Ålands golfklubbs historik

25 

år på Åland! 

GOLF 

G O L F P Å Å L A N D 2 5 Å R 

1

INNEHÅLL 

Inledning ...................................1 

Kampen för banan ...................2-9 

Festligheter ........................10-11 

Byggnaderna ......................12-13 

Första singelspelaren ...........14-15 

Vår första proffsspelare .........16-17 

Första senior-FM-guldet ........18-19 

Tre i landslaget ....................20-21 

Juniorsatsningen ..................22-23 

Mesta mästaren ..................24-25 

Hole in one ........................26-27 

Medlemmar .......................28-31 

Våra mesta gäster ................32-33 

Aktiva golfsäljare ..................34-35 

Banvärdarna ........................36-37 

Förtroendevalda ...................38-43 

Damgolf ..............................44-45 

Krögarna .............................46-47 

Banskötseln ........................48-49 

Våra pron ............................50-51 

Journalistgolf .......................52-53 

Framtiden ...........................54-55 

Produktion: ViKAN text & layout. Texter: Helena Forsgård. Tryckeri: Ålandstryckeriet 2008. 

Bilder: Nya Åland, Tidningen Åland, Kjell Hansson, Inga-Brittt Wiktorsson, Kjell Söderlund, 

Helena Forsgård, Helena Grönholm, Daniel Eriksson, Maria Welin m.fl. 

Bilder på omslaget. 

Stora bilden: Anna-Karin Salmén, Jonas Haglund och Benny Eriksson. 

De små svart-vita bilderna på framsidan: Niklas Isaksson, klubbhuset, Sara Karlsson, Birgit Elling, 

Britt och Ingmar Wikman, okända damspelare, Kjell Hansson och Alfred Jonsson. 

De små färgbilderna på baksidan: Linda Appelblad, Kim Widing och Niklas Rajamäki, skyltar från 

tiden med tre 9-hålsslingor, Göran Söderdahl, Maria Welin och Gerd-Marie Holmberg. 

2 G O L F P Å Å L A N D 2 5 Å R

25 

år på Åland! 

GOLF 

”Telefonen är inkopplad”. 

Det var kort och gott paragraf 5 i ett styrelseprotokoll från den 6 

juni 1983 och det var en startsignal lika god som många andra. Nu 

kunde man ringa till klubbhuset i Kastelholm. Nu var man nåbar 

för omvärlden. 

Kampen för en golfbana på Åland var lång men vilken succé 

det blev! Ingen av dem som varit med från början kunde förutse 

utvecklingen – inte ens de mesta entusiasterna. 

Allt har ökat eller utvecklats – banorna, husen, personalen, restaurangen, 

medlemmarna, gästspelarna och spelframgångarna. 

De första nio hålen öppnades till veckoslutet den 6-7 augusti 

1983 och medlemmarna var som ystra barn i början. Skavanker 

och ojämnheter störde inte och om något behövde fixas – ja, då 

grep man själv efter såg och hammare och satte igång. 

25 år efter öppningen av de första hålen är Ålands golfklubb ett 

väloljat maskineri med mer än 40 anställda under sommarhalvåret. 

Klubben har framhållits som en modell för andra i Sverige och 

Finland både när det gäller mottagandet av gästspelare och satsningen 

på juniorer och flera drömmar har gått i uppfyllelse – klubben 

har bland annat fått en FM-mästare på seniornivå. 

Ta del av vår resa genom ett kvartssekel i denna jubileumstidning. 

Vi ses snart igen – det är inte långt till våren! 

Kjell Hansson 

Klubbchef 


3

S T A R T E N 

1979 

I slutet av 1960talet 

började man på 

allvar diskutera en 

”modern golfbana” 

på Åland eller en 

långgolfbana som 

man också sade. 

Både Ålands turistförening och Ab 

Nordcenter – tongivande i det företaget 

var de samseglande rederierna i 

Vikinglinjen – började för 40 år sedan 

prata för långgolf på Åland och 

1970 

1981 

Långt förarbete innan 

banan började byggas 

markerna kring kungsgården i Kastelholm 

nämndes redan då som speciellt 

lockande. Golfbanan var en av 

flera pusselbitar i det storprojekt som 

man på skissade på – ett hotell med 

hundra rum, ett 50-tal bungalows, 

kongressutrymmen, tennisbanor och 

en simbassäng utomhus skulle också 

ingå i satsningen för att locka andra till 

Åland än de som kom för att handla 

sprit och kött. Man talade oblygt om 

att bygga ”Nordens bästa golfbana” 

för att attrahera alla banlösa golfare i 

framförallt Stockholmsområdet. 

Det blev ingen golfbana den 

4 G O L F P Å Å L A N D 2 5 Å R 

1981 

gången, inget storhotell heller, men 

golfbollen hade definitivt satts i rullning. 

En egen klubb 

Den 3 augusti 1974 samlades intresserade 

för att bilda en golfklubb på 

Åland och i maj året därpå valdes 

Nils O Lundberg till Ålands golfklubbs 

första ordförande. 

- Golfen på Åland måste bli en 

folksport. Den får inte bli en sport för 

snobbar, sa Nils O Lundberg till tidningen 

Åland efter ordförandevalet. 

Till en början övade man på en äng

i Ytternäs som man delade med ridklubben 

Sleipner. Men betande hästar 

och flygande golfbollar var ingen 

lyckad kombination och efter ett beslut 

i stadsstyrelsen uppläts i stället 

ett område i Hindersböle för klubbens 

enkla slagövningsbana som senare 

utvidgades med ett par övningsgreener. 

Klubbens tävlingar spelades 

i Norrtälje. 

olika alternativ 

Det stora målet för klubben var att 

få en egen bana på Åland och ban- 

och projekteringskommittén under 

ledning av Rune Karlström studerade 

tänkbara områden – även från 

flygplan - där en bana kunde byggas. 

Fyra alternativ klarade en första 

gallring – Kastelholm, Bondtorp, 

Dalkarby och Ytternäs. 

När valet stod mellan dessa fyra 

vann Kastelholm, bland annat för naturskönheten 

och för att landskapet 

ägde marken, och i augusti 1975 anhöll 

klubben hos landskapsstyrelsen 

om att få disponera mark för en bana 

där. 

Majoriteten av ledamöterna i 

Sunds fullmäktige på den tiden var 

med på noterna – de ville hellre ha 

turism än jordbruk på kungsgårdens 

marker – men det skulle ännu dröja 

flera år innan banprojektet kunde 

förverkligas. 

Bengt och 

Nils o Lundberg 

syns på 

tidningsbilden 

från 1975 när 

de testar 

klubbens 

övningsbana i 

Ytternäs. 

Het debatt 

I landskapsstyrelsens budgetförslag 

för 1982 fanns 500.000 mark för 

en golfanläggning på kungsgårdens 

marker. Anslaget väckte givetvis 

glädje bland golfförespråkarna men 

bestörtning bland andra och debatten 

på tidningarnas insändarsidor 

gick minst sagt het. Golf passar inte i 

ett av våra kulturhistoriskt mest värdefulla 

områden, ansåg bland annat 

föreningen Ålands Natur & Miljö 

och man befarade även en övergödning 

av vattendragen kring banan. 

