Individuell lön - lönar det sig?

kvinnorna tycker. Från männens och chefernas perspektiv är jämställdheten
god eftersom de inte missgynnas själva (Sverke m fl 2005).
Av en undersökning från TCO (Arbete och välfärd 2003) framgår emellertid
att kvinnor förbereder sig bättre än män inför sina lönesamtal. Men
”att döma av tillgänglig lönestatistik har detta ännu inte medfört några
påtagliga resultat” på kvinnornas lönekonton, enligt undersökningen.
Ekonomerna Calmfors och Richardsson för i sin studie av landstingsektorn
fram tanken att den decentralisering av lönebildningen som
skett där, och som gynnat sjuksköterskorna, inneburit en ”jämställdhetsvinst”.
Författarna ser det som en mer effektiv metod att utjämna löneskillnader
mellan kvinnor och män än lagstiftning. Men när det gäller
sjuksköterskornas påtagligt goda löneutveckling är frågan hur mycket
som beror på den individuella lönesättningen och hur mycket som är en
effekt av deras efterfrågade position på marknaden.
Brist på genusperspektiv
Överlag tvingas vi konstatera att forskning om lönebildning lider stor
brist på kvalificerat genusperspektiv, både ur ekonomisk och beteendevetenskaplig
synvinkel.
Sammanfattande slutsatser
Av de fakta och resonemang vi presenterat i denna bok framgår med all
önskvärd tydlighet hur komplex och komplicerad frågan om individuell
lönesättning är både ur forskningssynpunkt och vid praktisk tillämpning.
Även det faktum att många anställda säger sig vilja ha individuell
lönesättning men samtidigt också är missnöjda med den, tyder på att det
finns en hel del att fundera över, förändra och förbättra.
Outforskat område
Det som kanske förvånat oss mest i sökandet efter svaren på våra frågor
är att fenomenet individuell lönesättning är så outforskat. Detta trots att
det funnits inom den privata tjänstesektorn sedan länge. Med tanke på lönebildningens
betydelse för samhällsekonomin kunde man ju tänka sig
att såväl arbetsgivare och fackliga organisationer som myndigheter och
forskare velat göra några utvärderingar av den individuella lönesättningens
effekter på arbetsliv och ekonomi. Inte minst kunde man förvänta
sig att parterna inom den offentliga sektorn velat se några konsekvenser
och resultat av den individuella lönesättningen inom privat sektor i samband
med införandet av denna princip på de egna arbetsplatserna. Några
sådana har dock inte funnits att tillgå och har tydligen inte heller efterfrågats.
Här har praktiken sprungit långt före teorin. Övertygelsen att detta
är den rätta vägen att gå har uppenbarligen inte med empiriska studier
66 67