Gårdar och bosättningar i ett tättbebyggt förhistoriskt Kallerstad, Inför ...

Riksantikvarieämbetet, UV Öst utförde under fältarbetssäsongen 2009 tre 

arkeologiska slutundersökningar i ett område nära Kallerstads gård i Linköping. 

Undersökningarna föranleddes av att Linköpings kommun projekterade för en 

ny brandstation och nya tillfartsvägar. Undersökningarna resulterade i att tre 

boplatsområden från framför allt äldre järnålder påträffades. Dateringarna och 

tyngdpunken av boplatsernas mest intensiva perioder faller inom århundradena 

mellan 500 f Kr till cirka 400 e Kr. Totalt kunde tre långhus med säkerhet konstateras 

men rester efter ytterligare några långhus indikerades av en mängd stolphål på de 

hårt plöjda åkrarna. Dateringarna från boplatserna visade också att det finns hus 

från ännu äldre perioder på platsen. En förmodad gavel gav en datering från 

övergången mellan sten- och bronsålder. Två stensträngar och en väg undersöktes 

också där vägen och stensträngarna utgjort fägator under olika tider i riktning 

mot ett än idag öppet vattenhål. Sammantaget indikerar de påträffade husen 

att Kallerstad varit mer tättbefolkat under äldre järnålder än vad det är idag. 

UV RAPPORT 2012:201 

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH SÄRSKILD UNDERSÖKNING 

Gårdar och bosättningar i ett 

tättbebyggt förhistoriskt Kallerstad 

Inför byggande av ny brandstation och nya tillfartsvägar 

Östergötland 

Linköpings stad och kommun 

Inom fastigheten Kallerstad 1:1 

RAÄ 431, 430 (Linköping) boplatser 

Dnr 423-01862-2008 (su omr 3), 423-03436-2008 (su omr 1), 

422-01705-2009 (fu omr 2, RAÄ 431), 423-03366-2009 (su omr 2, RAÄ 431) 

Johan Stenvall

UV RAPPORT 2012:201 

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH SÄRSKILD UNDERSÖKNING 

Gårdar och bosättningar i ett 

tättbebyggt förhistoriskt Kallerstad 

Inför byggande av ny brandstation och nya tillfartsvägar 

Östergötland 

Linköpings stad och kommun 

Inom fastigheten Kallerstad 1:1 

RAÄ 431, 430 (Linköping) boplatser 

Dnr 423-01862-2008 (su omr 3), 423-03436-2008 (su omr 1), 

422-01705-2009 (fu omr 2, RAÄ 431), 423-03366-2009 (su omr 2, RAÄ 431) 

Johan Stenvall 

Gårdar och bosättningar i ett tättbebyggt förhistoriskt Kallerstad 1

Riksantikvarieämbetet 

Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst) 

Roxengatan 7 

582 73 Linköping 

Tel 010-480 81 40 

Fax 010-480 81 73 

e-post uvost@raa.se 

e-post fornamn.efternamn@raa.se 

www.arkeologiuv.se 

© 2012 Riksantikvarieämbetet 

UV Rapport 2012:201 

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744. 

Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2012-09-05. Dnr 601-2012/3516. 

Grafisk form Britt Lundberg 

Kartografi Lars Östlin 

Foto Johan Stenvall 

Tryck/utskrift E-print, Stockholm 2013 

Omslagsbild Undersökningsområde 3 framschaktat i sin helhet. Längst till vänster kan husområdet 

skönjas och vid grävmaskinen syns stensträngarna. Från väster. Foto Johan Stenvall. 

2 Gårdar och bosättningar i ett tättbebyggt förhistoriskt Kallerstad

Innehåll 

Sammanfattning 5 

Bakgrund 7 

Syfte 7 

Kulturmiljö, fornlämningsmiljö och topografi 7 

Tidigare undersökningar 9 

Frågeställningar 9 

Metod och genomförande 11 

Resultat, område 1, slutundersökning inom del av RAÄ 430 11 

En boplats från äldre järnålder 11 

Bronsålderslämningar 15 

Fyndmaterialet, område 1 15 

Resultat, område 2, förundersökning och slutundersökning inom del av RAÄ 431 16 

En gård från romersk järnålder 16 

Kulturlager och härdar på gårdstunet 19 

Samma gårdsbebyggelse? 19 


Resultat, område 3, slutundersökning inom del av RAÄ 431 21 

Stensträngen och vägen 21 

Husområdet 26 

Allmänt om områdets hustolkning 29 

Djurhållning i husen? 30 

Hus 1 – det yngre huset 31 

Hus 2 – det äldre huset 31 


Makroprover 35 

Kallerstad – tätort under äldre järnålder 36 

Åtgärdsförslag 39 

Referenser 40 

Litteratur 40 

Arkiv 41 

Kartor 41 

Administrativa uppgifter 42 

Bilaga 1. Kalibrerade 14C-analyser 43 

Bilaga 2. Makrofossilanalyser 44 

Bilaga 3. Vedartsanalyser 45 

Bilaga 4. Anläggningslistor 49 

Bilaga 5. Fyndlistor 67 

Motala 

Vadstena 

Skänninge 

Mjölby 

Motala ström 

Svartån 

Linköping 

Stångån 

Norrköping 

Söderköping 

Fig 1. Karta över Östergötland med 

undersökningsplatserna markerade. 


± 

Fig 2. Utdrag ur Gröna kartan med undersökningsområdena markerade. Skala 1:50 000. 


Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, är en uppdragsfinansierad del 

av Riksantikvarieämbetet som i huvudsak genomför arkeologiska undersökningar efter beslut enligt 

Lag (SFS 1988:950) om kulturminnen m m. Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i 

form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten 

har ingen myndighetsfunktion. 

Arkeologisk förundersökning och särskild undersökning 

Gårdar och bosättningar i ett tättbebyggt förhistoriskt Kallerstad 

Sammanfattning 

Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Öst, utförde under perioden 

juni–november 2009 en arkeologisk förundersökning och tre arkeologiska slutundersökningar 

(särskilda undersökningar) i närheten av Kallerstads gård, inom fastigheten 

Kallerstad 1:1, Linköpings stad och kommun, Östergötland. Undersökningarna föranleddes 

av att Linköpings kommun planerade att bygga en ny brandstation och nya tillfartsvägar. 

Den nya detaljplanen och nybyggnationen berörde delar av två kända fornlämningsområden, 

RAÄ 430 och RAÄ 431 (Linköping). 

Undersökningsområdena utgjordes av förhistoriska boplatslämningar och benämndes 

område 1 (del av RAÄ 430), område 2 (del av RAÄ 431) och område 3 (också del av RAÄ 

430). Undersökningarna avlöste varandra och slutfördes precis före vintern 2009. Undersökningarna 

resulterade i att tre områden med förhistoriska boplatslämningar dokumenterades, 

undersöktes och togs bort. Vart och ett innehöll områdena lämningar i form av 

stolp hål, härdar, gropar, mindre stenläggningar, kulturlager och lämningar efter flera 

långhus. Alla områden var snarlika men hade ändock skillnader i både tid och rum. Ett 

område innehöll också stensträngar och en väg. 

Område 1 omfattade en cirka 2300 m 2 stor yta med lämningar som till största delen 

bestod av stolphål, härdar och gropar. Andra lämningstyper påträffades också; bland annat 

några stenläggningar, kokgropar och del av en väg. Totalt påträffades minst 75 stolphål 

inom område 1 men de flesta låg förhållandevis glest och spritt. På grund av detta har inga 

säkra huskonstruktioner kunnat konstateras. Däremot tyder placeringen av dem att det 

funnits flera hus på platsen och att dessa förmodligen varit ekonomibyggnader. En möjlig 

gavel från ett långhus hittades. Stolphålen utgjorde en rundad östlig gavel av samma konstruktion 

som ett av husen som hittades vid SAABundersökningen 2002 (Linköpings 

flygplats). Det möjliga husets gavel i Kallerstad daterades till övergången mellan senneolitikum 

och äldre bronsålder vilket också var fallet med huset på SAABområdet. Övriga 

dateringar från område 1 kom från stolphål och härdar. Totalt sju dateringar gjordes inom 

område 1, fem från slutundersökningen och två vid förundersökningen. Dessa dateringar 

tidsfäster största delen av boplatsen till perioden mellan ungefär 100–400 e Kr. Det verkar 

också vara då som området utnyttjats mest intensivt. 


Område 2 omfattade en cirka 950 m 2 stor yta med lämningar som framför allt bestod 

av stolphål och härdar. Stolphålen bildade lämningar efter åtminstone ett hus som möjligtvis 

var om eller tillbyggt. Huset mätte cirka 15x6 meter och blev daterat till perioden 

omkring 100–300 e Kr, det vill säga romersk järnålder. Inom detta område daterades 

också ett stolphål som låg utanför den tydliga huskonstruktionen. Stolphålet daterades till 

förromersk järnålder, 210–40 f Kr, vilket tyder på att det funnits ett äldre hus på platsen, 

alternativt en äldre hägnadskonstruktion. 

Område 3 omfattade en cirka 1720 m 2 stor yta med lämningar som framför allt bestod 

av stolphål och härdar. Närmare 200 stolphål påträffades inom område 3 och cirka 150 

kunde konstateras härröra från ett eller flera långhus i minst två faser som förmodligen 

också byggts om eller byggts till vid något eller några tillfällen. I områdets södra del påträffades 

delar av två stensträngar och en stensatt väg. Stensträngarna och vägen är inte samtida 

men båda har lett ned mot ett vattenhål. Några enstaka gropar och delar av kulturlager 

påträffades också. 

Husområdet har daterats via sex kolprover både från stolpar och härdar. De två tidshorisonterna 

passar väl in i mönstret och husets äldsta del dateras till ungefär 150 f Kr–50 

e Kr, förromersk/romersk järnålder, och den yngre fasen till perioden 50–250 e Kr, alltså 

äldre romersk järnålder. 

Undersökningarna i Kallerstad kompletterar bilden av Linköpingsområdets östra del 

på ett bra sätt. De har både bekräftat en delvis antagen uppfattning om områdets täta 

bebyggelse under vår förhistoria men också indikerat att området förmodligen varit mer 

tättbebyggt än vi tidigare trott. Huset inom område 3 ligger på en fuktig lågpunkt i området 

och en av orsakerna till att bygga på ett sådant läge är troligtvis att detta var en av få 

platser det var möjligt att anlägga ett hus på. Dessutom finns runt de nu undersökta kullarna 

ytterligare ett boplatsområde som ännu inte undersökts. Den delen (del av RAÄ 430) 

ingår inte i den aktuella detaljplanen över nybyggnationen och kommer tills vidare att vara 

ett grönområde. 

Riksantikvarieämbetet, UV Öst, föreslår efter utförda slutundersökningar inom område 

1, 2 och 3 inga fortsatta arkeologiska åtgärder, då alla fornlämningar inom undersökningsområdena 

har tagits bort. Däremot, om detaljplanen ändras eller utökas, kan kända 

fornlämningar beröras. Både väster om område 1 och på ömse sidor om område 3 finns 

kvarliggande fornlämningar. Dessa får inte flyttas eller ändras på utan tillstånd från Länsstyrelsen. 


Bakgrund 

Linköpings kommun, Teknik och samhällsbyggnad, planerar för en ny brandstation inom 

fastigheten Kallerstad 1:1, Linköpings stad och kommun, Östergötland. Området där den 

nya brandstationen planeras ligger i stadens nordöstra utkant och ansluter till Kallerstadsleden 

(ringled) och kommer att ligga alldeles nära Kallerstad gård. Området som berörs 

av den nya detaljplanen omsluter ett par mindre uppstickande bergspartier som bland 

annat har registrerade fornlämningar, till exempel RAÄ 135, 178, 429, 442 och som i 

övrigt består av åkermark samt hagmark (fig 3). Riksantikvarieämbetet, UV Öst utförde 

under 2006 och 2007 både en arkeologisk utredning, etapp 2, och en förundersökning i 

området. Vid dessa undersökningar konstaterades flera förhistoriska boplatsområden med 

bland annat anslutande äldre vägar. Dessa boplatsområden är registrerade i fornminnesregistret 

med nummer RAÄ 430 och 431 (Linköping). Delar av dessa fornlämningsområden 

har nu dokumenterats, undersökts och tagits bort vid särskilda arkeologiska undersökningar 

(slutundersökningar) och resultatet redovisas i denna rapport. På vissa delar 

kvarligger dock fornlämning då de inte ingått i dagens detaljplan och för dessa delar 

kvarstår lagskyddet. 

Syfte 

De arkeologiska slutundersökningarna syftade till att dokumentera, undersöka och ta bort 

alla lämningar som påträffades inom respektive område. Alla lämningar undersöktes för 

att förstå funktion, tillhörighet och datering. 

Kulturmiljö, fornlämningsmiljö och topografi 

De aktuella områdena ligger mellan 300 och 500 meter söder om det historiskt kända läget 

för Kallerstads by (RAÄ 409) och inom bymarkens kända gränser (fig 3). Höjden över 

havet inom undersökningsområdena varierar mellan 39 och 45 meter och de uppstickande 

bergspartierna ligger på omkring 50 m ö h. Kallerstads by nämns första gången i historiskt 

källmaterial år 1313 och den äldsta kända kartan över byn är från år 1774 och den visar 

en tomtreglerad bebyggelse med fyra gårdar (jfr BornaAhlkvist & Tollin 1994). Området 

ligger i Kallerstads bys betesmark och mellan bytomten och betesmarken löper en väg i 

nordsydlig riktning. Området har, utifrån tillgängligt historiskt kartmaterial, använts som 

betesmark men har idag övergått till odlingsmark. 

På flera platser i närområdet, bland annat Mörtlösa, Kallerstad, Tallboda och Åby har 

omfattande undersökningar av lämningar från både förhistorisk och historisk tid utförts 

(Nilsson 2002, och där anförd litteratur). Under senare år har Åby, KallerstadMörtlösaområdet 

varit föremål för omfattande undersökningar av boplatser, odlingslämningar och 

vägar från huvudsakligen äldre järnålder (Elfstrand 2005 och 2006, Karlsson & Räf 2006, 

Lindeblad & Petersson 2008, Lindeblad & Petersson 2010, Stenvall 2010). Lägger man 

samman alla dessa insatser framstår Mörtlösa och Kallerstadområdet som ett av Östergötlands 

arkeologiskt mest väldokumenterade områden. Utgångspunkterna för bebyggelsehistoriska 

synteser är därför mycket goda och kan i kommande arbeten utvecklas. 

I undersökningsområdets närhet finns såväl förhistoriska lämningar från flera tidsperioder 

som historiskt belagda gårdslägen och bytomter. En del fornlämningar är synliga 

ovan mark som till exempel stensättningar och stensträngar. Andra ligger dolda under 

mark såsom exempelvis boplatser, kulturlager och odlingslämningar. 


! 

! ! ! 

! ! ! ! ! ! 

181:1 

! ! 

! 

! 

! 

! 

! ! ! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! ! 

! ! ! 

! 

! 

! ! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! ! 

! 

! ! 

! ! 

! ! ! 

! 

! 

! ! 

! ! ! ! ! ! !! 

! 

! ! 

! ! 

! ! 

! !!! 

! 

! 

! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! 

! ! 

! ! ! ! 

! ! 

! ! ! ! ! 

! ! ! 

! 

! 

! 

! ! 

! 

Fig 3. Översikt av området runt Kallerstad och undersökningsområdena. Kallerstads gård ligger idag vid Linköping 137:1 och på kartan syns 

även Mörtlösa gamla bytomt, Linköping 410:1, och området vid Aspegården, Linköping 342:1. Områdets kända fornlämningar är markerade. 

! 

# 

# 

Linköping 174:1-3 

! 

! ! 

! 

! 

! 

! 

! ! ! ! ! ! 

! 

! 

! 

! ! 

! ! 

! 

! ! 

! !! 

! 

! 

! 

! ! 

! ! 

# 

X 6478400 

Linköping 348:1 

! ! 

! !!! 

! !! 

! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! 

!! ! ! ! ! ! 

Linköping 446 

# 


# 



# 

# 



! 

! 

# 

! 

! ! 

! !! 

Y 1490600 





! ! 

! 

8 Gårdar och bosättningar i ett tättbebyggt förhistoriskt Kallerstad 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! ! 

! 

! 

! ! 

! ! ! ! ! ! 

# 



! 

KALLERSTAD 



Undersökningsområde 

! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! 

! 

! 



Linköping 431 Kända fornlämningar 

0 400 m 

Skala 1: 10 000 

! 

! 


# 




! 








# 

# 


! !! 

! 

! 

! 

! ! 

! 

! 

! ! 

! 




! 

! ! ! 

# 


! ! ! 


! 

! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! 

! ! ! 

# 

# 

! 

! ! 





! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! 

! ! ! ! 

! ! ! ! 

! 

! 

! 

! 

! ! 

! 

! 

! 

! 

! ! 

! ! 

! 

! 

! ! ! 

! ! 



! 

! 

! ! ! ! ! 

± 


! 

! ! 

! ! 

! ! 

# 


! 

! 

! 

! 

! 

! ! ! 

! 

! 

! 

! ! 

! 

! 

! 

! ! ! 

! ! 

! ! 

! ! ! ! ! 

! 

! 

! ! ! 


# 

# # 



# 

# 


! ! 

! ! ! ! 

! ! ! !! 

! 


! ! ! ! 


Y 1491800 

! 

! ! ! 

! ! 

! ! 




! ! ! ! 

X 6476600 

! 

! 

! ! 

! ! 

! 


! ! 

! 

! !

Tidigare undersökningar 

År 2002 gjordes en bedömning av hela planområdet inom ramen för en arkeologisk utredning 

etapp 1 (Nilsson 2002). Då gjordes en sammanställning och värdering av tidigare insatser 

och en inventering av hela området. 

År 2006 utförde Riksantikvarieämbetet, UV Öst en arkeologisk utredning, etapp 2, i 

form av sökschaktsgrävning, som berörde ett större område (Wennström 2007). Detta 

område innefattade markerna cirka 400 m norrut och cirka 300 m söderut på östra sidan 

om Kallerstadsleden. Denna utredning resulterade i att flera tidigare ej kända fornlämningar 

påträffades; två boplatsområden (RAÄ 430, RAÄ 431), två vägar av förhistorisk 

karaktär bestående av fyra vägavsnitt (RAÄ 435, 436, 440 och 441), en stenåldersboplats 

(RAÄ 432) och två möjliga gravar (RAÄ 433 och RAÄ 434). Dessutom upptäcktes en 

skålgrop (RAÄ 442) samt en stensträng vid en specialinventering av hagmark (RAÄ 429). 

Lämningarna finns redovisade på fig 3. 

2007 utfördes en arkeologisk förundersökning vid två av de nu aktuella områdena, 

område 1 och 3 (Sköld 2008). Undersökningen visade att områdena innehåller boplatslämningar 

i form av stolphål, härdar och gropar. 

Frågeställningar 

En övergripande strategi för att studera bebyggelse och landskapsutveckling i ett långtidsperspektiv 

som särskilt omfattar järnålder och historisk tid, med resultaten från arkeologiska 

undersökningar som källmaterial, har upprättats vid RAÄ, UV Öst (Lindeblad & 

Petersson 2008). Här behandlades ett område som sträcker sig från Mörtlösa till Stora 

Ullevi och omfattar ett flertal historiska byar. Viktiga frågor behandlar etablering och 

övergivande av bebyggelse. Ett särskilt fokus har lagts på det genomgripande förändringsskedet 

under yngre järnålderns början. Markanvändningen verkar ha lagts fast tidigt inom 

området (kanske redan under bronsålder eller senneolitikum). I Linköpingsområdet verkar 

markutnyttjandet ytterligare ha befästs kring tiden för Kristi födelse i och med att vägar 

anlagts och vattenhål stenskotts samtidigt som en mängd nya boplatser (gårdar) tillkommit. 

Kallerstad är en viktig del i resonemangen kring dessa skeenden. På ett övergripande 

plan kommer arbetet att infogas i de frågeställningar som nämnts ovan. 

För att kunna belysa frågor rörande bebyggelseförändringar var dateringen av boplatslämningarna 

viktig, liksom en karaktärisering av de undersökta boplatserna i socialt hänseende 

under skilda perioder. Kopplade till de övergripande frågeställningarna fanns ett 

antal frågor som berör de aktuella lokalerna och som undersökningarna syftade till att lösa: 

• Fastställa utbredning, funktion, dateringar, kronologier och inbördes relationer för 

lämningarna inom exploateringsområdet, samt deras förhållande till andra kända fornlämningar 

i närområdet. 

• Fastställa om boplatslämningarna inom exploateringsområdet är en del av RAÄ 430 

eller om de tillhör en separat enhet. 

• Undersökningarna skulle konstatera boplatsens karaktär, antal byggnader, typ av byggnader 

och byggnadskonstruktion. De skulle vidare fastställa tidshorisont på boplatsens 

utnyttjande, kontinuitet och eventuell diskontinuitet i användandet. 

• Huslämningarnas utformning och datering skulle fastställas, liksom dess funktion – 

detta inbegriper även funktionsindelning. För att kunna besvara detta inbegrep efterarbetet 

makrofossilanalyser ur framför allt stolphål. 


Y 1490950 

X 6477800 


Område 2 


0 50 m 

Skala 1: 1500 

Fig 4. Detaljkarta över undersökningsområdena och de intilliggande fornlämningarna. 