I januari 1982 beslöt landstinget 

med rösterna 16 mot 12 (och en 

nedlagd) att godkänna anslaget för 

golfbanan i Kastelholm och senare 

godkände landskapsstyrelsen ett arrendeavtal 

på 20 år med golfklubben 

för marken. Centern och liberalerna 

var delade i frågan och ledamöterna 

från de båda partierna röstade både 

för och emot, samtliga från Frisinnad 

samverkan var för medan socialdemokraterna 

var emot. 

I början av juni samma år började 

man bygga de första hålen. Grovjobbet 

utfördes av entreprenörerna Axel 

och Trygve Eriksson och när tidningen 

Åland gjorde ett byggreportage 

i oktober 1982 lade Axel Eriksson 

fram en praktisk syn på satsningen: 

- Skulle det slå fel kan man bara 

plöja upp och nyttja jorden igen! 


BANoRNA ocH 

FASTIGHETERNA 

1983 

De första nio hålen i Kastelholm 

– i dag hål 1-9 på Slottsbanan 

– öppnas för spel i augusti. 

Klubbhuset – en röd byggnad 

i gammal stil – är Jan Karlsgårdens 

gamla kafébyggnad som 

flyttas till golfbanan. På senhösten 

byggs en övningsgreen 

invid klubbhuset. 

1984 

Klubbhuset är färdigt ombyggt 

på våren med nytt tak, ny uteterrass 

och omklädnings- och 

duschrum på övre våningen. 

Landskapsregeringen avgör 

frågan om utbyggnaden av nio 

nya hål och de ska enligt beslutet 

placeras norr om Långängsbacken. 

1985 

På sensommaren börjar man 

bygga fyra nya hål – i dag hål 

15-18 på Slottsbanan. I oktober 

polisanmäls utbyggnaden av 

föreningen Ålands Natur & Miljö 

som anser att utbyggnaden 

av hål 17 och 18 strider mot 

fornlämningslagen. 

1987 

Arbetet med de nio nya hålen 

går vidare. Hålen 15-18 är 

insådda och grovschakten på 

hål 10-14 är i stort sett klar. En 

kontinuerlig diskussion förs om 

placeringen av hålen med andra 

intressenter i området - museibyrån 

och fångvårdsstyrelsen 

som disponerar Kastelholms 

kungsgård för sin arbetskoloni. 

Bankommitténs skrivning i en 

årsberättelse från den här tiden 

säger en del om all diskussion 

som föregick byggandet: 

”Troligtvis hade alla som över 

huvud taget läst en historiebok 

gett ett utlåtande innan placeringen 

blev klar.” 

5 

197

1988 

Klubben övertar de sista nio 

hålen sent på hösten och har 

därmed 18 hål att spela på. 

Hålen spelas till en början i en 

annan ordning än i dag – dagens 

hål 10-18 först och hål 1-9 sist. 

Den ordningen gillas emellertid 

inte och upphävs till säsongen 

1990 då man inför den hålordning 

som gäller i dag. 

Ett nytt vagnsskjul uppförs 

av medlemmarna på talka och 

färdigställs med inhyrd arbetskraft. 

1989 

Golfbanan med 18 hål invigs 

officiellt den 22 juni av Göran 

Bengtz, ledamot i Ålands landskapsstyrelse. 

Vicelantrådet May 

Flodin hör också till gratulanterna 

och hon prisar golfbanan 

ur hälsosynpunkt. Sportlegenden 

Sven Tumba håller en golflektion 

vid invigningen och deltar i en 

uppvisningstävling i par med Johan 

Lindholm, då 13 år. De båda 

möter Lennart Isaksson och Eija 

carlsund och kampen över fyra 

hål slutar oavgjort. 

1991 

Den 13 februari kommer golfklubben 

och museibyrån överens, 

nio nya hål kan byggas. 

Arbetet, som utförs av Karlssons 

Gräv med Alfred Jonsson som 

arbetsledare/kontrollant, kommer 

igång i maj men hösten blir 

extremt torr och två och en halv 

fairway blir osådda. 

Utbyggnaden är än en gång ett 

resultat av många kompromisser. 

Flera förslag har kasserats för 

att de stått i strid med antingen 

museibyråns, skogsbruksbyråns 

eller miljöbyråns intressen. I 

byggkommittén får Martti Rajamäki 

och Göran Söderdahl dra 

ett tungt lass. 

En ny maskinhall med verkstad 

står klar i december. 

1992 

En kontrollant/starter anställs 

Splittrat i centern 

om satsningen på golf 

centermannen olof Salmén och den svenska 

sportlegenden Sven Tumba har åtminstone 

en sak gemensam – båda trodde på golf på Åland. 

Sven Tumba blev en förkämpe för 

golf som allemanssport i Sverige efter 

att han lagt skridskorna på hyllan 

för gott. Han ställde också upp och 

gav golfförespråkarna på Åland entusiastisk 

och munvig draghjälp, bland 

annat vid ett årsmöte i april 1981. 

”Folkivrarna på Åland missade inte 

tillfället att ställa honom på barrikaderna 

för att försöka stoppa det övertag 

miljökämpar och jordbrukande 

bönder skaffat sig på senare tid” skrev 

tidningen Hufvudstadsbladet när 

Sven Tumba åter dök upp på Åland 


olof Salmén, då näringsminister i Ålands landskapsstyrelse, talade för en golfbana i 

Kastelholm och här ses han på en promenad i det tilltänkta området med Torbjörn 

Eliasson och Lennart Isaksson. 

och showade på Köpmannamässan i 

februari 1982. 

Vilken överdrift! 

Men ibland tyckte till och med de 

åländska golfentusiasterna att han 

gick för långt. 

- Åland kan få 6.000 greenfeegäster 

per år om ni bygger en bana, sa han 

vid ett politikermöte men då skämdes 

de åländska värdarna. Sådana 

överdrifter behövde man väl ändå 

inte ta till? 

Kastelholm var enligt Tumba en


S T A R T E N 

Här börjar en av greenerna på de första nio hålen ta form. Bilden togs i oktober 1982. banarkiteken Jan Sederholm från 

Sverige anlitades för att rita de första nio hålen och han ritade även de kommande hålen i Kastelholm. 

idealisk plats för en golfbana och 

golf passar visst i historiska miljöer 

ansåg han. 

- En golfbana ger möjlighet att 

visa den historiska miljön för en 

större publik. Jag tror att vikingarna 

i sina gravar i alla tusen år bara legat 

och väntat på att få bli visade, sa han 

bland annat till mässpubliken. 

Fick en kick i USA 

Centerns Olof Salmén var näringsminister 

i Ålands landskapsstyrelse 

när budgetanslaget för golfbaneprojektet 

diskuterades under remissdebatten 

i landstinget och han fick ofta 

gå upp i talarstolen och försvara satsningen. 

- Banan förlänger turistsäsongen 

och planeras på mark som inte direkt 

behövs som åkermark. Dessutom 

finns det även utrymme för andra aktiviteter 

i området, sa han den gången 

enligt ett referat i tidningen Åland. 

I dag säger Olof Salmén att han 

fick upp ögonen för golfsporten under 

en resa i USA på 1960-talet. Då 

besökte han och frun Gudrun Kalifornien 

där en utflyttad ålänning tog 

dem med till tävlingen Bing Crosby 

Tournament som spelades på den 

världsberömda golfbanan Pebble Beach. 

Salmén häpnade över folkmassorna 

som kom till banan för att följa 

tävlingen. 

