Stenungsunds Sportfiskeklubb - Medlemstidningen Vaket

Årgång 34 

2011/2012 

Rapportering 

Kläckrännan • Vindskyddet 

L:a Holmevatten • Lysevatten 

NOTISER/PROGRAM 

Ny lokal 31mars nästa år 

Föreläsning Martin Falklind 

18 Jan Fregatten, Stenungsund 

19 Jan Sagabiografen, Skärhamn 

Avelsfiske 

Vad är avelsfiske och hur går det till 

Fiskeberättelser 

Regnbåge i Strömshult 

Den nakne fiskaren 

Öring och fjällämmel 

Nagellack och Fiskehatt 

VAKET 

Medlemstidning för 

Stenungsunds Sportfiskeklubb 

8-Fjordar 

ångar på för 

framtiden 

Vad har hänt och vad 

kommer att hända

2 

ordföranden har ordet 

Kära SSFK:are 

Äntligen har vi fått ett nytt nummer 

av klubbtidningen Vaket i vår hand. 

Att det varit lite torka i pressarna 

med vår tidning beror på att nästan 

inget material/artiklar har kommit in 

till redaktionen. Det är vi medlemmar 

i SSFK som gör tidningen och 

inte några journalister som sitter och 

skriver våra artiklar. Vår ambition 

är att utkomma med ett nummer av 

Vaket per år och för att lyckas med 

detta är vi alla beroende av att det 

kommer in material. Så läs detta 

nummer och beakta vad du själv kan 

bidra med eller bara koppla av en 

stund med förhoppningsvis lockande 

och intressant läsning. 

I vårt närområde har Projekt 8 

fjordar gått framåt och skapat unika 

regler för fisket inom området. Stenungsunds 

Sportfiskeklubb stöder 

detta projekt och har medlemmar 

som aktivt arbetar inom projektet. 

Mer om detta finns att läsa i en artikel 

i tidningen och vi ser positivt på 

framtiden för de kustnära bestånden. 

Nytt under solen är att vi fått en ny 

myndighet, Havs och vattenmyndigheten 

(HaV), som ersätter Fiskeriverket. 

Denna myndighet sjösattes 1juli 

2011 och har därmed precis startat 

sin verksamhet. Havs och vattenmyndigheten 

kommer att ha ett nära 

samarbete med Naturvårdsverket. 

Därmed har den nya myndigheten 

hamnat under ett nytt ”paraply” och 

ligger inte under Jordbruksverket 

som Fiskeriverket gjorde. Jordbruksverket 

har fortsatt ansvar för insatser 

som främjar fiskenäringen och HaV 

har tagit över ansvaret för beståndsutvecklingen, 

framtagning av föreskrifter 

och kontroll av yrkesfisket. 

Naturvårdsverket och HaV delar på 

ansvaret för den biologiska mångfalden 

och främmande arter. HaV är 

expertmyndighet på arter som lever i 

vatten och Naturvårdsverket expertmyndighet 

på landlevande arter. 

Fiskeriverket var på rätt väg under 

sin sista tid och generaldirektör Axel 

Wenblad införde under sitt styre en 

rad positiva åtgärder. Förhoppningsvis 

fortsätter den nya generaldirektören 

på HaV Björn Risinger med fler 

och nödvändiga åtgärder för biologisk 

mångfald under vattenytan. Jag citerar 

myndighetens regeringsuppdrag. 

”Havs och vattenmyndigheten har 

regeringens uppdrag att genomföra 

en sammanhållen svensk politik för 

våra hav och vatten. Målet för havspolitiken 

är att havet och dess naturresurser 

ska utnyttjas på ett hållbart 

sätt så att livet i vattnen bevaras”. 

Om de kommer att lyckas förvalta 

våra hav och vatten är för tidigt att 

sia om ännu. Men allas vår förhoppning 

är att HaV kommer att utveckla 

havet/vattnen för sportfiske som 

rekreation och näring. För att lyckas 

med detta måste drastiska åtgärder 

tas snarast och mängdfångande 

redskap såsom trålar och nät måste 

bort. Ett hållbart yrkesfiske där man 

tar av räntan men sparar kapitalet 

hade alla tjänat på. För många arter 

slår klockan fem i tolv inte bara i vår 

närhet utan även globalt. Detta är 

larmsignaler som måste tas på största 

allvar om inte en total kollaps i våra 

hav skall bli ett faktum! 

I skrivande stund har avelsfisket 

inom klubben tagit fart och framtidens 

öringar ligger i sin skönhetssömn 

över vintern för att kläckas till 

våren av koltrastens drill. Så vill jag 

också se Havs och vattenmyndigheten 

utvecklas! 

Sharp Hooks 

Krister Olausson. 

Ordförande 

Krister Olausson 

0303-776048 

Besöksadress 

Gårdsjöstugan 

Postadress 

SSFK 

c/o Ewa Widh 

Hildas Väg 4 

463 93 VÄSTERLANDA 

Postgiro 

231771 - 7 

Webbplats 

http://www.ssfk.info 

Ansvarig utgivare 


Redaktion 

Gösta Bring 

bring.gosta@telia.com 

Carola Bergsten 

Vaket 

vaket@ssfk.info 

Till detta nummer har foto 

levererats av: Gösta Bring, 

Kalle Lockner, Krister 

Olausson, Mikael Båth, 

Niklas Åberg, Ditte 

Olausson, Lennart Svensson, 

Peter Johansson, Ben 

Lambert, Anders Nicander.

i ndex 

2 

4 

5 

6–8 

9 

Vaket, Nummer ett 2011 

Ledare 

Ordföranden har ordet 

Notiser och program 

Information 

Fiskeregler 

Påminnelse om vad som gäller 

Avelsfiske 

Varför och hur 

Kläckrännan 

Takbygge 

10–13 8-Fjordar 

Vad har hänt och skall hända 

14–15 

Bildcollage 

Medlemsbilder 

16–17 Lysevatten 

Många arbetstimmar har lagts ned 

på vår bästa sjö 

18–19 

20–21 

22 

23–25 

26 

27 

Regnbåge i Strömshult 

Lennart berättar 

Nagellack och fiskehatt Del II 

Fortsättning från förra numret. 

Hur gick det sedan? 

Arjeplogöringar 

Vilken fluga öringen tar när den är präglad 

på fjällämmel 

Bindbeskrivning 

Special Pupa 

Nakne Fiskaren 

Nästan... 

Klubbfunktionärer 

Kontaktinformation 

28 Fiskeäventyr med Martin Falklind 

Martin besöker Stenungsund och Skärhamn 

18 resp. 19 januari 2012. 

Pass på, alla välkomna. 

Omslagsbild 

Karl Olausson med harr 

Foto 


en FiSKebroder har lämnat oSS 

Nu har det blivit höst igen och Lars 

Dermark vilar sedan 1 år bland 

havsöringarna i Hakefjorden, som 

var hans sista önskan. Lars hade hela 

sitt liv ett brinnande fiskeintresse 

med ett speciellt fiskerum i huset för 

flugbindning och all utrustning. Han 

var ett tag ordförande I SSFK och 

aktiv inom “AGENDA-hakefjorden”. 

Han överförde sitt fiskeintresse till 

hela familjen och jag tänker med 

värme tillbaka på alla fiskeveckor i 

Hemsedal där vi bodde i en mysig 

hytte. 

Vila I frid! 

Sten Dermark 

3

4 

notiser och program 

ny loKal 

SSFK har sagt upp sin nuvarande lokal i källaren 

Göteborgsvägen 2. Från och med 31mars har vi 

fått förmånen att ha vår verksamhet i Gårdsjöstugan. 

Flytten kommer att ske 31mars 2012 

adreSSändring 

SSFKs nya postadress är: 

SSFK 

C/o Ewa Widh 

Hildasväg 4 

463 93 Västerlanda 

hemSidan 

www.ssfk.info 

SSFK har en mycket fin hemsida som sköts förtjänstfullt 

av Mikael Båth. Om du har undringar 

om klubben och klubbens aktiviteter kan du med 

fördel vända dig till Hemsidan. Är du medlem 

kan du logga in på SSFKs interna sidor. Lösenord 

är samma som nyckelkoden. 

Vi finns även med på Facebook. 

Ålevatten 

Stenungsunds kommun fick nej av Miljödomstolen 

på att använda Ålevatten som dricksvattentäkt. 

Därmed är reproduktionen av lax och öring 

i Rördalsån och Anråseå räddad. Hatten av för de 

som kämpat i flera år för denna utgång. 

bÅtarna 

Se till att båtarna är förtöjda på ett bra sätt. Ös 

gärna båtarna så de inte sjunker. Lämna aldrig ut 

låskoden till icke medlemmar. Att gratis få låna 

båtarna är en förmån. 

Visst vill du vara med! 

Vi efterlyser dina bidrag till 

medlemstidningen. Bilder, 

notiser, artiklar och insändare. 

bidrag FrÅn SportFiSKarna 

SSFK och SSG, som med gemensamma ansträngningar 

byggt ett tak över kläckrännan i Gårdsjön, 

beviljades ett bidrag på 6 000 SEK från Sportfiskarna 

Väst. Vi tackar för detta! 

bidrag FrÅn StudieFörbundet 

SSFK har fått ett bidrag på 5 000 SEK från Studieförbundet. 

