stor betydelse 

Måttlig 

betydelse 

Måttlig 

betydelse 

Ökad komfort För resenärerna innebär byte från bussresa till tågresa ökad resekomfort. Måttlig 

betydelse 

Ökat buller Längs järnvägen kommer bullstörningarna att öka. Den samhällsekonomiska 

kostnaden kommer att beräknas i nästa planeringsskede. 


Transportpolitiska mål – Bedömning av åtgärdernas bidrag till måluppfyllelse 

Måttlig 

betydelse 

Tillgänglighet: Positivt bidrag. Projektet bidrar till ökad rörlighet och en utökad arbetsmarknad vilket 

gynnar näringslivsutvecklingen i hela regionen. 

Transportkvalitet: Positivt bidrag. Ökad systemkapacitet och flexibilitet i transportsystemet medför 

att sårbarheten minskar och att effektiviteten och tillgängligheten förbättras. 

Trafiksäkerhet: Positivt bidrag. Överföring av transporter från bil till järnväg medför mindre 

miljöpåverkan och ökar säkerheten. 

Regional utveckling: Positivt bidrag. Ett flexiblare transportsystem i södra Sverige som säkerställer 

alternativa vägar vid ev. avbrott på andra banor samt bättre framkomlighet, ökade 

pendlingsmöjligheter och minskad restid. 

God miljö: Positivt bidrag. En ökad järnvägstrafik av gods och privattrafik minskar miljöpåverkan 

från bil-, buss- och lastbilstransporter. 

Jämställdhet: Positivt bidrag. En minskad andel personresor med bil medför ofta ökad jämställdhet 

eftersom kvinnor i högre grad än män är hänvisade till kollektiva färdmedel.

En översyn av förstudien har påbörjats i avsikt att se över studerad standard på den nya banan. 

Översynen indikerar att det är möjligt att sänka kostnaden något och ändå uppnå önskat resultat. 

Nettonuvärdeskvoten för projektet kan därmed komma att öka till ett positivt värde.

BILAGA 10 

Kommunernas prioriteringar

Ronneby kommun Sammanträdesprotokoll 1(3) 

Kommunstyrelsen 2009-04-07 

2009/123 

§ 85 Länstransportplan 2010-2021 

Beslutsunderlag 

1 Handling 2009-03-31 Förslag till prioriteringslista 

2 Handling 2009-03-31 Länstransportplan 2010-2021 

3 Tjänsteskrivelse/Utredning 2009-03-31 Förslag till s.k. objektslista med 

Ronneby kommuns prioriteringar i 

arbetet med Länstransportplan för åren 

2010-2021. 

Samordnare Anna-Karin Sonesson lämnar följande beslutsförslag 

Sammanfattning 

Arbetet med att ta fram en ny Länstransportplan (LTP) pågår. I processen har Vägverket och 

Region Blekinge träffat alla kommunerna i länet. Ronneby kommun ingår även i en LTP-grupp där 

tjänstemän från länets kommuner diskuterar upplägg, skrivningar mm. Inför mötet i februari, då 

Vägverket och region Blekinge träffade tjänstemän samt politiker från Kommunstyrelsens 

arbetsutskott, togs en lista fram med objekt och åtgärder som kommunen prioriterar. Listan 

överlämnades till Vägverket. Vid LTP-gruppens möte 2009-03-26 framförde Vägverket att man 

helst såg att kommunernas prioriteringslistor har varit föremål för någon form av politiskt beslut. 

Man vill ha in politiskt antagna prioriteringslistor innan 15 april 2009. Förslaget på prioriteringslista 

överlämnas därmed till Kommunstyrelsen för beslut. Ronneby kommun får längre fram i processen 

tillfälle att yttra sig över förslag till sammanvägd prioriteringslista för hela länet. 