- Då sa jag till Gudrun: Vi borde 

ha något liknande på Åland och sedan 

dess kämpade jag för en golfbana 

men det tog sin tid. Golf var en ny 

grej och många var skeptiska. Också 

inom partiet hade jag problem, många 

inom centern ville inte offra produktiv 

jordbruksmark för en golfbana, 

säger Olof Salmén. När landstinget 

väl röstade om anslaget till golfbanan 

röstade sex centerledamöter för 

medan åtta var emot. 

- Många som röstade för såg framåt 

och trodde på golf som en ny möjlighet 

för landsbygden, säger Salmén. 

Mer jippon 

Olof Salmén spelar inte golf. Han 

lovade sig själv att inte börja förrän 

alla 18 hål var klara och det av en 

orsak – motståndarna skulle inte få 

anledning att säga att han kämpat 

7

S T A R T E N 

för banan bara för att han ville spela 

själv. 

- När banan väl var klar ansåg jag 

mig inte ha tid med både tennis och 

golf och höll mig därför till tennisen. 

I dag talar Olof Salmén för en 

utbyggnad av anläggningen i Kastelholm, 

gärna så att man inreder ett 

exklusivt hotell i kungsgårdens gamla 

byggnader. 


Trivsam samling vid rangen som 

nyligen hade öppnats. 

- Jag tycker också att större tävlingar 

som ordnas i Kastelholm 

kunde vara mer jippobetonade för att 

locka mer publik, säger han.

En bild från den allra första tiden med en ganska vildvuxen green. 

Jagade sponsorer 

En annan påhejare av golf på Åland 

på 1980-talet var Erik Janzon, på den 

tiden vd för hotell Arkipelag. Han 

var även medlem i klubbens finansierings- 

och marknadsföringskommitté 

och redan i maj 1982 kunde 

han berätta i tidningen Åland att 

de 500.000 mark som klubben själv 

skulle dra in i sponsor- och reklamintäkter 

var i hamn. 

Taktiken var klar. Han sökte upp 

strategiska företag och helst personer 

som själva spelade golf och när några 

stora hade nappat var det lättare att 

få fler med. Till exempel besöket vid 

Finniars kontor i Helsingfors gick 

lättare än Janzon räknat med. Han 

behövde inte ens dra alla sina välinövade 

argument innan han fick besked 

att flygbolaget visst skulle synas 

vid den nya banan på Åland. 

Att en golfbana var en viktig plats 

att knyta kontakter på hade Finnairfolket 

nämligen redan lärt sig i New 

York. 

Så här såg strandängen ut, där hål 4 på 

Slottsbanan nu ligger, innan bygget kom 

igång. Korna är borta men visst känner 

man igen sig i omgivningen? Golfhålen 

gjorde inga stora ingrepp i naturen. 


och bollrännan avskaffas. Hädanefter 

ska speltider bokas i 

kansliet. 

Köket renoveras från grunden, 

alla maskiner och all inredning 

byts ut. På hösten inleds bygget 

av ett nytt klubbhus. 

Under hösten får medlemmarna 

provspela de nio nya hålen 

som motsvaras av dagens hål 

1 på Kungsbanan + hålen 10- 

18 förutom hål 14. De bedöms 

som intressanta men också rätt 

svåra. 

1993 

Det nya servicehuset blir klart 

i april med kansli, nya omklädningsrum 

och bastur och plats för 

en större shop. På övre våningen, 

som än så länge är oinredd, finns 

ytterligare 250 kvadrat. 

Nu spelar man på tre 9-hålsslingor 

– röd som motsvaras av 

Slottsbanans nio första hål, gul 

= Slottsbanans nio sista hål och 

blå som är de senast byggda 

hålen. 

På sommaren firas utbyggnaden 

till 27 hål med lantrådet 

Ragnar Erlandsson som en av 

festtalarna. Tv-kommentatoren 

Anders Gernandt är en annan 

av talarna. 

1994 

Konstateras att banan kapacitet 

med 27 hål inte räcker. I maj och 

september tvingas man säga nej 

till 2000 gäster som vill komma 

till Kastelholm för att spela golf. 

Turistbranschen trycker på för 

fler hål och diskussion om en 

utbyggnad pågår. 

1995 

Vårmötet går in för en ny satsning 

– ytterligare nio hål ska 

byggas i anslutning till den blå 

slingan. 

1996 

Utbyggnaden av de nya hålen 

pågår. De håls som byggs är nuvarande 

hål 2-9 på Kungsbanan 

samt hål 14 på samma bana 

9

S T A R T E N 

- Politikerna som beslöt att 

satsa på en golfbana på 

Åland visade ett oerhört 

mod med tanke på den 

dåtida opinionen. och 

samarbetet med Roslagens 

golfklubb gav behövlig 

energi under åren som 

man kämpade för en 

egen bana på Åland. 

Det säger Torbjörn ”Tobben” Eliasson 

och Lennart Isaksson som var två 

av dem som lade ner mycket tid och 

kraft för att Åland skulle få en egen 

”Modigt av politikerna 

att satsa på golf!” 

bana. De var dock inte med i den 

allra första styrelse som tillsattes för 

Ålands golfklubb – namnen på dem 

finns i en egen ruta här intill. 

Både Lennart och Tobben har lett 

klubben i många år och de hörde till 

dem som först spelade golf i Norrtälje 

vid Roslagens golfklubb. 

- Utbytet med Roslagens golfklubb 

hade en väldigt stor betydelse och det 

var värdefullt att klubben lät oss spela 

där. Varje besök gav oss en kick och 

ny energi att orka vidare – vi lade upp 

strategin på båtresan dit och hann 

med lite tjo och tjim på hemvägen, 

säger de. 


Martti Ahtisaari, då Finlands president 

och i dag nybliven mottagare 

av Nobels fredspris, besökte Åland 

och Ålands golfklubb 1999 och 

spelade då med Torbjörn Eliasson. 

På bilden till vänster ses Tobben i 

en klädstil som var gångbar förr men 

inte längre i dag. 

Viktig draghjälp 

De båda framhåller också Sven Tumbas 

betydelse i sammanhanget. De 

aktiva i klubben förstod tidigt att 

draghjälp av en utomstående kändis 

kunde göra susen – till exempel Sven 

Tumba som arbetade för att göra golfen 

till en folksport i Sverige - och 

Tobben åkte till Ullna utanför Stockholm 

där Sven Tumba var i färd med 

att bygga en bana. De båda fick bra 

kontakt och Tumba lovade på stående 

fot att komma till Åland och sälja in 

idén om en egen bana. 

Det blev en dramatisk historia när 

han väl skulle komma till Åland 1982

Lennart Isaksson utsågs till klubbens första hedersmedlem 1989 och då passade 

han på att tacka hustrun Kristina som tog hand om en stor del av markservicen 

under de tuffa åren. 

– dels till ett möte med landskapsstyrelsen, 

dels till köpmannamässan. 

Han hann inte med någon färja och 

det gick inget flyg. Tobben hyrde 

därför Skärgårdsflyg och åkte med 

över för att hämta honom på Bromma 

flygfält men där väntade ingen 

Tumba. Snabbt hem till honom där 

han satt och pratade febrilt med en 

telefon i vardera örat. Tumba kom 

på vad han lovat när han fick syn på 

Tobben: ”Javisst, jag skulle till Åland 

i dag!” 

