Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Golvbjälkarna kan också hängas upp med<br />
grova bandjärn som är bockade som växeljärn<br />
men har längre skänklar och är försedda<br />
med minst 3-4 spikhål för grov ekspik.<br />
Skänklarna fäster man på syllens insida, om<br />
denna är hög och kraftig. Vilken metod som<br />
skall användas beror helt på hur tjocka bjälkarna<br />
är och hur högt upp på syllvarvet<br />
golvet skall läggas.<br />
För eldstäderna görs utbottningar till<br />
frostfritt djup eller fast botten, antingen enbart<br />
<strong>av</strong> sten och skärv eller som betonggjutning<br />
med sparsten. På denna byggs sedan<br />
en plint <strong>av</strong> betong, som är så mycket vidare<br />
än eldstadens bottenplan att bjälklagen<br />
kring spismuren får fast uppläggning. Ä ven<br />
plintens <strong>av</strong>planade översida bekläds innan<br />
eldstaden muras med ett lag sandad asfaltpapp<br />
som isolerar eldstadens murverk mot<br />
fukt.<br />
Källare<br />
I många boningshus och bodar finns inom<br />
stenfoten en källare med väggar <strong>av</strong> sten,<br />
vars tak bildas <strong>av</strong> rummets golv eller <strong>av</strong> ett<br />
stenvalv. Den är tillgänglig genom en lucka<br />
i golvet eller genom en utvändig svale.<br />
I bergig terräng blir det dyrbart att återställa<br />
källaren, och därför får man ofta nöja<br />
sig med att bygga upp svalen som alltid bör<br />
återställas. Men där man enbart med<br />
schaktning kan åstadkomma det utrymme<br />
som behövs, bör man obetingat kopiera eller<br />
bygga upp hela källaren igen .<br />
På samma sätt som för husets grundmurar<br />
görs utbottning eller betongunderlag till<br />
frostfritt djup för både källarens och svalens<br />
murverk, ty sättningar och skador kan genom<br />
tjällossningar bli ganska omfattande.<br />
112<br />
Stomme<br />
På det injusterade syllvarvet läggs timret<br />
upp med ledning <strong>av</strong> märkningsskisserna. I<br />
de hus, där dragen och mosskårorna i knuthuggen<br />
har varit fyllda med mossa (björneller<br />
vitmossa), lägger man nu åter dit sådan.<br />
I många bygder har man använt lin<strong>av</strong>fall<br />
för samma ändamål. Tjärdrev är mindre<br />
lämpligt eftersom det vid torkning krymper<br />
ganska väsentligt. Mossan bör vara ren från<br />
ris och stickor och hålla väl samman. Den<br />
läggs på i ett tjockt lager på stockens översida<br />
innan nästa stock läggs upp. Överskjutande<br />
delar skärs bort först sedan timran<br />
har fått sätta sig.<br />
Timmerstocken drivs ner på dymlingar<br />
och i knuthuggen med en kraftig träklubba.<br />
Trasiga dymlingar ersätts med nya <strong>av</strong> friskt<br />
och rätkluvet virke. På många håll har man<br />
använt andra träslag än furu.<br />
Se noga till att den nya dymlingen håller<br />
den rätta längden, så att det blir tillräcklig<br />
sjunkmån i borrhålet i den överliggande<br />
stocken. Följden blir annars hängning i timmervarven<br />
då stommen sätter sig. Detsamma<br />
gäller också för svärd vid fönsterhål och<br />
gåtar vid dörröppningar. Dörr- och fönsterkarmar<br />
får inte heller helt fylla ut uppskärningen<br />
i timret upptill. Här måste det vara<br />
en springa på minst 5 cm mellan karmöverstycket<br />
och timret. Den döljs helt <strong>av</strong> fodret.<br />
Lagning och komplettering <strong>av</strong> timret<br />
verkställs i samband med att varven läggs<br />
upp. När förstörda stockar ersätts med nya<br />
blir det ofta nödvändigt att justera draget i<br />
överliggande varv. Likaså utförs nu all igensättning<br />
<strong>av</strong> sekundära dörr- och fönsteröppningar.<br />
Detta sker lämpligen med hjälp<br />
<strong>av</strong> svärd i de uppskurna timmerändarna,<br />
eftersom man på så sätt får en mer dragtät<br />
igensättning, fig 49 .<br />
Bjälklagen sätts åter in enligt märkningsritningarna,<br />
men det är ofta lämpligt att
Change language