Sjukvårdens huvudprocesser - Väntetider i Vården

Huvudprocesser, stödjande processer och ledningsprocesser är ett sätt att dela
in processerna efter funktion. Processer kan även delas in hierarkiskt (figur 5), i
delprocesser och aktiviteter (figur 5) 1 .
Processer kan ses som ett flöde av delprocesser. Varje delprocess kan hanteras
som en egen process. Delprocesserna kan i sin tur ses som ett flöde av aktiviteter.
Kvinnokliniken i Motala har definierat vårdkedjor som är uppbyggda av
delprocesser, figur 7, sid 46. Man kan alltså bryta ned en stor process i ett antal
mindre delar.
Inom hälso- och sjukvården används begrepp som vårdkedja, vårdprocess,
vårdepisod och vårdprogram. Det råder ingen tvekan om att det handlar om
processer, men det saknas allmänt accepterade definitioner av begreppen.
En vårdkedja är enligt Parner (1995) alla de insatser som riktas mot
en patient under ett sjukdomsförlopp. Eriksson o a (1995) anger att en
vårdkedja gäller en enskild patient och att större grupper av patienter bör
kallas patientflöden. Essinger (1994) tycks mena att vårdkedjor är synonymt
med behandlings- och vårdprogram. Han syftar på flöden av patientgrupper
och ser en koppling till s k diagnosrelaterade grupper (DRG). Arnlind o a
(1996) definierar en vårdkedja som samarbetet mellan olika vårdgivare för
att samordna vården. Jag använder vårdkedja i betydelsen ”flöde av en grupp
patienter”, eftersom jag uppfattar det som den vanligaste definitionen i praktisk
sjukvård.
En vårdprocess är enligt Parner (1995) den del av en vårdkedja som pågår
inom en organisatorisk enhet.
En vårdepisod avser enligt Eriksson o a (1995) den vård en patient får i sluten
vård vid ett vårdtillfälle. Arnlind o a (1996) beskriver vårdepisoden som alla
vårdkontakter med en eller flera vårdgivare som en patient haft för ett visst
hälsoproblem, mellan en start och en slutpunkt.
Ett vårdprogram avser enligt Eriksson o a (1995) rekommendationer för
omhändertagandet av enskilda patienter med vissa sjukdomar. Enligt Parner
(1995) anger det riktlinjer för hur en patientgrupp skall behandlas under
vårdprocessen (till skillnad från vårdkedjeprogram). Arnlind o a (1996) skriver
att det är riktlinjer för hälso- och sjukvården för en viss grupp patienter.
2 Egnell, P-O., 994, kap 3.
19