Underofficersmässen

1 GRUNDLÄGGANDE INFORMATION.......................................................................2 

1.1 BESKRIVNING AV PROJEKTET....................................................................................2 

1.2 SAMMANFATTNING ..................................................................................................3 

2 FASTIGHETSUPPGIFTER.........................................................................................4 

2.1 OM FASTIGHETEN.....................................................................................................4 

2.2 FÖRFATTNINGSSKYDD..............................................................................................4 

3 VÄRDEN.......................................................................................................................5 

4 MÅL...............................................................................................................................6 

5 SÄRSKILDA VÅRDKRAV..........................................................................................6 

6 HISTORIK.....................................................................................................................7 

7 NULÄGESBESKRIVNING........................................................................................23 

9 KÄLLOR OCH LITTERATUR ..................................................................................31 

10 BILAGOR................................................................................................................34 

FORTV 2009 

Projektledning: Ingela Andersson, FORTV Fastighetsutvecklingsenheten, Eskilstuna 

Konsult: GAJD arkitekter, Göteborg Projektnr 09-012 

Mikael Nädele, arkitekt (ansvarig) och Thomas Löfberg, arkitekt 

Omslagsfoto: Byggnad 019 från sydost. Foto: M Nädele (januari 2009)

1 Grundläggande information 

1.1 Beskrivning av projektet 

Inför en renovering av byggnad K0027.019 ”Underofficersmässen” och K0027.017 ”Jaktstugan” 

inom Kasernområdet Käringberget i Göteborg har en historisk dokumentation av 

byggnaderna genomförts. Dokumentationen har samma kapitelindelning som de vårdprogram 

som tas fram för statliga byggnadsminnen inom Fortifikationsverket. 

Rapporten beskriver byggnadens historia samt redovisar översiktligt befintligt utseende. 

Tanken är att den ska utgöra ett underlag för kommande värdebeskrivning och målformulering 

samt vara ett stöd vid drift, underhåll och ombyggnad. 

Arbetet har genomförts av Mikael Nädele och Thomas Löfberg på GAJD arkitekter i 

Göteborg med Ingela Andersson på Fortifikationsverkets förvaltningsutvecklingsenhet 

som projektledare. Dokumentationen genomfördes under perioden februari till maj 2009. 

För avsnitten om trädgården har landskapsarkitekt Kolbjörn Waern svarat. 

Byggnad 019 med tillbyggnaden från 1944 sedd från sydost (2009) 

Fortifikationsverket Byggnad K0027.019, 017 

Antikvarisk dokumentation 2

1.2 Sammanfattning 

Närheten till Göteborgs hamninlopp och det öppna havet utanför var en viktig förutsättning då 

Älvsborgs Kustartilleriregemente KA4 etablerades vid Käringberget år 1942. Det var också 

förutsättningen för den lilla husklunga – Käringbergets by – som legat vid bergets fot sedan 

flera hundra år. 

Mot slutet av 1800-talet hade göteborgska sommargäster börjat flytta in i området men den 

tidigare byn befolkades ännu i början av 1900-talet av lotsar och deras familjer. Fastigheterna 

löstes in av Kronan 1942. Några av byggnaderna revs i samband med nybyggnation men flera 

kom att stå kvar och användas till andra ändamål inom KA4 . 

Två av de kvarstående husen behandlas i denna rapport och träder fram i historiens ljus 

genom kartor, mantalslängder och köpebrev. Det större boningshuset (byggnad 019), fick 

genom en tillbyggnad 1945 fortsatt användning som underofficersmäss, senare kompaniofficersmäss 

och soldathem. Det närbelägna, mindre huset (byggnad 017) är troligen uppfört 

som sommarstuga omkring 1935 och har efter 1942 bl a använts till övernattningslokal för 

kökspersonal och till klubbstuga. 

Vi följer platsens historia i första hand från 1860-talets laga skifte och framåt. Som kvarlevor 

av den tidigare bebyggelsen bidrar dessa båda byggnader till berättelsen om platsens historia 

före kasernområdets tilkomst. Det kulturhistoriska miljövärdet motiverar att byggnaderna 

bibehålls, vilket ställer särskilda krav vid ombyggnad och underhåll. 

Stadsbyggnadskontorets karta 1986, utsnitt. 



2 Fastighetsuppgifter 

2.1 Om fastigheten 

Geografiskt läge: De båda byggnaderna ligger i inom kasernområdet Käringberget i 

Göteborg, beläget på södra stranden av Älvsborgsfjorden där Göta älv möter Kattegatt. 

De aktuella byggnaderna ligger på en kulle i terrängen mellan hamnplanen vid Älvnabben i 

väster och Tånguddens hamn i öster, emot insidan av Käringberget. På östra sidan är en 

dalgång som bl a inrymmer idrottsplats. På andra sidan detta område börjar villabebyggelsen 

vid Toredammen. 

Ägoförhållanden: Marken ingår i en större fastighet som ägs av staten genom 

Fortifikationsverket. 

Fastighetsbeteckning: Göteborg Älvsborg 855:746. 

Byggnadsbeteckningar: K0027.019 (”Underofficersmässen”) och K0027.017 (”Jaktstugan”). 

Tidigare benämningar på byggnad 019 har varit ”Kompaniofficersmässen” och ”Älvs- 

borgsmässen”. Det senare namnet används nu istället för byggnad K0027.014. 

Uppgift om verksamheter: Området tillhör Försvarsmakten Göteborgs Garnison och inrymde 

tidigare KA4 till år 2000 respektive Amf 4 till år 2005. Kasernområdet nyttjas idag av flera 

olika försvarsanknutna verksamheter, däribland Försvarets Sjukvårdscentrum och 

Fortifikationsverket. Hamnen vid Älvnabben nyttjas av Örlogshamnen Göteborg. 

Byggnad 019 används idag av Hemvärnets Musikkår. Bruttoarean (BTA) med 1945 års 

tillbyggnad är 494 m 2 enligt Garnisonsplan Göteborg (2004). Byggnad 017 används idag av 

idrottsföreningen IF Marin Väst och har enligt samma källa en bruttoarea på 53 m 2 . 

2.2 Författningsskydd 

Byggnaderna i sig är inte kulturhistoriskt skyddade, varken enligt Kulturmiljölagen (KML) 

eller Förordningen om statliga byggnadsminnen (SBM). Inga fornlämningar finns 

heller registrerade i området. I området har funnits rester av fortifikationer från 1700-talet. 

Kasernområdet Käringberget berörs däremot av riksintresse enligt Miljöbalken för 

totalförsvaret samt Riksintresse för sjöfarten. Med det senare avses Göteborgs hamn och 

farleder i anslutning till området. 

I Översiktsplan 99 för Göteborg redovisas Käringberget som militärt område med pågående 

markanvändning för större institutioner. Kasern- och hamnområdet är ej detaljplanelagt. 

I övrigt får framhållas det generella kravet på varsamhet vid ändring och underhåll av 

bebyggelse enligt Plan- och bygglagens 3 kap. 10§ och 13§. Se nästa sida. Dessa krav 

utvecklas i Boverkets Allmänna råd om ändring av byggnad (BÄR) och handboken 

Byggvägledning 15 Ombyggnad. 



3 Värden 

”Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens 

karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kultur- 

historiska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara.” 

(PBL 3 kap. 10§) 

”Byggnadens yttre skall hållas i vårdat skick. Underhållet skall anpassas 

till byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och 

konstnärlig synpunkt samt till omgivningens karaktär” 

(PBL 3 kap. 13§) 

Byggnad K0027.019 ”Underofficersmässen” 

Detta är det äldsta kvarvarande huset vid Käringberget från tiden före KA4. Den ursprungliga 

bostadsbyggnaden är fortfarande tydligt avläsbar, vilket har ett värde i sig. Vid ombyggnaden 

1945 skapades en underofficersmäss genom till- och ombyggnad. Den nya, större byggnadsvolymen 

kopplades till den gamla genom en låg förbindelsedel. Även den nya, sammansatta 

byggnaden med förändrad planlösning i den gamla delen har ett värde som tidsdokument. Här 

visas hur man, då KA4 etablerades, tog tillvara befintliga byggnader i området och skapade 

om dem för nya ändamål. 