Det gick i ilfart till flyget, man 

hann med en sväng över området i 

Kastelholm innan man hastade in till 

mötet med politikerna. 

Sedan gick det som det gick. 

- De politiker som fattade beslut 

att bevilja medel till golfbanan visade 

ett oerhört politiskt mod med tanke 

på den starka opinionen mot banan, 

säger Torbjörn Eliasson i dag. 

Lennart Isaksson och Pelle Holmberg 

ägnar sig åt praktiskt arbete under det 

första golfåret. 

- Verkligheten har överträffat dikten 

– alla siffror har skenat iväg, säger 

Lennart Isaksson. 

Åländsk arkitekt 

Tobben nämner en kuriositet i sammanhanget. 

- Rafael Sundblom, son till Ålandskungen 

Julius, var på sin tid en av 

Sveriges främsta golfarkitekter. När 

vi började tala för en egen golfbana 

visste vi inte att Åland hade sådana 

golfrötter, säger han. 

ÅGK:s första 

styrelse 

Beslutet att bilda en golfklubb 

på Åland fattades vid ett möte 

på hotell Arkipelag den 29 maj 

1975. Till föreningens ordförande 

valdes Nils O Lundberg och 

till styrelsemedlemmar valdes 

Inga Lemberg, Håkan Lindberg, 

Clas Olin, Erik Sundblom, Rune 

Karlström, Harry Bergman, 

Nils-Erik Eklund och Paul Ekelund. 

Mötet hoppades att den tillsatta 

styrelsen omgående skall utreda 

och verkställa möjligheterna 

till dels en träningsbana, dels en 

verklig golfbana. 


som kilas in som ett korthål mellan 

två befintliga hål för att få ihop 

sammanlagt 18 hål. 

1997 

De nya hålen blir spelklara i juni 

och antalet greenfeegäster ökar 

med 50%. 

Under våren byggs våra fastigheter 

ut än en gång – nu 

med en glasveranda i innerhörnet 

på uteserveringen. Spiraltrappan 

inne i restaurangen flyttas till 

utsidan, balkongen förstoras och 

fått nytt tak På vinden inreds ett 

nytt klubbrum. 

Det gamla bagförrådet byggs 

om för restaurangens behov och 

med en klubbhörna. 

Ett helt nytt bagförråd byggs 

längs vägen och fram mot de 

nya utslagsplatserna. 

Den röda husfärgen försvinner, 

nu målas samtliga byggnader i 

den blå-grå färgsättningen. 

De båda 18-hålsbanorna får 

sina namn - Slottsbanan och 

Kungsbanan. 

1998 

Receptionen byggs om invändigt 

på vårvintern. 

1999 

Klubben deltar i sonderingar inför 

en ny golfanläggning kring Grelsby 

kungsgård. 

2000 

Restaurangköket byggs ut mot 

vägen och blir dubbelt så stort 

som tidigare. En stor del av 

utrustningen byts ut. Samtidigt 

saneras fuktskador som påträffats 

i byggnaden. 

2001 

En ny kiosk efter nio hål på Slottsbanan 

tas i bruk, ritad av Marja 

Sinervä liksom ett nytt bagförråd 

som byggts på kanslihusvinden. 

Kanslihuset byggs om lagom 

till säsongstarten. Shopen förstoras 

och får ny entré. Kontor 

och personalrum inreds på övre 

våningen. 

11

F E S T L I G H E T E R 

Invigningen lät vänta på sig - det var först när man hade 18 hål att spela på som klubben ställde till med en heldagsfest i Kastelholm 

den 22 juni 1989. Långt över hundra intresserade kom till festen och på första raden ses från vänster klubbens pro Paul Fisher, 

Pekka Rajala, Jochum Sourander och Bosse Laaksonen. I raden bakom ses Göran Bengtz, som satt i landskapsregeringen och 

som höll det officiella invigningstalet och bredvid honom till höger landskapsregeringsledamoten May Flodin som också var en 

ivrig förespråkare för golf på Åland. 

Hål invigdes och nya byggdes 


Klubbens intendent Kjell 

Hansson och Alfred Jonsson 

som var arbetsledare och 

kontrollant inspekterar 

utbyggnaden av de nio hål 

som kom igång 1991. Då 

byggdes nuvarande hål 1 på 

Kungsbanan samt hålen 10- 

18 förutom hål 14. De nio 

hålen spelades sedan som 

den blå slingan.

Ett byggprojekt sätts 

igång igen 1995-96. 

Då byggs ytterligare 

nio hål och därmed får 

ÅGK två 18-hålsbanor. 

En del av hålen byggs 

genom gammal skog och 

massor av träd fälls. 

1993 var det dags för ännu en invigning i Kastelholm med partytält, bubbeldricka och salt tilltugg. Då invigdes de 27 hålen av 

dåvarande lantrådet Ragnar Erlandsson. Klubbens ordförande som tog emot ett flaggstandard var Knut Mattsson. 

Medlemskommittén har 

många järn i elden. Den 

har bland annat hand 

om höghandicap-rundan, 

medlemsdagen och 

avslutningsfesten. Här är 

fyra av medlemmarna på en 

medlemsdag. Från vänster 

Anders Törnroos, Laila 

Törnroos, Bo Granskog och 

Mats-Erik Flink. 


13

F A S T I G H E T E R N A 

Nya huskroppar radades upp efter varandra allteftersom klubben växte. Den här ombyggnaden gjordes 1997 då bland annat 

bagförrådet till vänster byggdes liksom glasverandan i mitten av bilden. I dag är samtliga byggnader målade i den ljusa färgen. 

Ett lapptäcke av byggnader 

med Villa Villekulla-atmosfär 

Klubbens fastigheter har 

vuxit med verksamheten. 

Det första röda huset finns 

kvar men känns knappt 

igen längre – det är både 

ombyggt och ommålat. 

Inredningsarkitekten Marja 

Sinervä ritade en del av 

tillbyggnaderna och såg 

till att ”lapptäcket” fick en 

gemensam stil. 

Det gick bra i nästan tio år – det röda 

klubbhuset räckte till som restaurang 

med omklädningsrum på övre våningen. 

Men i början av 1990-talet 

kom den stora byggboomen och under 

en period möttes medlemmarna 

av nya syner varje vår när de kom till 

klubben efter vinterns byggiver. 

Man byggde om och till och även 

helt nytt. Gamla utrymmen fick nya 

funktioner, nya delar fogades ihop 

med de gamla. 

Borta i dag - lusthuset där mellanrapporter efter nio hål på Slottsbanan hängdes 

upp under tävlingar. Borta är också den röda kiosken. 2001 byggdes den nya. 


En utmaning 

Marja Sinervä, som är en golfspelande 

inredningsarkitekt och byggnadsritare 

och som bodde på Åland 

från 1985 till 2002, har satt sin prägel 

på en stor del av tillbyggnaderna. 

Hon ritade bland annat glasverandan 

och nuvarande bagförråd, hon planerade 

köksombyggnaden och ritade 

den nya kiosken på Slottsbanan liksom 

toaletterna på banan. Hon designade 

även nuvarande inredning i 

receptionen. 

- Tillbyggnader är alltid en utmaning 

och först och främst måste man 

se till att de är funktionella, säger 

Marja Sinervä som numera bor i 

Esbo. 

