Storlien genom tiderna

More documents

Recommendations

Info

Storlien genom tiderna Sid 14 (28) Då det var friherrinnan Falkenberg ensam som var aktieägare, var det ej att undra på att hon fann bolagets ställning bekymmersam och att en avveckling av hennes engagemang i detsamma var önskvärd En bidragande orsak till hennes beslut att överlåta fastigheten och rörelsen på andra händer torde ha varit, att arrendatorernas ovan nämnda anspråk på att få friköpa sina arrendegårdar godkänts av ägodelningsrätten, varom mera i det följande. Donationen. I det föregående har framhållits att Storlien, beläget som det är i passet mellan Skurdalshöjden och Stenfjället och Rekdalshöjden, hade ett ur försvarssynpunkt viktigt läge och att föreningen Generalstabens idrottsklubb ägde rätt äga aktier i bolaget. Det var därför följdriktigt att friherrinnan Falkenberg, när hon beslutat donera Storlienföretaget till någon institution, som kunde anses äga förutsättningar att riktigt bedöma platsens betydelse ur olika synpunkter, erbjöd styrelsen för Sveriges Militära Idrottsförbund att mottaga fjällhemmanet som gåva på vissa villkor. Då detta förbund i vars styrelse Främjandeordföranden Ivar Holmquist var ledamot, ansåg sig icke kunna mottaga gåvan, förde Holmquist förhandlingar med friherrinnan Falkenberg, vilka resulterade i det donationsbrev, som den 16 december 1927, på dagen 115 år sedan Oscar Ekman föddes, överlämnades till Föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige. I På Skidor 1929 skriver Ivar Holmquist: "Den gåva som Skidfrämjandet fått mottaga förpliktar. Må vi visa oss värdiga förtroendet Må gåvan sporra oss till nya ansträngningar för främjandet av skidlöpningen, vår mest hälsobringande idrott. Må friherrinnan Falkenberg aldrig få ångra, att hon lagt fullföljandet av sin faders fosterländska strävanden i våra händer". Donationsbrevets huvudpunkter lyda sålunda. Till föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige donerar jag med full äganderätt ej mindre samtliga mig tillhörande 1.200 st. aktier i Aktiebolaget Storliens Högfjäll å nom. 100 kronor per aktie, än även den fordran å Kronor Etthundrafemtiotretusen etthundratjugofyra (153.124) & 20 öre, som jag per den 30 november 1927 har å bolaget mot säkerhet av inteckningar å tillhopa 150.000 kr. i bolagets fastighet, vilka inteckningar alltså jämte aktierna överlämnas till föreningen. I avseende å huvudgrunderna för donationens förvaltning och användning vill jag här angiva följande önskemål: 1) Aktiebolaget Storliens Högfjäll bör bestå såsom aktiebolag, och böra de i donationen ingående aktierna samfällt förbliva föreningens egendom och icke avyttras eller å annan överlåtas. 2) Föreningen må såsom aktieägare i Aktiebolaget Storliens Högfjäll icke medverka till att någon del av bolagets markområde vare sig med äganderätt, arrenderätt eller i vad form som helst upplåtas till utlänning. 3) Aktiebolaget Storliens Högfjäll bör liksom hittills bedrivas såsom affär, och bör tillträde till bolagets pensionat i största möjliga utsträckning stå öppet för personer av olika yrken och stånd. Så långt ske kan utan riskerande av pensionatsrörelsens affärsmässiga skötsel, bör dock tillmötesgående visas de militära myndigheter, som önska använda sig av platsen för övningars anordnande. 4) I avseende å Högfjällets pensionatets skötsel vill jag uttala den förhoppningen, att i framtiden icke må därstädes tolereras sådana avarter av sunt friluftsliv och sport, att därigenom platsens välgörande inverkan å personer, som där söka vila, rekreation och hälsa, i någon mån äventyras.
Storlien genom tiderna Sid 15 (28) 5) Den nu gjorda donationen skall skötas oberoende av föreningens övriga affärer och får icke med dem sammanblandas. 6) För den händelse det förhållandet skulle i framtiden inträffa att föreningen upplöses, skall det tillkomma föreningens styrelse att före upplösningen besluta, huruvida dess här ifrågavarande tillgångar skola överlåtas å någon annan jämförlig institution eller i vilken annan form den av mig gjorda donationen må fortbestå för att framgent kunna fylla de syften, som i detta donationsbrev blivit uttryckta. Stockholm den 16 december 1927 Louise Falkenberg född Ekman Skidfrämjandets dåvarande styrelse var fullt på det klara med att det å ena sidan var ett vanskligt ekonomiskt företag föreningen gav sig i kast med, men att det å andra sidan var allra största betydelse för föreningens verksamhet att kunna disponera över en plats med goda och