Sjukvårdens huvudprocesser - Väntetider i Vården

SJukvårdenS HuvudproceSSer
10
Framställningen kommenteras löpande. En avslutande diskussion förs i kapitel
1 .
De som börjar arbeta med USK/QUL har ofta grunda kunskaper om
processledning och -förbättringar. Jag har därför fokuserat basala frågor såsom:
Vad är huvudprocesser och vad används de till? Är det lämpligt att försöka
identifiera huvudprocesser som är gemensamma för hela hälso- och sjukvården?
Vilka är de i så fall?
Kompletterande frågeställningar som intresserar mig är: Vilka är
erfarenheterna av arbete med huvudprocesser inom hälso- och sjukvården? Gör
huvudprocesserna livet lättare och roligare att leva? 3 Sådana frågor är svåra att
besvara. Området är nytt och erfarenheterna från sjukvården är begränsade.
De exempel som redovisas här bör ses som pionjärinsatser. Jag anser att det
är för tidigt att försöka göra en kritisk analys av hur man bör arbeta med
huvudprocesser, eller vilka resultat det lett till. En ”state of the art-bild” som
beskriver var vi står idag är nog så långt man kan komma.
Uppsatsen baseras på en litteraturstudie, på arbetsmaterial från ett
antal organisationer, framför allt verksamhetsbeskrivningar enligt USK och
QUL, samt på telefonintervjuer med fem personer som arbetat med dessa
verksamhetsbeskrivningar. Jag kompletterar framställningen med mina egna
kunskaper och erfarenheter. Naturligtvis kan jag inte frigöra mig från mitt
perspektiv som läkare vid ett universitetssjukhus. Jag hoppas att läsaren själv
kan göra lämpliga anpassningar till sin egen verklighet.
Det är endast en liten grupp inom svensk sjukvård som hunnit få något
så när stora erfarenheter av arbete med huvudprocesser. Det var naturligt att
vända sig till de kliniker som varit framgångsrika i USK (Lungmedicinska
kliniken i Linköping) och QUL (Kvinnokliniken i Motala och Thoraxklinikerna
i Linköping). Jag har dessutom intervjuat företrädare för Skellefteå sjukvård
och SAMREHAB vid Värnamo sjukhus, eftersom jag visste att de har skrivit
USK/QUL flera gånger. Dessutom har jag studerat Skene lasarett, vars
terapilinjer kan ses som huvudprocesser. Förutom Skene lasarett så känner jag
inte till någon svensk sjukvårdsorganisation som arbetat med huvudprocesser
innan de arbetat med USK eller QUL.
Hälso- och sjukvårdsorganisationer arbetar inte bara med sjukvård, utan
även med förebyggande hälsovård, forskning och utveckling, samt undervisning.
Jag har valt att fokusera sjukvården, framför allt när huvudprocessernas
komponenter (delprocesser) diskuteras.
Stödjande processer definieras och beskrivs kortfattat. De finns med på
många av bilderna. Någon djupare analys av de stödjande processerna görs dock
inte.
Andra intressanta frågor man konfronteras med när man studerar
huvudprocesser är t ex: ”Varför är förändringsarbete så svårt?” eller ”Hur
påverkar processarbetet maktförhållandena i organisationerna (t ex
balansen mellan process och avdelning/funktion, eller centralisering och
decentralisering)?”. Sådana frågor diskuteras något där det faller sig naturligt,
men djupare analyser ligger utanför uppsatsens ramar.
3 Frågan är tillspetsad, men om inte arbetet med huvudprocesser i någon bemärkelse gör livet lättare
och roligare att leva, så kan man ifrågasätta vad man skall ha dem till.