efter torkningen putsas <strong>av</strong>, och sedan vitlimmas ytan igen. Samma profiluppbyggnad görs när en ugn <strong>av</strong> denna typ skall förnyas helt i råsten eller halmblandad lera, "bossaugn". Listningen bör då göras tätare m.ed masonitremsor eller tunna, i mallarna försänkta trälister, och formen dessutom helt kläs in med en smidig men stadig väggpapp. Leran, väl bearbetad och blandad med skuren halm, läggs sedan på i tunna skikt successivt tills full tjocklek har erhållits. Efter torkningen bränns formen ut. Förr byggdes "bossaugnen" i allmänhet på ett liknande sätt. Formen bestod <strong>av</strong> ris, som lades upp och packades ihop till en rund stack och kläddes med halm. På den lades leran i lager medan man bearbetade och piskade den med käppar och klubbor. Efter torkningen brändes formen bort. Rökgångar för öppna spisar får inte understiga helstens mått i fyrkant, för kakelugnar halvsten. En gammal spis är sällan rakskuren och slätputsad. Det <strong>gamla</strong> handslagna teglet blev aldrig så likformigt som det maskinslagna, och putsytorna på muren har lagats och lappats många gånger om, utan att man därför har knackat ner hela putslagret. Och inte heller anlitade man förr i tiden alltid murare för att sätta upp eldstäderna. Med ojämnt putspåslag, hackning i och <strong>av</strong>rundning <strong>av</strong> putsen över hörn, med repning och hård kvastning bör man söka efterlikna en naturlig nötning. Vid murningen har inte alltid använts murbruk. Särskilt i eldstäder <strong>av</strong> natursten har fogningen utförts med väl piskad och hearbetad lera. Vitlimning <strong>av</strong> putsytorna utförs med krita eller kalk, slammad i mjölk. """'- ------- - 117
Det finns mycket skrivet om hus. Redan våra medeltida lagar har bestämmelser kring byggandet, och alltsedan dess har man fortsatt att lagstifta och reglera inom byggområdet. Det finns handböcker, mönsterritningar och uppsatser fr ån flera århundraden om teknik, planering och material. Folklivsforskare, konsthistoriker, kulturgeografer m. fl. har ägnat sig åt att inventera, analysera och beskriva bebyggelse ur olika synvinklar. Den här boken vänder sig till dem som har att vårda smärre byggnader, de flesta från senare tid och oftast på landsbygden. Då finns det ingen anledning att göra någon djupdykning i litteraturen, men det kan vara ändamålsenligt med hänvisning till skrifter om Bebyggelsehistoria, som ger bakgrund och sammanhang. Under Byggnadsteknik finner man ett antal verk innehållande fakta om äldre byggnadsteknik och om förhållanden vid byggande. Avdelningen Byggnadsvård, allmänt ger titlar på utredningar och debattskrifter med synpunkter på frågor om hur landets bestånd <strong>av</strong> äldre byggnader skall behandlas. Under Byggnadsvård i praktiken hittar man praktiska anvisningar om hur man lämpligen vårdar <strong>gamla</strong> hus med de resurser i fråga om material och annat som nu står till buds. Många <strong>av</strong> dessa artiklar och böcker har också egna litteraturanvisningar för den som önskar förd jupa sig inom ett bestämt område. Bebyggelsehistoria Bedoire, Fredric och St<strong>av</strong>enow-Hidemark, Elisabet, Arkivguide för byggnadsforskare, Fataburen 1974, sid 29 - 68 . Dr<strong>av</strong>nieks, Gunnar, Hus och härd. Hur vi byggt och bott genom tiderna, Malmö 1969, 184 sid. Erixon, Sigurd, Svensk byggnadskultur, Stockholm 1947, 826 sid. Hedborg, Gunnar och Svensson , Ingemar, Hus i trä, Helsingborg 1975, 152 sid. Hellspong, Mats och Löfgren, Orvar, LAND OCH STAD, Lund 1972, 350 sid . Hofren, Manne, Indelningsverkets boställen, Svenska Kulturbilder band 3, Stockholm 1930, sid 131-160. 118 Litteratur Hofren, Manne, Herrgårdar och boställen, Nordiska museets handlingar 6, Stockholm 1937, 518 sid. Lundberg, Erik, Svensk bostad, Stockholm 1942, 318 sid. Lundberg, Erik, Byggnadskonsten i Sverige 1-2, Stockholm 1940- 48 , 640 resp. 660 sid. Minnhagen, Monika, Bondens Bostad, Lund 1973, 162 sid. (om den skånska längan). Nordin, Erik, Träbyggande under 1800-talet. Debatt och verklighet, Stockholm 1972, 92 sid. (Den nordiska trästaden nr 16). Rentzhog, Sten, Stad i trä, Nordiska museets handlingar 67, Lund 1967, 332 sid. Sandklef, Albert, Hallandsgårdar, Bebyggelse på gårdar och torp före 1900, Nordiska museets handlingar 45 , Stockholm 1953, 304 sid. von Schoultz, Gösta, Dalslandsgårdar, Nordiska museets handlingar 39, Stockholm 1951, 184 sid. Selling, Gösta, Svenska herrgårdshem under 1700-talet, Nordiska museets handlingar 7, Stockholm 1937, 360 sid . Skansens Hus och Gårdar, Stockholm 1953, 408 sid. Ny upplaga Jönköping 1980, 936 sid. Wallin, Sigurd, Byggnadsskick i herrgårdar, boställen och städer, Stockholm 1947 , 238 sid. Byggnadsteknik Andren, Erik, Skråtidens byggnadshantverk, Fataburen 1974, sid 69-100. Erixon, Sigurd, Rödfärgning, en historik , i En bok om Rödfärg, Stockholm 1932, sid. 15-42. Erixon, Sigurd, Timmermännen och byteslaget. Svenska Kulturbilder, band 4, sid 169-184, Stockholm 1931. Hallerdt, Björn, red. Timmerhus, Dalarnas Hembygdsbok 1964, Falun 1965 , 126 sid. Hantverkets bok, Träbyggnadskonst, Stockholm 1938, ca 400 sid. Hantverkets bok , Snickeri, Stockholm 1934, 1947, ca 400 sid. Hantverkets bok, Måleri , Stockholm 1953, 397 sid. Hantverkets bok, Mureri, Stockholm 1953 , ca 400 sid. Levander, Lars, Övre Dalarnas bondekultur under 1800-talets förra hälft, del 3, Hem och hemarbete, sid 96-165, husbygge, knuttimring, tegeltillverkning och murning, Lund 1947.