Boken One Tonne Life - Vattenfall

!"#$%!""#$&'(# | !"#$%&'()%$(*'%%+),-+.")/%$#"..$0+)!12()3(').3((')%$!'4013&'/.'.

Vad krävs egentligen
för att sänka individens
CO2-utsläpp och
leva klimatneutralt?
Innehåll
8 Familjen Lindell
13 Beräkning av CO2
BOENDE
17 En grad kallare i huset märks knappt för dig
men för klimat och plånbok
18 Gör klimatarbetet enkelt och till en del av vardagen
19 Spara vatten med enkla knep
TRANSPORT
24 Samåk och planera tiden
25 Utnyttja kollektivtrafiken, den kan bli ett andra kontor
26 Tänk varannan Sverige
MAT
32 Använd maten - släng den inte
33 Ät säsongsbetonat!
34 Prova klimatdetox två gånger per år
ÖVRIGT
40 Sök information och hjälp på egen
hand det är lätt att göra skillnad
42 Respektera de små sakerna
43 Se över energikällorna
46 Vårt halvår i One Tonne Life-huset

VA R J E INDIVID BIDRAR idag till växthus-
effekten med mellan sex och åtta ton
CO2 (koldioxid) per år. Enligt expertis
på området bör denna siffra sjunka till
ett ton per person och år, annars kommer
växthuseffekten att göra så att jordens
medeltemperatur höjs med mer än två
grader. Men vad krävs egentligen för att
sänka individens CO2-utsläpp och leva
helt klimatsmart?
I projektet One Tonne Life har A-hus,
Vattenfall, Volvo Personvagnar, ICA och
Siemens skapat ett klimatsmart hushåll.
Syftet är att testa om det överhuvudtaget
är möjligt för en familj att närma sig ett
ton i CO2-utsläpp per person och år utan
att göra för stora avsteg från sitt vanliga liv.
Företagen har bidragit med det allra
senaste inom sina områden med målsätt-
ningen att minimera CO2-utsläppen i
ett vanligt hushåll. Mycket av den teknik
och de lösningar som familjen använt
kan nästan verka futuristiska men de är
tillgängliga för alla redan nu eller inom
kort.
Under projektet delades hushållet upp i
områdena Transport, Mat, Boende och
Övrigt. För att säkerställa tillförlitligheten
i mätningarna av familjens CO2-utsläpp
har även experter från Chalmers tekniska
högskola medverkat i projektet.
Testpiloterna var familjen Lindell som
under sex månader bott i ett topp-
modernt, energieffektivt hus som bland
annat är utrustat med energieffektiva
vitvaror och har solceller på taket för att
förse huset med el. De har fått köra elbil
som laddats med energi från solcellerna.
De har ätit klimatsmart och de har fått
sin egen personliga coach inom energi-
effektivisering.
Den här boken är deras berättelse om hur
det klimatsmarta livet fungerade, men
framförallt innehåller den deras tips till hur
andra kan förändra småsaker i vardagen
och bli mer klimatsmarta. Småsaker som
inte påverkar livskvaliteten men som gör
stor skillnad för klimatet och för vår planet.
ONE TONNE LIFE | 5

UNDER SEX MÅNADER i One Tonne Life-
huset har familjen Lindell lyckats sänka
sina CO2-utsläpp till som lägst 1,5 ton.
Även om inte målet på ett ton nåddes så är
det en häpnadsväckande prestation som
visar att det är möjligt för vanliga familjer
att göra en stor insats för klimatet.
Familjens utsläpp från privat konsumtion
innan projektet uppskattades till ungefär
sju ton CO2 per person och år. Utöver
detta tillkommer ytterligare knappt
två ton från offentlig konsumtion, som
familjen dock inte har haft möjlighet att
påverka.
Efter halva tiden hade familjen Lindell
minskat sina utsläpp till 2,8 ton per per-
son och år. Mest hade utsläppen minskats
från transporter och boende. Vid denna
tid levde familjen ett energisnålt liv i One
Tonne Life-huset och de hade övergett
både sina gamla vitvaror och bensin-
drivna bilar samt valt bort flygresor. I
stället körde de en elbil och reste med
kollektivtrafik. Vid längre resor åkte de
tåg, exempelvis valde de en skidresa till
Åre istället för till Alperna.
Allra lägst blev familjens utsläpp under
vecka 20, då de kom ned till motsvarande
1,5 ton CO2 per person och år. Den största
skillnaden mot mellanperioden var att
utsläppen från mat reducerades drama-
tiskt i kombination med att familjen
fortsatte sitt kontinuerliga arbete inom
andra kategorier som till exempel energi-
effektivisering och klimatsmarta resor.
Utsläppsminskningen från mat kom tack
vare att familjen valde att äta i huvudsak
grönsaker och baljväxter och minimerade
kött- och mejeriprodukter.
Sett per kategori lyckades familjen
minska utsläppen från transporter med
90 procent, mat med 80 procent, boende
60 procent och övrigt med 50 procent.
Totalt sett sänkte familjen Lindell sina ut-
släpp med 75 procent på bara sex månader.
Även om de offentliga utsläppen, som
alltså står utanför familjens kontroll, skulle
räknats med så minskade utsläppen till 3,3
ton CO2 per person och år. En sänkning
med hela 60 procent.
Efter halva tiden hade familjen
Lindell minskat sina utsläpp
till 2,8 ton per person och år.