Vi tackar för detta! 

FöreläSning martin FalKlind 

Boka in datumen 18/1 och 19/1 Då kommer 

Martin Falklind från Fiskejournalen att ha föreläsning 

med bilder och filmvisning. 

SSFK är med som värd. 

18/1 Fregatten i Stenungsund 

19/1 Sagabion i Skärhamn 

Se Annons på sista sidan i Vaket 

ÅrSmöte 2012 

SSFK har årsmöte i klubblokalen 

Torsdag 23 februari kl. 19.00 

Alla är hjärtligt välkomna. 

ÅrSaKtiviteter 2012 

1 Maj Familjedag Lysevatten. Utsättning av 

fiskyngel, korvgrillning mm. 

3 Nov Familjedag Lysevatten. Avelsfiske, korvgrillning 

mm. 

29 Mars Klubbmöte vår 

15 Nov Klubbmöte höst 

Angående laxlus 

En bra kortfilm om laxlus finns på följande 

adress. http://w.w.w.youtube.com/ 

watch?v=kuw6CTqCDZs

fiskeregler i SSFK’s sjöar 

tvingande regler 

z Fiske endast tillåtet för SSFK’s medlemmar, 

markägare med tillstånd och personer med 

gästfiskekort. 

z Fiske får endast ske med Flugspö, Spinnspö 

eller Haspelspö. Endast ett spö per fiskare åt 

gången. 

Undantag: Barn under 12 år får fiska med 

metspö. Vid isfiske får pimpelspö användas. 

z Levande eller dött agn får inte användas. 

Undantag: Agn får användas vid pimpelfiske 

från is. Barn under 12 år får använda agn 

vid mete. 

z All fisk som tas upp skall registreras i vid 

sjöarna befintliga fångstjournaler. 

z Fiskekortet (medlemskort/gästfiskekort/ 

markägarkort) skall alltid medföras och 

vara synligt vid fiske i klubbens sjöar. Det 

skall på uppmaning uppvisas. 

z Nedskräpning i båtarna och runt sjöarna är 

förbjudet. Båtmotorer är förbjudna. 

z Skador som uppstår på klubbens båtar och 

materiel skall omgående rapporteras till 

respektive sjöintendent. 

brott mot ovanStÅende regler Kan 

eFter StyrelSebeSlut leda till uteSlutning 

ur SSFK. tjuvFiSKe Kommer att 

poliSanmälaS. 

Kaffepannan är påsatt. 


Vi har fina fiskar i våra vatten. 

reKommendationer 

z För att ge underlag till fiskevårdande åtgärder 

uppmanas de som fiskar att registrera 

alla fisketillfällen, även de utan fisk. Antalet 

fiskar som släpps tillbaka bör också registreras. 

Fiskejournaler med instruktioner för 

hur rapportering skall ske kommer att finnas 

vid varje sjö. 

z Då vi är många i klubben bör varje fiskande 

ej ta upp fler än 2 – 3 fiskar per fiskedag. 

z I Lysevatten bör oskadad öring och regnbåge 

med en längd understigande 40cm 

återutsättas för ytterligare tillväxt. Öringar 

över 55cm bör tas upp för att skapa plats för 

mindre öring. 

z Hantera fisken varsamt vid återutsättning. 

Drilla den snabbt, undvik att ta i den och 

låt om möjligt fisken vara kvar i vattnet. 

Var särskilt försiktig när vattentemperaturen 

överstiger 20 grader C. 

z Om du tillämpar Catch & Release använd 

krok utan hulling för att minska risken att 

skada fisken. Hullingen kan du klämma in 

med en tång. 

z Klubben rekommenderar återutsättning av 

lekmogen öring. 

z Hjälp de av klubben engagerade fisketillsyningsmännen 

att sköta sitt arbete. 

vi i SSFK FiSKar För reKreation, 

inte För att Fylla FrySen. 

var rädd om vÅra Fina Sjöar. 

5

6 

avelsfiske 

fakta 

Varför vi avelsfiskar och 

hur det går till? 

Nyklämd rom från en hona i någon av våra sjöar. 

Inom SSFK har vi avelsfiskat på brunöring 

under många år. Anledningen till att vi avels- 

fiskar är flera. Genom avelsfisket säkerställer vi 

att vi har fisk i våra sjöar som medlemmarna 

kan fiska på. Genom avelsfisket sprider vi kunskap 

om fiskevård till alla som är intresserade. 

Som en del av avelsfisket träffas medlemmarna 

minst två gånger om året vid Lysevatten vilket 

ger alla ett utmärkt tillfälle att umgås och utbyta 

erfarenheter. Nya medlemmar och juniorer 

ges extra mycket utrymme vid dessa Familjedagar. 

Men framför allt vill vi ju ha fisk i 

våra sjöar! 

Själva avelSFiSKet 

Öringen leker på hösten och i våra sjöar brukar 

honorna mogna, bli redo för att lägga sin rom, 

i första eller andra veckan av november. Själva 

leken sker på grusbottnar nära land. Går man 

längs med någon av sjöarna kan man under 

leken se ljusare fläckar på botten där öringhonorna 

har städat bort skräp och slam för att 

kunna lägga sin rom. Vill man se öringlekarna 

skall man vara ute i gryningen och sitta blickstilla 

vid ett träd eller buskage där man ser något 

rengjort område på botten. Under dygnets ljusa 

timmar håller sig honorna på lite djupare vatten. 

Det är därför vi brukar ha ett gäng med fiskare 

på plats i god tid innan det ljusnar. Börjar man 

fiska för sent på förmiddagen blir det helt enkelt 

svårt att fånga honorna. Vid avelsfisket lägger vi 

ut nät i sjön som vittjas med korta mellanrum 

för att fisken inte skall fara för illa. Regnbågarna 

är speciellt känsliga och behöver få sin frihet tillbaka 

så fort som möjligt. Alla honor och en del 

finare hanar tas med tillbaka till stranden där de 

placeras i en nätbur i väntan på att klämmas på 

rom och mjölke. Normalt lägger vi sex till åtta 

nät när vi avelsfiskar. Det krävs två båtlag för att 

det inte skall ta för lång till mellan vittjningarna. 

Får man inte fisk, eller för lite fisk, på ett ställe 

flyttas näten till en ny plats i sjön. Med åren har 

vi dock lärt oss ganska väl var fisken har sina lekbottnar 

så det största hotet är att fisket kommer 

igång för sent på morgonen. 

Klämmning och beFruKtning 

Avelsfisket vid Krokevatten.

När tillräckligt många öringar samlats in är det 

dags att klämma rom och mjölke ur fiskarna. 

Det krävs lite kunskap för att inte skada fisken 

när man klämmer den på rom. Så just detta moment 

utförs av någon som har lite mer erfarenhet. 

Allt annat runt avelsfisket är öppet för alla 

att vara med på. Man börjar med att klämma ut 

rommen, som sprutas ner i en rengjord spann. 

När samtliga honor är klämda ser man till att 

rommen är ren, eventuellt skräp plockas bort, 

innan man låter några välväxta hannar lämna 

mjölke till befruktningen. När mjölken är tillsatt 

till rommen häller man på lite vatten så att själva 

befruktningen kan ske. Processen sköter sig själv 

på några få minuter. Det handlar sedan mest 

om att vänta, skölja bort överflödig mjölke och 

vänta igen i ett par timmar eftersom rommen är 

extremt känslig för rörelse direkt efter befruktningen. 

tiden i KläcKrännan 

Rommen sätts ut i backarna för kläckning 

framåt våren. 

När rommen fått vila i ett par timmar tar vi med 

oss spannen eller spännerna till vår kläckränna. 

Väl på plats läggs en lagom mängd rom ut i varje 

kläckningsback där den sedan skall ligga tills 

ynglen kläcks. Det tar 400 dygnsgrader innan 

rommen kläcks. Kalkylen är enkel, ta medeltemperatur 

per dag på vattnet i kläckrännan och 

lägg ihop resultatet tills du kommer upp i 400.Så 

många dagar tar det att kläcka rommen. Under 

de första 200 dygnsgraderna skall man om möjligt 

inte röra rommen då den är mycket känslig 

under denna period. Man kan ibland behöva 

rensa kläckbackarna från död rom som hotar 

att förstöra den friska. Men det är för det mesta 

bäst att vänta tills 200-strecket innan man över 


huvud taget rör backarna. Ganska exakt 400 

dygnsgrader efter befruktningen kläcks rommen 

och öringarna kommer ut. De nyfödda ynglen 

har nu en gulesäck, med all näring de behöver, 

som räcker i två till tre veckor. Vi låter ynglen gå 

kvar i kläckrännan tills gulsäcken är förbrukad 

för att öka överlevnaden. 

utSättning 

Utsättning av yngel i Lysevatten. 

Vi har nu kommit fram till slutet av april och det 

är dags att sätta ut våra yngel i sjöarna. Eftersom 

både leken och tiden i kläckrännan styrs av 

vattentemperaturen skiljer det inte många dagar 

från år till år när det kommer till utsättningen 

och därför kan vi hålla den första maj som ett 

ganska säkert datum för årets första stora händelse 

i föreningen. 

