Individuell lön - lönar det sig?
Individuell lön - lönar det sig?
Individuell lön - lönar det sig?
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Elizabeth Neu (doktorand vid företagsekonomiska inst.<br />
Uppsala universitet)<br />
Johan Tengblad (Statsanställdas förbund)<br />
Margareta Petterson (Metall)<br />
Katarina Novak (Medlingsinstitutet)<br />
Anne-Marie Egerö (Medlingsinstitutet)<br />
Catharina Dahl (chef)<br />
Jan Wallenberg (forskare vid Arbetslivsinstitutet)<br />
Tommy Öberg (näringslivsjournalist )<br />
För <strong>det</strong> färdiga resultatet har vi författare givetvis <strong>det</strong> fulla ansvaret. Vår<br />
förhoppning är att denna bok blir ett nyttigt bidrag i den svåra konsten<br />
att sätta <strong>lön</strong>.<br />
Stockholm i maj 2005<br />
Tommy Nilsson<br />
Annbritt Ryman<br />
Varför denna bok?<br />
på senare tid har <strong>det</strong> skett en snabb förändring av <strong>lön</strong>ebildningen<br />
i stora delar av svenskt arbetsliv. Fenomenet ”individuell <strong>lön</strong>esättning”<br />
har spritt <strong>sig</strong> med raska steg. Inte minst inom offentlig sektor har man<br />
under loppet av en dryg tioårsperiod gått från i huvudsak centralt uppgjorda<br />
och generella <strong>lön</strong>eavtal till lokala och till viss del även individuella<br />
<strong>lön</strong>euppgörelser. Där har de lokala parterna nu möjlighet att påverka<br />
<strong>lön</strong>eutrymmet och dess fördelning på individer för samtliga anställda.<br />
Motsvarande siffra för privat sektor är 71 procent enligt Medlingsinstitutets<br />
rapport för 2004.<br />
Utvecklingen är värd att studera både ur samhälls- och individperspektiv.<br />
Med tanke på <strong>lön</strong>ebildningens centrala roll för samhällsekonomin<br />
är <strong>det</strong> intressant att se vilka drivkrafterna är bakom införan<strong>det</strong> av<br />
individuell <strong>lön</strong>esättning och vilka effekter den förväntas ha. I allt fler <strong>lön</strong>epolitiska<br />
deklarationer och avtal uttrycks en tro på att den individuella<br />
<strong>lön</strong>esättningen bidrar till bättre arbetsmotivation hos de anställda, som i<br />
sin tur leder till högre produktivitet, bättre verksamhetsresultat och ökad<br />
ekonomisk tillväxt för hela samhället. Exempelvis uttrycker företagens<br />
intresseorganisation Svenskt Näringsliv sin syn på en modern <strong>lön</strong>ebildning<br />
som ”ett sätt att i företaget motivera medarbetarna till bättre<br />
resultat, som täcker <strong>lön</strong>epåslagen” (Svenskt Näringslivs strukturrapport<br />
2001). Liknande tankegångar återfinns även inom den offentliga sektorn,<br />
4 5
Change language