Linköping 442 # 

Område 3 

Område 1 


Y 1491150 

± 


X 6477550

Metod och genomförande 

Matjorden banades av skiktvis med grävmaskin ner till den nivå där anläggningar eller 

kulturlager fanns. Vid avbaningen användes en hjulburen grävmaskin försedd med planskopa 

och rototilt. Framrensning av påträffade arkeologiska lämningar skedde med handredskap. 

Alla lämningar, fynd och prover mättes in med totalstation (Geodimeter) och i 

Rikets nät RT 90 2,5 gon V. De flesta anläggningarna av typen härdar, stolphål och gropar 

undersöktes, dokumenterades och ritades i sektion. Utvalda anläggningar grävdes till 100% 

för hand, merparten till cirka 50% och ett fåtal dokumenterades endast i ytan (ytdokumenterade 

lämningar har noterats i anläggningslistan). Inom alla områden schaktades en andra 

omgång med maskin mot slutet av undersökningarna dels för att se om det fanns anläggningar 

som låg djupare och dels för att gräva vissa större anläggningar med maskin. Allting 

har registrerats i Riksantikvarieämbetets informationssystem Intrasis (www.intrasis.com). 

Inom område 1 och 2 påträffades endast sporadiskt med kulturlager och/eller avsatta 

lager inom huskonstruktionerna. Dessa handgrävdes med avsikt att hitta eventuella fynd. 

Fyndens exakta läge mättes in med totalstation. 

För härdar och kokgropar följdes den metodik för undersökning, provtagning och 

dokumentation som först utarbetades 1997–98 (Petersson 2004, Petersson 2006) och som 

sedan vidareutvecklats. Material för vedartsanalyser togs ur många av härdarna. Vedartsanalyser 

kan ge information om aktiviteter kopplade till härdarna, preferenser rörande 

bränsle samt ibland information rörande boplatsens omgivningar. 

Några avsnitt ur vägen undersöktes med handredskap med avsikt att studera uppbyggnad, 

andelen av skärvsten i fyllningen, eventuellt fyndinnehåll och liknande. Denna metodik 

syftade också till att närmare reda ut vägens datering vad gäller anläggning, användning 

och övergivande. 

Stensträngens datering var viktig att reda ut. Det gäller såväl anläggning, brukande som 

övergivande. Stratigrafisk metod, fynddatering samt 14 Canalys kunde bli aktuell. Det kronologiska 

förhållandet mellan stensträngen och vägen är en av tolkningsnycklarna för landskapet 

och platsen. Stensträngen togs fram i plan i sin helhet och utvalda partier, där också vägen 

fanns, undersöktes med kontextuell metod och prov för 14 Canalyser togs i utvalda kontexter. 

Resultat, område 1, slutundersökning inom del av RAÄ 430 

Område 1 konstaterades och avgränsades i och med den arkeologiska utredningen, etapp 

2 och förundersökningen som utfördes hösten 2006 och 2007 (Wennström 2007 och Sköld 

2008). Vid dessa två undersökningar konstaterades tydliga boplatslämningar i form av 

härdar, stolphål och gropar. Slutundersökningsområdet uppskattades till 1900 m 2 . Den 

totala ytan som schaktades av vid slutundersökningen uppgick till cirka 2300 m 2 . 

Vid slutundersökningen var målsättningen att få fram alla lämningar till det aktuella 

boplatsområdet och undersöka dessa. Mot östra delen av undersökningsområdet avgränsades 

ytan av den fastighetsgräns som löper utmed och omkring höjden. Det är troligt att 

boplatsområdet fortsätter västerut, delvis upp mot höjden. Höjdläget har inte ingått i 

denna undersökning och är markerad som naturområde på den nya detaljplanekartan. 

En boplats från äldre järnålder 

Vid slutundersökningen av område 1 påträffades en boplats innehållande rester efter hus 

med tillhörande aktivitetsområde (fig 4 och 5). Lämningarna utgjordes till största delen av 

stolphål (75 st), gropar (18 st) och härdar (16 st), men även andra lämningar såsom mindre 


808 

X 6477600 

829 

839 

1665 

914 

923 

1712 

980 

903 

955 

1245 

2261 

Fig 5. Område 1 med alla påträffade lämningar. 

2139 

1467 

1768 


Y 1491100 

2944 

1222 

971 

864 

855 

2608 

1458 

1277 

1834 

2252 

2547 

1311 

938 

946 

2561 

2276 

1119 

1173 

1748 

2298 

1728 

1423 

1003 

1436 

1206 

2500 

2536 

1488 

2425 

1603 

2384 

2117 

2198 

2127 

2222 

2216 2228 

2284 

1341 

1381 

1413 

1800 

1825 

1372 

1394 

2244 

1789 

1552 

2311 

2363 

2393 

2403 

2104 

2513 

1648 

1625 

1615 

1637 

1561 

2092 

1541 

2524 

1855 

2438 

2057 

2635 

2321 

2075 

1896 

2353 

2034 

1913 

1870 

2338 

2450 

2045 

1904 

Y 1491120 

2762 

1990 

1922 

1878 

2023 

X 6477550 

2655 

2678 

2774 

2786 

1934 

2646 

2732 

1976 

0 10 m 

Skala 1: 300 

2797 

2694 

1943 

2742 

2705 

2460 

1955 

2717 

2835 

2813 

Schakt 

2855 

1966 

Stolphål 

Käpphål 

Härd 

Grop 

Kokgrop 

Brunn 

Ränna 

± 

Konstruktion 

Väg 

Stenläggning 

2892 

2872 

2970

Fig 6. Översikt av västra delen av område 1. Där Britt och Mats står ligger lämningarna efter stolphålen 

till den eventuellt rundade gaveln från ett långhus, några av de stora härdarna och stolphålen från 

någon form av hägnad. Siluetten av Linköping syns i bakgrunden. Från öster. FOTO JOHAN STENVALL. 

stenläggningar, kokgropar, käpphål, del av förmodad väg, en ränna och en brunn. Stolphålen 

indikerade att huslämningar fanns på platsen men området var hårt plöjt och har 

innehållit några markfasta större stenar som sprängts i modern tid. På grund av detta var 

det tydligt att området skadats och var bitvis fragmenterat (fig 6). Därav har inga säkra 

huskonstruktioner identifierats men de kvarvarande stolphålens placering inom ytan pekar 

ändå mot att det stått hus på platsen. Till exempel skulle stolphålen A1712, 903, 2547, 

946, 955, 971 och 980 kunna bilda rester av en östlig rundad gavel av ett långhus (fig 5). 

Och i den nordvästra delen kan stolphålen A2311, 2363, 2393, 2425, 2244, 2500, 2269, 

2261, 2252 och 2139 bilda rester av vägglinje och gavel i ett långhus som ligger i nordsydlig 

riktning på områdets högre punkt. Stolparna A2403 och 2438 kan indikera en för stärkt 

dörröppning. Det var också tydligt att här, mot områdets högsta punkt, har modernt och 

äldre tiders jordbruk förstört delar av lämningarna. 

Intill några av härdarna var det också tydligt att vissa stolphål utgjort konstruktioner 

för dem, såsom ställningar eller i form av skydd eller möjligtvis hägnat in härdområden 

(fig 5). Till exempel är det troligt att stolparna A1561, 1603, 1615, 1467, 1423, 1488, 1648, 

1625 och 1637 har att göra med antingen en konstruktion i form av en ställning intill 

härdarna A1003, 1173 och 1119 eller att härdarna avskärmats mot andra delar av området. 


Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] 

LTL3159A, A518, FU Omr 1 1684±35BP 

LTL3163A, A773, FU Omr 1 1761±45BP 

Ua-29542, A2276, Omr 1 1827±30BP 

Ua-29543, A2438, Omr 1 1764±30BP 

Ua-29544, A980, Omr 1 3546±30BP 

Ua-29545, A1943, Omr 1 1694±30BP 

Ua-29546, A2338, Omr 1 1679±30BP 

4000CalBC 3000CalBC 2000CalBC 1000CalBC CalBC/CalAD 1000CalAD 

Calibrated date 

Fig 7. Resultatet av 14C-proverna från område 1. 

Atmospheric Spritt data inom from Reimer slutundersökningsområdet et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob fanns usp[chron] tydliga stolphål. De bildade inga uppenbara 

LTL3159A, konstruktioner A518, FU Omr men 1 1684±35BP av karaktären att döma, i form av exempelvis tydligt stenskodda 

stolphål, tillhörde många av dem huskonstruktioner. Många var dessutom förhållandevis 

kraftiga, LTL3163A, vilket A773, också FU Omr tyder 1 1761±45BP på att det kan ha funnits större konstruktioner. 

Områdets lämningar pekar mot att området varit ett aktivitetsområde i anslutning till 

Ua-29542, A2276, Omr 1 1827±30BP 

en boplats som sannolikt fortsätter mot väster upp på höjden som idag ligger utanför 

undersökningsområdet. Ua-29543, A2438, Omr 1 1764±30BP De huskonstruktioner som funnits här pekar också mot att det 

förmodligen inte varit permanenta boningshus utan snarare i form av ekonomibyggnader. 

Härdar, Ua-29544, till exempel, A980, Omr bör 1 3546±30BP ligga innanför stolphålsansamlingar men dessa låg inom område 1, 

spritt eller i mindre kluster. Fyndmaterialet var mycket sparsamt och pekar inte tydligt 

Ua-29545, A1943, Omr 1 1694±30BP 

mot att husen varit långlivade (se även kapitlet ”Fyndmaterialet, området 1”). Alternativt 

kan Ua-29546, områdets A2338, sentida Omr 1 odling 1679±30BP förstört så pass mycket av lämningarna att de tydliga tecknen 

på långvarig boplats försvunnit. 

Totalt sju kolprover har analyserats från område 1, fem vid slutundersökningen och två 


vid förundersökningen (bilaga 1, fig 7). Tre av dem var tagna i härdar, tre från stolphål och 

ett prov från en kokgrop. Sex av proverna daterar boplatsen till perioden mellan 120–430 

e Kr och flera av proverna tyder på en tyngdpunkt mot slutet av romersk järnålder. Precis 

som inom område 2 (del av RAÄ 431), där ett hus påträffades indikerar ett par dateringar 

från stolphålen en äldre fas, förmodligen anläggningsfasen, medan proverna från härdarna 

tyder på områdets sista användning. På samma vis verkar den tidiga byggnationsfasen inom 

område 1 att ligga mellan 100–200 e Kr och områdets sista användning runt 400 e Kr. 

Härden, A1943, överlagrade (det vill säga var yngre än) den påträffade vägen A2970. 

Det betyder att vägens sista användningstid kan bestämmas med hjälp av härden. A1943 

daterades till 250–420 e Kr (Ua29545, 2sigmas kalibrering), och indikerar således att 

vägen förmodligen inte användes eller att den inte anlades under den tid då boplatsen 

uppvisar flest dateringar; alternativt användes vägen endast under en kort period. 

Strax norr om det lilla härd och gropområdet i söder (t ex vid A1119, A1277) påträffades 

flera stolphål (A1712, 903, 2547, 946, 955, 971 och 980). Som tidigare nämnts bildar 

dessa stolphål vad som kan tolkas vara en östlig, rundad gavel till ett långhus (fig 5). Stolphålet, 

A980, som ingår i denna konstruktion daterades till övergången mellan senneo litikum 

och äldsta bronsålder, ungefär 1980–1770 f Kr (Ua29544, bilaga 1, fig 7). 

4000CalBC 3000CalBC 2000CalBC 1000CalBC CalBC/CalAD 1000CalAD 


Bronsålderslämningar 

Vid en undersökning som företogs i början av 1990talet av WickmanNydolf, cirka 200 

meter väster om det nu aktuella undersökningsområdet, påträffades fyra långhus, RAÄ 

326:1–3 (fig 3) (WickmanNydolf 1999). De flesta dateringarna från denna undersökning 

var från romersk järnålder men från ett stolphål i hus 4 indikerades att det fanns en äldre 

fas. Detta stolphål daterades till ett ganska brett spann mellan äldre och yngre bronsålder 

(ca 1200–350 f Kr). Dateringen från dagens undersökning i jämförelse med RAÄ 326 

stämmer inte helt överens men indikerar dock att det inom Kallerstadsområdet finns 

lämningar från bronsåldersboplatser som föregår järnåldersboplatserna. 

Ett annat närliggande exempel är en huslämning som påträffades 2002 vid undersökningarna 

inför utbyggnad av SAABfältet (Linköpings flygplats). Där undersöktes framför 

allt flera stora gravfält och stratigrafiskt under dessa påträffades en del äldre lämningar 

i form av stolphål, härdar och andra typer av anläggningar. Stolphålen som påträffades 

inom RAÄ 125 bildade minst ett hus (Menander & Molin 2003:19f ). Huset hade 

en tvåskeppig konstruktion med en mittstolpsrad, ett så kallat mesulahus. Det var cirka 

5–6 m brett och drygt 20 m långt och även detta hus hade en rundad gavel i öster. Detta 

långhus ligger endast cirka 1000 m sydöst om undersökningsområdet i Kallerstad. Detta 

var förmodligen en av de närmsta granngårdarna. Långhuset blev daterat till övergången 

mellan senneolitikum till äldre bronsålder, alltså samma som det äldsta huset inom område 

1 i Kallerstad. 

Område 1, var tydligt avgränsat öster och söderut. Lämningarna låg uteslutande på 

den del där marken börjar höja sig och inga lämningar påträffades på de lägre eller de flacka 

partierna. Sammanfattningsvis kan området karakteriseras i följande punkter: 

• Boplatsens lämningar ligger uteslutande på höjden. 

• Boplatsens centrala del ligger förmodligen runt den högsta delen av höjden, strax väster 

och norr om det aktuella undersökningsområdet. 

• Lämningarna har perifer karaktär, alternativt är höjden mycket sönderodlad. 

• Boplatsen dateras i huvudsak till romersk järnålder, cirka 100–400 e Kr. 

• Boplatsen har även lämningar från äldsta bronsålder. Liknande lämningar har påträffats 

i närheten och vid SAABundersökningarna 2002. 

Fyndmaterialet, område 1 

Fyndmaterialet från slutundersökningen inom område 1 var mycket sparsamt. 35 fyndposter 

har registrerats varav 30 är av kategorin järn (bilaga 5). Järnföremålen hittades 

framför allt i plogskiktet när åkerytan avsöktes före schaktning med hjälp av metalldetektor. 

De flesta järnföremålen var av kategorierna hästskosömmar, spikar eller oidentifierade 

järnföremål. De flesta kunde också konstateras vara av yngre karaktär. Metalldetekter ingen 

utfördes av Mats Pettersson. 

De övriga föremålen kunde hänföras till vanliga boplatsfynd från äldre järnålder i form 

av keramikbitar, en malstenslöpare och bränd lera. Ett flintavslag hittades också som 

skulle kunna indikera boplatsområdets äldsta fas, kanske bronsålder eller yngre stenålder 

(neolitikum). 

Fyndfattigheten från område 1 kan kanske ses som en bekräftelse på områdets perifera 

läge. Det var inte boplatsens centrala del utan innehöll förmodligen, som tidigare nämnts, 

ekonomibyggnader, som exempelvis förråd. 


Resultat, område 2, förundersökning och slutundersökning 

inom del av RAÄ 431 

Vid förundersökningen togs 12 schakt eller ytor upp. Längst ned i söder, närmast befintlig 

väg, Kallerstadsleden, påträffades i två schakt flera lämningar i form av härdar och stolphål. 

Någon enstaka grop och del av ett kulturlager påträffades också. Lämningarna var tydligt 

förhistoriska och verkade begränsa sig till områdets södra del. Inom en förhållandevis 

avgränsad del av undersökningsområdet, cirka 8x12 meter påträffades tolv stolphål, varav 

de flesta var stenskodda, och fyra härdar. Flera av stolphålen låg på rad varför det också 

var tydligt att de påträffade lämningarna härrörde från en eller flera huskonstruktioner. 

Cirka tio av dessa undersöktes vid förundersökningen vilka till karaktären indikerade att 

de tillhörde samma konstruktion. Stolphålen hade alla samma eller likartad struktur, djup 

och innehåll. 

Norröver förundersökningsområdet grävdes tio schakt med cirka 5 meters bredd. Sex 

lämningar påträffades men dessa låg spritt och utgjordes av enstaka anläggningar i form av 

ett par stolphål, en grop, en härd och en eventuell rest av en hålväg. Lämningarna norrut 

indikerade ingen förtätning av boplatsen utan tvärtom, att boplatslämningarna avtar 

norrut för att helt upphöra cirka 100 meter ifrån boplatsområdet och huset i söder (jämför 

Wennström 2007:20ff ). 

På grund av huslämningarna i söder och det fåtal lämningarna som påträffades i områdets 

norra del bestämdes efter samråd med Länsstyrelsen att husområdet skulle undersökas 

i sin helhet vid en slutundersökning (särskild undersökning). Den norra delen 

lämnades utan ytterligare undersökningar. 

En gård från romersk järnålder 

Vid slutundersökningen öppnades ytterligare 600 m2 upp i avsikt att avgränsa och hitta 

alla till husområdet hörande lämningar. Det totala slutundersökningsområdet uppgick till 

cirka 950 m2 . Totalt påträffades 43 stolphål efter avbaning varav några var mindre och har 

klassats som käpp eller pinnhål (fig 8). 12 härdar påträffades inom slutundersökningsområdet 

och ett litet kulturlager (A500). Huskonstruktionen var tydlig och till den kan minst 

28 stolphål föras (fig 8). Däremot var det otydligt vilken typ av konstruktion huset haft, 

men de påträffade stolphålen tyder på en tvåskeppig konstruktion. Området är dock hårt 

plöjt och de flesta lämningarna bar plogspår. På grund av hård plöjning kan det också vara 

så att alla stolphål inte har bevarats varför det också är möjligt att huset varit treskeppigt. 

Stolphålen A261 och A1591 kan tyda på en treskeppig konstruktion där dessa i så fall 

indikerar ett bockpar. Alternativt indikerar A1591 att huset haft en mellanvägg. Huset har 

tolkats att ha haft en ingång i söder mellan stolparna A541 och A1235. Eventuellt fanns 

det också en ingång på norra sidan mellan A321 och A282, där A1561 och A1539 kan visa 

på att dörrgenomföringen förstärkts. Huset ligger i östvästlig riktning med en av långsidorna 

mot söder och mäter cirka 15x6 meter (fig 9). 

Inga daterande fynd påträffades vare sig inom eller utanför huskonstruktionen. Fyra 

malstenslöpare påträffades dock i både anläggningar och som lösfynd. Två av dem påträffades 

i stolphål, en i en härd och en som lösfynd i utkanten av schaktet. Dessa används 

dock under många århundraden varför de är osäkra ur dateringssynpunkt. Något enstaka 

fragment av keramik påträffades inom huset men gav inte heller en närmare tidshorisont. 

Sex kolprover skickades för analys. Tre var träkol från härdar och de andra tre från stolphål. 

Två av härdarna, A291 och A249, var placerade inom huskonstruktionen mot dess norra 

del. Båda kan förmodas höra till husets primära värmekälla eller där mat tillagats. Dater 


1044 

X 6477630 

Schakt 

Stolphål 

Grop 

Härd 

konstruktion 

1026 

Y 1490990 

1014 

1054 

340 

0 5 m 

Skala 1:150 

1119 

330 

1064 

1561 

1571 1581 

630 

1075 

Fig 8. Område 2 med alla påträffade lämningar vid husområdet. Huskonstruktionen är markerad med grått. 

1145 

1550 

321 

1084 

1153 

1539 

270 

1528 

282 

291 

1247 

309 

1092 

1000 

249 

261 

228 

238 

541 

551 1101 1610 

531 

1190 

1162 1172 

611 

1261 

1591 

1235 

1510 

1627 

1500 

1518 

1225 

593 

218 

500 

± 

210 

1601 

Gårdar och bosättningar i ett tättbebyggt förhistoriskt Kallerstad 17 

Y 1491005 

X 6477620 

1199 

1213

Fig 9. Översikt av husområdet med stolphålen markerade med käppar. Kallerstads gård i bakgrunden. 

Linus Hagberg dokumenterar stolphålen. Från söder. FOTO JOHAN STENVALL. 

ingarna på dessa blev nästan identiska och med två sigmas kalibrering ligger de mellan 

250–420 e Kr, således under yngre romersk järnålder (bilaga 1, Ua29385, Ua29386, fig 10). 

Den tredje dateringen av kol från härdar togs utanför huset i A1119. Den gav också en 

likartad datering på mellan 240–400 e Kr (bilaga 1, Ua29390, fig 10). 

De tre dateringarna som kommer från stolphål gav en något annorlunda datering. A340 

är ett stolphål och tolkades ligga i husets norra vägglinje. Den daterades till mellan 70–230 

e Kr (bilaga 1, Ua29387, fig 10). A1000 som tolkades vara en av de takbärande stolparna 

daterades till 120–340 e Kr (bilaga 1, Ua29388, fig 10). Stolphålens och härdarnas dateringar 

ligger dock inom rimligheten för att vara samtida och indikerar med stor sannolikhet 

husets brukningstid. Dateringar från ett stolphål brukar kunna indikera husets anläggningstid 

och dateringar från härdar brukar kunna visa på husets sista brukningstid. Det 

vill säga att dateringarna tidsfäster huset till omkring 100–300 e Kr. 

Ett stolphål, A1064, som inte verkade ingå i huskonstruktionen gav också en äldre 

datering; 210–40 f Kr, vilket motsvarar perioden förromersk järnålder (bilaga 1, Ua29389). 