Det gamla huset är till det inre ganska mycket ombyggt men där finns ännu tidstypiska 

detaljer bevarade: takfotsdetaljer, locklister, sockellister, väggpaneler och fönsterfoder. De 

gamla dörrarna och fönstren är delvis bevarade. På vinden finns synliga delar av timmerstommen 

och rester av en gammal tapet. 1940-talets och senare tillägg präglar husets interiör i 

stor utsträckning. Tidstypiska detaljer från ombyggnaden i den gamla delen är den öppna 

spisen på bottenvåningen och invändiga trappor. 

Trädgården har tillsammans med huset ett värde som en rest av den bebyggelse som fanns på 

Käringberget innan militären övertog området 1942. Trädgårdens innehåll har förändrats 

sedan 1942, men den yttre ramen med stenmurar, hällar och enstaka träd är till stor del 

oförändrad. Huset och trädgården gör det möjligt att få en viss förståelse för hur livet kunde 

gestaltat sig för en lotsfamilj vid Göteborgs hamninlopp. Den gamla fruktträdgården öster om 

tomten bidrar till upplevelsen av den historiska miljön. 

Byggnad K0027.017 ”Jaktstugan” 

Denna lilla stuga representerar inget stort arkitektoniskt värde men tillsammans med den 

andra byggnaden utgör huset en bevarad och sällsynt återstod av Käringbergets tidigare 

bebyggelse. Därmed bidrar den också till platsens speciella miljö. 

Fasadutformningen är enkel med stående träpanel. Fönstren är av olika typer och ålder. På 

taket ligger enkupigt tegel. Tomten är i princip naturmark. På baksidan finns svaga spår i 

marken, möjligen efter en äldre vägsträckning över kullen, som 1861 års karta visar. 



4 Mål 

Byggnad K0027.019 Underofficersmässen 

Målet är att byggnaden skall bevaras och användas. Nuvarande användning förefaller att 

fungera väl. Vid fortsatt användning och underhåll skall byggnadens särart beaktas och 

vårdas. Eventuell större ombyggnad skall föregås av av en djupare analys av vilka delar och 

detaljer som återstår från olika perioder i dess historia. 

Trädgården bör bevaras som en väsentlig del av miljön kring den gamla lotsbostaden. De 

anläggningar som tillkom sedan militären övertog fastigheten har förhållandevis mindre 

historiskt intresse och bör ge plats för en försiktig restaurering av trädgården så som den 

kunde gestaltat sig före 1942. Fruktträdgården öster om tomten bör bevaras och eventuellt 

återplanteras med nya fruktträd där träd har försvunnit. 

Byggnad K0027.017 ”Jaktstugan” 

Målet är att byggnaden skall bevaras och användas. Vid fortsatt användning och underhåll 

skall byggnadens särart beaktas och vårdas. Närområdets lummiga karaktär av gammal 

kulturmark skall bevaras. 

5 Särskilda vårdkrav 

I Färgsättningsplan för KA 4, utförd av arkitekt Sven Ahlsén för Fortifikationsförvaltningen 

1980 08 12, görs en samlad bedömning av bebyggelsen i området utifrån byggnadernas ålder, 

placering i landskapet, tidigare och nuvarande användning. I dess anvisningar för enskilda 

byggnader finns även ett förslag till utvändig färgsättning av byggnaderna 019 och 017. Där 

föreslås en återgång till en förmodat ursprunglig, ”typiskt västsvensk” vit färg på båda. 

Inför ommålning av Underofficersmässen i maj 2009 har kulörfrågan tagits upp. Färgsättningsplanen 

från 1980 behöver nu ses över på nytt, men för det aktuella området har en 

genomgång gjorts. Som resultat av detta rekommenderas generellt en vit kulör för By 019, 

By 017 och By 014. Avsikten är att på detta sätt skilja ut de få kvarvarande, äldre byggnaderna 

kring Kullen. Senare om- och tillbyggnader får då samma kulör som ursprungshuset. 

För By 019 träfasad och utsida fönster i denna har föreskrivits oljetäckfärg i kulör NCS 

0804Y10R. Denna kulör motsvarar MA 0-11 i Målarmästarnas färgskala, som finns med i 

Färgsättningsplanen 1980. För putsad sockel och utsida fönster i denna en grå kulör lika 

befintligt. För insida fönster vit NCS S 0500-N. Målningsbeskrivningen som helhet finns i 

PM 090526 från Mikael Nädele, GAJD arkitekter ab. 

Stenmurarna i norr och söder och inhägnaden i söder och väster bör bevaras och underhållas. 

Terrassen med betongplattor bör ersättas av en gräsyta. Betongkantstöd, träsyllar och betongplattor 

bör tas bort. Växterna och jorden i den smala rabatten utmed infartsvägens norra sida 

bör ersättas av ny, ogräsfri jord, planterad med robusta perenner som endast kräver lite omvårdnad, 

såsom daglilja, bergenia och pion. Påsk- och pingstliljor kan gärna sättas i gräsmattans 

utkanter. Stubbarna efter silvergranarna bör fräsas bort. Övriga vintergröna växter bör 

ersättas av gräs eller gamla busksorter som schersmin, syrén, buskrosor etc. En syrénhäck bör 

återplanteras utmed staketet i söder. Fruktträden öster om tomten bör beskäras på vanligt sätt 

för att förlänga trädens livslängd. 



6 Historik 

Byggnaderna 

Byggnad 019 eller Underofficersmässen består idag av två byggnadskroppar förbundna med 

en låg mellandel. Den ursprungliga delen är ett bostadshus uppfört 1864 eller 1865 och 

därmed den äldsta kvarstående byggnaden i området. Tillbyggnaden skedde 1945 för att 

tillgodose behovet av en underofficersmäss på det nyetablerade KA4. 

Huset var ursprungligen ett lotsboställe och kallades i början av 1900-talet Glittre. På sin tid 

låg här Käringbergets by, som utgjordes av en klunga gårdar i lä av Käringberget. Denna by, 

vars inägor omfattade i stort sett det område som idag tillhör kasernområdet, var präglad av 

närheten till havet och befolkades från 1700-talet huvudsakligen av lotsfamiljer. 

Byggnad 017 eller Jaktstugan strax intill är en mindre stuga som enligt Garnisonsplan 

Göteborg uppfördes 1935. Av det enkla utseendet att döma har den byggts som sommarstuga 

och först på senare tid har en öppen veranda vid entrén blivit inbyggd. Huset står på mark som 

tillhört den s k Kullens gård, vilken idag är riven. Det har enligt uppgift använts som 

övernattningsbostad för kökspersonal inom KA4 samt på 1970-talet som kontrollantkontor 

vid byggnadsarbeten i området. 

Den närbelägna Officersmässen, byggnad 014, har numera övertagit namnet Älvsborgsmässen. 

Huset ursprungliga del med sitt karakteristiskt brutna tak uppfördes 1913 som 

disponentvilla för Vestkustens Petroleum AB. Företaget hade hamn och cisterner vid 

Älvnabben cirka 400 meter västerut och från den epoken kvarstår ännu det s k Strålkastarförrådet 

byggnad 049, som uppfördes omkring 1887 och nyligen renoverats varsamt. 

Varför heter det Käringberget? 

Det stora berget som möter sjöfararen på södra sidan av älvmynningen kallades på sjökort 

”Kiaeringhaberik” redan år 1565 och ”Kärringeberget” 1825. Ordet käring avser i det här 

fallet ett stenröse som blivit uppbyggt till ledning för sjöfarande. 

Redan vid tiden för stadens grundläggning i början av 1600-talet skall här även ha funnits ett 

trätorn. Jakob van Dijck omtalade då att tornet ”tjänande sjömännen till oförliknelig 

vägledning” och höjden uppgavs till 62 alnar, cirka 37 meter! På Peter Geddas sjökort från 

1695 finns också ett toppigt märke inritat, liksom på holländaren van Keulens kort från 1734. 

Av allt att döma stod sjömärket på Käringbergets västra del, som går under namnet 

Västerberget. 

I litteraturen finns också exempel på en lokal tradition om hur namnet uppstått: ”När alla 

karlarna varit ute på sjön och nalkades hemmet, brukade de se käringarna stå uppe på berget 

och speja efter dem”, är en sådan förklaring. Göteborgsskildraren C R A Fredberg skrev 1922 

om en annan variant. ”De gamle” hade i hans barndom berättat att traktens käringar i 

forntiden skulle ha påskfärden till Blåkulla härifrån. 