Tillbyggnader är också fråga om 

smak. En del anser att de ska vara 

helt avvikande, andra vill att de ska 

anpassas till befintlig stil för att bättre 

smälta in. Marja Sinervä företräder 

den senare skolan och hon lånade 

detaljer från både ”kärnhuset” och 

kanslihuset när hon ritade det nya. 

Det gäller bland annat taklutningen 

och vissa dekorationer. 

Kiosken och bantoaletterna kom

något senare men följer också samma 

stil. 

Trivsamt 

- Klubbens byggnader är ett lappverk 

i dag men jag tycker att det är väldigt 

hemtrevligt. På fastlandet har jag sett 

klubbar som byggt stora och lyxiga 

klubbhus och de skrämmer mer än 

skapar trivsel. Ålands golfklubbs 

byggnader fungerar, där finns allt 

man behöver, och de är trivsamma, 

säger hon. 

De som byggde efter Marja Sinerväs 

ritningar prisar dem än i dag. Allt 

fanns med – till och med varenda 

krok för handdukar bredvid tvättstället 

- och allt stämde på millimetern. 

- Jag började spela golf på Åland 

och spelar fortfarande flitigt, numera 

mest på Kurk Golf i Kyrkslätt, säger 

hon. 

Något nytt hela tiden 

Inredningsarkitekt Bettina Ingves 

har också bidragit till atmosfären i 

klubbmiljön. Hon har inrett restaurangen 

och omklädningsrummen 

och planerat ombyggnaden av shopen 

och ritat det nya pumphuset på 

Kungsbanan. 

Hon säger som Sinervä – det ska 

vara ombonat och välkomnade – och 

klubbens ”Villa Villekulla-atmosfär” 

har sin charm. 

- Det är vardagligt och enkelt, 

inget spektakulärt, och folk känner 

sig hemma. 

Nästa varje år har något byggts om 

eller till och det visar att verksamheten 

i högsta grad lever. I fjol förnyades 

herrarnas omklädningsrum, 

i vinter renoveras damernas. Kakel 

och klinkers i herravdelningen går i 

grått, svart, vitt medan trädetaljerna 

är i ek. Vilka färger Bettina väljer till 

damernas får vi se i vår. 

- All inredning är ett avtryck av sin 

tid men den ska samtidigt passa till 

husets atmosfär, säger Bettina Ingves. 

Så här såg klubbhuset/restaurangen med den enkla uteserveringen ut till en 

början. Sedan dess har bland annat ingången byggts om i flera repriser. 

Vintern 1992-1993 byggdes det nya kanslihuset som blev så stort eftersom 

experterna på arkitekturen i Kastelholm ansåg att huset skulle matcha den gamla 

ladugården vid kungsgården. 

Restaurangen förlängdes till säsongen 2000 och därmed blev köket större. 


15

T Ä V L I N G A R N A 

I slutet av 1980-talet handlade 

tävlingsreferaten oftast om Niklas 

Isaksson. 


Niklas var klubbens 

bästa spelare i många år 

Niklas Isaksson var den 

första junior som lade 

beslag på topplaceringar 

i klubbens tävlingar och 

som 14-åring vann han 

klubbmästerskapet – ett 

slag före pappan Lennart 

Isaksson. 

Niklas Isaksson har blivit klubbmästare 

fem gånger – 1985, 1987, 1990, 

1991 och 1992. Han var också den 

första av klubbens spelare som kom 

under 10 i handikapp och i många 

år toppade han listan över klubbens 

bästa spelare. 

När han vann KM första gången 

fick han stora rubriker och blev kal- 

En 14-åring med sving stod det 

i Nya Åland i september 1985 

efter att Niklas Isaksson blivit 

klubbmästare. 

lad ”sensationssegrare” i Nya Åland 

och en 14-åring som ”spräcker fördomarna 

om golf ” – fördomar som 

enligt artikeln gick ut på att golf 

endast var en sport för direktörer och 

andra ”lejon”. 

- Den första KM-segern var nog 

den roligaste, den kom som en överraskning 

även om jag visste att jag 

hade en liten chans gentemot de övriga, 

säger Niklas Isaksson i dag. 

En ny generation 

Han började spela på allvar när de 

nio hålen öppnades i Kastelholm 

1983, då var han 12 år. 

- Vi var inte så många unga som 

spelade men jag gick ofta med de äldre. 

Jag spelade mycket på den tiden

Framgångsrika spelare i klubbmästerskapen 1992. Från vänster Linda Appelblad, 

Kim Berglund, Niklas Isaksson och Johan Lindholm. 

” ” 

Golf är 

fortfarande 

en jäkligt 

rolig sport 

– varv efter varv på de nio hålen. Idog 

träning i kombination med ett bra 

bollsinne gav resultat, men å andra 

sidan var det inte så väldigt svårt att 

vara bäst i klubben under de här åren. 

Konkurrensen var inte så hård, i flera 

år kunde man toppa hcp-listan med 

4-5, i dag har vi spelare som ligger på 

+-handikapp, säger han. 

Pappa Lennart uttryckte det så här 

i artikeln i Nya Åland efter att Niklas 

vunnit sitt första KM. 

- Det visar att en ny generation är 

på kommande. Att killar som Nicke 

är på väg från sällskapsspelet och mer 

till golfen som sport. 

Annat intressant 

Niklas tävlade också utanför Åland 

– ”det gick inte så jättebra även om 

jag inte blev sist” – och när han blev 

16-17 år började den heta golflågan 

falna. Då dök det upp annat som var 

mer intressant. 

- Under åren i gymnasiet sat- 

sade jag mer på innebandyn som 

tog mycket tid. Vi spelade även på 

sommaren så det blev aldrig någon 

helhjärtad golfsatsning för min del. 

Ångrar du dig? 

- Nja, inte direkt. Men ibland funderar 

jag på hur det hade gått om jag 

verkligen satsat på golfen på allvar. 

Inte sämre 

Niklas har aldrig lämnat golfen – han 

har spelat mer eller mindre men 

varje år sedan starten 1983 – och ofta 

spelar han med innebandykompisarna 

från förr. 

- Golf är fortfarande en jäkligt rolig 

sport och även en social grej – jag 

umgås med många av mina vänner 

på golfbanan. Men numera satsar jag 

mest på att inte bli sämre, kroppen är 

inte lika mjuk och rörlig som förr. 

I mån av möjlighet ställer han alltid 

upp i klubbmästerskapet. 

- Och då är det fortfarande allvar, 

jag är en riktig tävlingsmänniska! 

Niklas 

Isaksson har 

även suttit 

i klubbens 

styrelse. 


SPELFRAMGÅNGAR 

1986 

Spelare från Ålands golfklubb 

deltar för första gången i finländska 

mästerskap. De ställer 

upp i juniorklassen och Niklas 

Isaksson kommer på 18 plats 

och Peter Wikman på 39 plats. 

En kuriositet i sammanhanget 

– på tredje plats återfinns Alexander 

Stubb, i dag Finlands utrikesminister. 

Han är 26 slag 

bättre än Isaksson. 

1987 

Klubben är värd för en större 

tävling - chips Abs finländska 

mästerskap för juniorlag. 