Detta stolphål inklusive exempelvis A1153, 1162, 1101 och 1610 låg alldeles söder om 

den tydliga husgrunden. Dessa stolphål har tolkats höra till en äldre konstruktion där de 

eventuellt kan ingå i en hägnadskonstruktion (jämför resultat område 3). Men som tidigare 

nämnts var området hårt plöjt varför det också är troligt att vissa stolphål idag inte 

kunnat återfinnas. 



Ua-29385, A249, Omr 2 1689±30BP 

Ua-29386, A291, Omr 2 1698±30BP 

Ua-29387, A340, Omr 2 1861±30BP 

Ua-29388, A1000, Omr 2 1809±40BP 

Ua-29389, A1064, Omr 2 2118±30BP 

Ua-29390, A1119, Omr 2 1729±30BP 

1000CalBC 500CalBC CalBC/CalAD 


500CalAD 

Fig 10. Resultatet av 14 C-proverna från område 2. 


Ua-29385, A249, Omr 2 1689±30BP 

Kulturlager och härdar på gårdstunet 

Ua-29386, A291, Omr 2 1698±30BP 

Söder om huset påträffades åtta härdar som alla ligger utomhus men i husets omedelbara 

närhet. Ua-29387, Det A340, är troligt Omr 2 att 1861±30BP dessa hör till gårdens aktivitetsyta där man lagat mat eller utfört 

andra vardagliga sysslor. Det är mycket vanligt att långhus från denna period även innefattar 

en Ua-29388, söder om A1000, liggande Omr 2 aktivitetsyta 1809±40BP som brukar utgöras av härdar och gropar (jfr exempelvis 

Petersson 2006, Stenvall 2009b). 

Ua-29389, A1064, Omr 2 2118±30BP 

Strax väster om huset påträffades ett brunsvart lager som ökade i mäktighet västerut. 

Det Ua-29390, var mellan A1119, 0,1–0,4 Omr 2 1729±30BP 

m tjockt och iakttogs även i några av förundersökningsschakten 

(603, 732 och 742). Bitvis handgrävdes detta lager och schaktades i botten på flera ställen 

med 1000CalBC hjälp av grävmaskin. 500CalBC Lagret var homogent, CalBC/CalAD fyndtomt och innehöll 500CalAD inga anläggningar. 

Lagret tolkades vara ett odlingslager som Calibrated förmodligen date kan kopplas till det närliggande 

naturliga vattenhålet som idag ligger på andra sidan Kallerstadsleden (nuvarande väg), 

sydväst om boplatsen och intill den gamla allén till Kallerstads gård. Inga ytterligare undersökningar 

gjordes av odlingslagret. 

Samma gårdsbebyggelse? 

Det nu påträffade huset inom RAÄ 431 ligger ensamt på västra sidan om en av Kallerstadsområdets 

större höjder. Cirka 140 m sydöst om huset ligger boplatsområdet, område 1 

(se stycket ”Resultat, område 1”). Cirka 230 m nordöst ligger husen som påträffades inom 

område 3 (se kapitlet ”Resultat, område 3”). Likaså påträffades boplatslämningar vid utredningstillfället 

endast cirka 120 meter öster om huset (jämför Wennström 2007:10ff ). Som 

tidigare nämnts undersöktes i början av 1990talet en boplats endast cirka 120–140 m 

väster om det nu påträffade huset (WickmanNydolf 1999). Vid denna undersökning påträffades 

fyra långhus och alla daterades via 14 Cprover. Från alla fyra husen finns det 

dateringar som placerades i spannet 50–400 e Kr, det vill säga att dessa kan förmodas vara 

samtida eller delvis samtida med det nu aktuella huset. Husen från den äldre undersökningen 

och det nu aktuella huset omgärdar och ansluter till vattenhålet vilket kan indikera 

att de hör till samma enhet. Tre av husen vid 1991års undersökning var större men det är 

vanligt att det till en större enhet hör ett eller flera mindre hus (jämför t ex Petersson 2006, 

Stenvall 2009b). Ett av husen, hus 4, var till och med mycket likt det nu påträffade och 

överensstämmer väl i både mått och byggnadsteknik (WickmanNydolf 1999:32ff ). 



Fyndmaterialet från förundersökningen och slutundersökningen uppgick till totalt 16 

fyndposter (bilaga 5). Det utgörs av fyra malstenar, keramik, bränd lera, ett par bitar djurben, 

en eventuell slipsten och någon bit kvarts. Ett par odefinierade järnföremål hittades 

också. De har inte konserverats. Fyndmaterialet var sparsamt men förhållandevis typiskt 

från en äldre järnåldersboplats, både vad gäller kvantitet och kvalitet. 

Område 2 hade en välavgränsad, mindre boplats och kan sammanfattas i följande punkter: 

• Ett långhus påträffades, cirka 15x6 meter. 

• Otydlig hustyp men tydligt var huset legat. 

• Aktivitetsyta söder om huset. 

• Odlingslager i anslutning till aktivitetsytan som kan antyda samhörighet med boplatsen 

strax väster om vägen (RAÄ 326:1–3). 

• Ett fåtal fynd men vanliga kategorier. 

• Ett ganska typiskt mindre gårdstun från romersk järnålder. 


Resultat, område 3, slutundersökning inom del av RAÄ 431 

Inför slutundersökningen av område 3 ändrades placeringen av den planerade vägen. Vägen 

försköts ett 10tal meter österut och det ursprungliga slutundersökningsområdet uppgick 

till cirka 1500 m 2 . Den totala ytan som schaktades fram blev 1720 m 2 då det påträffade 

husområdet skulle tas fram i sin helhet efter samråd med Länsstyrelsen (fig 11 och 12). 

Förundersökningen av område 3, som genomfördes 2008, utfördes längs den ursprungliga 

dragningen för vägen och berörde endast en liten del av husets närområde (Sköld 

2008). I detta skede ansågs stolphålen eventuellt höra till en huskonstruktion alternativt 

hägnad. Stolphålen var endast ett fåtal. Det stora husområdet (med närmare 200 stolphål) 

påträffades först vid schaktning inför slutundersökningen. På grund av detta utökades 

området efter samråd med Länsstyrelsen och Linköpings kommun. Hela huset/husen 

skulle undersökas varför en extra yta om cirka 220 m 2 i nordöst togs upp (cirka 1500 + 220 

= 1720 m 2 ). 

Slutundersökningsområdet ligger på östra sidan om ett mindre höjdparti med berg i 

dagen. På höjden finns ett par registrerade stensträngar, RAÄ 178 och 429. Området ligger 

lågt i förhållande till omgivningen och ansluter till ett idag fortfarande öppet vattenhål. 

Genom slutundersökningsområdet löper en del av stensträngssystemet RAÄ 178 vilket 

betydde att en del av denna skulle undersökas och tas bort. Från förundersökningen var 

det känt att det intill stensträngen även fanns delar av en stensatt väg eller fägata vilken 

också skulle undersökas och tas bort vid slutundersökningen (Sköld 2008). Både stensträngen 

och den stensatta vägen förmodades vid förundersökningen ansluta till det ännu 

öppna vattenhålet i områdets sydöstra del. 

Området mellan stensträngen och husområdet i norr verkade vid förundersökningen 

endast innehålla enstaka lämningar i form av några härdar, gropar och stolphål. Observationerna, 

slutsatserna och resultatet från förundersökningen visade sig vara riktiga och 

stolphålen härrör från hägnader utanför husområdet (inte från en huskonstruktion). Härdarna 

som påträffades vid förundersökningen ligger utanför huset och hör till husets aktivitetsområde 

där man utfört hushållsnära sysslor. Kulturlagret som påträffades vid förundersökningen 

och låg intill bergskanten i väster sträckte sig inte ut till slutundersökningsområdet. 

Lagret har således inte undersökts vidare. Detta lager och övriga lämningar närmast 

berget ligger kvar och har inte undersökts vid slutundersökningen. 

Stensträngen och vägen 

Drygt 30 meter av stensträngen, RAÄ 178:1, togs fram vid slutundersökningen. På samma 

sträcka kunde den stensatta vägen konstateras, A3058 (fig 13). Stensträngen och vägens 

stenläggning rensades för hand på valda delar för att om möjligt hitta föremål eller konstruktionsdetaljer. 

På två platser sparades sektioner (profilbänkar) för att kunna dokumentera 

eventuella lager som ibland kan vara svåra att konstatera vid framschaktning och rensning. 

Dessutom grävdes två provschakt (provgropar) med grävmaskin genom vägens stenläggning 

för att dels konstatera om det fanns fler generationer av vägen och dels med förhoppning 

att göra fynd eller hitta kol under den äldsta vägen. På ett par platser lyftes även stenarna 

från stensträngen av samma anledning. 

Stensträngssystemet RAÄ178:1 består av omkring 1600 meter hägnader av sten som 

delvis omsluter den intilliggande sydöstra höjden. Här och var är det avbrott i stensträngarna 

som kan vara avsiktligt gjorda vid anläggandet eller skadade under senare tid. Den nu 

undersökta delen är endast en bråkdel av den totala konstruktionen men går under benämningen 

RAÄ 178:1. Vid slutundersökningen visade sig dock att den södra stensträngen 


Y 1491100 

X 6477800 

Fig 11. Område 3 med alla påträffade lämningar. Husområdet och den utökade delen syns i norr och stensträngarna med vägen i söder. 


Husområde 

Schakt 

Stolphål 

Härd 

Väg 

Stensträng 

Stensträng 

Y 1491140 

0 10 m 

Skala 1: 400 

X 6477850 

Väg 

Stensträng 

±

Fig 12. Översiktsbild av område 3 taget från den i sydväst om liggande bergshöjden. Nedanför berget innan 

undersökningsområdet ligger vattenhålet. Bortom grävmaskinen ligger husområdet. Kallerstads gård syns 

i bakgrunden och Linköpings stad kan anas till vänster i bild. Från SV. FOTO MARIA PETERSSON. 

hänger ihop med partiet som påträffades vid förundersökningen och fortsätter utan avbrott 

både norrut, utmed den västra höjden och söderut, utmed den sydöstra höjden (fig 3 och 4). 

Den leder också ned, mot och förbi vattenhålet. Den norra stensträngen upphör inom 

slutundersökningsområdet (fig 11 och 13). Detta tolkades vara avsiktligt konstruerat och 

stensträngen har sannolikt avlösts av en hägnadskonstruktion av trä. Detta vittnar exempelvis 

stolphålen A2378, 2328, 2319, 2310, 2292 och 2301 om. Tolkningen av husområdet 

tillsammans med stensträngarna samt hägnaderna av trä pekar tydligt mot att det söder 

om huset funnits en hägnad för gårdens djur. Dessa djur har hållits inom lågpartiet, i 

närheten av huset och har inte kunnat gå upp på den västra höjden men däremot ned till 

vattenhålet. Kanske har djuren dock haft möjlighet att beta på den sydöstra höjden. En 

alternativ tolkning av de ovan nämnda stolphålen är att de ingått i en mindre huskonstruktion, 

såsom uthus, men detta kunde ej konstateras. Om det legat ett uthus här så har även 

det kunnat fungera som del av inhägnad. 

Framför allt mellan stensträngarna i södra delen av slutundersökningsområdet kunde 

också den stensatta vägen konstateras. Vägen är stratigrafiskt äldre än stensträngarna då den 

delvis ligger under vissa av stensträngarnas basstenar. Detta bekräftades vid borttagande 

några av de i stensträngen liggande basstenar. Vägens stenläggning kunde konstateras 

under dessa. Detta förhållande framgick även vid förundersökningen, 2007 (Sköld 

2007:14ff ). Vid förundersökningen påträffades kol under en av stensträngens basstenar. 

Detta träkol daterades till vikingatid, mellan åren 890–1040 e Kr (2 sigmas kalibrering, LTL 

3161A, bilaga 1). Dateringen är intressant i sammanhanget. Det råder delade meningar om 


2134 

X 6477830 

1117 

± 

1164 

Y 1491105 

2190 

1133 

1139 

1147 

1154 

Fig 13. Södra delen av område 3 med alla påträffade lämningar. 

1231 

1217 

1210 


2212 

200005 

2221 

2230 

2241 

2369 

2348 

2256 

2395 

2250 

2358 

2282 

2273 

2378 

2319 

2338 

2615 

2310 

2301 

2328 

2572 

2615 

2615 

3043 

3140 

3058 

X 6477800 

Schakt 

Stolphål 

Härd 

Väg 

Stensträng 

Y 1491155 

5171 

4540 

3140 

0 10 m 

3140 

Skala 1: 250 

3140

stensträngars ålder och traditionellt brukar de föras till äldre järnålder men allt fler exempel 

anger att vissa stensträngar anläggs långt senare, till och med under medeltid, som exempelvis 

några av stensträngarna i Väderstad har daterats till (se vidare diskussion i Petersson 

2006 och Ericsson & Franzén 2005). 

I slutundersökningsområdets sydvästra del kunde även vägen konstateras på stensträngens 

norra och södra sida (fig 14). Detta är en tydlig indikation på att vägens stenläggning 

stratigrafiskt är äldre. Dock rör det sig om några få kvadratmeter som detta förhållande 

kunde konstateras och vägens fortsättning kunde inte dokumenteras vid slutundersökningen. 

Allt tyder på att vägen fortsätter utanför aktuellt slutundersökningsområde. Alternativt 

är vägen och stensträngarna anlagda samtidigt eller kort efter varandra, vilket dock 

dateringen från förundersökningen motsäger (se förra stycket). Endast enstaka kolbitar 

hittades i vägens fyllning och inget under de basstenar ur stensträngarna som lyftes bort. 

I östra delen av vägen grävdes några mindre ytor för hand med avsikt att hitta fynd, kol 

eller konstruktionsdetaljer. Under stenläggningen, i fyllningen påträffades kol som har 

kunnat dateras. Dateringen pekar mot att vägen anläggs någon gång efter förromersk 

järnålder, eller efter intervallet 550–200 f Kr (2 sigmas kalibrering, Ua29547, bilaga 1). 

Denna datering är områdets äldsta, vilket betyder att vägen förmodligen varit i bruk under 

husets äldsta tid men kan ha anlagts innan något hus byggdes på platsen. Hur länge den 

sedan använts är svårt att avgöra men den har sannolikt utgjort grunden till den fägata 

som under många generationer lett ned mot vattenhålet. Den norra och södra stensträngen 

som alltså anlagts senare vittnar om att just denna sträcka varit fägata med avsikt att leda 

djuren till vattnet under flera århundraden. 

Fig 14. De båda stensträngarna och den stenlagda vägen. Vägen på ömse sidor av stensträngen kan ses till höger i 

bild. Vattenhålet ligger precis vid foten av berget. Från V. FOTO JOHAN STENVALL. 


Vägen var mellan 3 och 10 meter bred och bestod till största delen av förhållandevis 

tätt lagda stenar i storleksordningen 0,06–0,1 meter, både natursten (obränd) och skärvsten 

(bränd). Enstaka stenar var omkring 0,2 meter stora. Mellan stenen fanns en mörk gråbrun 

lerblandad jordfyllning med inslag av sot, kol och enstaka djurben. Fyllningen var cirka 

0,2 meter tjock. I fyllningen/stenläggningen gjordes flera fynd av malstenslöpare vilket 

tyder på att dessa vid dumpning i vägläggningen inte brukades som redskap. Som tidigare 

nämnts är malstenslöpare ett vanligt fynd från äldre järnålder. Detta förhållande stärker 

dels dateringen av vägen och dels att den varit i bruk under tiden då hus byggts på platsen. 

Man har alltså förstärkt vägen med tillgängligt stenmaterial. 

På flera platser i närområdet har de senaste årens undersökningar visat på ett väl utbyggt 

vägnät som sannolikt bundit samman de olika boplatserna under äldre järnålder. De påträffade 

delarna av vägar tyder just på att exempelvis boplatserna vid Kallerstad, Mörtlösa och 

Aspegården varit sammanbundna med stenlagda vägar (jfr t ex Elfstrand 2006, Karlsson 

& Räf 2006, Lindeblad & Pettersson 2012 och Stenvall 2010). 

Undersökningen av vägen och stensträngen gav flera viktiga resultat och svarade på 

frågeställningarna som ställdes inför slutundersökningen: 

• Vägen anläggs under förromersk järnålder (ca 550–200 f Kr). 

• Vägen har framför allt varit avsedd som fägata och förmodligen inte transportväg. 

• Stensträngen är yngre än vägen. När den anläggs är dock svårt att avgöra men en vikingatida 

datering finns från förundersökningen. 

• Stensträngens funktion i denna del av området har varit dels en hägnad för djuren och 

dels en fägata ned mot vattenhålet. 

• Den södra stensträngen löper utan avbrott mellan höjderna medan den norra stensträngen 

upphör inom gårdens hägn där sannolikt en inhägnad träkonstruktion tagit vid. 

Husområdet 

När schaktning påbörjades i norra delen av slutundersökningsområdet påträffades ganska 

snart flera stolphål som låg mycket nära varandra och bildade parställda stolpar och stolphålsrader. 

Vid borttagande av grästorven upptäcktes också att flera stolphål låg direkt 

under grästorven. Detta är mycket ovanligt och betyder att denna del av Kallerstads betesmarker 

förblivit betesmarker sedan järnålder och att man aldrig odlat på platsen eller 

endast sparsamt! På grund av detta schaktades ungefär halva husområdet ned till tydlig 

anläggningsnivå eller där kulturlager kunde konstateras medan andra halvan endast avtorvades 

för att sedan undersökas för hand. Innan handgrävningen tog vid metalldetekterades 

hela ytan med avsikt att finna metallföremål. Denna avsökning gav endast ett fåtal 

metallföremål som inte kunnat typbestämmas. Föremålen har inte konserverats. Metalldetekteringen 

utfördes av Magnus Stibéus, Riksantikvarieämbetet, UV Öst, Linköping. 

Halva husområdet undersöktes härefter genom handgrävning av provrutor och utvalda 

jordmassor undersöktes på hackbord. Avsikten och förhoppningen var att hitta fynd från 

huset både från dess inomhusytor och utomhus. Denna undersökningsmetod genererade 

endast ett fåtal fynd. Några fragmenterade bitar av keramik, enstaka djurben och bränd 

lera. När handgrävningen var klar schaktades ytterligare en gång för att få fram begränsningar 

på stolphålen och husen. Tack vare att området varit betesmark under lång tid gick 

det att i några fall konstatera det ursprungliga stolphålsdjupet och hur mycket stenskoning 

det kan ha varit från början. Där detta gick att uppskatta var det totala stolphålsdjupet 

cirka 1 meter och stenskoningen var satt med kraftiga stenar i toppen, ca 0,15–0,2 meter, 


X 6477845 

1000 

1008 

1017 

Y 1491090 

1036 

1025 

1064 

1072 

1044 

1053 

± 

1081 

1088 

Schakt 

Stolphål 

Härd 

Grop 

1178 

1095 

Konstruktion 

Stenläggning 

Utgår 

0 5 m 

Skala 1:150 

Fig 15. Norra delen av område 3 med påträffade lämningar i den västra delen. 

1104 

1317 

1325 

1341 

1239 

1111 

1117 

1133 

1382 

1390 

1910 

1611 

1849 

1401 

6055 1645 1655 1838 

52311634 

1602 

1623 

1411 

1726 

6000 

1667 

1371 

5222 

1992 

1147 

2021 

1125 

2088 

1139 

2078 

2099 

2038 

1898 

1873 

2070 

2062 

1154 

6064 

1882 

5212 

1164 

4623 

1332 

1297 1351 

1428 

1361 

1420 

1582 

1592 

1826 

1736 

1696 

1308 

1449 

1459 

1286 

1276 

1468 1476 

1266 

1258 

6022 

1439 

1791 

1559 

1570 

1777 

1802 

1768 

1509 1497 

1550 

1540 6036 

1487 

1817 

1527 

1518 

6046 

2011 

1753 

1939 

1951 

1171 

1202 

Gårdar och bosättningar i ett tättbebyggt förhistoriskt Kallerstad 27 

Y 1491110 

4605 

X 6477820

Y 1491110 

X 6477855 

6122 ± 

4730 

4818 

4826 

4959 

5312 

4968 4979 

4987 

4808 

5027 

4631 

4835 

4718 

5322 

4738 4798 

4623 

4842 4850 

5015 

1898 

4640 

4923 

4708 

5007 

6064 

4747 

4790 

5331 

4699 

4754 

4949 

4649 

4782 

4916 

6131 

4859 

2543 

4688 

4613 

6114 

4940 

5041 

1882 

4772 

5343 

4679 6104 

5049 

5195 

4605 

1849 

4668 

2490 5203 2535 

4908 

5058 

4658 

2453 

1873 5212 

2433 

5186 

5354 

4763 

2509 

5065 

4867 

5074 

2443 

5551 

1645 1655 1838 2412 

4901 

4875 

5231 

2420 4592 

2462 

1634 

6084 

2519 

5542 

1623 

4599 

2402 

2482 

1667 

2562 

2527 5528 

5222 

1726 

1716 

2552 

5268 

2471 

1826 

1708 

4582 

5520 

1736 

1696 

5452 

5488 

5497 

1791 

6094 

5385 

4893 

1685 

5395 

1802 1777 

1677 

4884 

5506 

5572 

5561 

1550 

6036 

1768 

1753 

1939 

1925 

4570 

1968 

5364 

5404 

5415 

6046 

2070 

1817 

2062 

1154 

2038 

1951 

1164 

2134 

2120 

2163 

Fig 16. Norra delen av område 3 med påträffade lämningar i den östra delen. 