Käringebergets rös stod kvar enligt uppgift till år 1896, då det revs av strategiska skäl i 

samband med att Kronan köpte del av Västerberget för försvarsändamål. 

Strategisk plats och boställe redan på 1700-talet 

År 1717 under det Stora nordiska kriget stod Göteborg inför ett befarat anfall från sjösidan. 

Generalkvartermästaren beslöt uppföra försvarsverk vid bägge stränderna av Älvsborgsfjorden 

som komplement till Nya Älvsborgs fästning ute i fjorden. Då uppfördes några 

kanonbatterier vid norra udden av Käringberget, alltså invid nuvarande Älvnabben. 

Ett stycke österut på en annan udde tillkom det s k Carolibatteriet och längre bort låg 

kanonbatterier vid Billingen. Bakom det låg sedan Nya Varvet med sin örlogshamn. 

Karta över försvarsverk vid älvmynningen omkring 1719. (Ur Hörman 1984, sid 92) 

Platsen där Göteborgslotsarna bodde 

Obs! 

Norr nedåt 

Något organiserat lotsväsende fanns knappast före 1600-talet, men längs kusten och vid inseglingen 

till viktigare hamnar fanns ledsagare och styrmän som mot ersättning åtog sig att 

visa sjöfarande vägen. 

Enligt den svenska sjölagen gällde egentligen sedan 1667, att varje skeppare var skyldig att 

anlita lots i farvatten där sådan behövdes eller vanligen brukade anlitas. Göteborgs myndigheter 

tycks emellertid först ganska sent ha ålagt skepparna att anlita lots vid utgåendet. 

Lotsväsendet organiserades fastare genom flera kungliga förordningar men också genom 

amiralitetets tillsyn. I 1697 års författning fastställdes skyldigheterna och tillåten taxa för de 

lotsar som då var stationerade på Brännö, Käringberget och Hinsholmen i Frölunda socken. 

Utöver dessa s k Göteborgslotsar, som lydde under en uppsyningsman på Brännö, fanns 

ordinarie lotsar endast i Marstrand. Längre fram anslogs Hinsholmen till lotshemman, men 



vi ser också tecken på att Käringberget börjar etableras som lotsboställe. En karta från 1757 

(se nedan) antyder en brygga på udden mot norr - Älvnabben - och vid berget står skrivet 

”Lotsgård”. Längre ut mot sydväst ligger ”Vestra Berget”. 

Utsnitt av 1757 års karta över hamninloppet. (Kopia i Göteborgs stadsmuseum) 

År 1774 infördes allmänt lotspliktigheten, alltså skyldighet för de fartyg som kom från öppen 

sjö att anlita kronolots. Enligt en mönsterrulla för lotsbetjäningen från detta år bodde då vid 

Käringberget en ålderman, en avskedad ålderman med gratial, tre ordinarie lotsar och en 

lotsdräng. På närbelägna Hinsholmen fanns samtidigt åtta lotsar och en lotsdräng, i Hagen 

en lots och i Tranered en lots och en lotsdräng. 

År 1800 omtalas två lotsar och två lotsdrängar vid Käringberget samt sex lotsar och fem 

lotsdrängar i Hinsholmen. Längre fram verkar Långedrag bli en plats där lotsarna gärna 

bosatte sig. 

Käringbergets by 

Bosättningen vid Käringberget utvecklades småningom till en liten husklunga benämnd 

”Käringbergets by” inom Frölunda socken. Redan på en karta från år 1816 ses denna 

hussamling med en tillfartsväg från söder. En bättre bild av byn får man på Adolf Helanders 

karta från 1847 över Frölunda socken (se nästa sida). 

Hemmanet ”nr 23 Kärringberget” omfattar där i storleksordningen 50 hektar mark med 

stranden i norr och det stora berget i väster. Bebyggelsen omfattar ett tiotal hus vilka liksom 

tidigare ligger samlade i en klunga bakom berget, i västra kanten av en stor uppodlad nordsydlig 

dalgång. På kartan utmärks gränsen för hemmanet av en svag röd linje t h om namnet 

”Kärringberget”. Tillfartsvägen söderifrån följer dalens västra sida ungefär som idag. 



Utsnitt ur karta över Frölunda socken 1847. (Original i Lantmäteriverkets arkiv) 

Framme vid husklungan svänger den tvärt österut och ringlar sedan över dalgången mot 

stranden i nordost, där Tånguddens hamn idag ligger. Hemmanet Kärringberget gränsar i 

söder till Eckran inom dalgången, i sydost till Tranered och i öster till Hagen. 

Från samma år finns också en ”Beskrifning öfver Frölunda Socken” av samme Adolf 

Helander, publicerad av Västra Frölunda Hembygdsförening 2001. Han skriver att hemmanet 

Käringberget detta år beboddes av 50 personer fördelade på 6 hushåll. Arealen uppgick till 98 

tunnland och på markerna betade 4 hästar, 6 kor, 4 får och 4 svin. 

Kommunreform och Laga skifte 1862 

1862 var ett händelserikt år. Dels genomfördes laga skifte i byn Käringberget och dels den 

stora kommunreformen i Sverige. Från nu tillhörde alltså området Västra Frölunda kommun. 

Enligt Jordregistret i Stadsbyggnadskontorets arkiv hette ursprungsfastigheten ”Kärringeberget 

N o 1”. Den betecknades år 1862 som lotshemman och omfattade 1 mantal skattejord. 

Vid laga skiftet 1862 09 08 uppdelades denna ursprungsfastighet i de fem fastigheterna 

Käringberget 1:2 - 1:6 (littera A-E). Marken fördelades alltså men husen kom i huvudsak att 

ligga kvar. Inför skiftet upprättades år 1861 en karta i skala 1:4000 av lantmätaren O W 

Hällström. Kartan finns idag bevarad hos Västra Frölunda Hembygdsförening. En kopia finns 

också på Stadsbyggnadskontoret i Göteborg. 



På originalet har i efterhand, efter att skiftet genomförts, tillskrivits: 

”Afskrift. År 1862 den 8 September vid Askims Härads Ägodelnings Rätts 

sammanträde i Frölunda Trädgården, blef detta skifte och ägobyte faststäldt 

till framtida efterrättelse; betygar 

På Ägodelnings Rättens vägnar 

A. Svalander.” 

Laga skifteskartan från 1861. (Efter original hos V Frölunda Hembygdsförening) 

De olika ägorna i byn benämns här A, B, C, D och E, vilket motsvarar ovan nämnda fem 

fastigheter. Den aktuella tomten är på kartan ännu obebyggd och ingår i littera C, d v s 

Käringberget 1:4. Ungefär på platsen för det blivande huset står siffran ”99”. Fastigheten 

ägdes då av Johannes Jonsson. 

Vi ser också att den täta husklungan ligger kvar och nu omfattar åtminstone sju bostadshus 

och ungefär lika många uthus och ekonomibyggnader. Samtliga är idag rivna. Vägarna går lite 

annorlunda inuti byn jämfört med tidigare. 

Nytt är också två vägar ned till en större strandplats i nordväst, vid Älvnabben, och en mindre 

i norr. Vägen mot Älvnabben går över kullen mitt emellan de båda husen som är föremål för 

denna rapport (Byggnad 017 och 019), medan vägen mot norr går omedelbart öster om 

Byggnad 019. Man kan ännu skönja spår i terrängen från bägge dessa vägsträckningar. 