Öringarna har nu i det närmaste slut på sin 

gulesäck och behöver komma ut i sjöarna för 

att kunna äta ordentligt. Vi kör över ynglen till 

den sjö de skall leva i och sätter sedan ut dem på 

grundvatten med frilagda stenar så att de enkelt 

kan ta skydd på botten. En ganska stor del av 

ynglen stryker med under de första veckorna 

eftersom både fiskar och trollsländenymfer 

rankar öring högt på sina menyer. 

tillväxt och ny avelSFiSK 

En till åren kommen öring. 

De öringar som överlever växer ganska snabbt 

och redan framåt hösten brukar de vara kring 15 

centimeter och runda om magen. Naturligtvis 

äts en del av öringen upp med tiden men de som 

fakta 

7

8 

avelsfiske forts... 

fakta 

Bygge av tak i vår kläckränna i september. 

överlever blir smartare allt eftersom. Det brukar 

aldrig vara någon brist på fisk i våra sjöar. Redan 

andra året vet vi att en del av fiskarna tas upp. 

Det är lite synd för de behöver växa till sig tills 

de är åtminstone 40 centimeter. När öringen är 

större än 35 centimeter är det mest sportfiskare 

och fiskgjusar som är ett hot mot dem. Vissa 

perioder kan det bli lite mindre insektsliv i våra 

sjöar på grund av naturliga fluktuationer och det 

innebär att vissa årskullar kanske behöver fyra 

år på sig för att nå fångstfärdig storlek. Några 

få fiskar som inte fångas växer till sig och blir 

riktigt stora och intar då rollen som avelsfisk 

för våra kommande generationer. Får de bara 

leva vidare uppnår de en ålder på mellan tio och 

femton år innan de avlider av ålderdom. Fisken 

på förra sidan var ungefär åtta år gammal när 

den fångades. 

bättre KläcKanläggning 

För att vi skall få en större andel av rommen 

att kläckas och fler yngel som kan sättas ut har 

medlemmar under ett antal år förbättrat vår 

kläckränna. Det har varit olika projekt under 

årens lopp. Vi har idag ett garanterat stadigt vattenflöde 

under vintermånaderna. För ett antal år 

sedan utfördes ett stort arbete med att gjuta om 

hela kläckrännan som var gammal och sliten. 

Idag är den tät och kommer att fungera utmärkt 

många år framöver. Bra och funktionsdugliga 

kläckbackar finns på plats och underhålls löpande. 

Under hösten 2011 slutfördes till sist arbetet 

på kläckrännan genom att ett tak byggdes som 

idag skyddar anläggningen mot väder och vind. 

Framför allt hjälper taket till att motverka kraftig 

isbildning i rännan under kalla och blåsiga 

perioder. Vi ser med tillförsikt fram emot många 

år då vi kan sätta ut en tillräckligt stor mängd 

yngel och att alla medlemmar skall ha bra möjligheter 

att fånga stor öring, i bästa kondition 

och med hela fenor. 

Text: Mikael Båth, September 2011

takbygge över kläckränna 

På hemsidan har man under hösten kunnat följa 

byggandet av tak och väggar på vår kläckränna. 

Man kan undra lite om nyttan av att sätta upp 

ett tak och lägga tid och pengar på att bygga 

in hela rännan? Rommen ligger ju ändå ”bara” 

nere i vattnet i sina kläcklådor och väntar på att 

kläckas. Ja rommen klarar alldeles ypperligt att 

ligga under ”bar himmel” och få den omvårdnad 

som vi ger den där. Problemet är att våra 

kläcklådor inte får vara i fred för metalltjuvar. 

Det finns personer som inte kan låta några kilo 

metall få vara i fred utan till varje pris måste 

roffa åt sig allt som glimmar. Detta har gjort att 

ett helt års arbete med avelsfiske och omvårdnad 

av rommen under vintern har spolierats. 

Kontentan är att SSFK blivit utan en hel årskull 

av yngel och i förlängningen om detta får 

fortgå dör våra sjöar! 

Bygget över kläckrännan är inget Fort Nox, 

men det blir ändå ett hinder att forcera och 

förhoppningsvis får vi behålla vår egendom. 


Takbygget har tagit 6 hela arbetsdagar med svett 

och skratt, för det har i mångt och mycket varit 

ett riktigt roligt arbete. Under bygget har det 

varit en salig blandning av arbetskraft och flera 

nya ansikten har dykt upp med oanad förmåga 

och en aldrig sinande arbetsvilja. Byggstarten 

på lördagsmorgnarna har varit kl. 10.00. Vi har 

först lagt upp dagens arbete och sedan kört på 

fram till middagstid då det grillats hamburgare 

och korv. Avslutningen under eftermiddagarna 

har varit strax innan kvällsnappet i sjön. 

Ett stort mervärde med hela projektet har varit 

att det har genomförts av två klubbar. 

SSFK och SSG (Sällskapet Sportfiskare i 

Göteborg) har utfört arbetet gemensamt under 

ledning av Byggmästare Rolf Jansson och där 

undertecknad har agerat springpojke. 

Att två klubbar går ihop och har projekt 

tillsammans är banbrytande och ger oss alla 

intressanta kunskaper om klubbarna. Självfallet 

kommer SSG att få tillträde till kläckrännan och 

vi kan dela på ansvaret för avelsarbetet. Taket i 

sig ger också erfarenheter av det praktiska arbetet 

runt omvårdanden av rommen och ynglen. En 

positiv effekt är också att vi slipper stå i ur och 

skur och sköta arbetet. Då belysning dragits in 

finns det alla möjligheter att i framtiden slippa 

stå med pannlampa och plocka med romkornen. 

För projektet har SSFK sökt bidrag ur Sportfiskarnas 

fiskevårdsfond och fått 6000kr beviljat. 

Detta har spridigt sig till vår förbundstidning 

Svenskt Fiske, som sände ut en reporter till oss 

som tog bilder och gjorde intervjuer under pågående 

arbete. Reportaget torde komma i Svenskt 

Fiske under våren 2012. Hoppas våra kära yngel 

trivs i sin nya boning och att vi slipper ovälkommen 

påhälsning! 

Vid hammaren Krister Olausson. 

rapportering 

9

fiskepolitik & fakta 

10 

8-fjordar 

Fjordarna längs den svenska västkusten har 

under lång tid utarmats på bottenlevande fisk, 

inte minst på grund av överfiske och undermålig 

förvaltning. Kan 8-fjordar vara en vändpunkt i 

förvaltningen av de lokala fiskbestånden? Sommaren 

2010 var till exempel en EU-delegation på 

besök för att fördjupa sig i modellen. 

hiStoria 

När jag började fiska i fjordarna i början av 

1970-talet var tillgången på fisk i fjordarna 

mycket god. Man kunde koka upp vattnet innan 

man gick ned till bryggan och drog en torsk 

till middagen. Vattnet kokade när blekor och 

makrillstim jagade tobis och sill. Det svenska 

rekordet på havskatt på den tiden kom från en 

musselbank söder om Tjörnbron. Morfar kunde 

få massor av rödspättor med ett 90meters garn. 

När jag gick ner till stranden, med min Abumatic 

220 och mitt gröna spö, för att fiska fick jag 

alltid förhållningsorder att inte komma hem med 

torsk. Havsöring var det dock ont om, trots flera 

års idogt fiske hade jag bara en tappad att berätta 

om. Jag minns ännu i dag hur mina knän 

skakade och mina glädjevrål lät då jag fångade 

min första öring. Allt eftersom åren gick blev det 

lättare och lättare att fånga öring, med torsk blev 

det tvärt om. Från att ha varit en säker ”reträttfisk” 

när andra arter inte nappade blev det allt 

svårare att fånga en anständig torsk. Öringarna 

som jag lyckades fånga blev emellertid allt fler 

och de flesta säsonger kunde jag notera över 200 

öringar i fiskedagboken. Nu tar dock familjen 

och arbetet mer av min tid och fångsterna är 

mycket färre men tack vare höjda minimått har 

storleken på de fångade öringarna ökat. 

Lysekil 

Friskt vatten 

vad är dÅ 8-Fjordar 

8-fjordar startade som ett samarbetsprojekt mellan 

fem kommuner, Sportfiskarna och Svenska 

Naturskyddsföreningen. De fem ingående kommunerna 

är Stenungsund, Kungälv, Tjörn, Orust 

och Uddevalla. I arbetsgrupperna har funnits 

representanter för sportfiskarna, yrkesfiskarna, 

husbehovsfiskarna, näringsliv och myndigheter. 

Geografiskt består 8-fjordar i sin ursprungliga 

form av Älgöfjorden, Hakefjorden, Askeröfjorden, 

Halsefjorden, Stigfjorden, Kalvöfjorden, 

Uddevalla 

Stenungsund

Havstensfjorden och Byfjorden. Nu ingår även 

fjordarna norr om Orust. Projektet omfattar 

förutom fiske även miljö, friluftsliv, kultur och 

företagsamhet med marin anknytning. Projektets 

bredd har visat sig vara fördelaktig för 

finansieringen. Både lokala miljövårdsmedel från 

Naturvårdsverket och EU-medel har beviljats. 