1979 

2177 

2147 

5375 


5476 

5424 

Schakt 

Stolphål 

Härd 

Grop 

Konstruktion 

Stenläggning 

Utgår 

0 5 m 

2190 

Skala 1:150 

5587 

5577 

Y 1491130 

X 6477825

och mindre i botten, ca 0,05–0,1 meter. De flesta stolphålen var nedgrävda i orörd mark 

(lera) men på sina ställen verkade det finnas mindre stolpar (troligtvis väggstolpar och innerväggar) 

som var nedgrävda i dåvarande matjordslager. Dessa var dock svåra att se vid 

schaktning och spåren försvann snabbt. Inget, av typen grundare liggande stolphål kunde 

med säkerhet dokumenteras. 

Närmare tvåhundra stolphål påträffades inom slutundersökningsområdet (fig 11, 15 

och 16). Cirka 150 av dessa härrör från husområdet, inom en yta motsvarande ungefär 

26x9 meter eller omkring 230 m 2 . Mängden av stolphål ger flera tolkningsmöjligheter och 

att huset vid åtminstone ett tillfälle byggts om, byggts till eller uppförts på nytt. Vanligtvis 

innehåller ett långhus av den här typen och från äldre järnålder upp emot cirka 70–80 

stolpar vid mycket goda bevaringsförhållanden. 

Vid fältarbetet stod det tidigt klart att det rörde sig om flera byggnader, faser eller 

ombyggnationer på en och samma plats. Ungefär i mitten av stolphålsansamlingen, med 

dragning västerut påträffades en yta med flera delvis brända stolprester och även brända 

liggande plankor (plankor A5231 och t ex stolphål A1276, 1332, 1341, 1439, 1476 och 

4754, fig 15 och 16). Detta indikerar att något av husen delvis brunnit. Långt ifrån alla 

stolpar var brända och halva husområdet hade inga tydliga spår av brand. Kol från en av 

de brända träbitarna i A5231 har daterats. Den visar att en eventuell brand kan tidsfästas 

till perioden 120–260 e Kr (Ua29560, 2sigmas kalibrering, bilaga 1). Dateringarna från 

husområdet pekar mot att platsen överges någon gång efter detta. Av områdets sju 14 Cdateringar 

är denna den yngsta. Slutsatsen blir således att det yngsta huset delvis brinner 

och efter detta flyttar eller överges gården. På 300talet finns inte längre något hus på 

platsen och dateringarna från de olika undersökningarna Kallerstadsområdet indikerar att 

de högre partierna på åkern (och förmodligen också i hagmarken) innehåller yngre boplatslämningar, 

som pekar mot att det här fanns boplatser på 400 och in på 500talet (folkvandringstid) 

(jfr Sköld 2008:19). 

Allmänt om områdets hustolkning 

Huskonstruktioner var svåra att urskilja, trots den stora mängd stolphål som husområdet 

innehöll. Under fältarbetet lades mycket tid till att tolka husstrukturerna och flera alternativa 

tolkningar gjordes. Vid flera tillfällen sattes stakkäppar eller liknande i dels vad som 

tolkades vara takbärande stolpar samt väggstolpar (fig 17). Många av stolphålen liknade 

varandra men det var ganska tydligt vilka som borde ha varit takbärande stolpar och vilka 

som varit väggstolpar. Ett problem var dock att stolphålen efter hägnaderna var mycket 

lika vissa av husens stolphål, främst liknade de väggstolpar. Dessutom påträffades flera 

mycket tätt satta stolprader som verkade vara samtida, till exempel A4679, 4688, 4699, 

4708 och 4718, eller A2402, 2412, 2420, 5354, 2433, 2443 och 2453 (för ytterligare exemplifiering 

se planritning, fig 15 och 16). Dessa tolkades först vara innerväggar, men med 

tanke på att flera hägnader ansluter direkt till något av husen och att dateringarna visar på 

minst två faser i husen så är innerväggstolkningen inte helt säker. Olika hägnadsgenerationer 

kan således ha passerat över tidigare husgrund. Så, mängden stolphål, flera generationer 

av hus och hägnadskonstruktioner innebar ett uppenbart problem vid att särskilja 

konstruktionerna. 


Fig 17. Översiktsbild av husområdet vid ett tillfälle då stolphålen försattes med stakkäppar och ett alternativ 

övervägdes. Observera även hur blött det är inom husområdet. Från V. FOTO JOHAN STENVALL. 

Djurhållning i husen? 

I båda husen var det osäkert om det funnits en fähusdel eller inte, vilket annars är ganska 

vanligt från perioden. Några av de kriterier som brukar kunna indikera detta är (efter 

Petersson 2006:64f ): 

• Avsaknad av härd eller liten härd i husets ena del. 

• Båsspår i ekonomidelen. 

• Tätare och mer regelbunden stolpsättning i ekonomidelen. 

• Högre grad av omstolpning i ekonomidelen. 

• Mellanvägg mellan bostadsdel och ekonomidel. 

• Separat ingång till ekonomidel. 

• Försänkt golv i ekonomidelen. 

• Gödselränna eller latringrop. 

Ovanstående lista är ej fullständig men får ses som mest relevant i detta sammanhang. 

Några av dessa kriterier finns uppenbarligen i Kallerstadsmaterialet från område 3 och kan 

peka mot att husen faktiskt haft stallade djur inomhus, eller kanske periodvis. Exempelvis 

så saknas det härdar i det ena husets västra del, det finns täta och regelbundna stolpsättningar 

och/eller så beror det på frekvent omstolpning, det verkar finnas en separat ingång 

till eventuell ekonomidel i hus 1. Som nämnts är det dock inte säkert att dessa kriterier 

betyder att djuren varit stallade men vissa kriterier uppfylls i Kallerstadshusen. Tyvärr gav 

makrofissilanalyserna inget utslag av växtrester som annars kunde ha varit ett tecken på 

stallade djur (se även kapitlet Makroprover). 


Det finns flera förslag på hur husen kan ha sett ut och hur de varit konstruerade. Ytterligare 

analyser av stolphålssättningarna kan säkerligen ge fler förslag. Det finns dock 

några tydliga drag som kan uttydas och sammanfattas i följande punkter: 

• Förmodligen har två hus stått på platsen, ett med dragning åt väster och det andra med 

dragning åt öster. 

• Den äldsta byggnaden är från förromersk järnålder (ca 200 f Kr–30 e Kr) och den 

yngsta från romersk järnålder (ca 20–260 e Kr). 

• I husens omedelbara närhet fanns flera hägnadskonstruktioner. 

• Det västra huset har en eller två centrala härdar inom huskonstruktionen, A1736 och 

A1753. Den förstnämnda har daterats till åren mellan 80–120 e Kr. 

• Det östra huset har flera ganska stora härdar i änden av huskonstruktionen vilket kan 

indikera en funktionsindelning av huset och att det här funnits en köksdel. 

• Ett ytterligare alternativ är att husområdet endast omfattar ett hus som byggts om och 

till, eller reparerats under 200–400 år. 

Hus 1 – det yngre huset 

Hus 1 kan tolkas på minst två olika sätt och i denna rapport presenteras ett alternativ (fig 

18). De två eller flera alternativen har dock en treskeppig konstruktion. Huset har förmodligen 

haft en något rundad gavel i väster och kanske även i öster. Huset var cirka 6 meter 

brett och beroende på tolkning, mellan 13 och 19 meter långt. De två härdarna A1736 och 

A1753 ligger förhållandevis centralt i huset och indikerar således att dessa är husets primära 

värmekälla och matlagningsplats. Studerar man väggstolpar kan huset ha haft ingångar 

både på södra och på norra sidan. I söder på högra sidan om stolphålet A1817 och 

på norra sidan mellan stolparna A1611 och A5212. Eventuellt kan det också ha funnits 

en ingång på norra sidan mellan stolparna A1849 och A4658. Denna ingång skulle också 

kunna indikera att det funnits en fähusdel i östra delen av huset och att denna drygt 2 

meter breda ingången var avsedd för djuren. 

Härden A1736 är daterad till 20–180 e Kr, vilket motsvarar tidig romersk järnålder 

(2sigmas kalibrering, Ua29548, bilaga 1). Härden kan föras till områdets yngre fas tillsammans 

med tre andra dateringar: A2420, A4901 och A5231 som är dateringar från stolphål 

och det liggande träet som tolkades vara del av vägg eller tak. Alla dessa dateringar 

hamnar ungefär inom en tvåhundrafemtioårig tidsperiod mellan år 0 och år 250 (Ua29551, 

29552 och 29560, bilaga 1). Stolphålen uppvisar de äldsta dateringarna inom denna tidsrymd 

vilket är rimligt då dessa anläggs när huset byggs. Härden och de brända plankorna 

är yngst vilket också visar på när huset sist brukades. 

Hus 2 – det äldre huset 

Hus 2 kan också tolkas på olika sätt och denna del av husområdet var om möjligt ändå 

mer komplicerad. Det är dock sannolikt att huset även här varit en treskeppig konstruktion 

(fig 20 och 21). Bredden på huset har ungefär varit 5–5,5 meter och mellan 14–16 meter 

långt. Om stolparna A4623, 4631, 4730 och 4818 hör till husets norra långsida betyder 

det att huset varit cirka 6,5 meter brett. Dessa stolpar var däremot mycket kraftiga och 

tycktes inte härröra från en ytterväggskonstruktion, om de inte burit upp något tungt eller 

kanske representerar de stöttor av något slag eller en utbyggnad. 


Y 1491105 

4640 

X 6477849 

1898 

4688 

4605 

4668 

1849 

1401 

1611 

1602 

1873 

5212 

4658 2412 

1390 

1623 5231 1634 

1317 

1341 

1332 

1308 

1351 

1361 

1411 6000 

1592 

1582 

5222 

1826 

1777 

1838 

1667 

1736 

1685 

2402 

5268 

1708 

1428 

1459 

1677 

1286 

1276 

1476 

1509 

1570 1559 1802 

6036 

1768 

1753 

1925 

1266 

1487 

1258 

1527 1817 

1518 

1951 

6022 

2038 

1992 

1239 

2088 

0 5 m 

Skala 1:150 

2021 


LTL3161A, A245, FU Omr 3 1049±35BP 

LTL3162A, A264, FU Omr 3 2067±45BP 

Ua-29547, A3058, Omr 3 2309±58BP 

Ua-29548, A1736, Omr 3 1911±30BP 

Ua-29549, A1550, Omr 3 2058±44BP 

Ua-29550, A5027, Omr 3 2040±30BP 

Ua-29551, A2420, Omr 3 1999±30BP 

Ua-29552, A4901, Omr 3 1912±30BP 

Ua-29560, A5231, Omr 3 1806±30BP 


Schakt 

Stolphål, takbärande 

Stolphål, vägg 

Grop 

Härd 

Konstruktion 

Utgår 

2000CalBC 1500CalBC 1000CalBC 500CalBC CalBC/CalAD 500CalAD 1000CalAD 


2163 

4754 

2443 

4570 

1979 

4582 

2177 

4798 

4763 

4592 

4782 

5488 

5476 

± 

2471 

4859 

2490 

5424 

Y 1491120 

4923 

X 6477837 

Fig 18. Tolkad plan över hus 1 inom område 3. 

Fig 19. Resultatet av 14 C-proverna från område 3.

1898 

1873 

1736 

Y 1491110 

1753 

X 6477852 

4658 

1925 

4730 

4708 

2402 

4668 2490 

2420 

4738 

2433 

2562 

Schakt 


Stolphål, vägg 

Härd 

Utgår 

0 5 m 

Skala 1:150 

2552 

Fig 20. Tolkad plan över hus 2 inom område 3. 

4582 

4570 

2462 

4818 

2471 

2482 

4835 

4959 

4923 

4908 

2519 

5322 

4968 

4949 

4940 

4901 

5027 

4979 

5186 

Endast en mindre härd finns i husets centralare del, A4923 och den är vare sig stor eller 

optimalt placerad i huset. I västra delen av huset kunde ingen härd påvisas. Däremot finns 

tre större härdar i den östligaste delen, A4987, 5007 och 5027. Dessa tolkades höra till en 

matlagningsdel (kök) av huset och kan kanske även ha fungerat som husets värmekälla. 

I övrigt är hus 2 mycket svårtolkat och bockpar var svåra att utskilja. Däremot verkade 

till exempel stolparna A2519, 5186, 5074, 5065, 5058, 5195, 6131 och 5015 vara rester av 

den södra långsidans yttervägg. 

Vid en granskning av de inmätta stolparna och som det uppfattades under fältarbetet 

fanns en märkbar husbegränsning inom det streckade området enligt fig 21. Här fanns 

flera rader av stolphål och flera tätt sittande stolpar vilka kan indikera mellanväggar. Många 

av stolparna inom detta område hör sannolikt till hus 2 men hur dessa förhåller sig kronologiskt 

kunde inte avgöras. 

5041 

5007 

6122 

5065 

5074 

5506 

5528 

4987 

6131 

5058 

5015 

5195 

± 

5587 

Y 1491130 

X 6477840 


± 

6122 

4818 


4979 

4959 

4987 

4968 

4730 

5312 

4826 

5027 

4808 

Y 1491105 

4835 

4718 

4631 

5322 

4623 

X 6477850 

4798 

4738 

4850 

4842 

5587 

5007 

5015 

6131 

5041 

5195 

5058 

5065 

4923 

5331 

4747 

4754 

4949 

4916 

4859 

6114 

1910 

4613 

5577 

5049 

5074 

5343 

4772 

4708 

4699 

4649 

4688 

4679 

1898 

5572 

4790 

6064 

2543 

4782 

4940 

4908 

2509 

2490 

6104 

2453 

1882 

2535 

5203 

1849 

5561 

5186 

2433 

4668 

4658 

4763 

5212 

1873 

1611 

4867 

5354 

5551 

4901 

2443 

2562 2462 

2420 

4875 

1838 

1645 1655 

1602 

1401 

5542 

2482 

1390 

2519 

4599 

2402 

6084 

6055 

5231 

1623 

5528 

2527 

6000 

2552 

1726 

1634 

1382 

2471 

1716 

5520 

5222 

1826 

1420 

1582 

4582 

5268 

5452 

1708 

1696 

1736 

1592 

1371 

1428 

1361 

5497 

4893 

5385 

5488 

6094 

1791 

1559 

1685 

1439 

1570 

1351 

5395 

1777 

1802 

5506 

4884 

1509 

4570 

1768 

1753 

1449 

5415 

5404 

5364 

1550 

1476 

1968 

1540 

1497 


1925 

6036 

1487 

Stenläggning 

5375 

1527 

Härd 

Grop 

Konstruktion 

0 4 m 

6046 

1518 

Y 1491130 

Fig 21. Streckad linje representerar området i öster som uppfattades innehålla en eller flera ombyggnationer av hus 2 men osäkerhet 

råder över vilka stolpar som ingått i konstruktionen och hur de kronologiskt förhåller sig. 

X 6477840 

5424 

1951 

2177 

1979 

2011 

6022 

2038 

1992 

5476 

2163 

Skala 1:125 

2021 

2062

Fig 22. Exempel på två tätt sittande 

och tydliga stenskodda stolphål 

inom område 3. A1428 och 1439 

som ligger i den västra delen. 

FOTO JOHAN STENVALL. 


Såsom de tidigare områdena 1 och 2 var område 3 sparsmakat på fynd. Endast 15 fyndposter 

är registrerade och den största fyndkategorin är sju stycken malstenslöpare (bilaga 5). 

Tre av dessa hittades i vägens stenläggning och de övriga i stolphål och härdar. Vid handgrävning 

och genomgång på hackbord hittades tre fragmenterade keramikbitar, typiska 

för äldre järnålder, från området runt huset. En blyplomb (lösfynd, utan kontext) påträffades 

vid metalldetektering, ett järnföremål som ej kunnat typbestämmas och ett par defekta 

hästskor i vägens stenläggning. De flesta föremålen kunde hänföras till vanliga boplatsfynd 

från äldre järnålder såsom keramiken och malstenslöparna. Fyndmaterialet gav inga 

överraskningar och inte heller några tydliga ledtrådar till husområdets funktion. Vägen ned 

mot vattenhålet har bevisligen trampats av hästar, förmodligen så sent som under medeltiden, 

med tanke på hästskornas utseende och bevarandegrad. 

Makroprover 

Totalt 12 makroprover slickades för analys. Majoriteten av proverna var tagna ur stolphål. 

De flotterades av arkeologpersonal och skickades för analys hos Håkan Ranheden på 

Riksantikvarieämbetet, UV Mitt, i Stockholm. Resultatet redovisas i bilaga 2. Det anmärkningsvärda 

med dessa resultat är nog det faktum att stolphålen inte innehöll några speciella 

mängder av bevis för jordbruksdrift utan innehöll framför allt träkol, rötter och det under 

modernare tid så vanliga svinmålla, och detta trots mycket goda bevaringsförhållanden. 

Det vill säga att makrofossilanalyserna stöder vare sig någon nämnvärd jordbruksdrift eller 

djurhållning vilket i sig är intressant och anmärkningsvärt. 

Dessa analyser kanske pekar mot att husen i Kallerstads område 3 har en något annan 

funktion än vad vi är vana vid. Husen ligger på en lågpunkt där vi vanligtvis inte tänker oss 

ett bra boplatsområde, husen har en något disparat stolpsättning som är ovanligt svårtolkad 

och trots goda bevaringsförhållanden har husområdet ytterst få föremålsfynd. Dateringarna 

tyder på att husen ändå stått på platsen under 200–400 år vilket borde genererat ett större 

fyndmaterial såvida man inte städat noggrant under åren och innan man övergav platsen. 

Husen kanske bör ses i förhållande till en ännu större gårdsbebyggelse som vi i dessa undersökningar 

inte har berört. Helheten kan vara svår att se här och det är mycket troligt att det 

ligger ytterligare bebyggelse öster om det aktuella undersökningsområdet och vi vet att det 

finns bebyggelse sydväst om området som inte heller har undersökts (jfr Sköld 2008:9ff ). 


Kallerstad – tätort under äldre järnålder 

Inom de tre nu undersökta områdena påträffades huslämningar på varje plats. Antalet hus 

är något svårt att avgöra men minst ett hus på varje plats som byggts om eller till vid något 

eller flera tillfällen. Förmodligen kan det röra sig om två till tre generationers husbyggen 

vilket kan betyda att det funnits omkring sex till nio hus i område 1, 2 och 3 sammantaget. 

Enligt gängse mönster bör husen ha varit treskeppiga konstruktioner men vissa indicier 

finns på att husen faktiskt var konstruerade på annat vis med en enkel takbärande rad mot 

mitten av huset (dvs en tvåskeppig konstruktion), alternativt är husen konstruerade på ett 

sätt vi inte riktigt känner igen. Till största delen daterades husområdena till perioden mellan 

200 f Kr till 400 e Kr (förromersk järnålder – romersk järnålder) då den överlag vanligaste 

huskonstruktionen är den treskeppiga huskroppen men i denna undersökning var 

den svår att bekräfta. Vanliga mått på husen från perioden är mellan 15–25 meter långa 

5–7 meter breda. Kallerstadshusen faller inom ramarna men är inte genomsnittliga och 

stolphålens placering är svåra att tolka i de vanliga mönstren. 

Det samlade fyndmaterialet från alla områden uppdagade inga speciella överraskningar. 

Generellt var det vanliga vardagliga fynd i form av keramik, bränd lera och malstenslöpare 

samt något enstaka djurben. Enstaka föremål av järn påträffades också men dessa har inte 

konserverats och har varit svåra att identifiera. Den begränsade fyndmängden kanske kan 

vara en indikation på att gårdarna i Kallerstad inte hört till de rikare i området i jämförelse 

med exempelvis Mörtlösa där fyndmaterialet var avsevärt större (Lindeblad & Petersson 

2012:20f ). 

Sammantaget uppvisar boplatserna en ganska normal bild av gårdens hus med intilliggande 

aktivitetsområden från äldre järnålder. Det anmärkningsvärda är att område 3 innehöll 

ett så välbevarat husområde i ett läge i landskapet där vi vanligtvis inte hittar mycket 

boplatslämningar och att huskonstruktionerna verkade vara av lite annorlunda karaktär. 

Område 2 innehöll minst ett hus och hade dateringar som framför allt pekade mot att 

husets brukningstid var ungefär mellan 100–300 e Kr. En datering angav också en äldre 

tidshorisont mellan 210 f Kr–40 e Kr. Det betyder att område 2 har i stort sett samma 

tidshorisont som område 3 och den yngre perioden hos område 1. Både antalet lämningar 

och dateringarna från område 2 pekar dock mot att det varit en mindre frekvent bosättning 

med ett möjligt uppehåll i användandet århundradet efter kristi födelse (0–100 e Kr). 

Område 1 har en ganska tydlig tyngdpunkt i dateringarna mot perioden 100–400 e Kr, 

framför allt under romersk järnålder, vilket betyder att områdena delvis är samtida. Kronologiskt 

går det att placera områdena i följande ordning: 

• Område 3, cirka 500–200 f Kr (vägen) och 210 f Kr–250 e Kr (husområdet). 

• Område 2, cirka 200 f Kr–300 e Kr. 

• Område 1, cirka 100 e Kr–400 e Kr. 

Det är också tydligt att områdenas dateringar överlappar varandra. Om det betyder att 

det under en period mellan 100–200 e Kr varit bebyggt på alla platser är svårt att avgöra 

men kanske ganska sannolikt. 