Kronolotsens hus 

Mantalslängden för år 1864 upplyser om att på Käringberget då bodde sammanlagt 33 

personer fördelade på fem olika fastigheter enligt nedan: 

5/24 mantal Kr.lotsen Anton Alexandersson 9 personer 

5/24 Mäst.lots Joh.s Andreasson 4 

Lotslärl. Carl Johansson 1 

Sjöm. And. Johansson 1 

7/36 Mäst.lots Joh. G Eliasson 7 

7/36 Mäster Lots And Isaksson 5 

Kr.lots Carl Johansson 1 

7/36 Mäst.lots Joh.s Andersson 5 

Inneboende hos mästerlotsen Anders Isakssons fempersoners hushåll hittar vi alltså kronolotsen 

Carl Johansson, som skulle komma att uppföra det aktuella huset. Året därpå är han 

gift med Karolina Alexandersdotter och köper loss ett stycke mark av Anders Isaksson och 

Eva Andersdotter till tomtplats. Köpebrevet finns bevarat i avskrift på lantmäterimyndigheten, 

som i det här fallet är Stadsbyggnadskontoret i Göteborg: 

”Wi undertecknade upplåta och försälja härigenom till Kronolotsen Carl Johan 

Johansson och hans hustru Karolina Josefina Alexandersdotter en från vårt 

egande Sju trettiosjettedels mantal Kärringberg afsöndrad lägenhet eller 

tomtplats utgörande 9900 qvadratfot eller 5 23/35 kappland, bestående till 

större delen af berg, mot en öfverenskommen lösesumma af /150/ Ett 

hundrafemtio riksdaler riksmynt samt en årlig afgift af 1 kubitfot 5 kannor korn, 

att erläggas in natura eller medelst lösen efter årets markegångstaxa, dock 

åtnjuta köparne Tre frihetsår från den årliga afgiftens erläggande;… 

Kärringberg den 24 mars 1865 

Anders Isaksson, Eva Andersdotter” (jämte två vittnen) 

1865 års mantalslängd bekräftar att kronolotsen och hans hustru nu äger ett hus inom denna 

fastighet: 

7/36 Mäst.lots And. Isaksson 6 personer 

”Ett hus”, Kr.Lots. 

Carl Johansson 37. h. Carolina 36 2 personer 

”37” efter namnet Carl Johansson betyder att han är född 1837, ”h” betyder hustru och ”36” 

att hon är född 1836. Några barn har de ännu inte fått. Av senare lantmäterihandlingar ser vi 

att lagfart för makarnas tomt, stadsäga nr 1539, beviljades den 23 oktober 1866 och att den 

hade en areal av 872,68 m 2 . 

Taxeringslängden år 1870 anger samma fem fastigheter som tidigare inom den f d byn, och 

därutöver finns nu också kronolotsen Carl Johanssons hus och tomt med ett uppskattat värde 

av 3000 kronor och en påförd bevillningsavgift av 1:50 kronor Riksmynt. Carl Johansson var 

då anställd inom Vestra Lots-distriktet, som var indelat i fyra s k lotsfördelningar: Göteborg, 



Onsala, Marstrand och Strömstad. Lotsfördelningschef och Carl Johanssons närmaste chef i 

Göteborg var vid det tillfället kapten Nils Åhmansson. Även distriktschefen, Friherre Axel 

Reinhold Leuhusen, var då placerad i Göteborg. Dessa uppgifter finns att läsa i Sveriges och 

Norges Stats-kalender år 1870. 

Industriepoken vid Älvnabben och Oscar II´s fort på Västerberget 

Under senare delen av 1800-talet hade fotogenlampan introducerats i Sverige och import av 

petroleumprodukter kom snabbt igång med Göteborg som viktig hamn. Enligt uppgift uppläts 

redan 1875 ett stycke mark närmast fjorden för fotogenupplag, alltså den gamla strandplatsen. 

På 1880-talet uppförde Bröderna Sandberg en cistern för lagring av fotogen samt en 

mottagnings- och tappstation vid Elfnabben, udden vid älvmynningen på nordvästra sidan av 

Käringberget ca 500 m västerut. Oljemarknaden var på många sätt riskfylld och år 1899 gick 

Bröderna Sandberg i konkurs. I samband med detta köpte Vestkustens Petroleum AB upp 

anläggningen vid Älvnabben. Tappstationen ombyggdes senare och kom efter 1942 att 

införlivas i KA4´s verksamhet under namnet Strålkastarförrådet (Byggnad 049). 

Omkring 1895 köpte Kronan två utmarksskiften för att anlägga den moderna Elfsborgs fästning 

här på Västerberget, som utgör den västligaste delen av Käringberget. År 1899 igång- 

sattes bygget av Oscar II´s fort. Anläggningen invigdes av kungen år 1907. 

Lotsbostället kring sekelskiftet 

Det finns tyvärr inget känt foto av huset eller byn från denna tid men väl en oljemålning från 

1894. Tavlan har tidigare publicerats svartvit i ett par sammanhang men originalet, som här 

återges, är i färg och ger oss en ögonblicksbild som förefaller trovärdig och därmed är ett 

värdefullt tidsdokument. 

Käringbergets by . Målning av Ludvig Richarde 1894. (Original hos Västra Frölunda 

Hembygdsförening. Gåva av lektor Hans Krook, Sigtuna) 

Det är en bred panoramabild med Käringbergets tunga silhuett i bakgrunden och gröna fält i 

förgrunden. Ett ensamt boningshus med trädgård syns till vänster och själva husklungan till 

höger. Ute i högra kanten skymtar också havet. En väg sträcker sig in i bilden från vänster. 

Konstnären ser byn från sydost. Husen är ljust målade i olika nyanser mellan vitt och gult, 

taken lyser tegelröda och inne bland bebyggelsen skymtar även en faluröd ladugård. 



Det är inte helt lätt att identifiera de olika husen på bilden, men av allt att döma är det Carl 

och Carolina Johanssons hus som ligger näst längst till höger. Huset är i så fall gulmålat och 

vänder gaveln mot betraktaren. Det omges av en lummig trädgård och har en flaggstång på 

tomten. Huset längst till höger är enligt uppgift det s k Vilgs hus, beläget strax NO om 

kronolotsens hus invid vägen ned till älvstranden. Se 1908 års karta på nästa sida. Den röda 

ladugården tillhör i så fall Kullens gård med manhuset till vänster i bildutsnittet nedan. 

Utsnitt av L Richardes målning 1894. (Original hos Västra Frölunda Hembygdsförening) 

1894 den 1 mars utvidgas tomten åt väster genom köp. En avskrift av köpebrevet finns 

bland handlingarna på Stadsbyggnadskontoret i Göteborg: 

”Undertecknade egare till en niondels / 1/9 / mantal i kronoskattehemmanet 

Käringberget i Vestra Frölunda socken och Askims härad upplåta och försälja 

härmed till kronolotsen Carl Johan Johansson och hans hustru Carolina 

Josefina Johansson ett stycke mark utgörande sex hundra /600/ qvadratmeter 

samt gränsande till den tomtplats i Käringberget som köparne enligt 

lagfartsbevis af den 23 oktober 1866 redan äro egare af mot en 

öfverenskommen och denna dag till fullo bekommen och derför härmed 

qvitterad köpesumma stor ett hundra /100/ kronor samt en årlig afgäld af 2 

kronor att till oss eller våra rättsinnehafvare årligen betala från och med år 

1895…” 

Käringberget den 1 mars 1894 

Olaus Danielsson, Elisabeth Danielsson /+2 vittnen/ 

Lotsverket hade nu en ny indelning med 8 lotsfördelningar som vardera förestods av en 

lotskapten. I Göteborg hette chefen sedan 1881 August Fabian Ouchterlony. 

Genom s k mantalssättning 1895 08 26 delades fastigheten Käringberget 1:4 (litt. C) i en 

västlig del som omfattade en remsa tvärs över hela berget (1:11 eller litt. Ca) och en östlig del 

som omfattade återstoden i öster med bebyggelsen och marken i dalgången (1:12 eller Cb). 

Fastigheten 1:11 (Ca) 1/9 mantal ägdes då av Olaus Danielsson, som alltså var säljaren i 



köpebrevet från året innan. En egendomlighet är emellertid att den karta som tillhör akten 

saknar Carl och Carolinas hus, men vi vet ju att det stod där sedan länge. 

Genom ägostyckning 1899 11 25 delades fastigheten Käringberget 1:11 (litt. Ca) i 1:13 och 

1:14 (Caa respektive Cab). Fastigheten 1:14 (Cab) 13/126 mantal ägdes då fortfarande av 

Olaus Danielsson. Det är inom hans ägor Carl Johanssons tomt ligger. Mantalslängden 1899 

upptar 9 st enheter jämte 4 separata hus eller småtomter inom Käringberget. Ett av dessa är: 

Hus: Kronol. Carl Johan Johansson 37 h 36 d. Otilia 79, d. Hanna 68, Hulda 77 

Lotslärl. Vilh.lm Aug Norrman 5/9 72 

Det bebos alltså som tidigare av kronolotsen och hans hustru men dessutom av deras tre 

hemmavarande döttrar Otilia, Hanna och Hulda samt lotslärlingen Vilhelm August Norrman. 