NILS LINDELL
Nils Lindell är organisationskonsult och
driver företaget Baseline Management AB
som hjälper organisationer i Stockholm och
ute i Europa att bli effektivare. Nils kom-
mer från början från Halmstad och ägnar
gärna fritiden åt att spela tennis.
HANNAH LINDELL
Hannah går första året på IB-programmet
på gymnasieskolan Young Business
Creatives i Nacka. På fritiden tycker hon
om att rida och vara med kompisar.
ALICJA LINDELL
Alicja jobbar som biträdande förskolechef
Familjen Lindell kommer från Hässelby och är testpiloterna
på resan mot en klimatsmart framtid. När projektet började
bodde de i en 70-tals villa i Hässelby och de körde två bensin-
drivna bilar. De hade en genomsnittlig utsläppsnivå på ungefär
sju ton CO2 per person och år, fullt normalt för en svensk
familj. Familjen består av föräldrarna Alicja och Nils samt
tonårsbarnen Hannah och Jonathan.
i Bromma samtidigt som hon läser rektors-
programmet på Stockholms universitet.
Hon brinner för allt som har med mellan-
mänsklig kommunikation att göra och vill
gärna bidra till att redan på förskolan lägga
en god grund för barnens självkänsla.
JONATHAN LINDELL
Jonathan Lindell är yngst i familjen. Han går
i sjunde klass på Internationella Engelska
Skolan i Bromma. Jonathan gillar att spela
gitarr och trummor, är tevespelsfantast och
intresserad av teknik och hur saker fungerar.

Beräkning av
CO2:
I PROJEKTET HAR UTSLÄPPEN av de tre
vanligaste växthusgaserna – koldioxid,
metan och lustgas – beräknats. Inte bara
familjens direkta utsläpp har beräknats
utan även de som orsakats under produk-
tionen av varor och tjänster till familjen.
Två olika metoder har kombinerats på ett
helt nytt sätt för att få en heltäckande bild
av familjens koldioxidavtryck.
De två metoderna är dels livscykelanalys
och dels Input/Output-analys. Livs-
cykelanalys innebär att man analyserar
växthusgasutsläppen från en produkt, till
exempel produktionen av en bil eller ett
kilo nötkött. Man beräknar utsläpp från
material, transporter och andra delar i
produktionen. För att uppskatta familjens
utsläpp från mat, byggnation av huset,
produktion av bilen med mera har livs-
cykelanalysdata använts.
Det finns dock inte livscykelanalyser på
allt som konsumeras i samhället.
Därför har även Input/Output-data
använts för till exempel taxiresor, kläder
och fritidsaktiviteter. Input/Output
analyserar pengaflöden i ekonomin och
fördelar Sveriges CO2-utsläpp till olika
branscher. På det viset ges ett genom-
snittsvärde för CO2-utsläpp från till
exempel att köpa kläder eller böcker.
Saker familjen köper håller olika länge
vilket också tagits med i beräkningen.
Det vore till exempel inte rättvist om
familjen belastas för alla utsläpp som
skedde när huset producerades när det
kommer att stå kvar i kanske hundra
år. Därför fördelas utsläppen över en
produkts livslängd. Utsläppen från kläder
sprids ut över två år, utsläppen från bilen
över femton år och så vidare.
Sammantaget har beräkningsmetoderna
gett en fullgod bild av hur familjens CO2-
utsläpp har förändrats över tiden i huset.
ONE TONNE LIFE | 13

Boende
EN SAMMANFATTNING
NÄR FAMIL JEN LINDELL flyttade in i huset
hade de en föreställning om att det skulle
vara en väldigt stor omställning jämfört
med det bekväma liv som de var vana vid.
Men oron var överdriven.
Att bo i ett klimatsmart hus har varit
enklare än förväntat och förändringarna
jämfört med ett normalt liv har inte alls
varit så stora att de inkräktat på familjens
levnadsstandard. Och huset, som är en
kombination av modern design och funk-
tionalitet, var en positiv överraskning.
– Det är inte bara effektivt och praktiskt
utan även snyggt, berättar Nils Lindell.
Familjen vittnar om att det klimatsmarta
huset gjort det enkelt att tänka klimat-
smart. Tack vare att utrustningen i huset
är optimal för att minska CO2-utsläpp så
har många åtgärder också gått av sig själv.
Men det har krävts en viss upplär-
ningsprocess, inte minst eftersom all
utrustning är toppmodern och för att det
är en mental omställning att inkludera
klimatet i allt man gör. Men i takt med att
både samvetet och plånboken märkt av
fördelarna med att vara klimatsmart har
arbetet blivit enklare.
– Framförallt är det skönt att inred-
ning och material har valts med tanke på
miljön och tack vare solpaneler och egen-
produktion av el kan vi skicka tillbaka
vårt överskott av el till systemet. Det är en
väldigt härlig känsla, säger Alicja Lindell.
Efter sina sex månader i One Tonne Life-
huset har familjen Lindell nu en
unik insikt i de små, enkla tipsen för hur
vardagslivet och boendet blir så klimat-
smart som möjligt. Och det är inte svårt
att följa i deras fotspår.