Det unika med projektet är att fem kommuner 

har en politisk samsyn och samarbetar för att 

gemensamt utveckla ett större havsområde. De 

övergripande riktlinjerna för projektet är att 

miljö och utvecklingsarbete skall bedrivas aktivt 

utgående från lokala förutsättningar och med 

lokalt deltagande och legitimitet. Projektet skall 

också bidra till de nationella målen: ”Ett hav i 

balans” och” Levande kust och skärgård”. 

projeKtorganiSation 

Styrgruppen består av politiker från de ingående 

kommunerna plus en representant för de ideella 

organisationerna. Projektledaren rapporterar till 

styrgruppen, där han är föredragande och sekreterare. 

I grupp 1 ingår representanter för sportfiskarna, 

husbehovsfiskarna, yrkesfiskarna, fiskeriverket 

och länsstyrelsen. Grupp 2 består framför 

allt av anställda på kommunernas miljöavdelningar 

och representanter från Länsstyrelsen och 

Naturskyddsföreningen. En av uppgifterna för 

gruppen är att samordna miljöinsatser mellan 

och inom kommunerna. I grupp 3 har lokala 

företag med maritim anknytning samlats. Gruppen 

skall arbeta för att utveckla turistnäringen 

i området. Andra intressanta arbetsområden för 

gruppen är musselodling, som både skapar jobb 

och minskar övergödningen. Grupperna är också 

nätverksbyggande. Marknadsföring av 8–fjordar 

som varumärke och information och utbildning 

av allmänheten kommer att vara avgörande för 

projektets framtid. 

mÅlSättningar 

z Att återskapa en frisk och levande havs- och 

kustmiljö och därigenom ge möjlighet för 

våra barn och barnbarn att uppleva tillfredsställelsen 

av att kunna fiska och bada 

från bryggor och stränder. 


z Att återställa den ekologiska balansen och 

säkra den biologiska mångfalden. 

z Att erbjuda en miljö för rekreation och 

återhämtning såväl för bygdens folk som för 

jäktade storstadsmänniskor. 

z Att stimulera och finna former för samverkan 

mellan intressenter i kustzonen utifrån 

lokala och regionala förhållanden och därigenom 

skapa arbetstillfällen. 

z Att ge förutsättning för en maritim verksamhet 

som är ekonomiskt och ekologiskt 

hållbar. 

z Att tjäna som förebild för liknande projekt i 

andra kustområden. 

ForSKning 

För att undersöka förekomst av eventuell torsklek 

i 8-fjordarområdet genomförde 8-fjordar i samarbete 

med Fiskeriverket ett antal provfisken med 

bur, krok och trål samt akustiska undersökningar 

med ekolod. Fisket ägde rum under vintern 

och våren 2009. Rent praktiskt utfördes provfisket 

av en inhyrd yrkesfiskebåt i samarbete med 

två studenter från Göteborgs Universitet. Resultatet 

visar att det fortfarande finns en spillra kvar 

av ett lokalt lekande bestånd av torsk. Under tre 

års tid genomfördes också en total inventering av 

ålryssjor i hela området. Alla redskap prickades 

med hjälp av GPS in på sjökort. Huvuddelen av 

ryssjorna fanns i Stigfjorden. 

Trålfångst. Mest knot. 


11


12 

8-fjordar forts... 

FiSKeregler 

Efter många och långa diskussioner lämnades ett 

förslag från 8-fjordar till Fiskeriverket angående 

fiskeregler för 8-fjordarområdet. Ålfisket hölls 

utanför. Bedömningen gjordes att detta fiske 

ändå skall regleras 2011 då nuvarande dispenser 

utgår. 8-fjordar anordnade i samarbete med 

Fiskeriverket flera välbesökta samrådsmöten för 

allmänheten. 

de nya FiSKereglerna 

z Området utökades med Koljefjorden, vilket 

var ett mycket bra beslut. 

z Två helt fiskefria områden införs, ett mindre 

och ett större, i norra Havstensfjorden. 

Inom dessa områden är allt fiske förbjudet 

året om utom i det större södra området 

(blå på kartan) där fiske med handredskap 

från land tillåts under den tid öringen är 

lovlig. 

z Runt dessa helt fiskefria områden görs en 

större zonering med skärpta regler. Zoneringen 

sträcker sig från Stigfjordens mynning, 

söderut till Tjörnbroarna och runt 

Orust nordsida till Malö Strömmar. 

z Inom det zonerade området får endast 

handredskap och skaldjursburar användas. 

z Allt fiske efter torsk, bleka och kolja är förbjudet 

året runt. 

Ovanstående regler trädde i kraft den 1 februari 

2010. Generellt kan sägas att FiV lyssnat på 

lokalbefolkningens åsikter och stöttat 8-fjordar 

med både pengar och arbetsinsatser. Fisket efter 

ål förbjöds i praktiken från och med den 15 september 

2011 då årets fiske upphörde. 

Foto: Anders Nicander 

Biotopförbättring. 

FiSKet i Fjordarna idag och i Framtiden 

De viktigaste arterna för de som fiskar i fjordarna 

i dag är makrill och öring. Men det fiskas allt 

mer efter arter som sill och piggvar. Torsk och 

bleka som tidigare dominerade fångsterna är nu 

helt fredade. De svaga bestånden av bottenlevande 

fisk inne i fjordarna kan i huvudsak förklaras 

med överfiske. För pelagiskt vandrande fisk som 

sill, skarpsill och makrill varierar tillgången över 

åren men är i stort tillfredsställande. 

Havsöringbestånden goda status beror på det 

omfattande fiskevårdsarbete som genomförts i 

lekbäckarna. Åtgärdade vandringshinder, biotopvård 

och kalkning har alla haft stor betydelse 

för öringbeståndets utveckling. Men regleringen 

av fisket efter öring med stora fredningsområden 

och ett minimått som gör att de flesta öringar 

hinner leka en gång innan de fångas har säkert 

varit lika betydelsefullt. När vi inom projektet 

tar bort vandringshinder eller lägger ut lekgrus 

På våg till lek.

8-fjordartorsk. 

så besätts de nya områdena omgående av lekande 

öringar. Ett bra exempel på detta är Nösnäsbäcken 

där öringen tidigare bara kom upp cirka 

30meter uppströms järnvägen. Efter åtgärder 

får vi 4 öringar per kvadratmeter när vi elfiskar 

uppströms de åtgärdade vandringshindren. I 

8-fjordar projektet kommer vi att fortsätta med 

åtgärder som gynnar öringen. Öringen är i dag 

den stora rovfisk som dominerar som toppredator 

i många områden. Varför är det då så viktigt 

med stora rovfiskar i våra fjordar? Enligt senare 

forskning kan frånvaron av stora rovfiskar vara 

ett större problem för miljön i fjordarna än 

övergödningen. Normalt betas mycket av de fintrådiga 

algerna bort av olika kräftdjur. Men på 

grund av att toppredatorerna minskat har antalet 

mindre fiskar som äter upp de ”betare” främst 

märlor som håller de fintrådiga algerna i schack. 

Fjordarna är övergödda och deras ekosystem är 

särskilt känsliga för påverkan genom den relativa 

slutenheten. Vattenutbytet är starkt begränsat 

resulterande i liten utspädning av närsalter. 

Tillväxten av fintrådiga alger har därför exploderat 

och de förr så utbredda ålgräsängarna har 

minskat. 


Vad gör vi då för att förbättra miljön i 8-fjordarområdet? 

De nya reglerna som vi tagit fram 

möjliggör förhoppningsvis att det lokala beståndet 

av torsk kan öka och att torsken åter skall bli 

en viktig toppredator i ekosystemet. Vi har också 

startat ett arbete för att åtgärda vägbankar som 

hindrar vattengenomströmning. Utsläpp från 

dåligt renade avloppsanläggningar är en annan 

prioriterad fråga. Vi ser även över hur ekosystemet 

påverkas av muddringar och giftiga bottenfärger. 

När det gäller de giftiga bottenfärgerna 

anläggs nu många spolplattor där färgrester 

samlas upp när vi spolar av båten. Vi har också 

fått medel för att anlägga torsk och hummerrev. 

Vi avser även att undersöka hur fiskbestånden 

påverkas av den ökande förekomsten av säl och 

skarv i fjordområdet. 

Vi tror att det måste tas ett helhetsgrepp för att 

få ordning på miljön i fjordområdet. Detta helhetsgrepp 

måste innebära att vi inte exkluderar 

fiskens betydelse för ekosystemet. Vi vill också 

passa på att tacka Stenungsunds sportfiskeklubb 

för allt som ni bidragit med. 

Text: Niclas Åberg / 

Projektledare för 8-fjordar 


13

landade bilder 

14 

Lev erans a v leköring. 

Mjö lke n s p ruta r. 

De n öringe n gå r int e 

a v 

för hackor. 

Så stora öringa r ha r vi 

i våra vatt e n. 

Gammelgädda. 

Ha rrfis ke i Glomma. 

Av elsfi s ke.

Styrels emöt e vid Lys evatt e n. 

Nystige n lax. 

Det fi nns a nna n fis k 

ä n öring. 1,3 kg oc h 

1,4 kg. 


Visst na ppa r det. 

Äv e n på vint e rn. 

Lekand e tors k i Havst ensfjord 

e n. 

Fet röding. 

Nästa n 2 kg. 