Det är tänkbart att det är är nu, eller rentav 1894 då tomten utvidgades åt väster, som 

tillbyggnaden med separat trappa upp till övervåningen på östra långsidan gjordes. Denna 

syns på 1942 års relationsritning men revs vid om-och tillbyggnaden 1945. Kanske tillkom 

verandan på västra långsidan samtidigt. 

Det tidiga 1900-talet 

Samma uppgifter som ovan finns också i mantalslängden för år 1904. 

Utsnitt ur karta från 1908 (Stadsbyggnadskontoret, Göteborg) 

På 1908 års karta (se ovan) finns för första gången kronolotsens hus inritat. Det ligger som 

väntat inom fastigheten ”Käringberget litt Cab” 13/126 mantal men saknar tomtmarkering 

runt sig. Vi vet att makarna Johansson har en tomt men det är än så länge bara en uppgörelse 

med markinnehavaren som inte skulle registreras hos myndigheterna förrän år 1932. 



Söder om huvudbyggnaden går den öst-västliga körvägen tvärs över dalgången och på östra 

sidan den mindre vägen ned mot strandplatsen. Invid denna ses ett litet tillhörande uthus. 

Enligt uppgift från äldre personal från f d KA4 kan detta ha varit den hölada som fanns vid 

ängen ännu på 1940-talet. Lite längre bort efter vägen till stranden ligger ett annat bostadshus, 

troligen det s k Vilgs hus. Stavningen av namnet är osäker. 

Inom Västra Frölunda kommun bildades 1911 två s k municipalsamhällen med begränsade 

kommunala befogenheter. Det var Hagens respektive Långedrags municipalsamhällen, vilka 

1922 slogs samman till Älvsborgs municipalsamhälle. Den 1/1 1945 kom slutligen Västra 

Frölunda kommun att införlivas med Göteborgs stad. 

På 1923 års karta (se nedan) visas huset med en utbyggnad på bägge långsidor. Uthuset vid 

vägen på östra sidan finns kvar och med tunna linjer antyds stenmurar eller möjligen staket 

runt tomten. Befintliga vägar är som tidigare men karta har också tagit med föreslagna, 

breddade vägar i hela området. Det är tydligen Älvsborgs municipalsamhälle eller Göteborgs 

stad som har planer för framtida expansion i tankarna. 

Fastighetslängden för år 1923 visar att Carl Johansson nu har gått bort. Som ägare till både 

hus och mark står nu änkan Karolina Josefina Johansson. För första gången ser vi också att 

huset har fått ett officiellt namn, nämligen Glittre. Det återkommer sedan i både mantals- och 

fastighetslängderna och var väl en trend i tiden för många egnahem och småjordbruk runtom i 

landet. Markvärdet år 1923 är satt till 1500 kr och byggnadsvärdet 8500 kr. 

Utsnitt av 1923 års karta (Stadsbyggnadskontoret, Göteborg) 



För att se vem som bor på fastigheten får vi anlita mantalslängden. Huset Glittre bebos 

fortfarande av änkan Karolina Josefina, född 1836. Dessutom av de tre döttrarna, som alla 

anges som ogifta men nu med efternamnet Norrman. Vi minns lotslärlingen Vilhelm August 

Norrman, född den 5/9 1872, som var inneboende i huset år 1899. Tiden tillät inte att 

kontrollera i myndigheternas papper vad som hänt mellan dessa år, kanske giftermål, kanske 

en olycka till sjöss. I alla händelser bor där endast de fyra damerna kvar år 1923. Hulda 

Teresia Norrman, som vi återkommer till, benämns kassörska. Så här ser det ut i 

mantalslängden: 

jord /9900 kv.f./ Glittre hus /660 kvm/ 

äg. Änkan Karolina Josefina Johansson 36 

d. Hanna Karolina Norrman 17/9 68 og. 

d. Ottilia Paulina Norrman 19/10 79 og. 

Kass:a d. Hulda Teresia Norrman 30/1 77 og. 

Åren kring 1930 

På en tryckt karta över Älvsborgs municipalsamhälle från omkring 1928, utarbetad av Charles 

Sandahl, som påträffats hos V Frölunda Hembygdsförening kan man se den aktuella tomten 

utritad med tunna linjer. Huset har siffran 3 som avser ”Glittre”, medan det lilla uthuset på 

östra sidan tycks tillhöra nr 2, ”Kullens gård”, granntomten i norr och nordväst. År 1932 

gjordes en gränsbestämning för den aktuella tomten, bestående av stadsäga 1539 och 1576. 

Akten är daterad 13/7 1932 och ett utsnitt av tillhörande karta visas här nedan. 

Utsnitt ur tomtkarta 1932 av N Ambjörn (Stadsbyggnadskontoret, Göteborg. F IV 453/1944) 



Vid det här tillfället var fröken Hulda Theresia Norrman lagfaren ensam ägare till båda 

tomtdelarna. Enligt en handling i Härnösands landsarkiv gjordes ett arvskifte 20/9 1930 och 

ny lagfart utfärdades den 7/10 samma år. Till lantmäteriakten i Stadsbyggnadskontorets arkiv 

hör avskrifter av de tidigare köpebreven och lagfarterna (stadsäga 1539: köpebrev 24/3 1865, 

lagfart 23/10 1866, stadsäga 1576: köpebrev 1/3 1894, lagfart 14/1 1896). 

Kallade till förrättningen var förutom ägarinnan även samtliga ägare till 13/126 mantal 

Käringberget litt. Cab, fördelade på tio stadsägor. Dessa var: Alfhild Eugenia Samuelsson, 

född Danielsson, Hildur Olivia Danielsson, Elin Viktoria Danielsson, Signe Davida 

Danielsson, Oskar Valfrid Danielsson, Algot E Danielsson. Vi minns att den gamle lotsen och 

hans fru år 1894 köpte till en tomtdel på 600 m2 (stg 1576) av Olaus och Elisabet Danielsson. 

Det är alltså samma släkt som forfarande äger området litt. Cab som tidigare. 

Endast ett fotografi har påträffats (se nedan). Det är taget den 11 januari 1936 och tillhör idag 

Västra Frölunda Hembygdsförening. Bildtexten i föreningens skrift från 2007 säger emellertid 

felaktigt att bilden visar mangårdsbyggnaden till gården Kullen. 

Käringberget den 11 januari 1936. Foto av Richard Sjöqvist. Tillhör Västra Frölunda 

Hembygdsförening. Ur föreningens skrift från 2007. 

Vi vet inte mycket om hur trädgården såg ut före 1942. Målningen från 1894 visar skissmässigt 

en del grönska. Vegetationen består sannolikt av fruktträd och syrénbuskage. 

1932 års tomtkarta visar visar tomtgränserna, vilka i norr, söder och väster tycks överensstämma 

med de gränser som finns idag i form av murar och staket. På kartan finns dessutom 

inritat en inhägnad inom tomten, som troligen avgränsade den egentliga trädgården. Utanför 

inhägnaden var troligen obrukbar hällmark. I äldre tid bestod trädgården troligen av grönsaksland 

och fruktträd, medan den under 1900-talet kan ha fått en mer dekorativ funktion med 

gräs och blommor. 



År 1942 

Vi är nu framme vid det år som Kronan inlöste marken för det blivande kasernområdet. Den 

äldre bebyggelsen här kallades med ett gemensamt namn ”Kullen” på Ekonomiska kartan 

utgiven av Rikets Allmänna Kartverk 1936. Enligt uppgift fanns skall här vid den tiden bland 

annat ha funnits en handelsträdgård och minst en jordbruksfastighet (Kullen). 

Vi läser slutligen i mantalslängden för 1942, under Västra Frölunda socken, Käringberget: 

/1/ Glittre hus 

St.äg. 1539, 1576 

Käringbergsgatan 35 /överstruket/ Galärgat. 9 

äg. Kass:a Norrman, Hulda Teresia, /född/ 30/1 77, /föd.ort/ V. Fröl., /civ.stånd/ og., 

/bostad och postadress/ L-g 

Norrman, Ottilia Paulina, 19/10 79, V. Fröl., og 

Den siste ägaren till huset Glittre är alltså kassörskan Hulda Teresia Norrman, dotter till 

kronolotsen som byggde huset 1864-65. Skriven i huset är också hennes ogifta syster Ottilia 

Paulina Norrman. 