Det är osäkert om alla de nu undersökta platserna hört till samma enhet eller om 

platserna ska ses som separata områden. Det är inte klarlagt om Kallerstadsområdet haft 

något man skulle kunna kalla en huvudgård och de nu påträffade husen, eller de tidigare 

undersökta boplatserna har inte några tydliga indikationer på detta. Det troliga är kanske, 

med tanke på fyndsammansättning och boplatsernas liknande karaktär att det varit separata 

enheter som delvis varit samtida. 


Inom en radie av ungefär en kilometer från de aktuella undersökningsområdena i Kallerstad 

finns många likartade boplatsområden som i några fall är välundersökta medan andra 

är endast delundersökta (vid exempelvis arkeologiska förundersökningar) eller påträffade 

vid utredningsgrävningar (arkeologiska utredningar etapp 2). Alla dessa platser har inte namn, 

men de flesta kan kännas igen genom ett RAÄnummer från fornminnesregistret: 

• RAÄ 139:2, Kallerstad, boplats med långhus, äldre järnålder. 

• RAÄ 323:1, Mörtlösa, boplatser med långhus, äldre järnålder. 

• RAÄ 326:1, Kallerstad, boplatser med långhus, äldre järnålder, bronsålder. 

• RAÄ 342:1, Aspegården, boplatser med långhus, äldre järnålder. 

• RAÄ 343:2, Backgården, boplatser med långhus, äldre järnålder. 

• RAÄ 344:1, boplats med långhus, äldre järnålder. 

• RAÄ 344:2, boplats med långhus, äldre järnålder. 

• RAÄ 342:1, Aspegården, boplatser med långhus, äldre järnålder. 

• RAÄ 397:1, Kallerstad (fotbollsarenan), boplatser med långhus, äldre järnålder, bronsålder. 

• RAÄ 472, vid stambanan, boplats med långhus, äldre järnålder. 

• RAÄ 504, på åker mellan Kallerstad och Aspegården, boplats med långhus, äldre järnålder 

Och de nu aktuella undersökningarna: 

• RAÄ 430 och 431, Kallerstad, boplatser med långhus, äldre järnålder, bronsålder. 

Uppskattningsvis omfattar ovanstående gårdslägen omkring 35 långhus, men det kan 

vara betydligt fler, som är helt eller delvis samtida från äldre järnålder. I denna summering 

har inte eventuella långhus från lägena runt bytomterna/gårdarna i Kallerstad, Mörtlösa 

eller Aspegården uppskattats, på grund av att dessa platser inte är undersökta och att vi 

således inte vet mycket om dem. 

Sannolikt har alla dessa platser och hus gått att se med blotta ögat från platserna vid 

undersökningsområdet, det vill säga att människorna i järnålderns Kallerstad förmodligen 

kunnat se minst ett 30–40tal hus en klar dag på 200talet e Kr. Egentligen har alla höjdlägen 

runt KallerstadMörtlösa konstaterade boplatser från äldre järnålder och traditionellt 

är höjdlägena den vanligaste och bästa platsen för gårdens anläggande (t ex Elfstrand 

2005:112ff ). En viktig slutsats är att de senaste årens undersökningar i Kallerstads närområde 

och inte minst undersökningen vid område 3 i denna rapport har visat på att det 

även ligger boplatser på de mindre bra lägena i landskapet. Man kan till och med påstå att 

boplatsen inom område 3 är ett riktigt dåligt val. Detta visade sig vid exempelvis regn 

under fältarbetstiden – regnet samlade sig vid husområdet, eftersom det är områdets lägsta 

punkt. Alldeles nära husen finns idag också en dräneringsbrunn vilket tyder på att platsen 

vanligtvis är mycket blöt. 

Boplatserna vid RAÄ 472 och 504 är exempel på att det kan finnas ansenliga gårdslämningar 

även på mikrohöjder (en otydlig men ändå märkbar höjd i ett övrigt flackt 

landskap, kan i vissa fall endast röra sig om en meter eller två). På dessa två platser har en 

stor mängd tydliga stolphål, härdar och gropar påträffats under sökschaktsgrävning (Stenvall 

2009a och 2010). Östergötlands museums undersökning (RAÄ 397) inför den nya 

fotbollsarenan, ligger inte heller på någon hög punkt i landskapet utan endast en flack 

nästan omärkbar höjning i den dåvarande åkermarken. Dessa lågpartier kan inte ha varit 

speciellt bra att vare sig vistas eller bo på under vissa tider på året. Varför har man byggt 


på dessa platser och inte på bättre dränerade jordar? Den mest logiska och spontana förklaringen 

är självfallet att det var ”upptaget” på de bättre platserna, men det finns naturligtvis 

många fler faktorer som inte tagits i beaktande här. Det finns flera indikationer på 

en befolkningsökning under äldre järnålder och detta är en faktor som säkerligen påverkat 

val av plats (t ex Elfstrand 2005 och där anförd litteratur). En befolkningsökning i samband 

med tät bebyggelse verkar i Kallerstads – Mörtlösaområdenas fall inte genererat en avflyttning 

av människor utan resultatet från dessa undersökningar pekar mot att människan valt 

att stanna kvar och bygga sitt boende på sämre lägen. 

I mycket ny forskning skymtar också Kallerstad fram som en plats där man i ett medeltida 

brev från år 1343 kan läsa om en del av bymarken som kallas för ”Bondehaltebol” där 

namnet förefaller peka mot mark som brukas av bönder där prefixet bonde står i motsatsord 

till herre eller liknande. Det vill säga att denna typ av mark tyder på existensen av jord som 

inte disponeras av bönder utan av herremän (Ericsson 2012). Brevet nämner också en försäljning 

av en fjärdedels attung jord vilket i sig är en mycket liten del i dessa sammanhang. 

Brevet indikerar således en tvådelad godsstruktur i Kallerstad och som i sin tur är uppdelad 

i mycket små jordlotter. Kanske är denna godsstruktur en indikation på ett äldre system 

som levt kvar i Kallerstad in på 1300talet. De nu aktuella undersökningarna i Kallerstad 

har visserligen berört ännu äldre lämningar men också visat på flera anomalier som inte 

helt stämmer med gängse mönster. Det tättbebyggda förhistoriska Kallerstad kanske delvis 

kan ha sin förklaring i en hittills nästan okänd godsstruktur. 

Vi har i dessa undersökningar även fått indikation på att trångboddheten kanske faktiskt 

blev ett problem. Makrofossilanalyserna (12 st) som gjordes från den bäst bevarade 

platsen, område 3, har en mycket liten andel sädeskorn vilket kan indikera ett begränsat 

jordbruk eller ett jordbruk som inte täcker behovet. Sädeskornen borde ha haft en något 

större andel om man med säkerhet skulle prata om jordbrukande familjer inom område 1, 

2 och 3 (jfr exempelvis Petersson 2004:126ff och Lindeblad & Petersson 2012:69f ). Likaså 

borde makroproverna ha innehållit en något större andel växtrester för att indikera stallade 

djur i en fähusdel. 

Med ovanstående resonemang tyder undersökningsresultaten på att Kallerstadsområdet 

varit mer tättbefolkat än vi tidigare trott, att man till och med byggt på sämre lägen som 

man tidigare förmodligen haft odling eller betesmark på. Undersökningsresultaten pekar 

också mot att området under äldre järnålder förmodligen inhyste en större bofast befolkning 

än vad den gör idag och att detta också medfört problem, kanske i form av sämre 

eller mindre jordbruk, färre djur och en flyttning eller ett övergivande av boplatserna med 

en början på 300talet e Kr fram till omkring 500talet e Kr, då vi noterat den yngsta 

dateringen. I och med inträdet i 500talet är det möjligt att klimatpåverkan ytterligare 

ändrat böndernas förutsättningar. Det finns indikationer på att det mellan åren 536–537 

kan ha varit ett eller flera större vulkanutbrott som orsakat ett globalt askmoln som förmörkat 

solen under ett eller två år (Gräslund 2007). Det är välkänt att mycket förändras i 

Europa och Skandinavien runt denna tid och perioden benämns för folkvandringstid 

(400–550 e Kr). Kanske är det bland annat därför som dateringarna i dessa Kallerstadsundersökningar 

upphör och människorna flyttar till andra platser, kanske upp på det 

medeltida gårds och byläget för Kallerstad där idag gården med samma namn ligger. 


Åtgärdsförslag 

Riksantikvarieämbetet, UV Öst, föreslår efter utförda slutundersökningar inom område 1, 

2 och 3 inga fortsatta arkeologiska åtgärder. Däremot, om detaljplanen ändras eller utökas, 

kan kända fornlämningar beröras. Både väster om område 1 (upp på höjden) och på ömse 

sidor om område 3 finns kvarliggande fornlämningar. Dessa får inte flyttas eller ändras på 

utan tillstånd från Länsstyrelsen. 

Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m ställs till länsstyrelsen, 

vilka beslutar i ärendet. 

Linköping i november 2012 

Johan Stenvall 


Referenser 

Litteratur 

Carlie, A. och Artursson, M. Böndernas gårdar. I: Carlie, Anne (red). 2005. Järnålder vid 

Öresund. Bd 1, Specialstudier och syntes. 1. [uppl.] Lund. UV Syd, Avdelningen för arkeologiska 

undersökningar, Riksantikvarieämbetet. 

Borna Ahlkvist, H. & Tollin, C. 1994. Kring Stång : en kulturgeografisk utvärdering byggd 

på äldre lantmäteriakter och historiska kartöverlägg. Linköping. Byrån för arkeologiska 

undersökningar, Riksantikvarieämbetet. 

Elfstrand, B. 2005. Bondeliv före Linköping – några exempel från äldre järnåldern. Liunga. 

kaupinga : kulturhistoria och arkeologi i Linköpingsbygden. S 111–145. 

Elfstrand, B. 2006. En boplats väster om Kallerstad bytomt : i Kallerstad, mellan RAÄ 139 & 

RAÄ 140 : RAÄ 139:1 & RAÄ 139:2, Kallerstad 1:1, S:t Lars socken, Linköpings stad och 

kommun, Östergötland : arkeologisk undersökning. Linköping. UV Öst, Avdelningen för 

arkeologiska undersökningar, Riksantikvarieämbetet. UV Öst Rapport 2006:57. 

Ericsson, Alf. 2012. Terra mediaevalis : jordvärderingssystem i medeltidens Sverige. Diss. 

Uppsala. Sveriges lantbruksuniversitet, 2012. 

Ericsson, A. & Franzén, G. 2005. Hägnadsmurar och rydskogar : stensträngsområdet söder om 

Väderstads samhälle delområde 1, 2, 3, 4 & 6 : agrarhistoriska undersökningar på utmarker 

till byarna Vallsberg och Väderstad : RAÄ 172, 253 & 263 : Väderstads socken, Mjölby kommun, 

Östergötland : arkeologisk undersökning – Väderstadsprojektet. Linköping. UV Öst, 

Avdelningen för arkeologiska undersökningar, Riksantikvarieämbetet. Rapport UV Öst 

2005:70. 

Gräslund, B. 2007. Fimbulvintern, Ragnarök, klimatkrisen 536–537 e Kr. I: Saga och sed : 

Kungl. Gustav Adolfs akademiens årsbok : annales Academiae Regiae Gustavi Adolphi. 2007. 

Uppsala. Kungl. Gustav Adolfs akademien. 

Göthberg, Hans. (red), 2007. Hus och bebyggelse i Uppland : delar av förhistoriska sammanhang. 

Uppsala. Riksantikvarieämbetet. UV GAL. 

Karlsson, E. & Räf, E. 2006. Vägen till järnåldern RAÄ 397, Kallerstad 1:1 och 1:1, Linköpings 

stad och kommun, Östergöltands län. Arkeologisk undersökning. Östergötlands länsmuseum, 

kulturmiljöavdelningen. Rapport 2006:35. Linköping. 

Lindeblad, K. & Petersson, M. 2012. Mörtlösa bytomt – gårdar från järnålder och historisk 

tid. Arkeologisk slutundersökning. Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska uppdragsverksamheten. 

UV Rapport 2012:50. 

Menander, H. & Molin, F. 2003. Arkeologiska undersökningar vi Linköpings flygplats. Arkeologisk 

undersökning – SAABprojektet. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska 

undersökningar. UV Öst, Dokumentation av fältarbetsfasen (DAFF), 2003:3. 

Menander, H. & Molin, F. (red). 2005. Ett bredare fält: arkeologi och kulturhistoria vid Linköpings 

flygplats. [1 uppl.] Linköping. UV Öst, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, 

Riksantikvarieämbetet. 

Nilsson, P. 2002. Kallerstad – Mörtlösa. Inom Stg 2912, 2535, 928, 921 m fl, Linköpings stad 

och kommun, Östergötland. Arkeologisk utredning, etapp 1. RAÄ, Avdelningen för arkeologiska 

undersökningar. UV Öst Rapport 2002:44. Linköping. 

Petersson, M. (red). 2004. Abbetorp – ett landskapsutsnitt under 6000 år: arkeologisk undersökning 

– Väderstadsprojektet : arkeologisk undersökning av en boplats, ett gravfält, en offerplats, 

stensträngar och fossil åkermark. Linköping. Avdelningen för arkeologiska undersökningar, 

Riksantikvarieämbetet. Rapport UV Öst 2002:43. 


Petersson, M. 2006. Djurhållning och betesdrift : djur, människor och landskap i västra Östergötland 

under yngre bronsålder och äldre järnålder. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006. 

Sköld, K. 2008. Boplatser, vägar och en stensträng: förundersökning inom Kallerstad 1:1, RAÄ 

430 m fl, Linköpings stad och kommun, Östergötland : arkeologisk förundersökning. Linköping. 

Avdelningen för arkeologiska undersökningar, Riksantikvarieämbetet. Rapport 

UV Öst 2008:41. 

Stenvall, J. 2009a. På Kungsladugårdens mark i Kallerstad : inför nyplanerad fotobollsarena 

mellan Norrköpingsvägen och södra stambanan, Kallerstad : boplats RAÄ 472 Linköping, 

område 4 söder om Norrköpingsvägen, Linköpings stad och kommun, Östergötland : arkeologisk 

utredning, etapp 1 och 2. Linköping. UV Öst, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, 

Riksantikvarieämbetet. UV Öst Rapport 2009:14. 

Stenvall, J. 2009b. En långvarig boplats i Veta : inför nyplanerade villatomter i Mantorps västra 

utkant, RAÄ 45, boplats, inom fastigheten Veta 5:5, Veta socken, Mantorp, Mjölby kommun, 

Östergötlands län, dnr 42340742004 : särskild arkeologisk undersökning (arkeologisk 

slutundersökning). Linköping. Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV), Riksantikvarieämbetet. 

Rapport UV Öst 2009:35. 

Stenvall, J. 2010. Ullevileden : inför byggandet av ny ringled i Linköpings norra delar, RAÄ 

342, 503 och 504 (Linköping) : förhistoriska boplatser vid Åby västergård, Kallerstads gård 

och före detta Aspegården, fastighet Kallerstad 1:1, Linköpings stad och kommun, Östergötlands 

län : arkeologisk utredning, etapp 2. Linköping. Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV), 

Riksantikvarieämbetet. UV Öst Rapport 2010:21. 

Wennström (Lindberg), S. 2007. Boplatser och vägar i Kallerstad : RAÄ 430 m fl, Kallerstad 

1:1, S:t Lars socken, Linköpings kommun, Östergötland : arkeologisk utredning, etapp 2. 

Linköping. Avdelningen för arkeologiska undersökningar, Riksantikvarieämbetet. Rapport 

UV Öst 2007:21. 

WickmanNydolf, G. & Nydolf, NG. 1999. Fyra hus från äldsta järnålder : arkeologisk 

undersökning : boplats, förromerskromersk järnålder : stg 928, Kallerstad, RAÄ 326, Linköpings 

stad och kommun, Östergötland. Linköping. Avdelningen för arkeologiska undersökningar, 

Riksantikvarieämbetet. Rapport UV Öst 1999:39. 

Arkiv 

Fornminnesregistret, Fmis. http://www.fmis.raa.se 

Kartor 

Storskifteskarta Kallerstad, 1774, S:t Lars socken. D9020:1. 


Administrativa uppgifter 

Län: Östergötland 

Landskap: Östergötland 

Kommun: Linköping 

Socken: Linköping 

Plats: Del av fastighet Kallerstad 1:1 

Fornlämning: Del av RAÄ 430 och 431 (Linköping) 

Undersökningens mittpunkt: X1491110, Y6477830 

Koordinatsystem: RT90, 2,5 gon V 

Höjdsystem: RH70 

Riksantikvarieämbetet dnr: 423018622008 (su omr 3), 423034362008 (su omr 1), 

422017052009 (fu omr 2, RAÄ 431), 423033662009 (su omr 2, RAÄ 431) 

Länsstyrelsen dnr: 4311994908 (omr 1), 4311095309 (omr 2), 431815708 (omr 3) 

Länsstyrelsen beslutsdatum: 18 juni 2008 (omr 3), 8 januari 2009 (omr 1), 

12 maj 2009 (fu omr 2), 27 augusti 2009 (su omr 2) 

Projektnummer: 10989 (omr 3), 11128 (omr 1), 11312 (fu omr 2), 11415 (su omr 2) 

Intrasisprojekt: O2008073, O2008120, O2009046, O2009092 

Rapportnummer: 2012:201 

Ansvarig arkeolog: Johan Stenvall 

Personal: Britt Ajneborn, Tom Carlsson, Linus Hagberg, Maria Petersson, 

Mats Pettersson 

Grävmaskinist: Niclas Klockner, Börje Klockner, Anders Petersson 

Beställare: Länsstyrelsen Östergötland 

Kostnadsansvarig: Linköpings kommun, Teknik och samhällsbyggnadskontoret 

Undersökningstid: 17 juni–17 augusti, 23 september–2 oktober, 

15 oktober–18 november 2009 

Undersökt yta: Ca 5000 m 2 

Arkivhandlingar: Denna rapport och digitala bilder. 

Plan och sektionsritningar, analysprotokoll 

Fynd: Förvaras tills vidare på Riksantikvarieämbetet, UV Öst, Linköping 

i väntan på fyndfördelning 


Bilaga 1. Kalibrerade 14 C-analyser 

Labnr Anl nr Ålder BP STD avvikelse Kalenderår 1 sigma Kalenderår 2 sigma Provmaterial Anl typ Område 

LTL3159A A518, från FU 1684 35 260–410 e Kr 250–430 e Kr Träkol Stolphål Område 1 

LTL3161A A245, från FU 1049 35 900–1030 e Kr 890–1040 e Kr Träkol Lager, under bassten i stensträng Område 3 

LTL3162A A264, från FU 2067 45 170–30 f Kr 200 f Kr–30 e Kr Träkol Lager Område 3 

LTL3163A A773, från FU 1761 45 210–350 e Kr 130–390 e Kr Träkol Härd Område 1 

Ua-29385 A249 1689 30 260–410 e Kr 250–420 e Kr Träkol Härd Område 2 


Ua-29387 A340 1861 30 80–220 e Kr 70–230 e Kr Träkol Stolphål Område 2 


Ua-29389 A1064 2118 30 200–100 f Kr 350–40 f Kr Träkol Stolphål Område 2 


Ua-29542 A2276 1827 30 135–225 e Kr 120–260 e Kr Träkol Kokgrop Område 1 


Ua-29544 A980 3546 30 1940–1780 f Kr 1980–1770 f Kr Träkol Stolphål Område 1 



Ua-29547 A3058 2309 58 420–200 f Kr 550–200 f Kr Träkol Lager i vägen Område 3 


Ua-29549 A1550 2058 44 160–0 f Kr 200 f Kr–30 e Kr Träkol Stolphål Område 3 

Ua-29550 A5027 2040 30 95 f Kr–5 e Kr 170 f Kr–30 e Kr Träkol Härd Område 3 

Ua-29551 A2420 1999 30 40 f Kr–50 e Kr 60 f Kr–80 e Kr Träkol Stolphål Område 3 


Ua-29560 A5231 1806 30 130–250 e Kr 120-330 eKr Träkol Vägg/takträ Område 3 


Bilaga 2. Makrofossilanalyser 

Ög, Kallerstad, omr 3 SU 

A1550 Träkol xx 

Rötter m m x 

Chenopodium album (svinmålla) x 

A1592 Träkol x 

Rötter m m x 

Sambucus racemosa (druvfläder) x 

A1623 Träkol xxxxx 

Hordeum vulgare (vanligt skalkorn) 1½ 

A1685 Träkol xxx 

Rötter m m xx 



Rötter m m x 

Cerealie sp. (ospec. säd) 1 liten del 

Galium spurium (småsnärjmåra) 1 

A4826 Träkol xxxxx 





Rötter m m x 




Rötter m m xxx 


Rötter m m xxx 



Kommentar 

Brända fynd, förutom träkol, har noterats med fetstil i 

listan. Obrända frön/frukter (liksom även träkolsfragment 

av viss storlek) har noterats med xtecken, och 

vars antal korrelerar mot skattade mängder av sådana 

enligt följande: 

x = 1–5 fynd 

xx = 5–20 fynd 

xxx = 20–100 fynd 

xxxx = 100–500 fynd 

xxxxx = mer än 500 fynd 

Som framgår av listan ovan så har inslaget av träkol 

varit mer eller mindre rikligt och i några fall har de varit 

mycket frekventa eller till och med helt dominerande. 

I de prov vilka givits beteckningen xxxxx (avseende träkol), 

har också den frampreparerade massan i väsentlig 

grad utgjorts av just träkol, dvs även av mindre (och 

oräkneliga) fragment av kol. 