1991 

Ö-spelen hålls på Åland och 

golf är med som gren för första 

gången. I det åländska laget 

spelar Niklas Isaksson, Kenneth 

Lindqvist, Niklas Rajamäki 

och Harry Bergman – de hade 

lyckats bäst i vårens tävlingar 

och var över 16 år. Tävlingen 

pågår fyra dagar och man räknar 

både lag- och individuella 

resultat. I lagtävlingen räknas 

de tre bästas resultat varje 

dag. 

Nervositeten på Åland är stor 

före tävlingen – spelare väntas 

till Åland som har ”ruskigt låga” 

handikapp, runt 1, och de brittiska 

spelarna är förvånade 

över att hitta en så pass fin 

bana ”nästan i den arktiska 

zonen”. 

Jersey vinner lagtävlingen 

med 922 slag före Guernsey 

på 923 och Åland på 984 slag. 

Av de åländska spelarna lyckas 

Kenneth Lindqvist bäst, han blir 

åttonde individuellt. 

1992 

Klubbens elitsatsning Golf 

Team Åland inleds med hjälp 

av sponsorer. De uttagna ungdomarna 

tränar under vintern 

intill Ullnabanan under ledning 

av Thure Holmström som varit 

17


En stor överraskning - Kenneth 

Lindqvist lyckades ta silver i 

Ö-spelen på Jersey. Han var endast 

ett slag från guldet. 

Kenneth Lindqvist från Sund 

var klubbens första medlem 

som testade på livet som 

proffsspelare. Efter knappt 

tre säsonger och utan 

det verkliga genombrottet 

gav han upp. Nu har han 

återvänt till Åland med fru 

och barn och är sugen på 

att spela klubbgolf igen. 

”Kenneth blir golfproffs” löd en 

rubrik i tidningen Nya Åland den 3 

mars 1999 och den följdes av rubriken 

”Kenneths proffsdebut avklarad” 

i april samma år. Då hade han spelat 

Ångrar inte att han gav 

proffslivet en chans 

en tävling i Skåne och slutat på 44:de 

plats bland 86 spelare. 

Kenneth var 24 år när han beslöt 

sig för att förverkliga sin dröm och bli 

golfproffs. Året före hade han bland 

annat vunnit en deltävling på den finländska 

amatörtouren, i den tävlingen 

passade han även på att slå banrekord 

på en av banorna vid anläggningen i 

Pickala utanför Helsingfors. 

- Den segern rankar jag själv högst 

och jag blev omskriven även i finska 

tidningar. Men den roligaste segern 

i karriären var nog Ö-spelsguldet på 

Gotland, säger Kenneth i dag. 

Kenneths styrka som golfspelare 

var järnslagen – däremot säger han 

själv att han var en usel puttare. 

- Den första träningsvintern på 


Men den roligaste 

segern i karriären var 

nog Ö-spelsguldet 

på Gotland. 

Nya Zeeland var till stor hjälp, även 

mentalt. Jag fick bättre kontroll på 

tekniken och kunde rätta till egna fel. 

Den andra vintern däremot stjälpte 

mer än den hjälpte. 

Inget hände 

Kenneth ångrar sig inte det minsta att 

han gav proffsspelet en chans – han 

hade ångrat sig mer om han inte försökt 

- men det gick inte så bra som 

han hade hoppats. En andra plats i 

en tävling i Strängnäs var hans bästa 

placering. 

- Jag började tröttna i mitten av den 

andra säsongen. Det hände ingenting 

med mig som spelare, jag gick varken 

framåt eller bakåt. Motivationen tröt 

och jag hade ständigt ont om pengar.

”11-åring golfetta” hette det i en tidningsnotis 1986 då Kenneth Lindqvist vann sin 

första seger i golfsammanhang och då bilden till vänster togs. Bilden till höger togs 

1999 då Kenneth vann KM. 

Jag hade inget liv förutom golfen och 

blev led på att ensam ränna runt i 

Sverige, säger han. 

Med facit i hand säger han att det 

kanske blev för mycket 

golf i allmänhet och 

för mycket kamp för 

att lyckas. Han spelade 

bättre i tävlingar som 

han ställde upp i efter 

proffslivet – när han inte 

brydde sig lika mycket 

längre utan kunde spela 

mer avslappnat. 

Blev banarbetare 

Efter att Kenneth lagt proffslivet på 

hyllan flyttade han och sambon Nina 

till Sjöbo i Skåne där han blev ban- 

arbetare vid Österlens golfklubb som 

har två banor. Där spelade han golf 

mest för skojs skull men sällan mer 

än sju-åtta rundor per säsong. 

Nu är familjen tillbaka 

på Åland och Kenneth 

är som bäst föräldraledig 

med dottern 

Emilia. Sedan väntar 

jobb i faderns grävmaskinsföretag. 

Kenneth blev klubbmästare 

fyra gånger 

innan han blev proffs. 

Är det dags snart igen? 

- Vi får se. Golf känns roligt igen 

och jag gillar att tävla men det blir säkert 

tufft, klubben har så många bra 

spelare i dag. 

Kenneth var ofta omskriven i lokalbladen och den här rubriken på första sidan i Nya 

Åland fick han 1996 när han vann KM. 


landslagstränare för de svenska 

damerna. 

1993 

Johan Lindholm tar brons i 

FM för juniorer – den hittills 

största framgången för en ÅGKspelare. 

christian Lindqvist 

når kvartsfinalen i FM-match 

medan Kenneth Lindqvist 

slutar sjua på den finländska 

juniortouren. 

Ö-spelen på Isle of Wight blir 

en besvikelse. I laget, som slutar 

på en åttonde plats, spelar 

Niklas Isaksson, Kenneth Lindqvist, 

christian Lindqvist och 

Johan Lindholm. Individuellt 

lyckas christian Lindqvist bäst 

med en 15 plats. 

1994 

Johan Lindholm blir fjärde i 

FM för 18-åringar. I lag-FM 

tar ÅGK med Niklas Isaksson, 

Kenneth Lindqvist, Joakim 

Isaksson och Johan Lindholm 

en sjunde plats. 

1995 

I lag-FM tar ÅGK en nionde 

plats. I laget spelar Johan 

Lindholm, Kenneth Lindqvist 

och Jesper Eliasson. 

I junior-FM för 18-åringar 

kommer David Holmberg på 

16 plats. En deltävling på finska 

juniortouren spelas i Kastelholm 

och Kim Berglund blir 

sjätte i klassen för 18-åringar. 

Nya yngre juniorer låter tala 

om sig: Dan Häggblom och 

Benny Eriksson vinner varsin 

tävling på distriktstouren i 

Finland. 

Johan Lindholm och Kenneth 

Lindqvist kan tack vare klubbens 

elitsatsning åka på fem 

månaders intensivträning till 

Nya Zeeland. 

1996 

Benny Eriksson och Gustav 

Högberg deltar i ett uttagningsläger 

för landslagsgrupperna i 

Åbo, Benny kvalar in som fjärde 

i sin grupp. 

19

Johan Lindholm slår banrekord 

med 67 slag. 

1997 

I Ö-spelen på Jersey tar Kenneth 

Lindqvist silver och utnämns 

i tidningarna till ö-spelstruppens 

största överraskning. 

Det åländska laget med Johan 

Lindholm, David Holmberg och 

Benny Eriksson förutom Kenneth 

Lindqvist tar en femte 

plats. Bland damerna blir Maria 

Welin sjätte och Gerd-Marie 

Holmberg tjugonde. 