Kullens hus (stg 1538, 1540-1542, 1654-1655) med adress Käringbergsgatan 37 och 

närmaste granne till Glittre ägs då enligt samma källa av aktiebolaget Kullen-Käringberget 

med adress ”Kapten A. Bergkvist i Borås”. Där finns också, troligen under denna fastighet, 

skriven en lantbrukare Karl Ander Johansson med hustrun Astrid Margot Olivia Johansson. 

Tiden efter 1942 

Vid andra världskrigets utbrott mobiliserades kustartilleriförsvaret och dess organisation sågs 

över. Som en följd av detta bildades 1942 Älvsborgs kustartilleriregemente. Behovet av eget 

kasernområde vid älvmynningen i Göteborg gjorde att Kungl Maj:t och Kronan inlöste 

området vid Käringberget och Älvnabben redan samma år. 

För det här Hulda Teresia Norrmans fastighet finns ett köpekontrakt daterat 14/8-42 med 

påskrift den 29/9. Köpebrevet är daterat 19/3-43 och lagfarten för Kronan är registrerad den 

5/5-43 enligt uppgifter från Landsarkivet i Härnösand. 

Älvsborgs Kustartilleriregemente KA4 påbörjade sin etablering 1944 med nio kompanier. 

Samma år stod Kanslihuset och två kaserner färdiga. Ytterligare tre kaserner, köks- och 

matsalsbyggnad samt officers- och underofficersmässar togs i bruk året därpå. Först 1948 

hade expeditioner, skollokaler och förråd tillkommit. Först i slutet av 1950-talet inhägnades 

hela området. 

Drygt 30 av regementets byggnader uppges vara byggda på 1940-talet, medan ungefär lika 

många stod kvar i området när regementet etablerades. År 1945 införlivades Västra Frölunda 

med Göteborg och stadsägorna här ute fick sina beteckningar kompletterade med en tvåa. På 

kartorna står alltså för den aktuella tomten stg 21539 och 21576. Senare (27/8-75) gjordes en 

sammanläggning av ett antal stadsägor till den gemensamma stg 26468. 



Byggnad 019 

Det gamla bostadshuset tillbyggdes med en matsalsbyggnad 1945 efter ritningar av arkitekt 

Gunnar Hoving, Göteborg i juni 1944. En relationsritning från april 1942 (ritn.nr U-374) visar 

hur det gamla huset såg ut före om- och tillbyggnaden (se nästa sida). 

Huset var av dubbelhustyp i 1 plan med källare under del av huset och sadeltak. Bottenvåningens 

plan var 6-delad med kök och hall i mitten och två rum innanför vardera gaveln. 

Mitt på västra långsidan var en veranda, som fortfarande finns kvar, med direktingång till 

hallen. På östra långsidan var framför köket byggt en trappuppgång till andra våningen. 

Denna våning innehåll två gavelrum med garderober på långsidorna samt i mitten ett tredje 

rum innanför en frontespis. Närmast trappan fanns en hall och ett litet kök. Av planen att 

döma är trapphuset och de båda sistnämnda rummen inte ursprungliga i huset. 

Relationsritning 1942 04 21. Original i Fortifikationsverkets arkiv, Eskilstuna 

Vid om- och tillbyggnaden revs det utstickande trapphuset på östra långsidan och ersattes med 

en låg förbindelsebyggnad mot tillbyggnaden. Förbindelsedelen innehöll serveringsrum, 

genomgång till matsalen samt en trappuppgång från källaren. 

Det gamla husets kök utrymdes och mellanväggen mot hallen revs. Det nya, större rummet 

som därigenom skapades gjordes till sällskapsrum med ingång från verandan. Den gamla 

köksspisen ersattes med en öppen spis. Det ena av rummen på norra gaveln inreddes till nytt 

kök. Det intilliggande rummet indelades i flera mindre utrymmen med förråd, toalett, 

köksingång och trappa till övervåningen. De båda gavelrummen i söder behölls däremot och 

betecknas på ritningen som sällskapsrum. 



På övervåningen byggdes en ny frontespis mitt på östra långsidan. Planet fick därigenom fyra 

sällskapsrum med garderober. En ny trappa från bottenvåningen kom upp i det ena av dessa. 

Exteriört försvann det utstickande trapphuset på östra långsidan, där den nya förbindelsebyggnaden 

i en våning stötte emot det gamla huset. Mitt på östra långsidan tillkom en 

frontespis på taket. På västra långsidan ersattes ett ursprungligt fönster med en dörr som 

köksingång. På norra gaveln har fasadens symmetri brutits och två små nästan kvadratiska 

fönster vid kökets bakutrymmen har ersatt ett större spröjsat. 

Den nya tillbyggnaden byggdes som en separat tvåvånings suterrängbyggnad med den övre 

våningen i nivå med det gamla husets bottenvåning. I övervåningen var matsal som nåddes 

via en invändig trappa i förrum med burspråk vid södra gaveln. I bottenvåningen var ingången 

i ett vindfång under burspråket. Övriga utrymmen i botten innehöll toaletter, omklädningsrum, 

dusch, torkrum och förråd för kök och matsal. Förrådsdelen nåddes med en separat 

trappa från serveringsrummet i förbindelsedelen. Tillbyggnaden gavs enligt ritningarna en 

taklutning på 1:4 eller ca 14°, vilket är flackare än det gamla husets traditionella ca 30°. 

När underofficerarna övertog huset på 1940-talet gjordes troligen en upprustning av både hus 

och trädgård. Man kan anta att murarna förbättrades och försågs med den nuvarande betongkappan, 

att järnstaketet sattes upp utmed gatan i söder och att nya planteringar genomfördes. 

Vid denna tid eller under de närmast följande årtiondena planterades silvergranar på tomten, 

liksom andra vintergröna trädgårdsväxter såsom thuja, en och idegran. En flaggstång restes 

och en stor terrass med betongplattor iordningställdes. Stödmuren av träsyllar och den lilla 

trappan av kalksten är likaså från denna tid. 

Byggnaden kallades efter sin funktion ”Underofficersmässen” fram till 1972. Detta år övergavs 

det gamla befälssystemet med grupperna underbefäl, underofficerare och officerare. 

Istället infördes begreppen regements-, kompani- och plutonsofficerare. Huset kom därför 

fortsättningsvis att gå under namnet ”Kompaniofficersmässen”. År 1983 infördes enbefälssystemet 

men det tidigare namnet levde kvar ännu en tid. 

Namnet ”Älvsborgsmässen” förekommer sedan, bl a i Garnisonsplan Göteborg från 2004, 

men är numera överfört till den f d disponentvillan / Officersmässen / Regoffmässen närmare 

älven (byggnad 014). Då LV6 vid Kviberg i Göteborg lades ned 1994 och vissa funktioner 

därifrån överfördes till KA4 fick byggnaden en ny användning som soldathem. 

Byggnad 017 

Det närbelägna, mindre huset förblir tyvärr märkligt anonymt efter undersökningarna inför 

denna rapport. Det benämns av äldre personal ”Jaktstugan” och skall enligt Garnisonsplan 

Göteborg (2004) ha byggts år 1935. Av storleken och det enkla utförandet att döma kan detta 

stämma och man får det bestämda intrycket att stå framför en f d sommarstuga. Huset syns på 

fotot från 1936 (se sidan 18) och är då målat i en mörk kulör. 

Huset ligger på tomten till Kullens gård. Utbyggnaden med ingångsdelen kan vara av senare 

datum. En öppen veranda som redovisas på 1986 års uppmätningsritning (bilaga 4) är numera 

inbyggd. Enligt KA4 Museum har huset bl a använts som övernattningsbostad för kökspersonal 

samt kontrollantkontor på 1970-talet vid ombyggnadsarbeten i området. Garnisonsplanen 

betecknar huset som klubbhus med en bruttoarea på 53 m 2 . 



