Legitimation och skyddad yrkestitel - Regeringen

Lagen Ds 2004:28
nämligen barnmorskor, optiker, logopeder, läkare, psykologer,
psykoterapeuter, sjukgymnaster, sjuksköterskor, tandhygienister
och tandläkare. Vidare kunde sedan 1989 kiropraktorer med viss
utländsk utbildning få legitimation enligt bestämmelser i förordningen
(1984:545) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och
sjukvården, m.m. Under 1994 fick också naprapater möjlighet att
efter ansökan få legitimation som naprapat.
När LYHS trädde i kraft utökades yrkesgrupperna som kunde
ges legitimation med arbetsterapeuter, apotekare och receptarier,
sjukhusfysiker och kiropraktorer med svensk utbildning. År
2000 infördes också legitimation för yrkesgruppen röntgensjuksköterskor.
Prop. 1997/98:109 Yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens
område
I propositionen framhöll regeringen att rätten till legitimation
ska förbehållas sådana grupper av yrkesutövare som har en självständig
yrkesfunktion med kvalificerade arbetsuppgifter och ett
särskilt ansvar för patienternas säkerhet i vården och som i inte
oväsentlig utsträckning vänder sig direkt till allmänheten, t.ex. i
egenskap av fria yrkesutövare.
Patientsäkerheten
Regeringen betonade vidare i propositionen att patientsäkerheten
måste vara överordnad övriga kriterier när det gäller bedömningen
av om ett yrke ska omfattas av bestämmelserna om legitimation.
Övriga bestämmelser som bör tillmätas stor betydelse
kan inordnas under begreppen yrkesrollens innehåll, utbildningsnivå
och internationella förhållanden.
50