I september är ÅGK värd för 

öppna finska mästerskapen för 

21-åringar. Johan Lindholm 

blir sjätte. Anna-Karin Salmén 

och christoffer Jansson kvalar 

in till golfförbundets läger och 

tävlingar. 

1998 

Kenneth Lindqvist vinner en 

deltävling på den finländska 

amatörtouren. Johan Lindholm 

blir femte i FM. Anna-Karin Salmén 

får representera Finland 

vid två tillfällen – i Italien där 

hon blir 13:de och i en landskamp 

mot Norra Sverige där 

hon vinner tre matcher av tre. 

ÅGK får sina första scratchspelare 

– Johan Lindholm och 

Kenneth Lindqvist. 

chris Waldron, pro vid 

Ålands golfklubb, utses till 

Årets idrottsledare vid Ålands 

idrottsförbunds gala. 

1999 

Kenneth Lindqvist är klubbens 

första spelare som blir proffs. 

I Ö-spelen på Gotland tar 

Åland guld i lagtävlingen med 

Kenneth Lindqvist, Niklas Rajamäki, 

Johan Lindholm och 

Benny Eriksson. Kenneth tar 

guld individuellt. Bland damerna 

tar Anna-Karin Salmén 

brons. 

Tanya Jansson och Daniel 

Mattsson vinner sina klasser på 

den finländska distriktstouren 

för juniorer och Anna-Karin tar 


Klubbens första FM-seniorvinnare 

Drömmer om en plats 

på Europa-touren 

Anna-Karin Salmén var den första ÅGK-spelare som tog ett FM-guld 

i seniorklassen. Hon har vunnit flera ö-spelsguld, blivit vald till Årets 

idrottskvinna tre år i följd och är den första ÅGK-kvinna som satsat 

på ett liv som proffs. Inte undra på att hon synts på flest omslag på 

klubbens årsberättelser! 

Anna-Karin Salmén föddes i november 

1983 – några månader efter 

att de första nio hålen öppnats i Kastelholm. 

Hon var 10-11 år när hon 

började spela så smått, både mamma 

och pappa spelade golf och hon följde 

helt enkelt med. 

Hon utvecklades snabbt, tyckte om 

att tävla och började åka på distriktstävlingar 

i Finland. Som 14-åring 

blev hon första gången uttagen till 

juniorlandslaget. 

- Det var stort och skrämmande 

men roligt på samma gång. Men jag 

var den enda som pratade svenska 

och hade inte nytta av allt, till exempel 

inte av psykologiföreläsningar 

som gick helt på finska, säger hon. 

Det blev sammanlagt åtta intressanta 

år i landslaget med en rad 

tävlingar även utanför Finland. Hon 

fick bland annat åka till Texas i USA 

och spela på en bana som kantades av 

alligatorer. 

Eckerölinjen Ladies 

Seniorguld i FM i all ära – det tog 

hon 2005 – men den första roliga segern 

var ändå Eckerö Linjen Ladies 

Invitation som hon vann på hemmaplan 

1995 då hon var 12 år. Hon 

fick ett presentkort för bedriften och 

det räckte till massor av godis. 

- Ö-spelen var också jätteroliga - 

inte bara själva spelet utan också alla 

människor som man träffade. 

Små marginaler 

Anna-Karin har just avslutat sin andra 

säsong som proffs, hon har spelat 

på damtouren SAS Masters i Sverige, 

och slutade på en 23:de plats på ran- 

Anna-Karin Salmén har fått pryda många omslag på våra årsberättelser.

Det var stort 

och skrämmande 

men roligt på 

samma gång. 

kingen. Som bäst blev hon trea i en 

deltävling. 

Hon kör själv mellan tävlingarna, 

kors och tvärs genom Sverige, och 

försöker hitta så billigt boende som 

möjligt. 

Stämningen på touren är trivsam– 

alla känner alla – men marginalerna 

är små. Man kan hamna rätt långt ner 

i prislistan utan att man för den skull 

spelat riktigt dåligt. 

- Det räcker att man inte har flyt, 

att man missar ett par korta puttar 

och gör par eller rent av boogey istället 

för birdie. 

Att tävla mycket ger nyttig erfarenhet. 

Ju fler svåra och pressade lägen 

man varit i, desto bättre kan man reda 

upp dem nästa gång. Ett problem 

som kan komma med åren är att man 

börjar tänka mer. 

- Som 12-åring spelade jag bara på 

och funderade inte så mycket. Nu 

kan jag få en del onda tankar under 

en runda som stör spelet. 

Drömmen lever 

Än så länge kan Anna-Karin inte livnära 

sig på golfspelet men drömmen 

om att få en plats på Europatouren 

lever än. 

12 år och en lovande junior! Det här året, 1995, vann Anna-Karin Salmén tävlingen 

Eckerö Linjen Ladies Invitation. Hon gick också till final i KM-match men förlorade 

den gången mot Linda Appelblad. 

- Ja, absolut och i januari försöker 

jag kvala till Europatouren. Om inte 

det lyckas spelar jag ytterligare ett år 

i Sverige. Jag tänker ge golfen en god 

chans, säger hon som i vinter blir 

mest hemma på Åland. 



Hon skall gå ett år på hotell- och 

konferenslinjen vid Ålands hotell- 

och restaurangskola. 

- Att ha något att falla tillbaka på 

kan göra mig tryggare som golfspelare, 

säger hon. 

21


Jenny Häggblom får spela både i 18-årsklassen och på den finska damtouren nästa år. Foto: Tidningen Åland/Daniel Eriksson. 

Klubbens bästa mot nya mål! 

Jenny Häggblom, 

en av ÅGK:s tre 

landslagsspelare, hade 

en bra säsong 2008 då 

hon tog tre FM-medaljer 

och kvalade in till finska 

damtouren. Jonas Haglund 

tog FM-silver i matchspel 

medan Lukas Eriksson 

vann en deltävling på 

finska juniortouren. 

25 år efter spelstarten i Kastelholm 

har ÅGK tre spelare i landslagstruppen. 

Det är – hävdar de ansvariga 

– inte en slump utan ett resultat av en 

långsiktig och målmedveten satsning 

på junior- och elitverksamheten. 

Av de tre i landslaget kom Jenny 

Häggblom hem med flest ädla medaljer. 

Hon vann FM-guld i matchspel 

för 18-åringar, FM-silver i slagspel i 

samma åldersklass och brons i FMtävlingen 

för damer. 

- Säsongen gick bättre än väntat 

och jag förbättrade min snittscore i 

tävlingarna från 82 till 76 slag, säger 

hon. 

omöjligt blev möjligt 

Säsongen visade också att ”omöjliga” 

Sofia Höglund som tidigare vann 

det mesta i klassen inte längre är så 

omöjlig. Jenny slog ut henne i kvartsfinalen 

i FM- i matchspel och vann 


slutligen över Noora Tamminen i 

finalen. 

Jenny vann också kvalet till finska 

damtouren. Nästa år tänker hon satsa 

mer på den, som är mer utvecklande, 

än på juniortouren där hon fortfarande 

får spela i 18-årsklassen. 

I landslagets tjänst deltog hon också 

i en rad tävlingar utanför Finland, 

bland annat i junior-EM i Skottland 

där Jenny vann flera av sina matcher 

och i German Boys and Girls Open i 

Tyskland där hon kom på 14:de plats. 