Några slutord 

Gårdarna kring Kullen är nu borta sånär som de båda här beskrivna husen. Vi vet ännu alltför 

lite om husen och människorna som tvingades sälja och flytta år 1942, inte vart de flyttade 

och inte om någon med anknytning till dem lever ännu. Västra Frölunda Hembygdsförening 

har uppgifter om att det skall finnas bevarat en nedskriven berättelse av en överlots Charles 

Palmqvist om livet bland lotsarna vid Käringberget. Det ligger utanför möjligheterna för 

denna rapport att efterforska en sådan handling, men förhoppningsvis har denna sammanställning 

ändå bidragit till att belysa platsens intressanta historia och utveckling. 



7 Nulägesbeskrivning 

Stadsbyggnadskontorets karta 1986, utsnitt. 

Fotografier redovisas på de efterföljande sidorna 26-28 i denna rappport. Relationsritningar 

finns som bilaga 1-4. 

Byggnad 019, äldsta delen 

Grund: Naturstensmur, slammad, målad ljusgrå. 

Fasader: Stående locklistpanel, målad gul. Enkelt skrapprov har visat en gråvit kulör under 

den gula. Ursprunglig kulör ej fastställd. 

Dörrar: Vita 

Fönster: Vita. Enkelt skrapprov har visat en grön kulör under den vita. Ursprunglig kulör 

ej fastställd. 

Vindskivor: Vita 

Stuprör/hängrännor: Vita 

Takmaterial: Enkupigt lertegel 

Ändringar efter 1945: Invändigt överensstämmer bottenvåningens planen i huvudsak med 

1944 års ombyggnadsritningar. En genomgång mellan det centrala sällskapsrummet och köket 

har slopats och dörren leder istället direkt in. Köket och serveringsrummet har förändrad 

inredning, liksom en toalett i NV hörnet. I övervåningen har indelningen med fyra separata 

sällskapsrum ersatts med är ett större, T-formigt rum i mitten och mot norr samt ett mindre 

rum mot gaveln i söder. Denna planlösning ses redan på en relationsritning från 1947. 



Byggnad 019 från söder i maj 2009. Foto: Kolbjörn Waern 

Byggnad 019, tillbyggnaden 

Grund: Betong, putsad, målad ljusgrå. 

Fasader: Stående locklistpanel, målad gul. 

Dörrar: Vita 

Fönster: Vita 



Takmaterial: Papp, mörkgrå 

Ändringar efter 1945: I tillbyggnadens bottenvåning har det f d torkrummet avgränsats med 

en vägg och från korridoren innanför kapprummet leder en dörr direkt in i förrådet vid norra 

gaveln. (Finns medtaget på relationsritning 1985). I övre våningen har en mellanvägg med 

enkeldörr satts in mot genomgången i kopplingsdelen. Mot stora sällskapsrummet i gamla 

delen har en motsvarande enkeldörr ersatt den gamla glasade pardörren. 

Trädgården 

Det är svårt att med säkerhet uttala sig om vad i trädgården som härrör från tiden före 

militärens övertagande 1942. Trädgårdens huvuddrag, med vägen i söder och anslutningen till 

de omgivande berghällarna i väster och norr är sig lik. Sannolikt är även stenmurarna i norr 

och söder kvar från tiden före militären. Avgränsningen i väster med stengardister och järnrör 

kan vara från 1942, eftersom 1932 års tomtkarta visar ett staket närmare huset. En del av de 

bevarade syrénbuskagen kan vara gamla, liksom hästkastanjen norr om huset. En stor ask 

strax utanför tomten i väster är troligen likaså från tiden före 1942. Området öster om huset är 

helt förändrat eftersom detta område togs i anspråk för en tillbyggnad 1945. 



I trädgården finns mycket bevarat från tiden då byggnaden tjänade som underofficersmäss. 

Terrassen med betongplattor, järnstaketet och de flesta av de växter som finns i trädgården 

idag är från denna tid. Här finns även stubbar efter fällda silvergranar och askar samt spår av 

en häck utmed gatan i söder. Träden i och invid trädgården är troligen större idag än de varit 

någon gång sedan huset uppfördes på 1860-talet. 

Trädgården ger idag ett försummat intryck, med mycket ogräs, tynande prydnadsväxter och 

slitna eller trasiga byggnadselement. 

Trädgården vid Byggnad 019 från väster i maj 2009. Foto: Kolbjörn Waern 

Byggnad 017 

Grund: Sockel i betong, målad mörkgrå 

Fasader: Stående locklistpanel, målad gul 

Dörr: Vit 

Fönster: Vita 



Takmaterial: Enkupigt lertegel 

Entrétrappa av galvat stål 

Fasadens lockläkt har lite ålderdomliga, hålkälsliknande avfasningar framåt. Ena sidans 

fönster är av 3-luftstyp medan ett par andra verkar vara äldre, kanske återanvända, med 

utanpåliggande vinkelbeslag. 

Ändringar efter 1986 års relationsritning: Den öppna verandan numera inbyggd med stående 

locklistpanel. Uppstickande skorstenspipor saknas. Spisen centralt i huset är en öppen spis. 



BYGGNAD K 0027.019 

Byggnad 019 från SO (2009) 

Tillbyggnaden från SO (2009) 

Tillbyggnaden från NO (2009) 




Från norr (2009) 

Gamla huset från NV (2009) 

Gamla huset från väster (2009) 




Gamla delen, mittrummet i plan 1 (2009) Gamla delen, gavelrum i plan 1 (2009) 

Gamla delen, köket (2009) Gamla delen, köket (2009) 

Gamla delen, del av plan 2 (2009) Gamla delen, gångjärn på plan 2 (2009 




Tillbyggnaden, övningssal (2009) Tillbyggnaden, trapphall med burspråk (2009) 

Tillbyggnaden, del av entrétrappan (2009) Tillbyggnaden, korridor i bottenplanet (2009) 

Gamla delen, verandafönster (2009) Gamla delen, tapet i vindsutrymme (2009) 



Från söder (2009) 

Från öster (2009) 

Från norr (2009) 

Från väster (2009) 




9 Källor och litteratur 

Litteratur 

1870 Sveriges och Norges Stats-kalender 1870 (s 211f); 1894 (s 184) 

1901 Sveriges land och folk. Historisk-Statistisk handbok…Stockholm 1901 (s 881f) 

1922 Fredberg, C R A: Det gamla Göteborg, del 3. Göteborg 1922 (s 749) 

1923 Sveriges statskalender 1923 (s 689f) 

1924 Ljungberg, Valdemar: Göteborgs befästningar och garnison. 1924 (s 123-126) 

1929 Almquist, Helge: Göteborgs historia, I (1619-1680), Göteborg 1929 (s 661f) 

1931 Bonsdorff, Leo: Göteborgs hamn genom tiderna. 1931 (s 335-338) 

1932 Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län, bd III, Göteborg 1932 (”Käringberget”) 

1935 Almquist, Helge: Göteborgs historia II (1680-1718), Göteborg 1935 (s 368) 

1940 Krantz, Claes: Bronsåldersrösena som sjömärken. I: Göteborgs och Bohusläns 

Fornminnesförenings Tidsskrift 1940 (s 18) 

1983 Göteborgs och Bohus läns kalender 1890, utg av John Kleberg, Göteborg 1889. 

Nytryck 1983 (s 14f) 

1984 Hörman, Ernst: Västra Frölunda och Askims krönika. Göteborg 1932. 

Nytryck 1984 (s 92,173f) 

1996 Bilder från stadsdelen Älvsborg i Västra Frölunda, utg i samarbete mellan Göteborgs 

Stad Älvsborg och V Frölunda Hembygdsförening 1996 (s 16) 

2001 Beskrifning öfver Frölunda Socken i Askims Härad af Götheborgs Län. Handskrift 

1847 av Adolf Helander… Utgiven av V Frölunda Hembygdsförening 2001 

2003 Västra Frölundabilder från seklet som gått. Utgiven av V Frölunda Hembygdsförening 

2003 (s 15) 

2004 Garnisonsplan Göteborg, utg. september 2004 av Fortifikationsverket / 

Försvarsmakten 

2007 Västra Frölunda som typograf Richard Sjöqvist såg det”. Utgiven av V Frölunda 

Hembygdsförening 2007 (s 29) 

