Individuell lön - lönar det sig?

inte fått, lönepåslag var dåliga eller uteblev helt. Många lönesättande
chefer visste inte vad deras medarbetare gjorde och ännu mindre hur
de utförde sitt arbete.
Bland kommunalt anställda ifrågasätts den individuella lönesättningens
legitimitet på fem punkter (Strandås 2003):
> den praktiska tillämpningen av kriterierna
> avsaknaden av regler
> chefernas förutsättningar och förmågor
> ”snedsitsar” 7 skapar problem
> mycket arbete för lite pengar
framför allt handlar missnöjet om att lönesamtalen inte fungerar
och chefernas oförmåga att klara av ett individuellt lönesystem.
I den färska studien av statligt anställdas uppfattning om lön, motivation
och arbetsvillkor (Sverke m fl 2005) får lönerättvisan inga höga
betyg (2,41 på en 5-gradig skala). Möjligheterna att påverka sin lön får
ännu lägre betyg (2,23). Detta trots att arbetsklimatet överlag uppfattas
som ganska gott.
Hur utbrett missnöjet med individuell lönesättning är vet vi inte.
Allra minst bland privatanställda tjänstemän, trots att det är den grupp
som har längst erfarenhet av systemet. Vi vet inte heller mycket om hur
7. Tidigare misstag, orättvisor eller andra felaktigheter i lönesättningen.
lönesättande chefer ser på den individuella lönesättningen. Vad vi vet är
att det finns företag inom industrin som på grund av missnöje (bland
arbetare) med systemet har övergivit den individuella lönesättningen.
I stället har man infört lönesystem som tar hänsyn till hur de enskilda
arbetarna utvecklas i jobbet med avseende på arbetskraven. Ett exempel
på detta är det tidigare nämnda komponentföretaget Haldex (Bergström
och Nilsson 2000).
44 45