Individuell lön - lönar det sig?

och vetenskapliga fakta att göra. Drivkraften i utvecklingen verkar istället
vara missnöje med gamla centralstyrda tarifflönesystem kombinerat
med en tro på den privata sektorns lösningar.
Definition saknas
Avsaknaden av en entydig definition av själva begreppet individuell lönesättning
skapar också förvirring både i praktiken och för forskningen.
Individuell lönesättning kan i praktiken innebära alltifrån förhandlingar
enligt kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare på lokal nivå till enskild
överläggning mellan individ och närmaste chef. Vad som menas med
individuell lön varierar inte bara mellan sektorer, branscher och företag,
det kan även variera mellan avdelningar inom företag.
Kräver tvärvetenskapligt perspektiv
En annan omständighet som gör det svårt att skaffa sig ett grepp om den
individuella lönesättningens effekter är att den spänner över ett flertal
olika forskningsfält såsom psykologi, sociologi, nationalekonomi, företagsekonomi
och statsvetenskap. De forskare som ägnat frågan mest intresse
återfinns inom de beteendevetenskapliga och nationalekonomiska
disciplinerna. Men mellan dessa två perspektiv finns ett glapp som den
individuella lönesättningen gjort extra tydligt. Det står klart att varken det
beteendevetenskapliga eller det nationalekonomiska perspektivet ensamt
kan belysa alla aspekter i den komplexa process som den individuella lönesättningen
innebär. Dessutom skapar forskare inom olika discipliner
sina egna begrepp och uttryck som sällan är jämförbara. Kanske krävs ett
mer tvärvetenskapligt perspektiv för att klara av ämnets komplexitet. På
senare tid kan man dock skönja ett närmande mellan det nationalekonomiska
och det beteendevetenskapliga perspektiven så till vida att national-
ekonomer som intresserar sig för processer på arbetsplatsnivå tycks ha
tagit intryck av beteendevetenskaplig forskning på området.
På grund av dessa grundläggande brister har det varit svårt att få svar
på de frågor vi ställde inledningsvis. Här är vad vi funnit:
brist på forskning om ekonomiska effekter
Det finns ingen forskning utifrån vilken man kan dra några generella
slutsatser om den individuella lönesättningens ekonomiska effekter varken
för individ, företag/verksamhet eller samhälle.
inget stöd för stärkt arbetsmotivation
Det finns ingen forskning som ger stöd för uppfattningen att individuell
lönesättning främjar de anställdas arbetsmotivation annat än marginellt.
Vi har sett att både arbetsgivare och anställda i hög grad är ense om uppfattningen
att ”den som gör ett bra jobb ska ha bättre betalt än den som
gör ett dåligt”. Med denna utgångspunkt vore det önskvärt att det fanns
en entydigt positiv koppling mellan ekonomiska belöningar och arbetsmotivation.
Men enligt forskningen finns inget så enkelt samband.
Tvärtom visar den forskning som finns enighet kring ekonomiska belöningars
underordnade betydelse för anställdas arbetsmotivation. Andra
arbetsplatsvillkor som exempelvis arbetsklimat, de anställdas inflytande
i arbetet och ledarskap har större betydelse. Det finns med andra ord
inget stöd för den idag så spridda uppfattningen att individuell lönesättning
leder till högre arbetsmotivation bland anställda och därmed också
till bättre produktivitet och verksamhetsresultat.
risk för sämre samarbete och lärande i grupp
Det finns ingen forskning som säger att individuell lönesättning främjar
samarbete och lärande i grupp. Snarare pekar forskningsresultaten på
att individuella belöningar kan bidra till att försämra relationerna inom
68 69