Otryckta handlingar och genomgångna arkiv 

Fortifikationsverket 

Eskilstuna 

skannade ritningar över byggnad K0027.019 och 017 (se förteckning på sid 27) 

utdrag ur KA4 Färgsättningsplan från 1980 

utdrag ur MKV/KA4 Mark- och vegetationsplan samt åtgärdsplan från 1986 

Göteborg 

skannade färgfoton från augusti 1979 

Garnisonsplan Göteborg. Utgåva september 2004 

Göteborgs kommun, stadsbyggnadskontoret 

Plan- och mätningsarkivet 

Översiktskartor i skala 1:4000 från 1986 (blad 5034), 1954, 1923 och 

1908 (litt. F I 383) 

Tomt- och arealavmätningar 1944, nr 453 

Jordregister för Västra Frölunda socken, C IV nr 2 



Akt 133, serie E VI i (laga skifte 1862 09 08) 

Akt 175, serie E VI i (mantalssättning 1895 08 26) 

Akt 199, serie E VI i (ägostyckning 1899 11 25) 

Bygglovarkivet 

(Sökning på ev. bygglov inom nuv. fastigheten Göteborg Älvsborg 855:746) 

Göteborgs stadsmuseum, faktarummet 

karta N F Ehrenström 1805 

karta P Blom 1816 (original i Uppsala Universitetsbibliotek) 

Landsarkivet, Göteborg 

- Mantalslängder 1864, 1865, 1899, 1904, 1923 och 1942 

- Fastighetstaxeringslängder 1870, 1923, 1942 

- Förteckning över Kyrkoarkiv, U-V, 17 (text under ”Västra Frölunda”) 

- Förteckning över Kyrkoarkiv, Y-Ö, 18 (text under ”Älvsborgs församling”) 

- Enskilda arkiv, A319 (Claes Krantz´ samling) 

Landsarkivet Härnösand 

- IM – Göteborgs Domsaga Arkiv, vol. Dib:66 för stadsäga 21539 och 21576 

Lantmäteriet 

Gävle, lantmäterimyndigheternas arkiv 

Karta över Frölunda socken 1847: N134-1:2 

Göteborg 

Inga lantmäterihandlingar över det aktuella området. Hänvisning till Stadsbyggnads- 

kontoret, Göteborg. 

Kartutsnitt från aktuell karta över området, skala 1:5000 

Region- och stadsarkivet, Göteborg 

Administrativa uppgifter om Älvsborgs municipalsamhälle 1922-1944 

Västra Frölunda kommun, Byggnadsnämnden, Diarium C1:1 1939-1944. 

(Inget av intresse.) 

Stockholms stadsarkiv 

Brandförsäkringsverkets arkiv (förfrågan. Inget funnet) 

Västra Frölunda Hembygdsförening 

Intervju av ordf. Ove Drejenstam 

Målning av bebyggelse vid Käringberget, av L Richarde 1894 

Karta över Laga skifte inom ägorna till hemmanet Käringeberget 1861 

Ekonomisk karta över Sverige, nr 10 Torslanda SO, Rikets Allm Kartverk 1936 

Karta över Älvsborgs municipalsamhälle, av Charles Sandahl c:a 1928 

Foto av Richard Sjöqvist 11/1 1936. 



RITNINGSFÖRTECKNING 

Fortifikationsverkets arkiv, Eskilstuna 

Ritningar över byggnaderna K0027.019 och K0027.017 

Byggnad 019 

I första kolumnen: K0027.019_xxxx 

Relationsritningar 

(Fortifikationsförvaltningen i Älvsborgs fästning) 

0002 00L/39-757 Planer, fasader, sektion 1:100 1942-04-21 

(Kungl. Marinförvaltningen Fortifikationsavdelningen) 

0003 00L/39-758 Källarplan 1:100 1947-12-11 

0004 00L/39-759 Bottenplan 1:100 1947-12-11 

0005 00L/39-760 Sektion 1:100 1947-12-11 

0006 00L/39-761 Fasad NV+NO 1:100 1947-12-11 

0007 00L/39-762 Fasad SO+SV 1:100 1947-12-11 

0008 00L/39-773 Överplan 1:100 1947-12-11 

(MKV / KA4 Fortifikationsenheten) 

0029 85A/39-701 Planer 1:100 1985-08-07 

0030 85A/39-702 Fasader 1:100 1985-08-07 

Förslag till om- och tillbyggnad 1944, ”KA4 uoffmäss, förslag till ombyggnad”, 

(Arkitekt Gunnar Hoving, Göteborg) 

0009 Nr 753/42 Källarplan 1:100 1944-05-15, rev 08-17 

0010 753/43 Plan b.v. 1:100 1944-05-15, rev 08-17 

0011 753/44 Fasad NV+NO 1:100 1944-05-15, rev 08-17 

0012 753/45 Fasad SO+SV 1:100 1944-05-15, rev 07-17 

0013 753/47 Överplan 1:100 1944-05-30 

0014 753/48 Sektion 1:100 1944-05-30 

0015 753/49 Fasadsektioner 1:20,1:1 1944-06-10 

0016 753/50 Sektion genom burspråk 1:20,1:1 1944-06-10, rev 08-07 

0017 753/51 Huvudentré plan +20,30 1:20 1944-06-10 

0018 753/52 Huvudentré plan +23,14 1:20 1944-06-10 

0019 753/53 Trappsektion och detaljer 1:20,1:1 1944-06-10 

0020 753/54 Trappa till övre våningen 1:20,1:1 1944-06-10 

0021 753/56 Fönster 1:50,1:1 1944-06-10, rev 08-07 

0022 753/57 Invändiga dörrar 1:50,1:1 1944-10-06, rev 08-07 

0023 753/58 Utvändiga dörrar 1:20,1:1 1944-06-10, rev 08-07 

0024 753/61 Öppen spis i sällskapsr. 109 1:20 1944-06-10 

0001 00L/39-756 Köksinredning 1:20 utan år (1944?) 

K-ritningar 

(Hans Bjernefors) 

0025 K 2 Plan, sektion bjl A + grund 1:100,1:20 1944-06-18, rev 08-08 

0026 K 1 Planer, sektioner bjl B och C 1:100,1:20 1944-06-18, rev 08-08 

(Kungl Marinförvaltningens Fortif.avdelning, Konstruktionskontoret) 

0027 -- Ändring av bjl A + grunden 1:100 1944-08-18 

0028 -- Värmekulvert, plan, sektioner 1:100,1:20 1944-08-28 



E-ritningar 

(Kungl Marinförvaltningens Fortif.avdelning, Elektriska kontoret) 

0031 L61114-38 Elinstallation Planer, sektion 1:100 1944-09-19, rev 45-02-24 

0032 L61114-39 Svagströmsinst. Planer, sekt. 1:100 1944-09-19 

(MKV Fortifikatioinsenheten) 

0037 93N/63-701 Elinstallation Plan vån 2 1:50 1994-01-11, rev 02-29 

V-ritningar 

(Kungl Marinförvaltningen Fortifikationsavdelningen Värmekontoret) 

0038 V59/71 Planer VVS-installation 1:100 1944-07-31 

0039 V59/72 Planer, sektion VVS-inst. 1:100 1944-07-31 

(Kungl Fortifikationsförvaltningen, Värmesektionen) 

0040 V3365:6 Värmetekn. anläggn., Plan 1:100 1961-06-30 

(Entreprenadplanering AB) 

0041 73/50-001 Värmekulvertar Plan 1:100 1975-05-30 

(Andersson & Hultmark) 

0042 05/V5-002 Principschema VVS-anläggn. -- 2005-07-15 

Byggnad 017 

I första kolumnen: K0027.017_xxxx 

Relationsritningar 

(Fortifikationsförv. vid Göteborgs Kustartilleriförsvar) 

0001 00L/39-755 Plan, fasader, sektion 1:100 utan år 

(MKV/KA 4 Fortifikationsenheten) 

0002 86A/39-701 Plan, fasader, sektion 1:100 1986-06-30 

10 Bilagor 

1) Byggnad 019, gamla delen: Planer befintligt utseende 

Ritn nr A 01 2009-05-05 

2) Byggnad 019 relationsritning: Planer 1:100 

K0027.019_0029 Ritn nr K0027-019-85A/39-701 1985-08-07 

3) Byggnad 019 relationsritning: Fasader 1:100 

K0027.019_0030 Ritn nr K0027-019-85A/39-702 1985-08-07 

4) Byggnad 017 relationsritning: Plan, fasader, sektion 1:100 

K0027.017_0002 Ritn nr K0027-017-86A/39-701 1986-06-30

Underofficersmässen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?