Kommunens prioriteringslista 

VÄGÅTGÄRDER 

Vägnummer Objektnamn Åtgärd 

E22/Lv669 Tvingkrysset Trafiksäkra olycksdrabbad korsning 

E22 Björketorp-Nättraby Utbyggnad till mötesseparerad fyrfältsväg 

Rv27 Sörby-Möllenäs Utbyggnad till mötesseparerad trefältsväg 

Rv27/Lv657 Backaryds samhälle Trafiksäkra olycksdrabbad korsning 

Rv27 Möllenäs-Länsgränsen Utbyggnad till mötesseparerad trefältsväg 

Lv638 Risanäs-Saxemara Punktvis breddning 

Lv618/660 Heabyvägen/Hamnvägen Ombyggnad av korsning till cirkulationsplats 

Lv663 Helgövägen Ombyggnad av korsning till cirkulationsplats 

Lv663/Lv667 Yxnarum Trafiksäkra korsning 

Lv657 Backaryd-Hjorthålan Bärighet, breddning samt rätning 

Justeras Utdragsbestyrkande



Lv653 Hasselstad-Eringsboda Bärighet, breddning samt rätning 

Lv620/Lv641 Ronnebyvägen Hoby Ombyggnad av korsning till cirkulationsplats 

Lv639 Björstorp-Sonekulla Punktvis breddning + mötesplatser 

Lv663 Bökenäs-Listerby Punktvis breddning 

GC-VÄGAR 


Lv638 Risanäs-Saxemara Ny GC-väg 

Lv670 Listerby-Johannishus Ny GC-väg 

Lv642 Hoby stn-Lv620 Ny GC-väg samt översyn av korsning med 

Parkvägen 

Lv669 Leråkra-Hamnvägen Ny GC-väg 

Lv660 Heabyvägen Ny GC-väg 

Lv638 Granitvägen-Spjälkövägen Ny GC-väg 

Lv636/Lv638 Hoby-Järnavik Ny GC-väg 

Lv653 Bredåkra-Hasselstad Ny GC-väg 

Rv27 Hallabro samhälle Ny GC-väg alt. gångbanor genom samhället 

Lv641 E22 (Hakarp)-Lv642 Ny GC-väg 

Lv642 Hoby - Röaby Ny GC-väg 

Lv663 Bökenäs-Listerby Ny GC-väg 

Lv673 Almö Ny GC-väg 

KLIMATANPASSNING 


Lv638 Vieryd mfl Låglänt mark 

Lv663/664 Korsanäs, Millegarne mfl Låglänt mark 

ÖVRIGT 

Andra platser??? 


Lv656 Bro K32, K49, K50 Brobyte alt. bärighetsökning??? 

Lv616 Belganet-Öljehult Ny vägsträckning förbi gård??? 




Förslag till beslut 

Kommunstyrelsen föreslås anta framtaget förslag till prioriteringslista. 

Deltar i debatten 

I debatten deltar Kommunstyrelsens ordförande JanAnders Palmqvist, S, och ledamöterna Sune 

Håkansson, RP, Lennarth Förberg, M, Thomas Håkansson, C, Susanne Lundgren, M, och ersättaren 

Kristoffer Laz, M, Gilbert Nilsson, C, Roger Gardell, FP, Sylvia Edvinsson, MP 

Yrkanden 

Ledamoten Lennarth Förberg, M, yrkar med instämmande av ledamoten Susanne Lundgren, M, 

bifall till det av Anna-Karin Sonesson redovisade förslaget till beslut med följande ändring. 

Avseende vägåtgärder ges Björketorp – Nättraby prioritet ett och Tvingkrysset ges prioritet två 

Propositionsordning 

Kommunstyrelsens ordförande JanAnders Palmqvist, S, ställer proposition på ledamoten Lennarth 

Förbergs, M, förslag till beslut och finner därvid att Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med 

Lennarth Förbergs förslag till beslut. 

Beslut 

Kommunstyrelsen antar av Anna-Karin Sonesson redovisat förslag till prioriteringslista med den av 

Lennarth Förberg föreslagna ändringen. 

_____________________ 

Exp: 

Länstrafiken Blekinge 


KARLSHAMNS KOMMUN 

Teknik- och fritidsnämnden 

PROTOKOLL 

2009-03-25 

TFN § 062 Dnr 2009/301.311 

Obiektlistor mindre väginvesteringar i länstransportplanen, reviderat 2009 

96(105) 

Skrivelse från trafikingenjör Bert-Owe Håkansson, daterad 2009-03-06, enligt följande: 

- Vägverket har till kommunen översänt listan på prioriterade åtgärder för mindre 

väginvesteringar på det statliga vägnätet, för första delen av länstransportplanen under 

perioden 2004-2015. 

Då nu en del objekt har färdigställts eller pågår, finns det möjligheter till revidering av 

listan som berör trafiksäkerhetsåtgärder, tillgänglighetsåtgärder, gång- och cykelvägar i 

tätorter och mellan tätorter, kollektivtrafikåtgärder samt breddning av vägar. 

Kvarstående objekt i Karlshamns kommun enligt nu gällande prioritering 

Trafiksäkerhetsåtgärder: 

Väg 126 Gungvala - Svängsta. Sidoområde 

Tillgänglighetsåtgärder - Tätort: 

Väg 605 Bygatan Mörram. GC-väg 

Väg 126 Svängsta. GC-väg 

Tillgänglighetsåtgärder - GC-vägar mellan tätorter 

Väg 575 Möllegården - väg 580. GC-väg 

Väg 620 E22 - Hällaryd. GC-väg 

Kollektivtrafikåtgärder: 

Väg 126 Stråket Asarum - Svängsta. Upprustning 

Väg 569/606 Mörrums s:e. Handikappanpassning bhpl. 