Provtrå l n ing, 8-fjorda 

r. 

blandade bilder 

15

stenungsunds sportfiskeklubb 

16 

2010–2011 

aktiviteter runt om 

2010 

Nu sitter man här igen och har total skrivtorka. 

Gjorde vi någonting i fjol? Hur gick fisket? Hade 

vi några arbetsdagar etc. 

Svaret är. Japp! Säsongen började i februari 

med att fixa skottning av vägar och parkeringarna 

till Lysevatten och de andra sjöarna, så att 

klubbens ivriga medlemmar kan ställa sina bilar 

inför vinterfisket. Nej nu blev det nog lite fel. För 

mig började säsongen med ett försök till romrensning 

den 9 januari. Då jag med vadarna på 

klantade mig och dök i kläckrännan, så kunde 

jag bara delta någon halvtimma innan det var 

dags att åka till sjukstugan och gipsa handleden. 

Stortån kunde de inte göra något åt så den fick 

hänga med ändå! Åter till fiske! Den 13 februari 

inledde vi med isfiske och korvgrillning på Lysevatten. 

Jag valde att skotta upp en väg på sjön för 

att vi skulle kunna lägga ut leksten till rödingarna 

nästa dag med en inhyrd 4-hjuling. Fisket 

gick trögt, men vår junior Karl visade var skåpet 

skulle stå med en röding på kilot. Fisken kollades 

in av alla vid fika och korvpausen vid vindskyddet. 

Dagen efter var det arbetsdag och många 

hade fått smak på rödingfiske och hjälpe till att 

lasta sten på släpet till 4-hjulingen. Hans H. 

hade markerat ut några heta ställen där rödingen 

borde leka och vi gjorde vårt bästa för att ta oss 

dit med sten och släp. Ca 5 ton ”kattskallar” 

blev utlagda på isen, som bågnade av tyngden. 

I mars blev det full fart på mig, Hans och 

Gösta när vi fick besked om att regnbågsrommen 

var ögonpunktad och färdig för hämtning. 

Gösta rattade bilen till Källefall, där vi hämtade 

rom till både oss och SSG. Krister hade levererat 

saltkaren till kläckrännan. SSG påbörjade 

sitt bygge av kärl till en kläckningsanläggning. 

Kläckningen av regnbåge gick över förväntan 

och 90–95 % kläcktes. I slutet på april samlades 

fiskevårdsgruppen och sjöintendenterna för utsättning 

av regnbågs- och öringyngel i våra sjöar. 

De tvååriga regnbågarna väger nu runt kilot och 

fjolåringarna ca 3 hg och är 25–30cm långa. 

Familjedagen den första maj var välbesökt med 

hamburgergrillning, fix med båtar, linor, tävling 

etc. I slutet på maj hade vi vår ”sedvanliga” invigning 

av fiskesommaren med vacker musik och 

sång. Då vädret var lite blött gjorde vi en liten 

tillbyggnad på vindskyddet med pressningar, så 

att vi kunde sitta torra runt lägerelden och mysa. 

Vår träff i slutet på maj är en av mina höjdpunkter 

på fiskeåret och dessutom brukar juniorerna 

få mest fisk så stämningen är på topp. Dagen 

efter tog jag årets enda torrflugeöring vid Båtholmen 

i Lysevatten. 

Under sommaren var Eva och jag inte hemma 

så mycket. Vi var engagerade i skolavslutningar, 

köp av sjöflygplan mm. Utifrån fiskestatistiken 

kan jag se att fisket efter öring i maj och juni 

var mycket bra. Fisketrycket sjönk sedan under 

sommaren. Min uppfattning utan att ha räknat 

fiskarna är att ca 50 % återsätts efter fångst, 

vilket borgar för en fortsatt god tillgång på öring 

inför nästa år. 

Vid midsommar fick jag rapport om tjuvfiske 

med nät i Lysevatten. En medlem tog tillvara 

de nät som användes. Båten som hade används 

kom sannolikt från utloppsviken och personen 

som vidtalades var inte nykter vid tillfället. Håll 

utkik efter sådana företeelser och rapportera till 

mig eller Eva. 

Avelsfisket och transport av bakarvirke till 

vindskyddet genomfördes i höstas på familjedagen. 

Några medlemmar började avelsfiska redan 

kl 7 för att få de morgonpigga honorna. Vi fick

och i lysevatten 

mycket rom men honorna var svårkramade så 

det kanske var någon vecka för tidigt. 

Vattenanalyser av våra sjöar är gjorda och visade 

att det var brist på fosfor i samtliga vatten. 

Nu gick vi i ide! 

Nja! Jag provade faktiskt att isfiska i slutet på 

november och såg en lite RB som cirklade runt 

hålet. 

2011 

I skrivande stund ligger dimman tät och första 

avelsfiskedagen är genomförd i Lysevatten. I år 

började vi redan kl 06.00 och det gav resultat, 18 

honor och ett helt gäng killar som återbördades i 

det varma vattnet (8C°). 

Som vanligt är Lysevatten vår mest besökta sjö 

och 50–60 % av de rapporterade fiskarna simmar 

fortfarande kvar i sjön. 

Vindskyddet fungerar bra och är en bra träffpunkt 

för våra medlemmar. I år har jag även 

gjort ett antal bänkar som finns utplacerade bla 

på ”Regnbågsklippan”. Bänkarna står ca 10m 

ovanför vattenbrynet och man kan faktiskt sitta 

där och se fisken vaka i det klara vattnet. Vid 

ett tillfälle när jag satt där så jag en båt som 

jag inte kände till, som kom från utloppsviken. 

När jag rodde dit så åkte båten upp på land och 

fiskespöna bars iväg. Så håll ögonen öppna och 

fråga efter fiskekort när ni ser främmande båtar i 

Lysevatten. 

Vid några tillfällen har jag fått klagomål på 

att alla båtar är upptagna. Jag kan bara framföra 

mitt förslag att när ni ser att alla båtar är upptagna 

så får ni faktiskt tränga ihop er i en båt. Detta 

för att så många som möjligt ska komma ut på 

sjön. Vindskyddet är till för alla och går inte att 

boka, så det är bara att tränga ihop sig. Därmed 

är det slut på pekfingrarna. 

Många av våra medlemmar har i år fått se 

backingen på sina flugrullar då både regnbågar 

och öring har växt sig stora i vår sjö. Tillgången 

på mat är god i Lysevatten, som ni kan se på 

bilderna. De RB som vi satte ut för 2,5 år sedan 

väger nu 1,5 kg och är helt förvildade, vilket 

innebär att de inte är så lätta att få på kroken. 

Ur min synvinkel är det roligast att smyga längs 

ständerna och vänta ut dessa bjässar och när de 

kommer inom kasthåll lägga ut flugan. Med båt 

så hinner man skrämma de stora fiskarna. Vår 

vinter aktivitet med arbetsdag dvs. vedhuggning 

gjorde gott och veden räckte i stort sett hela 


våren och sommaren. Jag hoppas att vi blir ett 

gäng även i år som ser till att förråden är fulla 

inför nästa säsong. 

Nu ser jag fram emot vinterfisket även om jag 

de senaste tre åren inte fått en enda firre i Lysevatten. 

Det är så trevligt att tillsammans med 

fiskekompisar sitta och snacka på isen eller vid 

vindskyddet och diskutera olika teorier d.v.s. 

fiskehistorier framför en värmande brasa. Många 

planer inför det nya fiskeåret skapas när man tar 

sig en ledig stund. 

För mig har 2011 inneburit mycket fix och 

trix med vårt sjöflygplan och många timmar är 

nerlagda på renovering och lackning av denna 

farkost. Eva och jag fick några fantastiska veckor 

i fjällen där vi fiskade och badade. Eva är faktiskt 

en rackare på att fånga gädda. För andra året i 

rad lyckades hon få ett stort antal gäddor medan 

jag fiskade harr. 

Nästa år kommer att vara ett helt fantastiskt 

fiske och tält år! 

Kalle Lockner 

stenungsunds sportfiskeklubb 

17

18 

bågarna i strömhult 

Sommaren 2008 fick jag ett samtal från en gammal 

bekant, han sa att han hade en plats över till 

Strömhult och undrade om jag var sugen på att 

följa med. Då jag precis läst en del om Strömhult 

och var väldigt nyfiken, så svarade jag självklart 

ja. Fisket skulle ske i mitten av september och jag 

kunde knappt bärga mig. 

Strömhult är beläget i Västra Småland och anses 

vara ett av Sveriges bästa put & take vatten, 

där är det bara flugfiske som gäller. Om man är 

på jakt efter den där rekordregnbågen så är det 

hit man skall åka. Fisken har en genomsnittsvikt 

på 3 kg. Man har fångat fisk där som vägt 

uppemot 10kg. Väl på plats kan man fiska i en 

800meter lång strömsträcka eller i en stor anlagd 

damm. Regnbågen är den fisk som oftast hugger 

på kroken, men det finns även öring, Storleken 

på öringen ligger på ca 1-3kg och om man lyckas 

fånga en fisk så är det catch and release som gäller. 

