Individuell lön - lönar det sig?

Vad säger forskningen?
mot bakgrund av lönebildningens betydelse för samhällsekonomin,
och det faktum att vi i Sverige har lång erfarenhet av individuell
lönesättning inom det privata näringslivet, skulle man kunna tro att det
forskats en hel del om den individuella lönens effekter på effektivitet,
produktivitet och ekonomisk tillväxt. Efter research tvingas vi dock konstatera
att det i stort sett är ett outforskat område inom både national-
och företagsekonomi (Ryman 2004). Detsamma gäller förekomsten av
beteendevetenskaplig forskning om den individuella lönesättningens
effekt på arbetsmotivation och prestation. Detta trots att dess förmodade
positiva effekt på anställdas lust att arbeta ofta framförs som argument
för dess införande. Med tanke på den snabba spridningen av individuell
lönesättning inom offentlig sektor kunde man kanske också förvänta sig
att arbetsmarknadens parter själva gjort några studier om den individuella
lönesättningens effekter, innan man började införa denna modell i större
skala. Men några sådana utredningar tycks inte ha gjorts, möjligtvis med
undantag för Saco som 2003 presenterade rapporten Den nya lönebildningen
– en analys av lönebildningen för akademiker och Kommunal med
sin rapport Lön för mödan? samma år. Nu i år har även studien Bättre lön i
staten, om statligt anställdas inställning till bland annat individbaserad lön,
färdigställts på uppdrag av Offentlighetsanställdas förhandlingsråd.
Svaren på varför det inte forskas mer på ekonomiska effekter av individuell
lönesättning varierar. En forskare i nationalekonomi framhåller
46 47