Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
"kanonugn" 77<br />
karmar 112<br />
kimrök 54, 65<br />
klining, lerklining 40, 108<br />
klink 59<br />
- se förvandring<br />
klister 69<br />
klovtimmer 31<br />
Kluvet timmer, användes förr både till knuttimring<br />
och till golvbeläggning. Om förfaringssättet<br />
se fig. 6.<br />
knut, knuthugg 31-34, 104, 110, 112<br />
knutkedja 27<br />
knutlåda 96<br />
Vertikal brådbeklädnad som skyddar knutskallarna.<br />
Förekommer inte sällan också när<br />
huset i övrigt är opanelat.<br />
knutskåra 32, 36<br />
knutsten 26<br />
knuttimring 30<br />
- innebär uppförandet <strong>av</strong> ett hus i timmer,<br />
genom att husets hörn huggs ihop i knutar på<br />
ett mer eller mindre konstrikt sätt. Fig. 7 visar<br />
två exempel på knutar.<br />
" knäpptak" 40<br />
- en speciell typ <strong>av</strong> vedtak, alltså ett tak täckt<br />
med plankor eller bräder, där dessa uppe vid<br />
taknocken sammanhålls som ett par knäppta<br />
händer antingen genom inskärning i varandra<br />
eller genom att dymlingar borrats in mellan<br />
dem i korsningspunkterna. Sett från sidan bildar<br />
takmaterialet ett X uppe vid nocken.<br />
kopp 40<br />
- en tegelsten, när den ligger med sin minsta<br />
sida synlig i murytan, till skillnad från löparen<br />
som har långsidan synlig.<br />
korsvirke 37, 83<br />
korsvirkeshus 37<br />
kroppås 27, 44<br />
- eller ryggås kallas mittåsen i ett hus där<br />
taket primärt uppbärs <strong>av</strong> åsar.<br />
K33 23<br />
kupolugn 116<br />
kvickrot 44<br />
källare 112<br />
källarsvamp 22<br />
körnare 36<br />
- eller purr. Om en spik skall drivas in hårt<br />
håller man detta blyertspennliknande stål-<br />
verktyg mot spikskallen för att hammarslagen<br />
inte skall skada ytan omkring spiken.<br />
lagningsvirke 27<br />
lejd 38, 108<br />
- eller överliggare. Det översta, horisontella<br />
träet i korsvirkes- eller skiftesverkshusens<br />
väggstomme.<br />
lergolv 73<br />
"lerklining" 39, 40, 108<br />
limfärg 68, 72<br />
linning 59<br />
Den brådbeklädnad som ibland använts för att<br />
täcka nedre delen <strong>av</strong> lerklinade korsvirkeshus<br />
till skydd mot väta.<br />
listaträn 108<br />
Horisontella bjälkar i en korsvirkesvägg. Till<br />
skillnad från löshulten går de sammanhängande<br />
mellan flera stolpar.<br />
lockpanel 59<br />
Vertikal träpanel där varannan bräda går<br />
utanpå de intilliggande och därigenom bildar<br />
ett "lock" utanpå dem.<br />
löpare 40<br />
Varje sten i en tegelmur som vänder sin långsida<br />
ut i murytan , detta till skillnad från en<br />
kopp, som vänder kortsidan ut.<br />
löshult 38, 108<br />
Horisontella bjälkar i en korsvirkesvägg som<br />
är infogade mellan två stolpar, detta till skillnad<br />
från listaträn som går mellan flera stolpar.<br />
maskmjöl19<br />
mesula 59<br />
- mittsula. I en mycket ålderdomlig takkonstruktion,<br />
som numera endast anträffas i ett<br />
fåtal uthus, uppbärs taket <strong>av</strong> en mittås som<br />
vilar på stolpar, mesulor, i husets mittlinje.<br />
mineralull 114<br />
mjuka trägnagaren 18<br />
mossa 112<br />
massränna 34<br />
mullbänk 113<br />
Ett i äldre tid vanligt sätt att förbättra isoleringen<br />
och minska golvdrag var att lägga upp<br />
en mindre jordvall, mullbänk, runt grundens<br />
in- eller utsida. En sådan mullbänk orsakar<br />
lätt röta genom att hindra ventilation under<br />
huset.<br />
"mullås" 45<br />
Horisontell planka, anbragt vid ett torvtaks<br />
nedre kant för att hindra torven från att rasa<br />
ned.<br />
123
Change language