Under hela veckan före dagen D så var det 

förberedelse som gällde. Utrustningen bestod av 

ett Guideline explorer #6 flugspö, en mediumrulle 

laddad med Guideline pounch pro flytlina 

som visat sig vara en mycket bra långkastande 

lina lämpad för både havs/insjöfiske och tafsar 

i dimensionerna 0,20-0,25 mm. Valet av flugor 

baserade jag på lite olika faktorer. Fiskarna i 

Strömhult är mycket ytaktiva och tar gärna myror, 

spindlar och andra insekter, som blåst ned 

på ytan från träd eller liknande. Detta försökte 

jag imitera, annars var det nymfer och streamers 

som gällde T.ex. Montana eller Wooly Bugger. 

Dagen var nådd, utrustningen nedpackad och 

huvudet fyllt med förhoppningar. Jag mötte upp 

grabbarna utanför Björns Fiske o Jakt i Stenungsund 

och så fort man satt sig i bilen så startades 

diskussioner om flugval inför dagen, väderlek 

och tidigare upplevelser i Strömhult. 

Det var nämligen inte grabbarnas första besök 

i Strömhult. Antalet besök de gjort under åren 

går nog inte att räkna på fingrarna, så jag hade 

bra guider med mig. Fiskehistorierna och ljuget 

gjorde att tiden sprang iväg och till slut stod 

vi på parkeringen vid övernattningsstugorna 

och tömde bilen på spö efter spö. Fisket skulle 

inte ske förrän nästa dag så vi hade en hel kväll 

framför oss med fiskehistorier, grillning och 

allsång. Sammanlagt var vi 12 man i två stugor, 

majoriteten var skåningar och trogna gäster i 

Strömhult. Det var 3 killar som aldrig varit här 

förut. Flugbindningsstäd och kall öl stod på bordet, 

killarna som varit här ett antal gånger innan 

hade utvecklat en egen fluga som de kallade 

Strömhultspecial, var väl inget speciellt med flugan, 

såg ut som en Wooly Bugger med vit stjärt, 

svart kropp och förtyngd med kulkätting som 

ögon. Kvällen fortskred i samma takt som den 

börjat och klockan började närma sig midnatt. 

Nu var man helt uppskruvad med fiskehistorier 

som man hoppades kunna bekräfta dagen efter. 

Jag ställde ifrån mig utrustningen färdigtacklad 

och klar, önskade alla en god natt och gick till 

sängs. 

Vaknade 06.30 lite tung i huvudet och med 

grus i ögonen, funderade en stund på vad mina 

värdar bjudit på kvällen innan. Insåg att det var 

dags att fiska, hoppade upp ur sängen, slängde

på mig kläderna, skottade i mig yoggi och några 

smörgåsar. Sen var det fiske som stod på tapeten. 

Fisket startar kl. 07.00 och avslutas 16.00. Vi 

samlades utanför stugorna innan vi startade. På 

väggen av ena stugan hade man målat ut hela 

strömsträckan med de olika poolerna och den 

anlagda dammen. De flesta hade redan bestämt 

sig för var de skulle starta dagens fiske, men 

jag ville ta en extra titt. Under tiden medan jag 

kikade genom de olika poolerna så såg jag att 

fisken var aktiv nere i dammen så jag bestämde 

mig för att starta där. Jag gick ner till en udde 

där jag hade goda möjligheter att komma åt fisken, 

satte på skåningarnas så kallade Strömhultspecial 

och la ut första kastet. Tog hem flugan 

utan resultat. Blev lite förvånad, de hade ju sagt 

att det var den bästa flugan för dessa vatten. 

Masken färg orange. 

Jag gjorde om samma procedur ett antal gånger 

utan resultat. Efter en stunds fiske kände jag att 

jag verkligen gett deras fluga en chans. Jag gick 

sedan på egna erfarenheter och satte på en klassisk 

Montananymf, då går det ju nästan inte att 

misslyckas. La ut ett nytt kast på samma plats, 

såg hur vattnet blev upprört och upp kom en fin 

regnbåge som tog flugan innan den hunnit sjunka. 

Jag var inte alls med på mothugget och förlorade 

fisken F…! Kände hur irritationen kokade 

inombords, men bet ihop och la ut ett kast till. 

Såg hur en fisk vände tvärt i vattnet och gav sig 

rakt på flugan. Ja där satt den! Det var en fet fin 

fisk, som jag hade fått på kroken. Den drog iväg 

med ett tiotal meter lina, kom upp till ytan och 

slog runt. Jag försökte minska antalet meter lina 

utanför rullen för att få bättre kontroll över fisken. 

Detta var inte helt lätt då jag var osäker på 

tafsens skick. Till slut efter 5-10 minuters kamp 

fick jag upp fisken. Regnbågen vägde 2,9kg och 

mätte upp emot 50cm. Kände mig rätt nöjd då 

jag var en av de första att landa en fisk. Dagen 


flöt på och de flesta av dem som var med fick sig 

minst en fisk var. Jag fick personligen nöja mig 

med en fisk den dagen, men det var väldigt kul 

att se nästan alla lyckas. Den fluga som visade sig 

vara extremt bra denna dag var en streamer vid 

namn Masken. På den flugan fångades majoriteten 

av fisk. När dagen var slut vägdes det in 14 

fiskar. Den minsta vägde 2,7kg och den största 

4,4kg, alla var nöjda och glada Sen var det bara 

att städa ur stugorna och köra hemåt. 

Jag får sammanfatta denna upplevelse som 

mycket trevlig, har väl aldrig satsat stenhårt på 

regnbågsfiske tidigare då jag personligen föredrar 

havsöringsfisket, men det var väldigt kul 

att känna lite härligt tunga knyckar i änden av 

linan. Hela kalaset med boende och fiske för en 

dag kostar ca 10 000 kr för en grupp. Kan väl 

kännas som mycket pengar men samla ett gäng 

med goa fiskekamrater så kan jag garantera att 

ni får en fiskeupplevelse som ni inte glömmer i 

första taget. Vem vet, jag kanske själv återvänder 

till Strömhult en vacker dag. 

Lennart Svensson 

19

20 

nagellack eller fiskehatt! 

del II 

Galet! Ett ord som väl beskriver mitt sportfiske 

intresse. Lika frustrerad som jag kan bli av illmariga 

öringar, som leker med mina utlagda nymfimitationer, 

lika galet entusiastisk blir jag när jag 

med iver rycker bort mitt lockande bete framför 

ett nalkandes hugg. Och detta bara för att jag, 

trots en hel del år av träning, ännu inte kan stilla 

min iver. Visst, sportfiske är harmoni i mångt 

och mycket, men jag behöver nog för sjuttsingen 

gå en kurs i att lära mig hantera nerverna. 

Denna fantastiska sport som nu totalt funnit en 

bundsförvant i mig verkar ha ett outtömligt förråd 

att ta lärdom av. 

Det var i Örekilsälven jag fick uppleva flugfisket 

på riktigt första gången. De hade arrangerat 

Tjej fiske och jag var inte sen att anmäla mig. Ett 

bra arrangemang där man genom att gå mellan 

olika stationer fick chansen att prova på fiske av 

olika slag både i teori och praktik. Jag fastnade vid 

den första stationen ”flugfiske i samman-flödet” 

där otroligt tålmodiga instruktörer accepterade, 

att de blev belagda med en extra svans, mig, som 

totalt sönderpiskade polen under hela dagen. 

Inte ville jag gå vidare inte. Dagen efter inhandlade 

jag mitt första enhands spö, vilket jag sedan 

i två års tid tränat med under sommarkvällarna 

utrodd mitt på Lysevattnet. 

Nu har min ”feske-garderob” även utökats 

med ett tvåhands spö, vilket jag blivit riktigt god 

vän med. Måste bara lära mig hantera strömmande 

vatten, har en tendens att lockas med 

av näckens sugkraft och doppa ändalykten vid 

varje kast. Det är en konst att fiska i strid ström, 

absolut! 

Men fisk då? Det var tillsammans med min 

son Karl, som jag fick mitt livs första flugspöfångade 

öring. Jag tror inte min son kommit 

hem från en endaste fisketur utan en fisk i ryggan 

eller åtminstone någon smaskig historia, 

så vem kunde bättre bli min ledsagare denna 

kväll? Det var Snarsjön som fick besök av oss, 

och som Karl sa: Får du inte napp här Mamma, 

så kan du lägga feskehatten på hyllan. Det tog 

inte många minuter innan Karl fick den första 

öringen på dryga kilot. Jag piskade på... en stund 

senare ropar Karl igen, nästa öring var krokad... 

jag piskade på... Efter en timmes krusande av 

vattenytan var jag nära att ge upp. Satte mig för 

att iaktta min duktige son, som just förlorade en 

tuff fight. Lite ”pepptalk” från sonen fick mig att 

kliva ut på stenen igen. Jag lägger ut och PLASK 

ett jättevak. Jag blev som jag brukar, galet ivrig, 

släpper spöt och springer upp på land. Men 

besinnar mig snart och lägger ut igen. Då hugger 

det. Det hugger rejält, fisken rusar, jag skriker, 

tårkanalen spricker och fisken förlorar. Är det så 

här det känns? Jag är mäkta stolt, även om det 

visar sig att detta enorma hugg endast var en liten 

men dock kaxig herreman på knappt ett kilo. 

Känslan är obetalbar. Min feskehatt får med ära 

sitta kvar! 