Breddning av smala vägar: 

Väg 630 Matvik - Trensum 

Förslag till ny prioritering: 

Trafiksäkerhetsåtgärder: 

Väg 126 Gungvala - Svängsta. Sidoområde 

Tillgänglighetsåtgärder - Tätort: 

Väg 605 Bygatan Mörrum. GC-väg 

Väg 126 Svängsta. GC-väg 

Väg 554 Forsbackavägen - Jössastigen 

Forts 

»NKOM 2009 -o*- 0 7 

i ar mån dag sign 

^(-Arkivkod 

PPtö-n 

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL 97 (105) 

Teknik- och fritidsnämnden 2009-03-25 

TFN § 062 forts Dnr 2009/301.311 

Tillgänglighetsåtgärder - GC-vägar mellan tätorter 

Väg 620 E22 - Hällaryd. GC-väg 

Väg 557 Stilleryd - Södra Cell (Mörrums bruk) GC-väg 

Väg 630 Matvik - Trensum GC-väg 

Kollektivtrafikåtgärder: 

Väg 126 Stråket Asarum - Svängsta. Upprustning 

Väg 569/606 Mörrums s:e. Handikappanpassning bhpl. 

Breddning av smala vägar: 

Väg 630 Matvik - Trensum kompletteras med gång- och cykelväg - 

Arbetsutskottets förslag tiil teknik- och fritidsnämndens beslut: 

Teknik- och fritidsnämnden beslutar att anta ny prioriteringslista enligt trafikingenjör 

Bert-Owe Håkanssons förslag. 

Teknik- och fritidsnämndens beslut: 

Teknik- och fritidsnämnden beslutar att anta ny prioriteringslista enligt trafikingenjör 

Bert-Owe Håkanssons förslag. 

Beslutet expedieras till: 

Vägverket Sydost, Box 513, 371 Karlskrona 

Trafikingenjör Bert-Owe Håkansson 

Förvaltningschef Ulf Ohlsson 

Projektledare Lennart Henriksson 

Gatuenheten 

Ekonom Susanne Andersen & / 

Ekonom Lisa Jönsson KT"

KARLSHAMNS KOMMUN 

Teknik- och fritidsnämnden 

PROTOKOLL 

2009-03-25 

PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÄDE MED TEKNIK- OCH 

FRITIDSNÄMNDEN 

53 (105) 

Plats och tid: Mörrumssalen, Rådhuset kl 13:00-17:30. Åjoumering kl 14:45-15:05. 

Deltagande: Närvarande ledamot och ersättare markerade med x, ersättare 

tjänstgörande som ordinarie xx 

Ledamöter 

x Leif Håkansson, ordförande (S) 

x Anita Martinsson, 1 v ordförande (S) 

x Britt Kilsäter, 2 v ordf (M) 

x Åke Ohlsson (S) 

x Stig Johansson (S)§§040-056 

x Nils Odenberger (M) 

x Per Atmander (MP) 

Rolf Hansson (FP) 

x Lennart Ung (KD) 

Thomas Nilsson (C) 

x Stig Werner (SD) 

Tjänstemän 

Ulf Ohlsson, förvaltningschef, §§ 040-069 

Susanne Andersen, ekonom, §§ 040-044 

Thomas Dahlbom, drift- och fritidschef §§ 052-054 

Inger Hansson, VA-chef §§ 040-057 

Bert-Owe Håkansson, trafikingenjör §§ 055-062 

Lisa Jönsson, ekonom §§ 040-044 

Magnus Runesson, miljöingenjör §§ 050-051 

Marie Louise Svensson Wickström, parkchef §§ 040-057 

Gertrud Persson, sekreterare §§ 040-069 

Tid for justering: 2009-03-3 

Vid sammamreidet behandlade ärenden: §§ 040-069 

möte 

Ersättare 

xx Nils-Erik Persson (S) ord §§ 057- 

069 

x Katrin Johansson (S) 

x Stig Nygren (M) 

x Lennart Lindqvist (S) §§040-052 

x Marianne Håkansson (S)§§040-056 

x Edward Törnqvist (M) § §040-056 

Olle Gillberg (V) 

xx Jan-Erik Abrahamsson (S) 

Göthe Andersson (S) 

xx Mats Dahlbom (C) 

Karl Muller (SD) 

Justering av protokollet h§fr tillkännagivits på kommunens anslagstavla i Rådhuset 

2009-03-31.

Länstransportplan - Region Blekinge

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?