En grad kallare i huset
märks knappt för dig,
men för klimat och plånbok.
UNDER ONE TONNE LIFE-PROJEKTET har familjen Lindell fått kontinuerlig rådgivning
om hur de kan minimera sin energiförbrukning i boendet. Därefter har de själva valt
vilka tips som de ska använda i huset.
Ett av de första och mest självklara tipsen var att sänka temperaturen inomhus.
Familjen har tyckt om att ha det varmt hemma och tidigare har de sett till att termo-
metern i deras vanliga hus alltid hållit sig runt 23 gradersstrecket. Nu vred de ned
temperaturen till 20-21 grader och lät den stanna där under tiden som de bodde i huset
– en enkel åtgärd som sparar både pengar och CO2-utsläpp.
– I början var jag orolig över att frysa, framförallt om fötterna. Men det är till stor del
en mental omställning som går ut på att förändra beteendet och det är ingen stor
uppoffring att sänka inomhustemperaturen. Blir det lite kallt är det bara att ta på sig
en tröja eller ett par strumpor, berättar Alicja Lindell.
En anledning till framgången för familjen är att huset är välisolerat inte bara när det
gäller väggarna, utan även när det gäller fönster, dörrar, tak och golv. Tack vare en
farstukvist, som hindrar varm luft att försvinna ut när ytterdörren öppnas, lyckas
familjen också behålla den luft som värmts upp inomhus.
Genom att sänka inomhustemperaturen
med en grad sparar ett genomsnittshushåll:
» 1 000 kronor per år i energikostnad.
» Upp till 50 kilo per år i CO2-utsläpp.
ONE TONNE LIFE | BOENDE 17

Gör klimatarbetet enkelt
och till en del av vardagen.
EN VIKTIG DEL I One Tonne Life-huset
har varit att göra klimatarbetet enkelt för
familjen. Det är också något som familjen
Lindell vill föra vidare till andra som är
intresserade av att ta efter deras exempel.
En viktig nyhet för familjen var en cen-
tralt placerad miljöstation med många
olika kärl för sortering av allt som kan
återvinnas. Att sopsortera är ett effektivt
sätt att minimera onödig klimatpåverkan.
– Klimatarbetet måste bli en del av
vardagen. Att miljöstationen låg mitt i
huset var en viktig punkt som inte ska
underskattas.
18 BOENDE | ONE TONNE LIFE
Hade den till exempel varit placerad i
garaget hade det blivit mer av en upp-
offring att ta sig dit. Man har också tänkt
till för att göra miljöstationen snygg och
det känns viktigt, funderar Nils Lindell.
För familjen har det handlat om att göra
små men effektiva åtgärder. I vissa fall har
det förenklat vardagen samtidigt som det
minskat klimatpåverkan.
– Vi har diskat allt i diskmaskinen efter-
som det sparar både vattenförbrukning
och energi jämfört med att diska under
rinnande vatten. Att fylla tvättmaskinen
varje gång är ett annat enkelt tips som alla
kan följa, säger Hannah Lindell.
Familjens bästa tips för att göra klimatarbetet
till en del av vardagen:
» Tänk på att välja en bra energiklass på nya vitvaror. En ny tvättmaskin förbrukar
exempelvis bara hälften så mycket energi som en tio år gammal maskin.
» Väg tvätten och se till att alltid fylla tvättmaskinen – det går i mer än man tror.
» Diska allt i diskmaskinen och skölj inte bort matresterna utan skrapa i stället.
Välj även pulverdiskmedel. Det är billigare och det är lättare att dosera rätt.
» Sopsortera och se till att göra det till en naturlig del av vardagen.
» Genom att välja en kolfiterfläkt istället för en fläkt med utblås kan ett
genomsnittshushåll spara upp till 1000 kronor per år.
» Välj en induktionshäll framför en traditionell häll, den drar betydligt mindre energi.
Spara vatten
med enkla knep.
ATT FÖRÄNDRA BETEENDEN har varit den
största utmaningen för familjen Lindell
under de sex månaderna i One Tonne
Life-huset. Men det är också vad som har
gett allra bäst resultat. Spara på vatten i
allmänhet och varmvattnet i synnerhet
är ett knep som familjen verkligen använt
sig av. För trots att husets varmvatten har
värmts från solpaneler på husets carport,
så är tillgången inte oändlig.
Till exempel har det varit förbjudet att låta
vattnet rinna medan man borstar tänder-
na. Något som i det långa loppet leder till
mycket onödig vattenförbrukning.
Innan projektet kunde familjen också ta
långa varma duschar för att vakna till eller
för att det helt enkelt var skönt. Under
tiden i One Tonne Life-huset har de skurit
ned duschandet till max tre minuter på
vardagar.
Familjens bästa tips för att
vara klimatsmart i vardagen:
» Stäng alltid av vattnet vid exempelvis tandborstning.
» Duscha kortare tid, tre minuter om dagen är lagom.
» Förändra beteendet och gör långa duschar till en lyx.
» Byt ut de gamla kranarna och duschmunstycket
till snålspolande varianter.
”Långa duschar
blev nästan som
en helglyx”
– Långa duschar blev nästan som en helg-
lyx, berättar Jonathan Lindell.
Genom att minska sin duschtid med tio
minuter varje dag så sparar genomsnitts-
familjen mycket pengar – omkring 2 000
kronor per år.
– Ett annat enkelt tips som vem som helst
kan följa är att sätta in ett snålspolande
duschmunstycke. Det sänker kostnaden
och energiförbrukningen med mellan 25
och 50 procent, säger Nils Lindell

