Sjukvårdens huvudprocesser - Väntetider i Vården
Sjukvårdens huvudprocesser - Väntetider i Vården
Sjukvårdens huvudprocesser - Väntetider i Vården
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Bör hela organisationen använda<br />
samma processkarta? 25<br />
<strong>Sjukvårdens</strong> organisationer har mycket skiftande storlek. En liten vårdcentral<br />
kan ha några få medarbetare, ett universitetssjukhus har tusentals. Vilken<br />
nivå bör definiera hälso- och sjukvårdens <strong>huvudprocesser</strong>? En central nivå<br />
såsom Socialstyrelse, landsting, eller sjukhusledning? En lokal nivå såsom<br />
varje enskild klinik, vårdcentral eller motsvarande? Bör alla nivåer ha samma<br />
processkarta? Det finns inga givna regler, USK/QUL fordrar inte att alla nivåer i<br />
organisationen har identifierat sina processer på samma sätt.<br />
Argument för lokalt identifierade processkartor kan vara: Arbetet med att<br />
identifiera processerna och att rita kartan har ett värde i sig. Det är viktigt att<br />
medarbetarna känner igen sig i kartan, så att den kan fungera som gemensam<br />
mental bild. Processkartan måste kännas konkret och verklighetstrogen om den<br />
skall användas till processledning.<br />
Nackdelar med lokalt identifierade processkartor kan vara att samverkan<br />
över organisatoriska gränser blir svår om man definierat sina processer olika.<br />
Argument för centralt identifierade processkartor kan vara: Den centrala<br />
ledningen kan vilja sätta ett starkt fokus på ett budskap i hela organisationen.<br />
Den kan vilja använda avdelningarnas/klinikernas mätningar för att leda sina<br />
egna <strong>huvudprocesser</strong> på central nivå.<br />
Nackdelar med centralt identifierade processkartor kan vara att modellen<br />
inte stämmer med den lokala verkligheten. Den upplevs som krånglig och<br />
teoretisk och fungerar därför inte som budskap eller processledningsverktyg på<br />
det lokala planet.<br />
Ett läge mellan ytterligheterna kan vara att den centrala ledningen talar om<br />
vilka <strong>huvudprocesser</strong>na är, men sedan låter de lokala enheterna tillämpa dem på<br />
ett sätt som passar dem. Ledningen styr då förändringsarbetet i en viss riktning,<br />
men detaljstyr inte verksamheten (jfr Leicester, sid 40 och Skellefteå sid 48).<br />
25 Rentzhog, O., 996, kap 5.<br />
25