En del noteringar av obrända frön/frukter märks 

även i listan ovan, men man kan med ganska stor säkerhet 

utgå från att dessa varit genererade av en mer modern 

växtlighet, i de fall kontexterna varit förhistoriska och 

tillika terrestriska. Det är framförallt frukter av svinmålla 

(Chenopodium album) som förekommit i några 

av proverna. Även frukter av trampört (Polygonum 

aviculare) har påträffats i något av proverna vilka tillsammans 

med fynden av svinmålla är signaler från en modernare 

ruderatflora i området. 

Intressanta är förstås de fynd av brända sädesslagsfrön 

som gjorts i några av proven. I de fall de gått att 

bestämma till art så har de varit av korn, utom i ett fall 

där en del av ett havrefrö noterats. Fynden är naturligtvis 

rester av sädesslagshantering i något led och man 

kan säkert säga att brända sädesslagsfrön ofta är överrepresenterade 

i gamla terrestra lämningar medan frön/ 

frukter av de flesta ogräs lika säkert är starkt underrepresenterade. 

Lite ovanligare är det dock att man hittar 

brända lämningar av havre, i detta fall av frön. Dessa 

frön är mer gracila till formen och de är betydligt mer 

känsliga för eld (genom sitt högre fettinnehåll) än de 

mer stärkelserika korn och vetefröerna. 

Håkan Ranheden

Bilaga 3. Vedartsanalyser 

Analysprotokoll 

Landskap: Östergötland Socken: Linköpings stad 

Fastighet: Kallerstad RAÄ nr: 431 (område 2) 

Kategori: – 

AnalysId: 8296 

Anläggning: 249 Härd Provnr: PK729 

Vikt (g): 1,3 Analyserad vikt (g): 1,3 

Fragment: 11 Analyserat antal: 11 

Art: Lind Antal: 11 

Material: Träkol 

Kommentar: – 





Art: Björk Antal: 12 


Kommentar: Vald för datering 

Art: Tall Antal: 3 


Kommentar: Kraftigt rötad före förbränning 


Anläggning: 340 Stolphål Provnr: PK1245 



Art: Ek Antal: 3 





Vikt (g): 3,1 Analyserad vikt (g): 3 

Fragment: Över 100 Analyserat antal: 20 

Art: Gran Antal: 20 


Kommentar: Rötad före förbränning, 

kraftig beläggning av salter och silt 































Kommentar: Ej tillvaratagen 



Kommentar: Ej tillvaratagen 




Fastighet: Brandstationen RAÄ nr: 430 (område 3) 

Kategori: Boplats 







Kommentar: Något rötad före förbränning 












Anläggning: 2276 Kokgrop Provnr: PK2297 





Kommentar: Rötad före förbränning 















Kommentar: Kraftig beläggning av silt och salt 





Art: Lönn Antal: 9 









Kommentar: –



Fastighet: Brandstationen RAÄ nr: 430 (område 1) 

Kategori: Boplats 










Vikt (g): 3,0 Analyserad vikt (g): 1 











Kommentar: Nägot rötad före förbränning 












Anläggning: 2276 Kokgrop Provnr: PK2297 



















Kommentar: Kraftig beläggning av silt och salt 









Anläggning: 2420:A Stolphål Provnr: – 







Anläggning: 2420:B Stolphål Provnr: – 








Anläggning: 2420:C Stolphål Provnr: – 



Art: Organiskt material Antal: 4 

Material: Sot 










Anläggning: 3058 Väg Provnr: PK5361 



Art: Lövträd Antal: 3 


Kommentar: Cf acer sp, litet prov 


Anläggning: 3140 Stensträng Provnr: 5632 





Kommentar: Ej daterbar mängd 


Anläggning: 3140 Stensträng Provnr: PK5633 





Kommentar: Ej daterbar mängd 













Art: Bark Antal: 2 

Material: Förkolnad 



Anläggning: 5231:1 Vägglinje Provnr: PK200007 



Art: Bark Antal: 1 

Material: Förkolnad 

Kommentar: Bark av Salix sp, föreslås för datering 

Art: Salix sp Antal: 17 




Anläggning: 5231:2 Vägglinje Provnr: PK200007 



Art: Salix sp Antal: 31 


Kommentar: –

Bilaga 4. Anläggningslistor 

Alla anläggningar, område 1 

Id Typ Längd Bredd Diam Djup Planform Profilform Fyllning/innehåll Anmärkning Beskrivning 

770 Utgår 0 0 0 0 – – – Naturlig mörkfärgning – 

786 Stolphål 0 0 0,45 0,06 Rund Plan Lera Osäker, bortplöjt stolphål Stenskoning 


808 Grop 0 0 0,3 0,1 Rund Oregelb Lera – – 


829 Stolphål 0 0 0,3 0,08 Rund Skålformad Grusig styv lera med antydan – – 

till sot 

839 Stolphål 0 0 0,4 0,03 Rund Plan Lerig morän Absoluta botten av ett stolphål – 

855 Käpphål 0 0 0,1 0,02 Rund Plan Siltig lera Botten av käpphål – 

864 Käpphål 0 0 0,2 0,05 Rund Plan Siltig lera – – 

879 Utgår 0 0 0 0 – – – Stenlyft – 

891 Utgår 0 0 0 0 – – – – – 

903 Stolphål 0 0 0,4 0,08 Rund Skålformad Siltig lera med inslag av sot, Eldpåverkad som A914, 938, 946, 955, – 

kol och br lera 

1712 

914 Stolphål 0 0 0,3 0,15 Rund Skålformad Siltig lera med inslag av sot 

Eldpåverkad som A903, 938, 946 955, – 

och kol 

1712 

923 Stolphål 0,6 0,4 0 0,25 Oval Skålformad Siltig lera, sten från skoning Kraftigt skodd stolpe Stenskoning 

938 Stolphål 0 0 0,2 0,06 Rund Skålformad Siltig lera med inslag av sot 

Eldpåverkad som A903, 914, 946, 955, – 


1712 

946 Stolphål 0 0 0,3 0,03 Rund Plan Siltig lera med inslag av kol 

Eldpåverkad som A903, 914, 938, 955, – 

och sot 

1712 

955 Stolphål 0 0 0,55 0,1 Rund Skålformad Siltig lera med sten och små Från FU Stenskoning 

inslag av sot och kol 

971 Stolphål 0 0 0,3 0,08 Rund Skålformad Morän grusig br lera, kol Stolphålsbotten (FU 971) – 

980 Stolphål 0 0 0,3 0,15 Rund Skålformad Siltig lera, kol- och sotbemängd, Stolpen har varit eldhärjad, leran i 

Stenskoning 

sten, skärvsten 

fylln sintrad 

992 Utgår 0 0 0 0 – – – – – 

1003 Härd 1,6 1,2 0 0,18 Oval Oregelb Siltig lera, grus- sand- sot och Anlagd intill en större sten – 

kolbemängd 

1119 Härd 2 1,2 0 0,2 Oval Skålformad Sotig lera, och skörbränd sten FU 773 – 

1173 Härd 0,8 0,7 0 0,06 Oval Oregelb Siltig lera, rikligt kol och sot Se textfält Härden var anlagd emellan en större sten och 

stenpackning A2561. Stenpackningen kan ha 

fungerat som en avställningsyta eller rostbädd 

intill härden. 

1206 Härd 0,6 0,5 0 0,05 Oval Plan Sotig lera och kol Härdbotten – 



1222 Stolphål 0 0 0,3 0,02 Rund Plan Lera Stolphålsbotten? – 

1235 Utgår 0 0 0 0 – – – Recent – 

1245 Stolphål 0 0 0,6 0,3 Rund Skålformad Siltig lera, skärvig sten, kol och sot Skärvstenen liknar sprängsten Stenskoning 

Se textflik och prof I anl norra del fanns ett stolphål med stenar som 

var synliga i ytan i st 0,1–0,2 meter. Annars syntes 

endast anläggningen som en mörkfärgning. 

Överst bestod den av 0,1 m lera och därunder 

följde tätt packad skärvig sprängsten ca 0,2 m. 

Därefter påträffades stora spruckna stenar som 

verkade ligga in situ. De hade spruckit sönder 

men inte tagits upp. I botten fanns en stor 

mängd småsten som fortsatte in under 

stolphålet i norr. I botten på anläggningen 

kom en järnkniv och i toppen en bit keramik 

vilket föranleder tolkningen att stenen inte 

sprängd i modern tid. Foto och ritn finns. 

Kol togs ur gropen. 

1277 Grop 2 1,5 0 0,3 Oval Skålformad Grusig lera, inslag av sot och 

rikligt med spränsten 

Grop alt botten av ett stolphål – 

1311 Grop 0 0 0,55 0,1 Rund Plan Siltig lera med inslag av kolsplitter 

och br lera 



1341 Grop 0 0 0,8 0,1 Rund Skålformad Siltig lera med sot, kol och 

Trol igenfylld därav den melerade fylln – 

bränd lera 

1357 – 0 0 0 0 – – – – – 

1372 Käpphål 0 0 0,15 0,03 Rund – Siltig grusig lera – – 




1413 Stolphål 0 0 0,25 0,1 Rund Skålformad Grusig lera – – 

1423 Stolphål 0 0 0,4 0,08 Rund Skålformad Siltig lera och kolsplitter Stolphålsbotten – 

1436 Grop 1,4 1,2 0 0,15 Oval Skålformad Lera med inslag av grus och Gropbotten, latrin alt täcktgrop – 

småsten 

1458 Stolphål 0 0 0,25 0,07 Rund Skålformad Grusig lera Stolphålsbotten – 

1467 Stolphål 0 0 0,35 0,1 Rund Skålformad Lera, enstaka skärvsten Stolphålsbotten – 

1488 Stolphål 0 0 0,4 0,13 Rund Skålformad Siltig lera Stolphål alt en grop – 

1499 Utgår 0 0 0 0 – – – – – 

1541 Stolphål 0 0 0,2 0,1 Rund Skålformad Siltig lera med kolsplitter – – 

1552 Stolphål 0 0 0,2 0,1 Rund – Siltig lera och kolsplitter – – 

1561 Stolphål 0 0 0,3 0,1 Rund Skålformad Lera med enstaka kolsplitter – – 

1603 Stolphål 0 0 0,4 0,2 Rund Skålformad Siltig lera och enstaka kolsplitter – – 

1615 Stolphål 0 0 0,3 0,1 Rund Plan Siltig lera och enstaka stenar – Stenskoning


1625 Stolphål 0 0 0,5 0,1 Rund Plan Något siltig lera och kolsplitter Stolphålsbotten – 

1637 Stolphål 0 0 0,25 0,2 Rund Skålformad Siltig lera, mindre stenar och – Stenskoning 

kolsplitter 

1648 Stolphål 0 0 0,3 0,1 Rund Skålformad Siltig lera med kolsplitter – Stenskoning 

1665 Stolphål 0 0 0,37 0,23 Rund Skålformad Siltig lera med kolstänk och – Stenskoning 

en skoningssten 

1674 Utgår 0 0 0 0 – – – Matjordsfläck – 



1712 Stolphål 0 0 0,45 0,06 Rund Plan Siltig lera med inslag av kol, Eldpåverkad som A903, 914, 938, 

Stenskoning 

sot och sten 

946, 955 

1728 Härd 0,7 0,6 0 0,07 Rund Plan Sotig lera Härdbotten Härdens tvåfärgade fyllning speglade två 

olika aktiviteter/faser. Vad de olika faserna 

representerar är dock okänt (se ritning). 

1748 Grop 0 0 0,45 0,07 Rund Plan Sotig lera med inslag av kol Alt ett stolphål – 

1768 Stolphål 0 0 0,3 0,19 Rund Skålformad Lera Saknade kol – 

1778 Utgår 0 0 0 0 – – – – – 

1789 Stolphål 0 0 0,3 0,05 Rund Plan Siltig lera med br lera – – 

1800 Grop 0 0 0,4 0,04 Rund Plan Lera Saknade kol – 

1815 – 0 0 0 0 – – – – – 

1825 Härd 0,8 0,45 0 0,14 Rund Skålformad Lera med insl av sot och kol, Urlakad härdbotten – 

enstaka skärvsten 

1834 Härd 0 0 1,4 0,14 Rund Oregelb Sotig lera, sten och skärvsten – – 

1855 Stolphål 0 0 0,2 0,12 Rund Skålformad Lera och sot Lutad mot öster – 

1863 Utgår 0 0 0 0 – – – – – 

1870 Stolphål 0,35 0,32 0 0,12 Rund Skålformad Sotig lera och enstaka sten 

– – 

resp skärvsten 

1878 Stolphål 0,4 0,35 0 0,06 Rund Oregelb Sotig lera Stolphålsbotten – 

1885 Utgår 0 0 0 0 – – – Otydlig, tegel påträffades vid 

– 

undersökning 

1896 Stolphål 0 0 0,4 0,09 Rund Skålformad Lera, skärvsten och enstaka sot – Stenskoning 

1904 Stolphål 0 0 0,35 0,22 Rund Skålformad Lera, sten, skärvsten, 

Fynd av sekundärbränd lera Stenskoning 

lite sot och kol 

1913 Stolphål 0,34 0,3 0 0,25 Rund Skålformad Lera, enstaka skärvsten, 

Stolpen har lutat – 

kol och sot 

1922 Stenläggning 0 0 0 0,1 – – – Del av stenläggning/bärlager 2970 – 

1934 Stolphål 0,45 0,35 0 0 Oval – Lera, sten och enstaka kolsplitter Svår att urskilja i profilen Stenskoning 



Var belägen inom A2970 begränsning – 

1943 Härd 0,75 0,6 0 0,15 Oregelb Oregelb Sotig lera med skärvsten och 

kolinslag 

1955 Stenläggning 0,9 0,6 0 0,02 – – – Del av stenläggning/bärlager 2970 – 

1966 Stenläggning 0,9 0,45 0 0 Oval – – Del av stenläggning/bärlager 2970 – 

1976 Härd 0 0 1,05 0,21 Rund Plan Kol och sotbemängd lera, sten, – – 

skörbr och skärvsten 

1990 Stolphål 0 0 0,3 0,11 Rund Skålformad Skärvsten i lera – Stenskoning 

2002 Utgår 0 0 0 0 – – – Naturlig färgning – 


2023 Stenläggning 0 0 0 0,1 – – – Del av stenläggning/bärlager 2970 – 

2034 Stolphål 0 0 0,38 0,4 Rund Plan Lera, sten och skärvsten Vag och svårbedömd begränsning Stenskoning 

mot undergrund 

2045 Stolphål 0 0 0,4 0,2 Rund Skålformad Lera, skärvsten och sten – Stenskoning 

2057 Stolphål 0 0 0,3 0,1 Rund Skålformad Kompakt lera, sten från skoningen Ev sprängsten i skoningen Stenskoning 


2066 – 0 0 0 0 – – – – – 

2075 Stolphål 0 0 0,4 0,2 Rund Skålformad Lera, skärvsten och sten Tydligt stenskodd Stenskoning 

2084 – 0 0 0 0 – – – – – 

2092 Härd 0,7 0,45 0 0,13 Oval Plan Sotmättad lera Anlagd för uppvärmning alt ljuskälla – 

2104 Stolphål 0 0 0,6 0,22 Rund Skålformad Sotig lera, stenblock, sten och Kraftigt stenkott stolphål Stenskoning 

skärvsten 

2117 Grop 0 0 0,7 0,13 Rund Plan Lera och skärvig sten/sprängsten Sentida? – 

2127 Härd 0,7 0,6 0 0,05 Oval Oregelb Lera, kol, sot enstaka skärviga Kraftigt odlingskadad härdbotten, 

– 

stenar 

bra 14C 

2139 Stolphål 0 0 0,7 0,3 Rund Skålformad Siltig lera med stenar Stenpackning norr om stolphålet (se ritn) – 

2139 Stolphål 0 0 0,7 0,3 Rund Skålformad Siltig lera med stenar Stenpackning norr om stolphålet (se ritn) – 






2198 Stolphål 0 0 0,3 0,06 Rund Plan skålform Lera, skärvsten Var täckt av skärvsten i ytan, skoning? – 

2207 Härd 0,45 0,45 0 0,05 Oregelb Oregelb Kol och sotbemängd lera Härdbotten – 

2216 Grop 0,7 0,4 0 0,22 Oval Skålformad Kol och grusbemängd lera – – 

2222 Grop 0,8 0,45 0 0,1 Rund Plan Humös lera med inslag av grus – – 

och sten 

2228 Grop 0 0 0,6 0,24 Rund Kvadratisk Flammig lera, enstaka sten Troligen en täcktgrop –


2236 Utgår 0 0 0 0 – – – – – 

2244 Stolphål 0 0 0,5 0,21 Rund Skålformad Kompakt lera, sten och skärvsten Kraftigt stensskott, bottenskoning Stenskoning 

– Stenskoning 

2252 Stolphål 0 0 0,3 0,14 Rund Skålformad Lera, kolsplitter och en sten 

i skoning 

2261 Stolphål 0 0 0,4 0,17 Rund Skålformad Lera med rikliga inslag av kol, sot Kraftigt stenskodd, möjligen nedbrunnen Stenskoning 

2269 Stolphål 0 0 0,3 0,13 Rund Skålformad Siltig lera – – 

2276 Kokgrop 1,1 0,8 0 0,3 Oval Skålformad Kompakt silt, enstaka skärvsten Saknade sot – 


2284 Grop 0 0 0,57 0,17 Rund Skålformad Humös silt – – 

2298 Härd 0,71 0,58 0 0,1 Oval Plan Kolmättad lera, rikl inslag av kol Härdbotten, enstaka skärvsten 

– 

och sot 

i fyllningen 

2311 Stolphål 0,4 0,33 0 0,25 Rund Skålformad Siltig lera, och skärvsten – Stenskoning 

2321 Härd 0 0 1,7 0,15 Rund Plan Siltig lera, br lera, sot, kol, 

Rikliga mängder sten – 

och skörbr sten 

2338 Härd 1,1 1 0 0,14 Oval Oregelbunden Siltig lera, sot, kol och skärvsten – – 

Täcktgrop – 

2353 Grop 0,8 0,6 0 0,37 Oval Skålformad Kompakt. lera, sot, kol skärvsten, 

sten och br lera 

Täcktgrop – 

2353 Grop 0,8 0,6 0 0,37 Oval Skålformad Kompakt. lera, sot, kol skärvsten, 

sten och br lera 

2363 Stolphål 0 0 0,25 0,2 Rund Oregelb Kompakt lera, sot och kolbitar – – 

2372 – 0 0 0 0 – – – – – 

2384 Stolphål 0 0 0,2 0,02 Rund Plan Siltig lera Stolphålsbotten – 

2393 Stolphål 0 0 0,3 0,02 Rund Plan – Stolphålsbotten – 

2403 Stolphål 0 0 0,3 0,08 Rund Skålformad Siltig lera och sten – – 

2413 Utgår 0 0 0 0 – – – – – 

2425 Stolphål 0 0 0,2 0,06 Rund Skålformad Lera Botten av ett stolphål, tydlig i plan – 

och prof 

2438 Stolphål 0 0 0,47 0,14 Rund Flack Kompakt lera, kolfläckar, sten Kraftigt stenskodd, dock plogskadad Stenskoning 

och skärvsten 

2450 Stolphål 0 0 0,3 0,14 Rund Skålformad Sten i lera – Stenskoning 

2460 Grop 0 0 0,7 0,3 Rund Oregelb Kompakt lera och mkt sot Värmegrop alt täcktgrop – 

2478 Utgår 0 0 0 0 – – – – – 

2500 Stolphål 0 0 0,36 0,1 Rund Skålformad Kompakt lera, kol och sten från Kollins i botten, tydligt stenskodd Stenskoning 

skoning 

2513 Stolphål 0 0 0,42 0,16 Rund Skålformad Kompakt lera, sten, sot skärvsten Mkt tydligt stenskodd Stenskoning 

och enst kol 

2524 Stolphål 0 0 0,25 0,22 Rund Skålformad Sotig lera Troligen nedbrunnen – 

2536 Stolphål 0 0 0,33 0,14 Rund Spetsig Lera – – 



2547 Stolphål 0,7 0,6 0 0,3 Oval Skålformad Lera, sten och skärvsten FU 587, Kraftigt skott stolphål Stenskoning 

2561 Stenläggning 0,4 0,2 0 0,16 Oregelb Plan Siltig lera Rostbädd intill härd?, se textfält Kompakt stenpackning som låg dikt an mot 

härd A1173 och tolkades vara anlagd samtidigt 

och ha haft koppling till densamma. Förslag på 

funktion är stöd/underlägg till upphängningsanordning, 

rostbädd eller avställningsyta. 

Konst ruerad med större stenar i hörnen samt 

mindre sten centralt. Packningen var tvåskiktad. 