Transport
EN SAMMANFATTNING
EN AV DE STÖRSTA utmaningarna som
familjen Lindell nämnde innan projektet
handlade om transporterna. Hur skulle
de ta sig till och från jobbet? Och hur de
skulle klara sig med bara en bil?
Tidigare levde de med två bilar så att
både Alicja och Nils kunde köra till arbetet
och nu var den enda bilen dessutom en
elbil med en begränsad räckvidd på 150
kilometer.
– Men det var bara en mental omställning
som behövdes, sedan var det aldrig några
problem, säger Nils Lindell.
Elbilen har fungerat perfekt. Både kör-
glädjen och känslan av att inte släppa ut
några avgaser har varit en positiv över-
raskning för familjen. Räckvidden på 150
kilometer har varit fullt tillräcklig under
hela projektet och bara en enda gång
upplevde de att det hade varit skönt med
fler mil i bilen.
Förändringen som de märkt är dock att
det kräver planering när bilen inte har
obegränsad räckvidd. Genom att planera
bättre går det också att låta resan från
A till B ta lite längre tid. Det är ett enkelt
tips som familjen tagit till sig. Har man
mer tid till förfogande så är det också
möjligt att utnyttja kollektivtrafiken oftare.
– Av slentrian tror jag att många väljer att ta
bilen för att göra små ärenden, men ofta går
det lika bra att ta bussen eller till och med
promenera eller cykla, säger Alicja Lindell.
ONE TONNE LIFE | TRANSPORT 23

Samåk och
planera tiden.
UNDER PROJEKTET har familjen bytt ut
sina två äldre bensindrivna bilar mot en
elbil. Det har varit mycket effektivt och
minskat de sammanlagda utsläppen för
familjens transporter med 4,2 ton per år.
– Elbilen är dessutom pigg och riktigt kul
att köra. Eftersom den är så tyst och andra
trafikanter inte hör bilen så kör man också
automatiskt lugnare och tar mer hänsyn.
I förlängningen borde alla ha en elbil,
menar Alicja Lindell.
Men det finns få elbilar på privat-
marknaden idag och familjen har också
andra erfarenheter från sitt klimatsmarta
transporthalvår. Framförallt handlar det
om att planera resandet. Nästan varje
morgon har familjen Lindell till exempel
samåkt till jobb och skola.
Familjens bästa biltips:
» Om möjligt, välj en elbil eller laddhybrid.
24 TRANSPORT | ONE TONNE LIFE
”Så länge man väntar in
varandra och anpassar sig
så fungerar det perfekt”
– Så länge man väntar in varandra och
anpassar sig så fungerar det perfekt.
Det är både trevligt och klimatsmart att
alla kan åka tillsammans på morgonen,
säger Nils Lindell.
Eftersom familjen har kört elbil har de
även kunnat följa förbrukningen i bilen
på detaljnivå. Då har de sett vilken
skillnad EcoDriving gör.
– När man kör lugnt och i ett jämnt
tempo blir det tydligt hur mycket mindre
elbilen förbrukar. Det går att översätta till
en bensin- eller dieselbil. Det finns både
pengar och utsläpp att tjäna genom att
tänka på EcoDriving, säger Alicja Lindell.
» Samåk, det sparar pengar och CO2-utsläpp – dessutom är det trevligt.
» Planera tiden och vänta in varandra, då fungerar det.
» Använd körtekniken EcoDriving, alltså att exempelvis undvika häftiga accelera
tioner och mycket start/stopp-körning – det gör stor skillnad.
Utnyttja kollektivtrafiken,
den kan bli ett andra
kontor.
EN VIKTIG DEL under One Tonne Life-
projektet har varit att minimera tran-
sporterna med färdmedel som släpper ut
mycket CO2. Därför har familjen i stor
utsträckning valt att samåka och att resa
med kollektivtrafiken.
Omställningen från att ta två bilar till
jobbet till att åka kollektivt var stor, men
efter några dagar var rutinerna på plats.
Ett månadskort är dessutom billigare än
motsvarande drivmedelskostnad.
– Jag reagerade på hur skönt det är att slippa
leta parkeringsplats. Det är krångligt och
dyrt. Om man bor i en storstad finns det
också ofta infartsparkeringar om man
verkligen skulle behöva ta bilen den första
biten, säger Alicja Lindell.
”Jag reagerade på hur
skönt det är att slippa
leta parkeringsplats”
Familjen har dessutom upptäckt en ny
fördel med kollektivtrafiken. Det är ett
utmärkt tillfälle att jobba undan kvällens
och morgonens mejlskörd.
– Har man en smartphone är tunnelbanan
perfekt för att jobba en stund. I bilen går
det att ringa men inte att mejla. Att resa
kollektivt till jobbet sparar en halv-
timmes jobb i varje riktning. Det går alltså
till och med att spara tid och kanske sluta
lite tidigare genom att vara klimatsmart,
säger Nils Lindell.
Familjens bästa transporttips för vardagen:
» Ändra resvanorna och åk mer kollektivt. Totalt minskade familjen sitt CO2-
avtryck med 4,2 ton på årsbasis.
» Om man måste använda bilen, kör en liten bit och använd sedan infartsparkeringar.
» Med en smartphone blir tiden på tunnelbanan ett perfekt tillfälle för att jobba
och eektivisera arbetsdagen.