säkra snöförhållanden och en idealisk skidterräng. Vid denna tid hade nämligen föreningens skidkursverksamhet utvecklats, så att deltagaran— talet uppgick till ett hundratal. I Storlien kunde detta antal mångdubblas, Även i övrigt ansågs förvärvet av Storlien kunna tjäna föreningens idrott— och friluftsverksamhet. Friherrinnan Falkenberg var medveten om, att byggnaderna i Storlien voro dåligt underhållna och i behov av reparationer och modernisering. Arkitekt G. Birch- Lindgren, styrelseledamot i Skidfrämjandet och i det nya bolaget. fick i uppdrag att uppgöra förslag till dessa arbetens utförande. I På Skidor 1929 redogör han för sin undersökning och konstaterar, att vissa delar av anläggningen voro i ett bristfälligare skick än man från början räknat med. Då någon erfarenhet av de olika säsongernas debet och kredit icke förelåg, var det nödvändigt gå fram efter den mest försiktiga linjen nämligen reparationsvägen. Då grunden på sina ställen sjunkit betydligt gällde det att genom borttagande av kakelugnar och kaminer och dessas ersättande med värmeledning avlasta trycket på grunden och byggnadsstammen. Genom att inleda vatten— och värmeledning skulle trevnaden ökas och driften förbilligas. Köksavdelningen och ekonomilokalerna måste avsevärt utvidgas och omändras. En egen tvättinrättning med moderna tvättmaskiner var likaledes behövlig. För att öka logiplatserna beslöts snarast möjligt uppdela rummen i den östra flygeln i två, varigenom 40 nya liggplatser skulle erhållas. Vidare beslöts att från Statens järnvägar inköpa en bostadsbarack. den nuvarande "Danskergården", och inreda praktiskt och hygieniskt med vatten— och värme— ledning, torkrum m.m.. Ett sällskapsrum med öppen spis skulle ordnas i en tillbyggnad å barackens södra gavel. Denna byggnad skulle ge plats för 40 gäster. Dessa och en del ytterligare absolut nödvändiga arbeten skulle givetvis draga med sig mycket stora kostnader, varför det var nödvändigt göra upp en finanseringsplan. Ett första led härutinnan var att antaga för registrering inge en bolagsordning. Enligt denna skulle det tidigare namnet Aktiebolaget Storliens Högfjäll bibehållas. Bolagets verksamhet angavs vara att äga och förvalta skattehemmanet 1/4 mantal nr 1 Storlien i huvudsakligt syfte att på ändamålsenligaste sätt utnyttja egendomens naturliga betingelser såsom rekreations— och viloort ävensom för skid— löpningens utbredande och främjande. Aktiekapitalet skulle vara lägst 120.000 och högst 360.000 kronor. Aktierna å 100 kr skulle vara dels stamaktier, dels preferensaktier, de senare till ett belopp av högst 200.000 kronor med 5 % garanterad (ackumulativ utdelning. Bolagsordningen blev antagen den 22/2 1923. Till föreståndarinna kallades fröken Siri Ahnfelt, Göteborg, tidigare beprövad inom pensionatrörelsen, och till sportintident lyckades bolaget förvärva herr Gösta Olander, redan då känd och kunnig fjällförare och idrottsledare. Det skulle föra för långt att redogöra för de många och genomgripande förändringar, som under årens lopp utförts å "Gamla Högfjället". De härav föranledda kostnaderna bestridos till en början av bolagets förste verkställande direktör Teodor Bång, Vilken tillsammans med Birch-Lindgren fått styrelsens uppdrag att inom ramen för disponibla medel utförs de beslutade arbetena. Genom att upptaga ett inteckningslån å 110.000 kronor och genom utsläppande av prefirensaktier för 125.000 kronor kunde lånen återbetalas. Tack vare den genomgripande moderniseringen, det ökande bäddantalet och framför allt den sportiga och hemtrevliga prägel Högfjället i Skidfrämjandets regi genast från början fick, öKades gästantalet år från år. Härtillbidrog att Statens Järnvägar vid behov och särskilt vid Marieb- och påskhelgerna uppställde äldre boggivagnar på Storliens bangård. I dessa kunde 600— 300 personer bo, och flertalet av dem ut— spisades i Högfjällets matsalar. Påsken 1933 uppgick matgästernas antal till
Page 1 and 2: Författaren var en av förgrundsge
Page 3 and 4: Storlien genom tiderna Sid 3 (28) U
Page 5 and 6: Storlien genom tiderna Tilas ägnar
Page 7 and 8: Storlien genom tiderna Sid 7 (28) "
Page 9 and 10: Storlien genom tiderna Sid 9 (28) O
Page 11 and 12: Storlien genom tiderna 35 kilometer
Page 13: Storlien genom tiderna antal börja
Page 17 and 18: Storlien genom tiderna Sid 17 (28)
Page 19 and 20: Storlien genom tiderna Den andra ut
Page 25 and 26: Storlien genom tiderna Fröken Carl

Storlien genom tiderna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?