Sjukvårdens huvudprocesser - Väntetider i Vården
Sjukvårdens huvudprocesser - Väntetider i Vården
Sjukvårdens huvudprocesser - Väntetider i Vården
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SJukvårdenS HuvudproceSSer<br />
8<br />
1 Introduktion<br />
Behovet av kunskaper om <strong>huvudprocesser</strong> ökar<br />
Det ökande intresset för processförbättringar 1 och för ledningsinstrumentet<br />
QUL (Qvalitet Utveckling Ledarskap) leder till att behovet av kunskaper om<br />
<strong>huvudprocesser</strong> ökar inom hälso- och sjukvården<br />
Under 90-talet har intresset för processorientering och processförbättringar<br />
ökat inom hälso- och sjukvården, liksom inom andra delar av samhället. Syftet<br />
är att öka effektiviteten, genom att förändra sättet att arbeta. Fokus ligger på<br />
hur en organisation arbetar praktiskt med processerna för att tillfredsställa<br />
kundernas behov och förväntningar.<br />
Intresset för systematiska kvalitetsförbättringar har också ökat. Några av<br />
de modeller som används är ”Total Quality Management” (TQM), ”Business<br />
Process Reengineering” (BPR) och ”ISO 9000”. Systematiska förbättringar av<br />
verksamhetens processer är en av hörnstenarna i alla dessa modeller.<br />
Allt man gör i en organisation är i sig processer. Om man skall styra och<br />
förbättra dem alla var för sig, blir situationen lätt oöverskådlig. Det visar sig<br />
dock att många processer har gemensamma drag. De är varianter på några få<br />
grundläggande processer som är gemensamma i hela organisationen. Dessa<br />
grundläggande processer kan kallas <strong>huvudprocesser</strong>. De är ”mallar” som förhåller<br />
sig till övriga processer som ett tema med variationer. Genom att utveckla, styra<br />
och förbättra <strong>huvudprocesser</strong>na kan man således ”slå många flugor i en smäll”.<br />
Utmärkelsen Svensk Kvalitet (USK) kan ses som en tillämpning av TQM.<br />
USK är ett ledningsinstrument som används till att ställa en ”systemdiagnos”<br />
på organisationen, en diagnos på den ”totala kvaliteten”. Syftet är fr a att<br />
stimulera till verksamhetsutveckling. Sedan 1996 ger Landstingsförbundet ut<br />
ledningsinstrumentet Qvalitet Utveckling Ledarskap (QUL). QUL är en lätt<br />
modifierad version av USK, anpassad för hälso- och sjukvården.<br />
Ca 100 000 exemplar av USKs frågor har sålts sedan 199 . 1996 använde<br />
ca 3 500 svenska organisationer USK som stöd i sin verksamhetsutveckling.<br />
Intresset för QUL växer lavinartat . Landstingsförbundet sålde 11 000 exemplar<br />
av 1996/97 års QUL-frågor. Vid årsskiftet 1996/97 använde åtminstone<br />
130 sjukhuskliniker QUL. Hösten 1997 har ca 1 500 personer anmält sig till<br />
informationsseminarier om QUL.<br />
USK och QUL är uppbyggda kring frågor. Man skall bl a redogöra för hur<br />
man ”styr och förbättrar <strong>huvudprocesser</strong>na”, samt hur man ”styr och förbättrar<br />
de stödjande processerna”. Dessutom frågar USK/QUL efter resultaten av dessa<br />
ansträngningar.<br />
Kunskaper om <strong>huvudprocesser</strong> och deras tillämpning är således nödvändiga<br />
för dem som är intresserade av processförbättringar och USK/QUL.<br />
Utmärkelsen Svensk Kvalitet (USK) och Qvalitet Utveckling Ledarskap (QUL) definierar en process<br />
som ”en serie aktiviteter som förädlar en vara eller tjänst. Den har en väl definierad början och ett<br />
väl definierat slut.” Huvudprocesser är ”de processer vars aktiviteter förädlar varor eller tjänster till<br />
en extern kund”. Se kapitel 6<br />
2 Personliga meddelanden från medarbetare vid Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ) som ger ut<br />
USK och medarbetare vid Landstingsförbundet som ger ut QUL.