Tänk varannan Sverige.
EN STOR KÄLLA till CO2-utsläpp är resor inklusive flyg. För att minimera sina CO2-
utsläpp från resor har familjen helt valt bort att flyga. Bland annat valde familjen bort
en skidresa till Alperna för att istället ta tåget till Åre.
– Det går att göra roliga och bra skidresor i Sverige också, menar Jonathan Lindell.
Att upptäcka Sverige är ett klimatsmart tips som familjen gärna delar med sig av. Till
exempel har de valt weekendresor inom landets gränser där de rest klimatsmart med
tåg. I framtiden har familjen Lindell dock inga ambitioner på att sluta resa utomlands då
det alltid finns tillfällen då man exempelvis vill resa till värmen. Men de har en ny devis
som de gärna tipsar andra att ta efter.
– Vi kommer fortfarande att resa utomlands ibland, men jag tror att vi kommer att
tänka minst varannan Sverige. Alltså att varannan semesterresa ska vara i Sverige.
Det är ett enkelt sätt att göra stor skillnad, säger Hannah Lindell.
Familjens klimatsmarta semestertips:
» Semestra i Sverige – i alla fall varannan gång.
» Prova på att göra weekendresor eller skidresor inom landets gränser,
det finns mycket att uppleva.
» Åk gärna tåg, det är ett av de mest klimatsmarta alternativen.
”Vi kommer fortfarande att
resa utomlands ibland, men jag
tror att vi kommer att tänka
minst varannan Sverige”

”Det går att
göra roliga och
bra skidresor i
Sverige också”

Mat
EN SAMMANFATTNING
UNDER SEX MÅNADER i One Tonne Life-huset har familjen Lindell lärt sig att tänka i
helt nya banor, kanske framförallt när det gäller mat. Ett problem som familjen tydligt
märkt är att det är svårt att få information om vad som är klimatsmart mat och inte.
Är ekologiskt kött bättre än annat kött? Hur mycket bättre är det att äta fisk? Vilka
grönsaker ska man äta?
– Mer lättillgänglig information skulle göra stor skillnad. Till exempel skulle jag gärna se
klimatsmarta alternativ på lunchmenyerna, säger Nils Lindell.
I vissa situationer har familjen upplevt det som jobbigt med endast klimatsmart mat,
framförallt när de gjorde en så kallad klimatdetox och plockade bort i stort sett all mat
som har en stor negativ inverkan på klimatet. Men mer allmängiltiga tips är att skära
ned på mejeri- och köttprodukter till förmån för grönsaker med låg klimatpåverkan.
En positiv överraskning för familjen Lindell var hur billigt det blir att äta klimatsmart.
Grönsaker, vegetariska alternativ och ibland även fisk har generellt betydligt lägre priser
än kött. För den som vill tänka klimatsmart rekommenderar familjen verkligen att läsa
på och skaffa information på egen hand. Många vill göra en insats men saknar kunskapen.
– Många tror att det är dyrt att äta klimatsmart, men det är fel. Det är faktiskt enkelt
och billigt att påverka sina CO2-utsläpp genom att äta annan mat, man måste bara veta
hur man ska göra, berättar Hannah Lindell.
”Många tror att
det är dyrt att
äta klimatsmart,
men det är fel”
ONE TONNE LIFE | MAT 31

