Individuell lön - lönar det sig?

duglighet (individuell kompetens och beteende)
självständighet i arbetet
samarbetsförmåga
initiativförmåga
problemlösningsförmåga
kreativ förmåga
empatisk förmåga (omsorgsarbete)
m fl.
Marknadskrafter 5
Relationen mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft.
det är faktorerna prestation och duglighet och bedömningen
av dessa som utgör den stora utmaningen i den individuella lönesättningen.
Detta eftersom de berör den enskilde medarbetarens personliga
färdigheter, förmågor och ibland till och med egenskaper. Hur de tolkas
och uttrycks i mer konkreta lönekriterier varierar högst betydligt från
5. Apropå marknadskrafternas inverkan vill vi peka på en studie av marknadskrafterna
och lönebildningen i landsting och regioner (Calmfors och Richardson 2003) där
författarna framför tanken att marknadskrafterna egentligen inte är något som kan
ses som en separat påverkansfaktor utan är den mekanism som väger samman
andra faktorer som ålder, anställningstid, meriter, prestation och duglighet.
verksamhet till verksamhet. I viss produktion mäts individens prestationer
i antal sålda produkter, antal order, antal tillverkade felfria produkter
etc. I tjänsteproduktion är det dock ofta svårt att kvantifiera prestationer
på samma sätt, till exempel vid personaladministrativt arbete, i undervisning
eller i olika typer av servicearbeten. När prestationer är svåra att
mäta måste de bedömas. Detta gäller i ännu högre grad begreppet duglighet
6 (ibland används även begreppet skicklighet), vilket nästan aldrig kan
kvantifieras eftersom det handlar om hur något görs, inte vad som görs.
Sätten att identifiera, benämna och bedöma medarbetares prestationer
och duglighet varierar därför stort mellan olika typer av verksamheter.
Duglighet har stor betydelse
På grund av svårigheterna med att låta sig kvantifieras och mätas tillhör
begreppet duglighet det mest problematiska att omvandla till konkreta
och begripliga lönekriterier. Det har därför också blivit de mest omdebatterade.
Både arbetstagare och arbetsgivare verkar dock vara överens om
att kriterier som är kopplade till denna faktor ska ha stor betydelse vid
lönesättningen. Företrädare för arbetsgivarsidan har länge argumenterat
för att duglighet ska få genomslag i lönekuvertet och enligt en undersökning
som gjorts av LO och SCB gemensamt anser även en överväldigande
majoritet av medlemmarna i LO-, TCO- och Sacoförbund att ”skicklighet
i arbetet” ska väga tungt vid lönesättning (se diagram sida 22).
6. Istället för duglighet används i dagligt tal ofta begreppet ”kompetens”. Detta är dock
ett vidare begrepp som till viss del även kan omfatta prestation och utbildning. Därför
använder vi fortsättningsvis termen duglighet som bättre avgränsar vad som avses.
18 19