Legitimation och skyddad yrkestitel - Regeringen

Ds 2004:28 Lagen
Här kan också nämnas att bestämmelserna om rätt till patientskadeersättning
och skyldighet för vårdgivare att ha en försäkring
som täcker sådan försäkring som enligt patientskadelagen
(1996:799) gäller inom hälso- och sjukvården endast är tillämpliga
under förutsättning att det är fråga om verksamhet som utövas
av personal som omfattas av 1 kap. LYHS.
2.2 Behörighets- och legitimationsreglerna
2.2.1 Allmän bakgrund
I Sverige finns inget generellt förbud att utöva yrkesverksamhet
på hälso- och sjukvårdens område. Men även om det i princip
råder närings- och yrkesfrihet, är möjligheterna att fritt utöva
sådan yrkesverksamhet i realiteten inskränkta på flera sätt. Inom
landstingens hälso- och sjukvård är friheten inskränkt genom att
regeringen efter bemyndigande i hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763), HSL, har utfärdat en förordning (1998:1518) om
behörighet till vissa anställningar inom hälso- och sjukvården
m.m. I 4 kap. LYHS finns också bestämmelser som begränsar
rätten att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder. Dessa
bestämmelser motsvarar reglerna i den tidigare s.k. kvacksalverilagen.
Bestämmelserna i 3 kap. LYHS inskränker rätten att vara verksam
på hälso- och sjukvårdens område genom att endast hälso-
och sjukvårdspersonal som genomgått viss utbildning kan erhålla
särskilda kompetensbevis i form av legitimation. Legitimationen
utgör sedan lång tid det mest framträdande beviset på en yrkesutövares
kompetens inom hälso- och sjukvården. Legitimationen
ger dessutom en ensamrätt för yrkesutövaren att för allmänheten
ange att hon eller han är legitimerad. För några yrken – som
apotekare, barnmorska, läkare, receptarie och tandläkare – är legitimationen
dessutom ett villkor för att få utöva yrket och att
använda yrkestiteln.
47