I SNITT SLÄNGS mellan 200 och 300 kilo
mat per person och år i onödan. Det
påverkar CO2-utsläppen med 700 till 900
kilo per person och år. Det slöseriet är
något som familjen Lindell har tagit fasta
på. En viktig post för dem har nämligen
varit att använda alla varor som de köper
in och att inte slänga rester.
Använd maten, släng den inte.
– När vi har sparat maten har vi också
hittat nya användningsområden för den.
Resterna från gårdagens middag kan fun-
gera utmärkt för att göra en förrättssoppa,
säger Nils Lindell.
Att familjen Lindell har toppmoderna
vitvaror har också haft positiva effekter
på klimatet.
Ett nytt och bra kylskåp med nollgradzon
gör nämligen att maten håller upp till tre
gånger längre, utan att kylskåpet drar mer
energi. Även frysen har använts flitigt och
familjen har kunnat frysa in sina matrester.
Därmed har det blivit många matlådor
istället för uteluncher, som kan vara rena
klimatbovar.
– Om det känns jobbigt och kanske
överdrivet sparsamt är vårt tips att prova
det under någon månad och dokumentera
åtgärderna. Det visar sig snabbt i både
plånboken och på CO2-utsläppen. Efter
det känns det garanterat enklare och mer
motiverat att jobba vidare, säger Alicja
Lindell.
Ät säsongsbetonat!
ÄR DET BÄTTRE FÖR KLIMATET att äta rot-
frukter på vintern än på sommaren? Det
svaret har familjen Lindell nu lärt sig.
Att välja mat efter säsong är nämligen
ytterligare ett enkelt men effektivt tips
som gör stor skillnad för CO2-utsläppen.
– Förutom att det är en fördel för CO2-
utsläppen är det trevligt och gott att välja
mat efter säsong. En god gryta med rot-
saker passar bra under hösten och vintern
medan en tomatsallad är en lätt och lagom
måltid under de varmare sommarmånad-
erna, säger Alicja Lindell.
Under projektet har familjen fått hjälp
och stöd för att välja klimatsmart mat som
är lämplig för årstiden. Men den hjälpen
får inte alla.
Familjens lista över säsongsbetonade
frukter och grönsaker:
HÖSTEN:
Bladspenat, broccoli, grönkål, kronärtskocka,
kålrot, plommon, päron, rotselleri,
rucola, rödkål, svamp, vitkål, äpple.
VINTERN:
Brysselkål, grönkål, kålrot, morot,
palsternacka, potatis, purjolök,
rotselleri, rödkål, vitkål, äpple.
Därför är tipset från familjen Lindell att
läsa på vilka råvaror som är mest klimat-
smarta och sedan spara listan på ett
lättillgängligt ställe.
– Att ha en lista i telefonen är perfekt när
man står i affären och ska välja mat. Ge-
nerellt sett så är alla typer av affärer dåliga
på att informera om vilken klimatpåverkan
en viss vara har. Och att mat har olika kli-
matpåverkan vid olika tider på året är det
ytterst få som känner till, säger Nils Lindell.
Något som familjen efterfrågar är möj-
ligheten att beställa klimatsmarta mat-
kassar samt att butikerna sätter upp
lathundar över klimatsmart mat. Men
i väntan på det har familjen Lindell satt
ihop en en egen lista över vilka frukter och
grönsaker som passar under vilken årstid.
VÅREN:
Gul lök, morot, palsternacka, potatis,
rödbetor, färskpotatis, salladslök, sparris,
kronärtskocka.
SOMMAREN:
Bladspenat, blomkål, blåbär, broccoli,
bönskidor, färskpotatis, gurka, jordgubbar,
körsbär, morot, plommon, rabarber, rucola,
rädisor, rödbetor, salladslök, salladshuvud,
sparris, tomater, vitkål, äpple, ärtskidor.

Prova klimatdetox
två gånger per år.
I SIN JAKT PÅ ATT NÅ målsättningen ett ton CO2 per person och år har familjen också
vidtagit annorlunda åtgärder. En av dem är klimatdetox. Under två veckors tid plockade
familjen bort nästan all mat som påverkade CO2-utsläppen och levde på en extrem
vegandiet.
– Att prova en klimatdetox var intressant och man fick veta vad som behövs för att inte
släppa ut någon CO2 alls. Det var bra att få lära sig och det tycker jag att fler kan prova.
Då märker man också när man själv tycker att det börjar bli jobbigt, säger Hannah
Lindell.
– Det känns hälsosamt att äta så mycket grönsaker och vi kommer troligen att fortsätta
köra klimatdetox en gång på våren och en gång på hösten. Det är värt att prova på, men
om man provar så är det också viktigt att vara noggrann och se till att kroppen får all
näring som behövs, fortsätter Alicja Lindell.
Familjens klimatdetox – så går den till:
» Tänk veganmat.
» Undvik alltför mycket mat baserad på mjöl. I stället kan man äta gryn
som till exempel nakenhavre.
» Ät i praktiken endast grönsaker och rotfrukter.
» Välj säsongsbetonade råvaror.
» Undvik råvaror som odlats i uppvärmda växthus.
» Tofu- och sojaprodukter är bra substitut för att fylla ut och variera maten.
» Undvik mejeriprodukter och välj exempelvis havremjölk i stället.
» Ät bönor och linser som innehåller protein.
» Klimatdetox är inte lämplig för små barn. Då måste kosten kompletteras
med vitamintillskott – helst i samråd med dietist.
34 MAT | ONE TONNE LIFE