2596 – 0 0 0 0 – – – – – 

2608 Konstruktion 0 0 0,4 0,2 Rund Skålformad Lerig morän, inslag av sot, 

Eldplats mellan stenar, dock ingen härd – 

br lera och skärvsten 

2620 – 0 0 0 0 – – – – – 

2635 Stolphål 0 0 0,5 0,08 Rund Plan Lera med inslag av sot och kol Trolig stolphålsbotten – 

2646 Stolphål 0 0 0,35 0,03 Rund Plan Lera, bränd lera och mindre stenar Stolphålsbotten – 

2655 Grop 0 0 0,6 0,1 Rund Plan Lera med sot och kol Svårtolkad funktion – 

2678 Stolphål 0 0 0,4 0,1 Rund Plan Lera med sot och kol Stolphålsbotten, liknade A2655 – 


2694 Stolphål 0 0 0,4 0,25 Rund Skålformad Lera, skärvsten och lite sot Fint stenskott Stenskoning 

2705 Stolphål 0 0 0,2 0,1 Rund Skålformad Ngt sotig lera och skärvig sten – Stenskoning 

2717 Grop 0 0 0,84 0 Rund – Sotig lera – – 

2732 Stolphål 0,4 0,3 0 0,12 Oval Skålformad Lera med sten och skärvsten Stolphålsbotten Stenskoning 

Stensatt kokgrop – 

2742 Kokgrop 0 0 1 0,7 Rund Skålformad Sotig lera och rikligt med 

skörbr sten 


2762 Stolphål 0,4 0,3 0 0 Oval – Sten och skärvsten Svår att ursklija i profilen Stenskoning 

2774 Stolphål 0 0 0,35 0,24 Rund Skålformad Lera, sten och skärvsten – Stenskoning 

2786 Stolphål 0 0 0,3 0,15 Rund Skålformad Lera – – 

2797 Stolphål 0 0 0,4 0,15 Rund Skålformad Lera med skörbr sten och 

Tydligt stenskodd Stenskoning 

natursten 

2813 Härd 0 0 0,8 0,15 Rund Oregelb Lera, sot, kol, br lera, skärv- 

Fint stenskodd härd – 

och skörbrän sten 

2835 Grop 1,5 1 0 0,3 Oval Oregelb Humös och homogen lera, 

Möjlig avfallsgrop/dassgrop, 

– 

sot och kol 

störd i N del av dike 

2855 Stolphål 0 0 0,3 0,16 Rund Skålformad Lera, skärvsten och sten – Stenskoning 

2872 Stolphål 0 0 0,4 0,2 Rund Skålformad Lera med enstaka skärvstenar – Stenskoning 


2892 Ränna 1,8 0,4 0 0,4 Oval Oregelb Lera Avfallsränna?, störd av dike A2910 – 

2944 Brunn 0 0 1,5 0,5 Rund Skålformad Grus och sten Grävt vattenhål/täkt för djur –


Plan Lera och sten, grus Anlagt bärlager/väg (se textflik) Stenlagd yta som löper i N-S riktning från de 

lägre liggande markerna upp mot anläggningsytan. 

Marken runt omkring är gråsvart till färgen 

vilket tydligt indikerar att området är starkt 

vattensjukt. Vid snittning av vägen visade sig 

att så långt ner som till 0,8 meter fanns tydliga 

vatten påverkade partier i profilen. 

Stenläggningen är tätast och mest synlig 

i det N partiet för att sedan flamma ut och 

försvinna mot S. 

2970 Väg 17 4 0 0,1 Rektangulär 


Alla anläggningar, område 2, FU och SU 

Id Typ Längd Bredd Diam Djup Planform Profilform Fyllning/innehåll Anmärkning 

210 Stolphål 0 0 0,38 0,21 Rund Skålformad Lera, sten,skärvsten Mycket sten i hela ytan, särksilt i västra delen där skoningsstenen låg i två skikt. 

218 Stolphål 0 0 0,6 0,18 Rund Oregelb Lera, skärvsten, konc av kol och b-lera i en kant – 

228 Stolphål 0,5 0,45 0 0,07 Oval Plan Lera, skärvsten och kol Vag och ej särskilt djup. Tolkades som ett bortplöjt stolphål där endast botten återstod. 

En hel del skärvig sten i plan och anläggningen har möjligen varit stenskodd. 

– 

238 Härd 0,5 0,4 0 0,1 Oval Skålformad Lera, rikligt med skärvsten, kol och sot, 

lite sten 

249 Härd 0,9 0,8 0 0,23 Oval Oregelb Lera, rikl med skärvsten, kol Fylld med skärvig- och skörbränd sten. 

261 Stolphål 0 0 0,3 0,17 Rund Skålformad Lera och sten Endast stenarna i skoningen avgränsade stolphålet då ingen skillnad kunde iakttas 

vad gäller färgen på fyllningen. 

270 Stolphål 0,5 0,35 0 0 Oval – Lera och skärvsten A270 innehöll några få skärviga stenar. tolkas som ett bortplöjt stolphål där endast 

botten återstod. 

282 Stolphål 0 0 0,3 0,09 Rund Skålformad Lera med sotinslag, skärvsten – 


291 Härd 1,5 0,5 0 0,18 Oval Skålformad Lera, skärvsten, kol och sot Vid undersökningen framstod A291 snarare som två anläggningar varav den ena 

(291) definitivt är en härd. Den andra (A291b) är möjligen en nedbränd stolpe 

dock troligen också en härd. Mellan desa båda anläggningar löper ett 0,06 m 

tjockt och ca 0,7 m långt sotskikt som utgör ett utdragslager mellan anläggingarna 

(se ritn blad 1). 291 innehöll fler och mindre skärvstenar, 291b innehöll färre och 

större skärvstenar. 

309 Stolphål 0,7 0,6 0 0,05 Rund – Lera, sten Ytan fylld med mindre skärvstenar samt enstaka större i ett skikt, förutom i A:s 

västra kant som var tvåskiktad. Ingen skillnad mellan fyllning och omkringliggande 

material kunde iakttas dock en liten rest av gråbrun lera fanns i toppskiktet som 

skulle kunna utgöra en rest av fyllningen. 

321 Stolphål 0 0 0,45 0,15 Rund Skålformad Lera, och rikl med skärvsten – 

330 Härd 0,6 0,55 0 0,15 Oval Oregelb Lera, skärvsten, sot, kol, b-lera, keramik – 

340 Stolphål 0,55 0,45 0 0,15 Oval Oregelb Smågrusig lera sten och rikl inslag av kolbitar – 

384 Härd 1,4 1,2 0 0 Oval Oregelb Lera, rikl skärvsten och insl av sot, kol, sten Ytanlagd härd med 1 skikt skärvig sten. Fläckvist sotbemängd. 

431 Grop 0 0 0,4 0,16 Rund Oregelb Lera och små inslag av sot – 

440 Utgår 0 0 0 0 – – – - 

457 Stolphål 0,9 0,8 0 0 Oval – Lera, skärvsten och en del träkol Tolkades som ett bortplöjt stolphål varav endast botten återstod. 

470 Stolphål 0 0 0,9 0 – – Lera, sten, skärvsten, kol Tolkas som et bortplöjt stolphål där endast botten återstår. Anläggningen saknade 

dock djup. 

Ränna eller utkastlager av skärvsten. I anläggningen påträffades två stolphål A1235 

och A1225. 

2,25 1,4 0 0,1 Oregelb Plan Lera skärvsten och sten i en ränna eller 

utkastlager 

500 Konstruktion 

Nedbrunnen stolpe, bildar dubbelstolphål tillsammans med A1101. 

531 Stolphål 0 0 0,4 0,13 Rund Skålformad Sotmättad lera, kol, skärvsten och rikl 

med b-lera 

541 Stolphål 0 0 0,45 0 Rund – Sten och skärvsten Innehöll fyra stenar, varav två skärviga, som möjligen motsvarar en stenskoning. 

551 Stolphål 0 0 0,41 0,2 Rund Skålformad Lera med inslag av sot och b-lera – 

570 Utgår 0 0 0 0 – – – – 

593 Grop 0,5 0,4 0 0,14 Oval Skålformad Lera med enstaka kolinslag –


611 Härd 0 0 0,95 0,16 Rund Skålformad Lera, b-lera, sot, kol och skärvsten – 

630 Härd 0,9 0,8 0 0,16 Rund Oregelb Lera, rikl med skärvsten, kol och sot Kraftig kol- och sotbemängd samt rikligt skärvsten och skörbränd sten. 

647 Dike 0 0 0 0 – – Modernt dike – 

652 Grop 0,7 0,5 0 0,4 Rund Skålformad Homogen lera, b-lera i toppen och kolbitar – 

i S del 

1000 Stolphål 0 0 0,45 0,25 Rund Skålform Flammig lera med kolslpitter, sten och 

Distinkta begränsningar. 

skärvsten 

1014 Stolphål 0 0 0,4 0,28 Rund Oregelb Lera, inslag kolsplitter, sten, skärvsten Omstolpad genom A1026. 

1026 Stolphål 0 0 0,4 0,2 Rund Skålform Lera, inslag kolsplitter, sten, skärvsten Omstolpning av A1014. 

1036 Stolphål 0 0 0,45 0,16 Rund Skålform Lera och skärvsten – 

1044 Stolphål 0 0 0,38 0,18 Rund Skålform Lera, rikligt med skärvsten – 

1054 Stolphål 0 0 0,4 0,2 Rund Skålform Lera, bränd lera och sten – 

1064 Stolphål 0 0 0,3 0,1 Rund Skålform Sotig lera och kolsplitter Nedbrunnen, alt käpphål. 

1075 Stolphål 0 0 0,3 0,18 Rund Skålform Lera och sten i skoning – 

1084 Stolphål 0 0 0,3 0,12 Rund Skålform Lera och sten – 

1092 Stolphål 0 0 0,3 0,11 Rund Skålform Lera, skärvsten och enstaka kolsplitter – 

1101 Stolphål 0 0 0,2 0,15 Rund Skålform Lera med sotinslag skörbränd- och skärvsten – 

1111 Utgår 0 0 0 0 – – – – 

1119 Härd 0,95 0,8 0 0,15 Oval Plan Lera, skärvsten, kollins i bottenskiktet – 

1134 Härd 0 0 0,5 0,11 Rund Skålform Kolmättad lera och skärvsten – 

1145 Stolphål 0 0 0,3 0,16 Rund Skålform Sotig lera, sten i skoning – 

1153 Stolphål 0 0 0,4 0,19 Rund Skålform Lera och skärvsten från skoning – 

1162 Stolphål 0 0 0,35 0,2 Rund Oregelb Lera, sten och skärvsten – 

1172 Härd 1 0,7 0 0,25 Oval Oregelb Lera, inslag av kol, br lera och skärvsten Fynd av sintrad keramik och br ben. 

1190 Stolphål 0 0 0,3 0,2 Rund Oregelb Lera med kolsplitter, sot och sten i skoning Lutande stolpe. 

1199 Härd 0,71 0,45 0 0,08 Oval Plan Sotig lera, stora kolinslag, sten och skärvsten Odlingsskadad. 

1213 Stolphål 0 0 0,4 0,18 Rund Skålform Lera, sten skärvsten och kolsplitter – 

1225 Stolphål 0,6 0,4 0 0,16 Rund Skålform Lera, skärvsten och sten – 

1235 Stolphål 0 0 0,3 0,13 Rund Skålform Lera, sot och skärvsten – 

1247 Härd 0 0 0,83 0,15 Rund Oregelb Sotmättad lera, och rikl med kol – 

1261 Härd 0,67 0,48 0 0,04 Oval Plan Flammig sotig kollins och skärvsten – 

1500 Stolphål 0 0 0,3 0 Rund – Lera och skärvsten – 

1510 Stolphål 0 0 0,3 0 Rund – Lera, sten och skärvsten – 

1518 Stolphål 0 0 0,35 0 Rund – Lera, sten från skoning – 

1528 Stolphål 0 0 0,4 0 Rund Skålform Sotig lera Mkt kraftigt stenskodd. 



1539 Stolphål 0 0 0,4 0 Rund – Sotig lera och sten – 

1550 Stolphål 0 0 0,35 0,2 – – – – 

1561 Stolphål 0 0 0,37 0 Rund – Lera och skärvsten från skoning – 

1571 Stolphål 0 0 0,37 0 Rund – Lera och sten från skoning – 

1581 Stolphål 0 0 0,3 0 Rund – Lera och skärvsten – 

1591 Stolphål 0 0 0,32 0 Rund – Lera och skärvsten från skoningen – 

1601 Stolphål 0 0 0,3 0 Rund – Lera och skärvsten i skoning – 

1610 Stolphål 0 0 0,35 0 Rund – Lera och skärvsten från skoning – 

1627 Stolphål 0 0 0,28 0 Rund – Lera och skärvsten i skoning – 


Alla anläggningar, område 3 

Id Undersökt Typ Längd Bredd Diam Djup Planform Profilform Fyllning/innehåll Anmärkning Övrigt 

1000 Ytdokumenterad Stolphål 0 0 0,25 0 Rund – Skärvsten – Stenskott 












1104 Ytdokumenterad Stolphål 0 0 0,15 0 – – skärvsten – Stenskott 

1111 Ytdokumeterad Stolphål 0 0 0,25 0 Rund – Skärvsten Sten 0,1 m – 

1117 Ytdokumeterad Stolphål 0 0 0,35 0 Rund – Skärvsten i ytan Stenar ca 0,1 m Stenskott 

1125 Ytdokumeterad Stolphål 0 0 0,25 0 Rund – Skärvsten Stenar ca 0,1 m Stenskott 

1133 Ytdokumeterad Härd 0 0 0,6 0 Rund – Kol i ytan, skärvsten – – 

1139 Ytdokumeterad Stolphål 0 0 0,3 0 Rund – Kol i ytan, skärvsten – Stenskott 

1147 Ytdokumeterad Härd 0 0 0,3 0 Rund – Kol o sot i ytan – – 

1154 Ytdokumenterad Härd 0 0 1,1 0 Rund – kol, sot mkt skärvsten Stenar cirka 0,12 m – 

1164 Ytdokumenterad Härd 1,1 0,6 0 0 Oval – Kol, skärvsten Stenar cirka 0,1 m – 

1171 – Utgår 0 0 0 0 – – – – – 

1178 Ytdokumeterad Stolphål 0 0 0,25 0 Rund – Skärvsten Stenar 0,1 m Stenskott 

1186 – Utgår 0 0 0 0 – – – – – 

1197 – Utgår 0 0 0 0 – – – – – 

1202 – Utgår 0 0 0 0 – – – – – 

1210 Ej dokumenterad Stolphål 0 0 0 0 – – – – – 



1239 Ytdokumenterad Härd 1,7 1,6 0 0 Oval – Mkt skärvsten – – 

1258 – Stolphål 0 0 0,25 0,28 Rund Skålformad Lera, sten skärvsten och lite sot – Stenskott 

1266 – Stolphål 0 0 0,23 0,16 Rund Oregelb Sotig lera och enstaka kolsplitter Inålutad mot N – 

1276 – Stolphål 0 0 0,28 0,3 Rund Skålformad Lera, enstaka stenar kolsplitter och sot Nedbrunnen stolpe – 



1286 – Stolphål 0 0 0,55 0,45 Rund Skålformad Sotig lera, sten och skärvsten Kraftigt skodd stolpe, 

Stenskott 

spår av stolpe 

1297 – Stolphål 0 0 0,28 0,29 Rund Skålformad Lera, sten och skärvsten – Stenskott 

1308 – Utgår 0 0 0 0 – – – – – 

1317 – Utgår 0 0 0 0 – – – – – 

1325 – Stolphål 0 0 0,25 0,15 Rund Plan Lera – – 

1332 – Stolphål 0 0 0,25 0,2 Rund Skålformad Lera och skörbränd sten Nedbrunnen stolpe, 

Stenskott 


1341 – Stolphål 0 0 0,35 0,25 Rund Skålformad Sotig lera, skärv-, och skörbränd sten Nedbrunnen stolpe, 

Stenskott 


1351 – Stolphål 0 0 0,24 0,19 Rund Skålformad Grå lera Bottenskodd Stenskott 

1361 – Stolphål 0 0 0,3 0,2 Rund Skålformad Grå sotig lera Runda stenar Stenskott 

1371 – Stolphål 0,36 0,2 0 0,19 Oval Skålformad Grå sotig lera Förmodad omstolp av A1361 – 

1382 – Stolphål 0 0 0,2 0,23 Rund Skålformad Grå sotig lera Förmodad omstolp av A1361 – 


1390 – Stolphål 0 0 0,4 0,22 Rund Skålformad Grå sotig lera, grus Takbärande – 

1401 – Stolphål 0 0 0,4 0,2 Rund Skålformad Grå sotig lera – – 

1411 Utgår Utgår 0 0 0 0 – – – – – 

1420 – Stolphål 0 0 0,38 0,3 Rund Skålformad Grå sotig lera – – 

1428 – Stolphål 0 0 0,35 0,31 Rund Skålformad Sotig lera, sten, skärv-, och skörbränd sten Kraftigt skodd Stenskott 

1439 – Stolphål 0 0 0,46 0,35 Rund Skålformad Lera, rikligt med sten, skärv-, och skörbr sten Nedbrunnen stolpe Stenskott 

1449 – Stolphål 0 0 0,33 0,15 Rund Skålformad Lera och större stenar i skoning Skodd med stora naturstenar Stenskott 

1459 – Stolphål 0 0 0,33 0,15 Rund Skålformad Sotig lera, skörbr-, skärv-, och natursten – Stenskott 

1468 Ej dokumenterad Stolphål 0 0 0 0 – – – Förmodat sth – 

1476 – Stolphål 0 0 0,47 0,35 Rund Skålformad Sotig lera, rikl med sten skärv- och 

Nedbrunnen stolpe, 

Stenskott 

skörbränd sten 


1487 – Stolphål 0 0 0,3 0,28 Rund Skålformad Sotig lera, skärvsten i skoning – Stenskott 

1497 – Stolphål 0 0 0,33 0,27 Rund Skålformad Sotig lera, skärvsten – Stenskott 

1509 – Stolphål 0 0 0,35 0,18 Rund Skålformad Lera, sten, skörbränd-, och skärvsten – Stenskott 

1518 – Stolphål 0 0 0,3 0,27 Rund Skålformad Lera, sten, skärvsten och skörbränd sten – Stenskott 

1527 – Stolphål 0 0 0,38 0,17 Rektangulär Skålformad Sotig lera, rikligt med sten och skärvsten – Stenskott 


1550 – Stolphål 0 0 0,25 0,23 Rund Skålformad Brungrå lera m sotfläckar – Stenskott 

1559 – Stolphål 0 0 0,36 0,27 Rektangulär Skålformad Lera, sten och skärvstn – Stenskott 

1570 – Stolphål 0 0 0,48 0,3 Rund Oregelb Lera, sten, skärvsten och skörbränd sten Kraftigt skodd, inåtlutande Stenskott 

1582 – Stolphål 0,4 0,3 0 0,29 Rund Skålformad Grå grusig lera Yttervägg, N Stenskott 

1592 – Stolphål 0 0 0,5 0,45 Rund Skålformad Grå sotig lera och grus Stor bottensten Stenskott


1602 – Stolphål 0 0 0,3 0,29 Rund Skålformad Grå kolbemängd lera Takbärande – 

1611 – Stolphål 0 0 0,6 0,3 Rund Skålformad Grå lera Mkt stora stenar, takbärande Stenskott 

1623 – Härd 0 0 0,6 0,24 Rund Skålformad Grå sotig lera – – 

1634 – Stolphål 0 0 0,45 0,2 Rund Oregelb Gråsvart sotig lera, kol, br lera, skärvsten Tydligt nedbrunnen Stenskott 

1645 Sth el grop? Stolphål 0 0 0,7 0,23 Rund Skålformad Gråsvart sotig lera, kol Rikligt m skärvsten i topp Stenskott 

1655 – Stolphål 0 0 0,25 0,17 Rund Skålformad Gråsvart sotig lera Två skärvstenar, tydligt skodd Stenskott 

1667 Utgår Utgår 0 0 0 0 – – – – – 

1677 Utgår Utgår 0 0 0 0 – – – – – 

1685 – Stolphål 0 0 0,33 0,25 Rund Plan Svartbrun lerig fyll, sot o kolfläckar Tydlig skoning i toppen Stenskott 

1696 Osäkert sth Stolphål 0 0 0,25 0,2 Rund Spetsig Brunsvart lera två mindre stenar mot botten Något tveksamt sth – 

1708 – Stolphål 0 0 0,25 0,22 Rund Skålformad Brungrå lera m sotsvart botten Flera stenar mot toppen Stenskott 

1716 – Stolphål 0 0 0,3 0,22 Rund Skålformad Brungrå lera, enstaka kolstänk Stenar i varierande storlek Stenskott 

1726 – Stolphål 0 0 0,25 0,25 Rund Skålformad Mörkbrun lera enstaka kolstänk Skoning framför allt mot Stenskott 

toppen 

1736 – Härd 0,98 0,6 0 0,22 Oval Plan Sotmättat lera, kol och skärvsten – – 

1753 – Härd 1,2 1 0 0 Oregelb – Mörkbrun lera, sot och kol i V mindre i Ö Bitar av br lera i fyll – 

1768 – Stolphål 0 0 0,25 0,3 Rund Skålformad Lera, skärvsten och skörbränd sten – Stenskott 

1777 – Stolphål 0 0 0,43 0,3 Rund Skålformad Lera, skärvsten och skörbränd sten Omstolpning? Stenskott 

1791 – Stolphål 0 0 0,41 0,25 Rund Skålformad Lera, sten från skoningen Skodd med stora stenblock, Stenskott 

se A1866 

1802 – Stolphål 0 0 0,3 0,3 Rektangulär Skålformad Lera, sten och skärvsten samt kolsplitter – Stenskott 

i toppen 

1817 – Utgår 0 0 0 0 – – – – – 

1826 – Stolphål 0 0 0,45 0,3 Rund Skålformad Lera och sten skoning – Stenskott 

1838 – Stolphål 0 0 0,4 0,28 Rund Skålformad Gråsvart sotig lera kolsplitter Sten o skärvsten, tydligt skodd Stenskott 