Sommaren 2011 har för mig mestadels bestått 

i arbete, medan kollegor kommer och går på sin 

efterlängtade semester, har jag med längtan i 

blicken suktat efter den annalkande helgen. Våra 

helger har varit fulla av äventyr och busig natur. 

Mörrumsån, en å som jag tidigare förkastat, 

men min make envisas med att säga hur fint det 

är där nere. Så för att råda bot på min skepsis, 

kopplade vi på vår husvagn ”Laxluffaren” och 

gav oss iväg dit. Jag hade med mig ett par flaskor 

gott vin, ost och kex så jag skulle nog överleva.

Åkroken camping var vårt mål. Efter ett par 

vändor så fann vi till slut vägen ner mot denna 

magnifika plats ”makens beskrivning”. Vi parkerade 

så nära ån vi kunde, campingen var nästan 

helt öde. Dimma och fukt i luften gjorde att min 

första titt på flödet bekräftade mina tidigare pessimistiska 

tankar. Faan att jag inte tog med mer 

vin tänkte jag och satte igång att rigga upp vårt 

tillfälliga hem. Men så lättade dimman, solen 

fann sin väg ner genom lövverken och ån gnistrade 

i hela sin glans. När jag vände mig om för 

att släppa garden, var pojkarna borta, en blick 

till motsatt sida bekräftade mina tankar. Där 

stod de, far och son iförda vadare och med var 

sitt flugspö i full färd med att försöka lura laxarna. 

Genom strömmen hör jag min make ropa: 

Visst är här vackert! Skulle jag vara ärlig eller 

skulle jag ljuga, jag kopplade på den förvånade 

minen, ville inte erkänna att det var vackert, 

vackert som bara den. 

På med kängorna, spöt under armen och 

sedan var det även dags för mig. Krister visade 

mig till en plats, där fisken brukar visa sig. Efter 

en stunds instruktioner satte jag igång. Det är 

häftigt när spänningen suger tag i en och man 

planerar nästa kast innan det första ens drivit 

klart. En härlig stenbumling kunde skönjas och 

där, just där kände jag att hon stod. Min för 

stunden valda Ullsock drev perfekt i strömmen 

och rundar stenen exakt där jag ville. Då bryts 

ytan av ett monster. Hon var stor fet och präktig, 

men hon hoppar ÖVER linan. Men hon var 

nästan min, nästan. Väl åter vid laxluffarn igen 

så matar vår son Karl in ett 20-tal ankor, som 

till hans förtjusning kom mer eller mindre in i 

husvagnen, kvasten i förtältet fick göra sitt. Ut 

med ungar och ankor och fram med lite energi 


givande lunch. Denna helg var magnifik, ingen 

lax men många roliga stunder. 

En annan av de älvar vi besökte under våra 

helger var belägen i Norge, där det var lika fint 

enligt Krister. Även denna gång lastades laxluffarn 

med en salig blandning av humörlyftande 

godsaker. (Man måste ju vara beredd på allt, när 

maken styr). För mig vart det ingen lax denna 

gång heller, men jag njöt av varje minut. Krister 

krokade både en och två, men som den gentleman 

han är så släpptes de åter till friheten. Jag 

kan ju inte bara ge upp tänkte jag, slet av mig 

till bara mässingen och vadade på nakna fötter 

låååångt ut i älven. Är det här Ni är? När Krister 

kom var det så gott som endast toppen på 

flugspöet som var synlig. Jag fick snabbt veta att 

så skulle man visst inte göra... 

Jag ändrade teknik och sökte lyckan med hjälp 

av en popper, förbaskat roligt alternativ men inte 

ens här ville någon smaka. Maken min kom för 

att testa och tror du inte på sjutton att han fick 

lurat en ilsken rackare redan på andra kastet. 

Vid älven låg även en liten sjö. Där lånade vi en 

båt som tog oss runt bland bäverhyddor, ormbon 

och en och annan argsint mus. Vi fiskade av 

kanterna och fick både gädda, mört och abborre, 

som blev till lunch, som även drygades ut av 

nyplockade kantareller. 

Nu är hösten här och det är med glädje man 

tänker tillbaka på den sommar som varit och de 

somrar som skall komma. I vinter blir det åter 

igen fiske i utland, mitt mål är att fånga en barracuda 

på flugspö. Tiden får visa om lyckan står 

mig bi. 

Glöm inte att le åt solen, så stannar hon. 

Ditte Olausson / Alias Kommandoran på Tången 

21

22 

öringen en allvarlig 

konkurrent till fjällräv 

och fjälluggla? 

En överraskande episod från årets fjälltur i Arjeplogsfjällen. 

Jag och min fiskekompis Omar packade bilen 

full med fiskegrejor och lättviktsmat och körde 

140 mil till öringland. Framme vid fiskekampen 

hyrde vi båt och rodde iväg mot våra strömmar 

där vi skulle tälta. Efter vi slagit upp vårt tält 

och smörjt kråset med lite frystorkförpackat, 

riggade vi spöna och smög iväg mot strömmen. 

Väl framme såg jag ett kraftigt vak utanför en 

liten sandbank. Jag smög försiktigt ut på kanten 

av banken och lade ut min nattslända. Fisken ignorerade 

den gång på gång så jag beslöt att göra 

paus och byta fluga. Plötsligt såg jag en fjällämmel 

som väste mot mig vid sandbanken. Trots att 

jag försökte, lyckades jag inte skrämma bort den 

på en lång stund. Slutligen valde den lymmel att 

simma ut i strömfåran där öringen hade vakat 

tidigare. Rätt som det var såg jag en våldsam 

explosion i strömmen då öringen glufsade i sig 

lämmeln, varefter den drog ut på djupare vatten 

igen. Efter denna uppskakande upplevelse 

förlängde jag min paus med lite kaffe för att 

lugna ner mig. Till min stora förvåning började 

öringen återigen att vaka 25 m ut i selet. Jag gör 

ett uppströmskast och matar ut så lång lina som 

jag kan genom att ta hjälp av strömmen. Strax 

kommer flugan i närheten av den grova öringen. 

Min streaking caddis föll tydligen öringen i smaken 

och fisken drog iväg med 30m backing. 

Efter 20 minuter fantastisk kamp och 200 

hjärtslag i minuten låg firren i håven och jag 

kunde pusta ut. Väl uppe vid tältet väcker jag 

Omar, som sover så sött. Han reser sig upp och 

gnuggar sina sömndruckna ögon och utbrister 

vilken bamse. Vid rensningen av fisken upptäckte 

vi att den hade två lämlar i magen och 

den ena var förmodligen den jag nyss såg den 

ta. Troligtvis var det den som simmade ut från 

sandbanken. 

Peter Johansson

lilla holmevatten 

Vår lilla pärla Lilla Holmevatten har i år fått ca 

1 000 öringyngel utsatta, som förhoppningsvis 

gottar sig bland näckrosor och ris. Fisketrycket 

är som vanligt lågt. Sjös intendent, Peter Johansson, 

har i år fiskat runt 15 ggr i sjön och fått fem 

fina kilosöringar och några små 2 hektos fiskar. 

Är man försiktig när man vandrar runt sjön, kan 

man få se hur fiskarna smyger in på de grunda 

områdena för att jaga spigg. 

De två intendenterna Peter och Patrik jagade i 

början på juni sjösandsländor i Lysevatten och på 

några privata tomter. Det var nog en rolig syn att 

se dem krypa omkring med fjärilshåvar bland rosor 

och akleja. Dessa sländor placerades ut i Lilla 

Holmevatten med förhoppning om tillökning. 

Vår förhoppning är att under kommande år 

även kunna placera ut sjösandsländor och nattsländor 

i våra övriga sjöar. 

De två Pena Peter och Patrik Bild från Holmevatten Peter Johansson 

special pupa 

en visuell mästare 

I slutet av nittiotalet började jag få svårt att se Superpuppan när det var dåligt ljus. Ett bra flugmönster 

fungerade inte längre för mig vid det praktiska fisket. 

Lösningen blev en ny fluga som ger samma fotavtryck på ytfilmen samtidigt som ett flertal förbättringar 

har tillförs. Special Pupa började faktiskt med en fluga jag fick av någon, vem det var kan jag 

tyvärr inte dra mig till minnes, och har sedan utvecklats både vad det gäller mönster som bidteknik. 

Bindtekniken är lite ovanlig på denna fluga eftersom huvudet skapas bak vid stjärten. Anledningen 

till att jag har valt denna metod är att flugan blir stark i kroppen samtidigt som flugan inte dyker 

lika lätt om man stripar den över vattnet. 

Dagens version av Special Pupa är en fluga som är enkel att binda samtidigt som den är extremt 

välfiskande. Visuell både för fisk och fiskare. 

Mönster, text och foto Mikael Båth 

Bindbe skrivning 

Special Pupa 

Huvudets placering baktill och stjärtsprötena 

är nyckelkompomponenter i detta mönster. 

Flugan kompletteras med det väl synliga hacklet, 

förstärkt av bindtråden, och påfågelherlets 

livlighet. 

Special Pupa är helt enkelt den bästa harrflugan 

för våra nordliga breddgrader. 


Krok Partridge SLD (Surehold Lightning 

Dry Barbless) #12–16. 

Bindtråd Svart Danville’s 6/0 Flymaster 

Waxed Thread. 

