Sjukvårdens huvudprocesser - Väntetider i Vården

Bör hela organisationen använda
samma processkarta? 25
Sjukvårdens organisationer har mycket skiftande storlek. En liten vårdcentral
kan ha några få medarbetare, ett universitetssjukhus har tusentals. Vilken
nivå bör definiera hälso- och sjukvårdens huvudprocesser? En central nivå
såsom Socialstyrelse, landsting, eller sjukhusledning? En lokal nivå såsom
varje enskild klinik, vårdcentral eller motsvarande? Bör alla nivåer ha samma
processkarta? Det finns inga givna regler, USK/QUL fordrar inte att alla nivåer i
organisationen har identifierat sina processer på samma sätt.
Argument för lokalt identifierade processkartor kan vara: Arbetet med att
identifiera processerna och att rita kartan har ett värde i sig. Det är viktigt att
medarbetarna känner igen sig i kartan, så att den kan fungera som gemensam
mental bild. Processkartan måste kännas konkret och verklighetstrogen om den
skall användas till processledning.
Nackdelar med lokalt identifierade processkartor kan vara att samverkan
över organisatoriska gränser blir svår om man definierat sina processer olika.
Argument för centralt identifierade processkartor kan vara: Den centrala
ledningen kan vilja sätta ett starkt fokus på ett budskap i hela organisationen.
Den kan vilja använda avdelningarnas/klinikernas mätningar för att leda sina
egna huvudprocesser på central nivå.
Nackdelar med centralt identifierade processkartor kan vara att modellen
inte stämmer med den lokala verkligheten. Den upplevs som krånglig och
teoretisk och fungerar därför inte som budskap eller processledningsverktyg på
det lokala planet.
Ett läge mellan ytterligheterna kan vara att den centrala ledningen talar om
vilka huvudprocesserna är, men sedan låter de lokala enheterna tillämpa dem på
ett sätt som passar dem. Ledningen styr då förändringsarbetet i en viss riktning,
men detaljstyr inte verksamheten (jfr Leicester, sid 40 och Skellefteå sid 48).
25 Rentzhog, O., 996, kap 5.
25