1849 – Stolphål 0 0 0,8 0,36 Rund Skålformad Svart sotig lera m kol Stenblock o skärvsten, 

Stenskott 

nedbrunnen 

1873 – Härd 0 0 1 0,35 Rund – Grå lera, kolstänk – – 

1882 – Stolphål 0 0 0,6 0,38 Rektangulär Skålformad Svart sotig lera, kolsplitter, sten Block ca 0,3 m Stenskott 

1898 – Härd 0,75 0,6 0 0,12 Oval Plan Svart lera, kol, sot Skävsten i topp, skörbr i bott – 

1910 – Stolphål 0 0 0,49 0,36 Rund Skålformad Lera och skärvsten Mycket djup, stenskodd till Stenskott 

botten 

1925 Ytdokumenterad Härd 1,05 0,65 0 0 Oval – Skärvsten, sten sot kol – – 

1939 – Utgår 0 0 0 0 – – – – – 

1951 Ytdokumenterad Härd 0 0 0,4 0 Rund – Skärvsten, kol – – 

1968 Ytdokumenterad Stolphål 0 0 0,3 0 Rund – Skärvsten Skärvsten i skoning Stenskott 



1979 Ej dokumenterad Härd 0 0 0 0 – – – Förmodad härd – 

1992 Ytdokumenterad Härd 1,05 0,8 0 0,1 Oval – Skärvsten sot – – 

2011 – Stolphål 0 0 0,25 0,2 Rund Skålformad Sotig lera – – 

2021 Ytdokumenterad Härd 0,7 0,5 0 0 Oval – Skärvsten, sot – – 

2038 Ytdokumenterad Härd 0,7 0,5 0 0 Oval – Skärvsten, 0,1 m storlek – – 




2088 Ytdokumenterad Härd 0 0 0,55 0 Rund – Skärvsten sot kol – – 


2120 Ytdokumenterad Härd 1,1 0,95 0 0 Oval – Kol, sot, sten – – 

2134 Ytdokumenterad Härd 0 0 0,6 0 Rund – Kol, skärvsten Stenar ca 0,15 m – 

2147 Ytdokumenterad Härd 0 0 0,9 0 Rund – Kol, skärvsten Stenar ca 0,15 m – 


2163 Ytdokumenterad Härd 0,8 0,5 0 0 Oval – Enstaka skärvsten, kol sot – – 

2177 Ytdokumenterad Härd 1,1 1 0 0 Oval – – – – 

2190 Ej dokumenterad Härd 0 0 0 0 – – – – – 






2256 Ej dokumenterad Härd 0 0 0 0 – – – Förmodad härd – 


2282 – Stolphål 0 0 0,35 0,2 Rund – Gråsvart lera, sten Skärvsten 0,1–0,2 m Stenskott 

2292 – Utgår 0 0 0 0 – – – – – 

2301 – Stolphål 0 0 0,3 0,2 Rund – Gråsvart humusbl lera, sten – Stenskott 

2310 – Stolphål 0 0 0,2 0,15 Rund – – – Stenskott 

2319 – Stolphål 0 0 0,2 0,2 Rund – Skärvsten – Stenskott 

2328 – Stolphål 0 0 0,3 0,14 Rund – Grå lera, stenar – Stenskott 

2338 – Stolphål 0 0 0,25 0,2 Rund – Skärvsten, gråsvart lera Hägnad Stenskott 

2348 – Stolphål 0 0 0,2 0,12 Rund – – – Stenskott 

2358 – Stolphål 0 0 0,26 0,2 Rund Plan Grå lera, sten 3 st sten 0,1 m Stenskott 

2369 – Stolphål 0 0 0,3 0,2 Rund – Gråsvart lera, sten – Stenskott 

2378 Påträffad vid FU Härd 0 0 0 0 – – – – –


2395 – Stolphål 0 0 0,18 0,18 Rund – Gråsvart lera – Stenskott 

2402 – Stolphål 0,3 0,25 0 0,25 Rund Skålformad Mörkbrun svartflammig lera Flera stenar nedkilade i sth Stenskott 

2412 – Utgår 0 0 0 0 – – – – – 

2420 – Stolphål 0 0 0,36 0,3 Rund Skålformad Mörkbrun lera Tydliga inslag av brand, kol/sot Stenskott 

o br lera 

2433 – Stolphål 0 0 0,3 0,24 Rund Skålformad Brunsvart lera, stenar i fyll – Stenskott 

2443 – Stolphål 0 0 0,3 0,22 Rund Plan Flammig lera, skärvstenar – Stenskott 

2453 – Stolphål 0 0 0,25 0,16 Rund – Flammig lera Diffusa begränsningar – 

2462 – Stolphål 0 0 0,35 0,3 Rund Skålformad Gråsvart lera Skärv- o skörbr sten, kraftig Stenskott 

skoning 

2471 – Stolphål 0 0 0,35 0,17 Rund Skålformad Svartbrun lera Flera stenar i toppen, ett par Stenskott 

mot botten 


2490 – Stolphål 0 0 0,4 0,4 Rund Skålformad Flammig lera och stenar Ritad Stenskott 

2501 Ommätt – 0 0 0 0 – – – - – 

2509 – Stolphål 0 0 0,35 0,12 Rund Skålformad Grå lera o skärvsten Skärvsten i skoning Stenskott 

2519 Ytundersökt Stolphål 0 0 0,25 0 Rund – Grå lera Skärvsten i skoning Stenskott 




2552 – Stolphål 0 0 0,25 0,5 Rund Plan Lera, sten och skärvsten – Stenskott 

2562 Osäkert sth Stolphål 0 0 0,2 0,1 Rund – Brunsvart lera Diffusa begränsningar Stenskott 

2572 – Väg 5 2 0 0,1 – – – – – 

2615 – Stensträng 30 1 0 0 – – – – – 

3043 – Härd 0,6 0,5 0 0,1 Oval Skålformad Kol, skärvsten Ligger på väg – 

3058 – Väg 60 10 0 0,2 – – – – – 

3140 – Stensträng 60 1 0 0,5 – – – – – 

4540 – Härd 0 0 0,5 0,1 Rund Skålformad Kol, sot skärvsten – – 

4570 Ej dokumenterad Härd 0 0 0 0 – – – – – 

4582 – Stolphål 0 0 0,28 0,2 Rund Skålformad Svartbrun lera En skärvsten nere i fyll 2–3 Stenskott 

större stenar mot top 

4592 Utgår Utgår 0 0 0 0 – – – – – 

4599 – Stolphål 0 0 0,22 0,2 Rund Skålformad Flammig lera Ngt diffus – 

4605 – Utgår 0 0 0 0 – – – – – 

4613 – Stolphål 0 0 0,27 0,14 Rund Oregelb Lera och skärvsten Litet inåtlutad i mittpartiet i Stenskott 

ett ev hus 



4623 – Stolphål 0 0 0,31 0,25 Rund Skålformad Lera, rikligt med skärvsten – Stenskott 

4631 – Stolphål 0 0 0,33 0,2 Rund Skålformad Lera och skärvsten från skoning – Stenskott 

4640 – Utgår 0 0 0 0 – – – – – 

4649 – Stolphål 0 0 0,26 0,22 Rund Skålformad Lera och skärvsten i toppskiktet – Stenskott 

4658 – Stolphål 0 0 0,25 0,33 Rund Plan Mörkbrun mot svart fyllning Skärv o natursten i skoning, Stenskott 

vinklad åt Ö 

4668 – Stolphål 0 0 0,5 0,3 Rund Plan Mörkbrun flammig lera, inslag av svarta fläckar Skärvsten i skoning, 

Stenskott 

vinklad åt Ö 

4679 – Stolphål 0 0 0,62 0,45 Rund Skålformad Gråsvart lera Sten o skärvsten Stenskott 

4688 – Stolphål 0 0 0,32 0,18 Rund Skålformad Svartgrå lera Skärvsten i skoning Stenskott 

4699 – Stolphål 0 0 0,41 0,17 Rund Oregelb Svartgrå lera Skärvsten mot botten Stenskott 

4708 – Stolphål 0 0 0,45 0,2 Oregelb Oregelb Grå lera Skärvsten i hela fyllning Stenskott 

4718 – Stolphål 0 0 0,35 0,16 Rund Skålformad Lera, rikligt med skärvsten – Stenskott 




4747 – Stolphål 0 0 0,15 0,1 Rund Skålformad Lera och mindre skärvsten – Stenskott 

4754 – Stolphål 0 0 0,32 0,14 Rund Skålformad Lera, sot, kol och enstaka skärvsten Nedbrunnen stolpe Stenskott 

4763 – Stolphål 0 0 0,33 0,15 Rund Skålformad Flammig lera – – 

4772 – Stolphål 0 0 0,3 0,13 Rund Skålformad Flammig lera, skärvsten och sten – Stenskott 

4782 – Stolphål 0 0 0,3 0,2 Rund Plan Flammig lera En bottensten Stenskott 

4790 – Stolphål 0 0 0,4 0,2 Rund Skålformad Lera med kol och kolbitar i S del En bottensten Stenskott 

4798 – Sten- 0 0 0,61 0,1 Rund Oregelb Rundad sten i lera – – 

läggning 

4808 – Stolphål 0 0 0,3 0,12 Rund Skålformad Gråsvart lera Skörbr sten o skärvsten Stenskott 

4818 – Stolphål 0 0 0,4 0,39 Rund Skålformad Gråsvart sotig lera Sten o skärvsten Stenskott 

4826 – Stolphål 0 0 0,31 0,15 Rund Skålformad Svart sotig kolmättad lera Skärvsten, nedbrunnen Stenskott 

4835 – Stolphål 0 0 0,44 0,36 Rund Skålformad Gråsvart sotig lera, br lera Skärvsten och block i fyll Stenskott 

4842 – Stolphål 0 0 0,28 0,18 Rund Skålformad Gråsvart lera Skörbr- o skärvsten Stenskott 

4850 – Stolphål 0 0 0,35 0,19 Rund Skålformad Gråsvart lera o små skärvsten skoning av små skärvsten Stenskott 

4859 – Stolphål 0 0 0,25 0,28 Rund Plan Lera med skärvstenar Sten kilad mot botten Stenskott 

4867 – Stolphål 0 0 0,31 0,29 Rund Skålformad Grå lera och rikligt m sten Rikligt m sten i skoning Stenskott 

4875 – Stolphål 0 0 0,29 0,15 Rund Skålformad Sotig gråsvart lera, skärvsten Skodd m skärvsten Stenskott 

4884 – Stolphål 0 0 0,3 0,05 Rund Skålformad Grå lera – Stenskott 

4893 Ytdokumenterad Stolphål 0 0 0,25 0 – – – – Stenskott 

4901 – Stolphål 0 0 0,25 0,17 Rund Skålformad Svart sotig lera, små skärvsten Små skärvsten till skoning Stenskott


4908 – Stolphål 0 0 0,3 0,28 Rund Oregelb Gråsvart lera o små skärvsten Lutande åt S Stenskott 

4916 – Stolphål 0 0 0,28 0,16 Rund Skålformad Brunsvart flammig lera, enstaka sten Litet sth Stenskott 

4923 – Härd 0,57 0,4 0 0,1 Rund Plan Sotig kolmättad lera o små skärvsten – – 

4940 – Stolphål 0 0 0,41 0,29 Rund Skålformad Grålera o större sten Större sten t skoning Stenskott 

4949 – Stolphål 0 0 0,42 0,28 Rund Oregelb Gråsvart lera, större block, skärvsten – Stenskott 

4959 – Stolphål 0 0 0,35 0,28 Rund Skålformad Mörkgrå lera med sot Kantskodd m stora stenar Stenskott 

4968 – Stolphål 0 0 0,64 0,35 Rund Skålformad Svart sotig lera, rikligt m sten o skärvsten Stenar 0,1–0,25 Stenskott 

4979 – Stolphål 0 0 0,45 0,31 Rund Skålformad Svart mkt sotig lera Skärvsten i skoning Stenskott 

4987 – Härd 1,2 1,1 0 0 Oregelb – Svart kolmättad lera Rikligt med skärvsten – 

5007 – Härd 1,41 1,22 0 0 Oval – Svart kolmättad lera Rikgligt m skärvsten – 

5015 Ytundersökt Stolphål 0 0 0,41 0 Rund – Svartgrå sotig lera Skärvsten Stenskott 

5027 – Härd 1,3 1,08 0 0 Oval – Svart kolmättad lera Rikligt m skärvsten – 

5041 – Stolphål 0 0 0,43 0,35 Rund Skålformad Gråsvart lera o skärvsten Skärvsten t skoning Stenskott 

5049 – Stolphål 0 0 0,35 0,19 Rund Skålformad Svart sotig lera, sten o skärvsten Sten o skärvsten t skoning Stenskott 

5058 Ytundersökt Stolphål 0 0 0,37 0 Rund – Gråsvart sotig lera Sten Stenskott 

5065 Ytundersökt Stolphål 0 0 0,35 0 Rund – Gråsvart sotig lera Skärvsten Stenskott 

5074 – Stolphål 0,25 0,2 0 0,15 Rund Skålformad Svart sotig lera Skärvsten Stenskott 

5134 – Brunn 0 0 0 0 – – – – – 

5171 – Härd 0 0 0,6 0,1 Rund Skålformad Svart kol, skärvsten Ligger på/i väg – 

5186 Ytundersökt Stolphål 0 0 0,2 0 Rund – Svart sotig lera Enstaka skärvsten Stenskott 

5195 Ytundersökt Stolphål 0 0 0,32 0 Rund – Gråsvart sotig lera Sten Stenskott 

5203 – Stolphål 0 0 0,25 0,16 Rund Skålformad Sotig svart lera, skärvsten En skärvsten i skoning Stenskott 


5222 – Grop 0 0 0,38 0,15 Rund Skålformad Lera och skärvsten Alternativt en grop – 

5231 – Konst- 1,2 1,2 0 0,05 Rektangulär – Stora sjok av bränt trä Inrasad nedbrunnen vägg – 

ruktion 

5268 – Stolphål 0 0 0,25 0,2 Rund Skålformad Sotig svartgrå lera, kolsplitter Skärvsten i fyll Stenskott 

5312 – Stolphål 0 0 0,28 0,13 Rund Skålformad Gråflammig lera o små skärvstenar – Stenskott 

5322 – Stolphål 0 0 0,4 0,21 Rund Skålformad Svartgrå lera o skärvsten Skärvsten i skoning Stenskott 

5331 – Stolphål 0 0 0,41 0,23 Rund Skålformad Svart sotig lera, sten Skodd m en större skärvsten Stenskott 

5343 – Stolphål 0 0 0,32 0,27 Rund Skålformad Svart sotig lera, sten, skörbr sten Skodd i ytterkant av sten Stenskott 


5364 Ytdokumenterad Stolphål 0 0 0,38 0 Rund – – – Stenskott 








5424 Ytdokumenterad Härd 1,5 1 0 0 Oval – Sot, kol skärvsten – – 


5476 Ytdokumenterad Härd 0,7 0,6 0 0 Oval – Sot, kol och skärvstn – – 

5488 – Stolphål 0 0 0,26 0,23 Rund Plan Brungrå humusblandad lera, kol Ej skoning – 


5506 Ytdokumenterad Härd 0 0 0,6 0 Rund – – – – 


5528 Ytdokumenterad Härd 0 0 0,7 0 Rund – Sot, kol, skärvsten – – 





5572 Ytundersökt Stolphål 0 0 0,25 0 Rund – Gråsvart lera Skärvsten Stenskott 


5587 Ytdokumenterad Härd 0 0 0,8 0 – – – Fynd av löpare – 

6000 Ytdokumenterad Stolphål 0 0 0,4 0 Rund – – Skärvsten i skoning Stenskott 

6022 – Grop 1 0,8 0 0,08 Oval – Gråbrun lera – – 


6046 Ytdokumenterad Stolphål 0 0 0,3 0 – – – Kolbitar i fyllning Stenskott 






6114 Ytdokumenterad Stolphål 0 0 0,25 0 Rund – Sotig – Stenskott 

6122 Ytdokumenterad Stolphål 0 0 0,4 0,25 Rund – Sotig med kol – Stenskott 

6131 Ytdokumenterad Stolphål 0 0 0,3 0 Rund – Sotig – Stenskott 

200003 – Stolphål 0 0 0 0 – – – – Stenskott 

200004 – Stolphål 0 0 0 0 – – – – Stenskott 

200005 = A1224 Stolphål 0 0 0 0 – – – – –

Bilaga 5. Fyndlistor 

Fynd, område 1 

Id Kategori Fnr Material Sakord Vikt Antal Frag grad Anmärkning Påträffades i 

200010 Bränd lera 1 Bränd lera – 41 1 – Sekundärbränd, sintrad A1904 

200011 Järn 2 Järn Föremål 1 1 Fragment Spik alt pryl A2222 

200012 Keramik 3 Keramik Kärl 8 1 Fragment – A2620 

200013 Keramik 4 Keramik Kärl 2 1 Fragment Troligen sekundärbränt A1245 

200014 Flinta GAM 5 Flinta Avslag 4 1 – Plattformsavlsag A2813 

200015 Järn 6 Järn Hästskosöm 4 1 Fragment Osäker A1976 

200016 Järn 7 Järn Föremål 4 1 Fragment – A1976 

200017 Järn 8 Järn Kniv 71 1 Fragment – A2620 

200018 Bergart 9 Bergart Malsten 1048 1 Intakt – – 


200020 Järn 11 Järn Föremål 3 1 Fragment Recent? – 

200021 Järn 12 Järn Hästskosöm 9 1 Fragment – – 





200026 Järn 17 Järn Hästsko 24 1 Fragment – – 

200027 Järn 18 Järn Hästsko 34 1 Fragment – – 

200028 Järn 19 Järn Remsölja 9 1 Fragment – – 

200029 Järn 20 Järn Hästskosöm 8 1 Fragment Osäker – 

200030 Järn 21 Järn Nit 15 1 Fragment – – 

200031 Järn 22 Järn Föremål 33 1 – – – 

200032 Järn 23 Järn Föremål 4 1 Fragment – – 

200033 Järn 24 Järn Föremål 5 1 Fragment Recent spik? – 




200037 Järn 28 Järn Föremål 7 1 Fragment Hästskosöm? – 


200039 Järn 30 Järn Spik 6 1 – – – 


200041 Järn 32 Järn Spik 8 1 Fragment Recent spik? – 



200044 Järn 35 Järn Föremål 95 1 Intakt Recent sprint – 


Fynd, FU och SU, RAÄ 431 

Id Kategori Fnr Material Sakord Vikt (g) Antal Frag grad Anmärkning Påträffades i 

200001 Obränt ben 1 Ben Avfall 15 1 Fragment – A249 

200002 Bränd lera 2 Bränd lera – 2 4 Fragment – A218 

200003 Bränd lera 3 Bränd lera – 13 3 Fragment Sintrad A652 

200004 Keramik 4 Keramik Kärl 12 3 Fragment – A330 

200005 Bränd lera 5 Bränd lera Lerklining 1 1 Fragment – A330 

200006 Bergart 6 Sandsten Slipsten 570 1 Intakt – A291 

200007 Keramik 1 Keramik Kärl 3 3 Fragment Sintrad A1172 

200008 Bränt ben 2 Ben – 7 0 Fragment – A1172 


200010 Kvarts 4 Kvarts Avslag/avfall 3 1 – – Lösfynd 

200011 Bergart 5 Bergart Malsten 916 1 Intakt Facetterad A1026 

200012 Bergart 6 Bergart Malsten 701 1 Intakt Facetterad A1247 

200013 Bergart 7 Bergart Malsten 544 1 Defekt – A1054 

200014 Bergart 8 Bergart Malsten 582 1 Intakt Facetterad Lösfynd 

200015 Järn 15 Järn Föremål 25 1 Fragment Hästskodel? A384 

200016 Järn 16 Järn Föremål 28 1 Fragment Hästskodel? A384 

Fynd, område 3 

Id Kategori Fnr Material Sakord Vikt Antal Frag grad Anmärkning 

200012 Bergart 1 Bergart Malsten – 1 Intakt – 

200013 Bergart 2 Bergart Malsten – 1 Defekt Påträffades i vägen, A3058 

200014 Bergart 3 Bergart Malsten – 1 Intakt Påträffades i vägen, A3058 

200015 Keramik 4 Keramik Kärl – 3 Fragment Provruta 4551 

200016 Obränt ben 5 Ben Avfall – 1 Fragment Påträffades i vägen, A3058 

200017 Bergart 6 Bergart Malsten – 1 Defekt Påträffades i härd, A5587 

200018 Järn 7 Järn Föremål – 3 Fragment Påträffades i vägen, A3058 

200019 Järn 8 Järn Hästsko – 1 Fragment Påträffades mellan stensträng 

och vägen 

200020 Järn 9 Järn Hästsko – 1 Fragment Påträffades i vägen A3058 

200022 Kvarts 10 Bergart Avslag/avfall – 1 Fragment – 

200024 Bergart 11 Bergart Malsten – 1 Fragment Påträffades i sth A1509 

200026 Bergart 12 Bergart Malsten – 1 Defekt Påträffades i sth A1420 

200028 Bergart 13 Bergart Malsten – 1 Defekt Påträffas i härd A3043 

200030 Harts 14 Harts Harts – 1 Fragment Påträffas i sth A2443 

200031 Metall 15 Bly – – 1 Intakt Blyplomb

Gårdar och bosättningar i ett tättbebyggt förhistoriskt Kallerstad, Inför ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?