Kropp Påfågelherl och palmerlindat 

hackel. 

Stjärt Krystal Flash Olive eller 

annan färg. 

Huvud Denna fluga avslutas baktill 

och saknar traditionellt huvud. 

Kommentar Flugan i denna bindbeskrivning 

är bunden på en krok i 

storlek #12. 

rapportering 

23

24 

Börja med att täcka krokskaftet med bindtråden 

och bind därefter in stjärten i en V-form. 

1 

Linda påfågelherlen bakåt, lämna en liten bar 

yta mot stjärtens infästningspunkt och gå sedan 

framåt igen till inbindningspunkten. Fäst herlen 

med några trådvarv och rensa bort resterna. 

3 Rensa 

Börja med att linda hacklet tre täta varva 

bakom krokögat för att ge extra flytkraft och 

fortsätt sedan med lite glesare varv ända bak till 

bindtråden. 

5 

2 

Gå fram med bindtråden till en 

punkt strax bakon krokögat. Bind 

in två påfågelherl. Rensa bort 

resterna så att det ser ut som på 

bilden ovan. 

4 

ett hackel och fäst stammen 

längst fram vid krokögat. Detta 

blir lite bakvänt mot vad man är 

van vid men det fungerar mycket 

bra. Gå bakåt med bindtråden genom 

påfågelherlen så att kroppen 

förstärks. Det gör inget att herlen trycks ihop 

lite när man utför detta moment, flugan kommer 

fiska lika bra ändå.

Kapa bindtråden. Klipp av stjärten så att denna 

blir lika lång som själva kroppen på flugan. Nu 

skall flugan se ut som på bilden ovan. I början 

kommer en del hackelfibrer att peka bakåt när 

man har avslutat flugan. Med lite träning lär 

man sig snart att binda huvudet 

baktill och i väntan på att man 

lärt sig tar man lätt bort fibrer som 

kommit fel med en pincett. 7 Vänd 

Här ses flugan innan hacklet är klippt framtill. 


9 Som 

6 

8 

Fäst hacklet med tre bindtrådsvarv. 

Rensa bort hackelspetsen och 

gör två whip-finishknutar. 

nu flugan upp och ner och 

klipp bort alla fibrer på undersidan 

så att flugan ges möjlighet att ligga 

djupt i ytfilmen. 

10 

ett sista moment 

klipper vi nu av en del 

hackelfibrer på flugans 

ovansida. Syftet med 

detta är att ge ett fritt 

kroköga så att vi kan 

binda på flugan lättare samtidigt som flugans 

främre del inte blir ett vindfång. Genom att låta 

bakdelen av flugan, som ligger djupt i ytfilmen, 

ta vinden får flugan en stabil gång i vattnet 

vilket främjar till ännu fler tillslag. 

25

26 

den nakne fiskaren 

Söndag morgon kl 07.00 tjöt väckaren och med 

grus i ögonen hoppade jag i kläderna. Jag tog 

den redan packade ryggsäcken för att åka ut till 

någon av våra klubbsjöar. Jag skulle fiska och 

njuta av naturen. På väg mot Kungälv funderade 

jag på vilken av sjöarna jag skull välja. Kronsjön 

med regnbåge eller någon av de andra öringsjöarna. 

Vid McDonalds fattade jag mitt beslut, 

det var öringarna som hägrade mest, så jag tog 

Ucklumsvägen. Väl framme vid sjön satte jag 

mig ner och dukade fram kaffet för att lugna ner 

mina förväntningar och komma i rätt stämning. 

Plötsligt visade sig en vakring och med ens 

var fokus på flugval, insekter och hur komma åt 

fisken. Mina gissningar var att den förmodade 

öringen gick och åt trollsländenymfer bland 

näckrosorna då vaket var kraftigt. Jag smög fram 

längs sjökanten och lyckades få fotfäste vid vattenbrynet 

och kastade ett 15 tal meter lina mot 

fisken. Nästa genast tog den min fluga. Jag missade 

mothugget och fick dra in en tom lina med 

ett inte tryckbart ordval från min sida. Typiskt 

nu har jag väl skrämt den var andemeningen. 

Efter några sporadiska vak och blindfiske blev 

det så dags för lunchmacka och mer kaffe. Då 

visade fisken sig igen i ett jättevak. Nu blev det 

fart på kroppen. På nytt smög jag fram för att 

hitta den rot, som jag tidigare hade stått på för 

att kunna kasta ut min nymf. Pang så satt jag 

fast i en gren, just som jag skulle lägga ut kastet. 

Det var bara att smyga tillbaka och försiktigt 

lossa kroken från trädet och åter igen ta plats och 

vänta 4-5 min för att inte skulle skrämma den 

skygga fisken. Pulsen låg nu uppe på 250 slag. 

Slutligen lyckades jag återigen få ut kastet. Jag 

hade bara tre drag fram till näckrosorna och ett 

förmodat bottennapp. I tredje draget sög det i av 

bara ”helskotta”. Fisken rusade rakt ut och ner 

på botten. Till min förskräckelse hade det bildats 

ett trassel på fluglinan som rasslade ut genom 

spöringarna under rusningen. Fisken lyckades 

simma under en stock, så linan gick åt ena håller 

och fisken åt det andra. Som tur var hade jag 

0.20 lina. 

Tankarna gick runt runt för att hitta en lösning. 

Snart åkte alla kläder av. När jag kom till 

”kallingarna” fick jag hejd mig själv och började 

tänka igen. Jag kände att fisken var kvar då den 

fortfarande drog och kämpade. Till sist ställde 

jag upp flugspöet med lös slirbroms mot en 

fjädrande björk. På med paltorna igen och sedan 

en språngmarsch bort till båten för att sedan ro 

det värsta jag kunde tillbaka till flugspöet. Med 

en puls på över 300 såg jag att flugspöet rörde sig 

och jag ökade roddhastigheten ytterligare. 

Jag fick tag i flugspöet. Jo, den satt kvar för 

jag kände knyckar i linan. Jag rodde sakta ut 

mot stocken och fick ta bort några näckrosor 

som fastnat i linan. Sedan sänkte jag ner hela 

flugspöet under vattnet för att pumpa tillbaka 

fisken på rätt sida om stocken. Jag hade ju även 

en knut på fluglinan som lyckligtvis redde ut sig 

med fisken kvar. När fisken var loss trodde jag 

att jag hamnat på Liseberg. Fisken drog båten ca 

10 varv runt runt och sedan rätt in mot näckrosorna 

igen. 

När jag sedan håvar öringen bland näckrosorna 

lossnar den plötsligt. Den hänger med 

halva vikten i håven och balanserar mellan frihet 

och att bli fotomodell. Som ni kan se valde den 

att bli fotomodell och gav mig ett av mina bästa 

minnen från sommaren 2009. Nästa år är den 

nog ändå större. Den simmar fortfarande omkring 

och kan jäklas med någon annan! 

Peter Johansson

funktionärer 

StyrelSe 

Ordförande Krister Olausson 0303 77 60 48 

Vice Ordförande Kalle Lockner 0520 65 24 00 

Kassör Eva Widh 0522 646140 

Sekreterare Pierre Johannesson 070 6316474 

Vice Sekreterare Erik Cardell 0303 55241 

Ledamöter Lennart Svensson 0735 072688 

Joakim Olsson 0303 69220 

Torsten Olsdotter 0303 776022 

SeKtioner 

Ungdom Pierre Johannesson 070 6316474 

Fiskevård Patrik Ryynänen 031 573904 

Peter Johansson 070 3548305 

Hemsida Mikael Båth 0760 306873 

Redaktion Gösta Bring 0303 81857 

Fisketillsyn Kalle Lockner 0520 65 24 00 

Fisketillsyningsmän Gunnar Dahlqvist 0303 777914 

Ewa Widh 0522 646140 

Mikael Båth 0760 306873 

Kalle Lockner 0520 65 24 00 

Extern Kontaktperson Gösta Bring 0303 81857 

intendenter 

Lysevatten/Snarsjön Kalle Lockner 0520 65 24 00 

Kronsjön Anders Rydqvist 0303 222960 

Krokevatten Martin Ekelund 0303 776781 

La Holmevatten Peter Johansson 070 3548305 

Lundensjön Andreas Jonemark 0303 10776 

Klubblokalen Krister Olausson 0303 77 60 48 

30-års jubileum 

Stenungsunds sportfiskeklubb kommer att bjudas 

in till en VIP-kväll när vi firar 30-år under våren. 

Håll utkik på www.bjornsfiskejakt.se eller http://www.ssfk.info 


SSFK 2012 

27

med Martin Falklind 

Onsdag 18 januari – Stenungsund, Fregatten 

Torsdag 19 januari – Skärhamn, Sagabiografen 

Båda dagarna kl.19–21 Entré 50:- 

Fri entré för alla under 18 år. 

Gratis ka för ungdomar, vuxna 20:- 

Alla intäkter går till skevård och ungdomsaktiviteter 

i Stenungsunds och Tjörns kommuner. 

Varmt välkomna! 

Spännande lmklipp! 

Galna skehistorier! 

Filmsignering! 

Vackra bilder!

Stenungsunds Sportfiskeklubb - Medlemstidningen Vaket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?