Välj
säsongsbetonade
råvaror
Tänk
veganmat
Familjens klimatdetox
Undvik
råvaror som
odlats i
uppvärmda
växthus
Undvik mejeriprodukter
och välj exempelvis
havremjölk i stället
Ät i praktiken
endast
grönsaker och
rotfrukter
Ät bönor
och linser som
innehåller
protein
Tofu- och sojaprodukter är
bra substitut för att fylla ut
och variera maten
Undvik alltför mycket mat
baserad på mjöl. I stället kan
man äta gryn som till exempel
nakenhavre

Övrigt
EN SAMMANFATTNING
UTÖVER DE TRE KONKRETA områdena
boende, transport och mat har familjen
även levt medvetet och klimatsmart i
andra delar av vardagen. När projektet
inleddes trodde familjen att uppoffringen
skulle vara större och att de skulle få offra
mycket av sin bekvämlighet. Så har det
inte blivit. Tvärtom har familjen märkt
hur enkelt det är att göra stor skillnad.
Familjen blev också förvånad över att så
många är nyfikna på projektet och själva
vill göra en insats.
– Nästan alla som vi pratar med tror att
det är jobbigt att leva klimatsmart. Det är
helt fel. Så länge man kan ta det steg för
steg så är det inga problem, säger Jonathan
Lindell.
De stora problemen som familjen identifi-
erat är dels en brist på information och att
det saknas tydliga förebilder för andra att
ta efter.
Bristen på information leder också till
många vanföreställningar, exempelvis
att det är dyrt och jobbigt att tänka på
klimatet.
– Egentligen borde man börja informera
redan i skolan genom temadagar en gång
per termin. Det hade vi till exempel i min
skola under våren. Andra ungdomar skulle
säkert också vilja prova att äta klimat-
smarta luncher ibland, funderar Hannah
Lindell.
Eftersom familjen Lindell har fått veta
hur man lever klimatsmart så har de också
sett informationsbristen som andra lider
av. En informationsbrist som är det största
hindret från att börja leva klimatsmart.
– Även förebilder är viktigt för att höja
statusen kring att leva klimatsmart. Fler
vill göra en insats men vet inte hur, säger
Alicja Lindell.
Eftersom familjen Lindell har fått
veta hur man lever klimatsmart så har
de också sett informationsbristen
som andra lider av.

Sök information och hjälp
på egen hand, det är lätt
att göra skillnad.
FAMIL JEN HAR NÄMNT det tidigare i den
här boken men trots allt är detta den
viktigaste punkten av alla. Individen som
vill göra en insats och leva klimatsmart
måste informera sig själv. Det är svårt att
förstå hur saker hänger ihop och hur en
till synes liten åtgärd påverkar i det långa
loppet. Men att skaffa information om hur
man kan ändra sitt beteende och vilka
effekter det har är en morot för att göra mer.
– Vi har lärt oss mycket på ett halvår. Om det
finns andra som vill veta mer om klimat-
arbete så är ett bra tips att prata med en
energirådgivare. Då får man enkla tips och
råd för att kunna hålla på med klimatarbe-
tet under lång tid, säger Jonathan Lindell.
Att lägga ansvaret endast på individen
Familjens tips för att söka information:
» Läs på om de områden där ni tror att ni kan göra skillnad.
» Visualisera klimatarbetet med något som är lätt att relatera till,
till exempel hur mycket ni kan spara i rena pengar.
» Ta hjälp av någon som kan, till exempel en energirådgivare – det hjälpte oss!
40 ÖVRIGT | ONE TONNE LIFE
”Ett tips för att göra
klimatarbetet enklare är
att synliggöra eekterna”
är dock inte tillräckligt. Samhället i stort,
även politiker, skolor och företag, kan ta
ett större ansvar.
– Ett tips för att göra klimatarbetet
enklare är att synliggöra effekterna. Alltså
att jämföra situationen före och efter
för att se hur mycket pengar eller CO2-
utsläpp man har sparat. Det är också bra
att ta hjälp av någon som vet. Bland annat
är närproducerad mat inte den springande
punkten för CO2-frågan, tvärtemot vad
många tror, säger Nils Lindell.

Respektera
de små sakerna.
EN NYCKEL TILL FAMIL JENS framgångar
har varit de små åtgärderna. I allt de har
gjort har CO2-utsläppen legat i fokus och
det har gett resultat. Under One Tonne
Life-projektet har familjen Lindell till
exempel avstått från nästan all shopping
av både möbler och kläder.
– Vi har lärt oss att tänka efter innan vi
köper nya saker. Alla nya saker har en
CO2-ryggsäck, alltså utsläpp som kommer
ifrån när produkten tillverkades. Efter-
som vi valde att ligga lågt med att handla
under projektet så har vi sluppit den
ryggsäcken som nya saker hade fört med
sig. Det är ju inte möjligt att sluta handla
helt men vi har börjat tänka efter först.
Det kan säkert fler göra, funderar
Jonathan Lindell.
Några av familjens energispartips:
» Stäng av TVn när ingen tittar.
» Stäng av handdukstorkar, etcetera när man reser bort.
» Tänk efter innan du tar bilen, ofta går det att cykla eller promenera.
» Tänk efter innan du köper nya saker, det finns en CO2-ryggsäck
hos alla produkter.
» Använd alltid lock på kastrullerna när man lagar mat.
» Byt ut glödlamporna till lågenergilampor.
42 ÖVRIGT | ONE TONNE LIFE
Andra små saker som familjen gjort till
rutin är att alltid stänga av TV-apparaten
när ingen tittar. Även handdukstorkar
och andra elektroniska apparater har
stängts av när de är bortresta.
– Det handlar helt enkelt om att tänka
efter vilka produkter som verkligen
behöver vara igång och sedan respektera
de små energibesparingarna som går att
göra. Vi använder till exempel alltid lock
på kastrullerna när vi lagar mat.
Det sparar 80 procent av energin, säger
Hannah Lindell.
Se över
energikällorna.
I ONE TONNE LIFE-HUSET har familjen
till stor del använt sig av egenproduk-
tion, alltså av den energi som solcellerna
och solpanelerna på tak och fasad har
producerat. Överskottet av energi har de
dessutom kunnat sälja tillbaka
till elnätet.
– Att kunna utnyttja solenergin har gjort
stor skillnad, till exempel har elbilen i
många fall kunnat drivas helt på den en-
ergin. Vi har alltså kört både helt utsläpps-
fritt och helt gratis, säger Nils Lindell.
Familjens tips inom energi:
» Undersök möjligheterna till egenproduktion, det kostar att
installera men därefter är elen gratis. Och det känns bra!
» Använd alternativa värmekällor. Till exempel en kamin eller öppen spis är
bra och energisnåla källor med låga CO2-avtryck.
» Välj koldioxidsnål el.
Att, om det är möjligt, använda egenpro-
duktion är ett tips som familjen gärna
delar med sig av. Kaminer och öppna
spisar med tillhörande värmeslingor i
golvet är också alternativa värmekällor
där familjen ser klimatsmart potential.
– Man får inte heller glömma valet av
energi. För att minimera vårt CO2-avtryck
valde vi att hämta vår energi enbart från
vattenkraft. Det gjorde stor skillnad och är
värt att fundera över, säger Alicja Lindell.

Vårt halvår i
One Tonne Life-huset.
EN KALL VINTERDAG i januari flyttade vi in i det energisnåla huset som skulle bli vårt
hem i ett halvår. Elbil, solpaneler och smarta vitvaror gav oss perfekta förutsättningar
att leva klimatsmart – men en fråga fanns kvar. Skulle vi klara utmaningen?
Tekniken är bara en del – våra val och beteenden är minst lika viktiga. Vi gick in i
projektet för att leva med framtidens teknik och lära oss klimatsmarta vanor. Målsätt-
ningen var tydlig, att nå ett ton. Och vi var nära. Som lägst nådde vi 1,5 ton. Under den
perioden levde vi för extremt och det är inget för oss i längden. Att gå i klimatkloster är
inte planen.
Omställningen från vårt vanliga liv gick lättare än vi trodde, kanske framförallt för att
förändringarna kom gradvis. Hade allt kommit samtidigt hade vi nog kroknat under
trycket. En överraskande enkel del har varit att pendla smartare, bara använda en bil
och samåka mer. Svårast var när vi blev extrema och tog bort ”allt” inom en kategori
som exempelvis maten. Det gick bra att vikta om och äta mer grönsaker och mindre
kött, men när vi tog bort kött, fisk, ägg och mejerivaror… då blev det klimatsmarta
livet ganska torftigt.
Det vi tar med oss till vårt vanliga liv är att göra mer klimatsmarta val när vi exempel-
vis köper en bil eller väljer boende. Vi ska använda EnergyWatch så att vi kan följa vår
elförbrukning, äta klimatsmart, pendla smartare och tänka efter mer hur vi väljer när vi
konsumerar. Sedan är det alla små val som att sänka värmen i huset, ta kortare duschar,
blanda ut köttfärs med linser och att inte spola vatten i onödan. Vi har lärt oss att alla
små detaljer tillsammans gör stor skillnad.
Vårt halvår har varit lärorikt och inspirerande och det har fått oss att tänka efter och
ändra vårt beteende. Förhoppningsvis kommer vi alla att göra det framöver.
44 | ONE TONNE LIFE ONE TONNE LIFE | 45
Juni, 2011
Alicja, Nils, Hannah och Jonathan Lindell
Älghagsstigen 24, Hässelby

One Tonne Life är ett initiativ av:
I samarbete med:

Producerad på uppdrag av
One Tonne Life-projektet
författare
Familjen Lindell
Edvard Bergström, Agency
Fredrik Hedenius,
Chalmers Tekniska Högskola
foto
Patrik Johäll
Emma Mattsson
Nils Lindell
idé och produktion
Agency
grafisk form och layout
Milk
Tryckt hos Rolf i Skövde, juni 2011