På herrtouren 

Jonas Haglund och Lukas Eriksson 

deltog i finska herrtouren, FGT, 

där Jonas slutade på 10:de plats i

Lukas Eriksson åkte till USA hösten 

2008 för att studera och spela golf. 

rankingen medan Lukas blev utan 

poäng. 

Jonas tog FM-silver i matchspel, i 

finalen förlorade han mot Henri Satama. 

Han var också uppe och nosade 

på ledningen i FM i slagspel men det 

höll inte hela vägen – bland annat på 

grund av för aggressivt spel på de 

sista hålen - och han blev tionde. 

Jonas deltog också i kvalet till Europatouren 

men klarade sig inte vidare. 

Motståndet är oerhört tufft men det 

skrämmer inte, snarare tvärtom. 

- Jag blir ännu mer sporrad och 

Europatourkvalet visade att jag inte 

alls är ute och cyklar. Det känns inte 

omöjligt att slå sig in där och det 

drömmer jag om att göra så småningom, 

säger han. 

Nästa år spelar Jonas förmodligen 

mest som amatör på finska herrtouren 

där han gärna vill vinna minst en 

tävling, han vill ocskå gärna tävla mer 

i Sverige där utmaningarna är större. 

Jonas Haglund spelar som amatör 

ännu nästa säsong och har som mål 

att vinna minst en FGT-tävling. 

Tränar mycket 

Jonas började spela golf som 16-åring 

– han blev intresserad via en ”provapå-dag” 

som skolan ordnade. Tidigare 

hade han ägnat sig åt bland annat 

fotboll, ishockey och friidrott. Han 

blev biten direkt och kombinerar 

en ”hygglig talang” med en oerhörd 

träningsvilja. 

- På seniornivå är det nötning som 

gäller om man vill komma någonvart 

och så tävlingserfarenhet. Men det 

passar mig, jag tycker att det bara blir 

roligare att spela golf, säger han. 

I San Diego 

Lukas Eriksson vann FJT-tävlingen 

på hemmaplan men i övrigt hade 

han ett mellanår när han smakade 

på motståndet på herrtouren. I höstas 

åkte han till San Diego i USA där 

han studerar och ingår i collegelaget 

som består av tolv spelare från olika 

länder. 


en delseger på juniortouren 

och spelar för Finland i bland 

annat EM och NM. 

Fyra ÅGK-spelare är med i 

finska golfförbundets träningsgrupp 

- Anna-Karin Salmén, 

Victor Eliasson, Daniel Mattsson 

och Tanya Jansson. 

2001 

M a d e l e i n e 

Snickars är 

den första 

ÅGK-spelare 

som tar ett 

F M - g u l d - 

hon vinner 

klassen flickor 16 år. Tanya 

Jansson och Anna-Karin Salmén 

tar FM-silver i matchspel 

i sina åldersklasser. 

I Ö-spelen på Isle of Man 

tar Anna-Karin Salmén guld 

individuellt och även i lag 

tillsammans med Madeleine 

Snickars, Maria Welin och 

Tanya Jansson. 

Ålands golfklubb utses till 

Årets förening vid Ålands 

idrottsförbunds gala. 

2002 

Tanya Jansson vinner FM-guld 

i slagspel för flickor 16 år och 

brons i match-FM. 

På den finländska touren för 

damer blir Anna-Karin Salmén 

tvåa i en deltävling och slutar 

på en nionde plats totalt. 

2003 

I Ö-spelen på Guernsey tar damerna 

guld i lagtävlingen genom 

Maria Welin, Anna-Karin 

Salmén, Madeleine Snickars 

och Tanya Jansson. Anna- 

Karin tar guld individuellt och 

Tanya brons. Dessutom slår 

Anna-Karin banrekord på båda 

tävlingsbanorna. 

Tanya Jansson tar FM-guld i 

slagspel för 16-åringar, Madeleine 

Snickars tar FM-brons i 

matchspel för 18-åringar, och 

FM-silver i slagspel. 

Anna-Karin har även flera 

landslagsuppdrag. 

23


Juniorer på golfbanan - sittande längst fram från vänster Emma Lindman, Joe Mansnerus, Mathias Mattsson och Jenny Karlsson. 

Stående från vänster Tobias Idman, Thomas Öfverström, Kevin Nylund, Simon Jansson, Anthon Grönqvist, Simon oskarsson, 

tränaren Niklas Rajamäki, Staffan Sonntag, Victor Enberg, Jonny Nylund, Erik Branér, ledaren Anna-Karin Salmén, Mikael Törnroos, 

Victor von Essen, Vincent Danielsson (lite skymd) och Victor Jansson. 

Vilket härligt juniorvimmel! 

Niklas Rajamäki är den första 

på Åland som utbildat sig till 

golftränare. Han började i 

tiden som hjälpreda åt Paul 

Fisher och har i dag hand om 

det mesta av juniorträningen 

vid klubben. 

2004 

ÅGK arrangerar finländska 

mästerskapen på Kungsbanan. 

Anna-Karin Salmén tar 

brons och Johan Lindholm blir 

fjärde. 

Jonas Haglund och Benny 

Eriksson spelar bra på FGT:s 

utmanartour. 

Både Anna-Karin Salmén 

och Madeleine Snickars har 

flera landslagsuppdrag. 

Det började stegvis. 

Paul Fisher, klubbens dåvarande 

pro, tyckte att Niklas ”kunde hjälpa 

till lite” och då började han hålla 

uppspel för nybörjare som skulle ta 

grönt kort. Sedan började han delta 

som tränare för juniorerna och han 

2005 

En dröm, som kläddes i försiktiga 

ord för 15-20 år sedan, går 

i uppfyllelse. En ÅGK-spelare 

blir finländsk seniormästare! 

Anna-Karin Salmén vinner FMguld 

och utses även till Årets 

kvinnliga idrottare på Åland för 

andra året i följd. 

Tränaren Niklas Rajamäki blir 

Årets idrottsledare. 

Inga golfspelare från Åland 

deltar i Ö-spelen på Shetland. 


trivdes i rollen – så bra att han beslöt 

sig för att bli pro och 1992-1993 gick 

han det första skedet av PGA-utbildningen. 

Det andra skedet med högre 

tränarutbildning gick han 1996- 

1997. 

Paul passade dock på att ”varna” 

2006 

Lukas Eriksson och Jenny 

Häggblom spelar bra på finländska 

juniortouren och ingår 

i landslagstruppen för juniorer 

och Jonas Haglund i gruppen 

för seniorer. 

Anna-Karin Salmén har blivit 

proffs och spelar i Sverige. 

Lotta Wahlin slår nytt banrekord 

på Slottsbanan från röd 

tee med 63 slag. Rekordet från 

gul tee är 64 slag och innehas 

av Toni Karjalainen.

honom inför framtiden: 

- Kom ihåg att man som golfpro 

ska stå ute i alla väder! 

- Men det var inget problem för 

mig – det finns ju bra kläder, säger 

Niklas. 

På samma nivå 

Niklas handhar en stor del av klubbens 

juniorträning – både i grupp 

och enskilt. I somras hade han närmare 

50 aktiva juniorer i de olika 

grupperna. 

- Antalet har hållit sig ganska konstant 

på samma nivå under de senaste 

åren och den stora utmaningen för 

oss är att hålla kvar dem så länge som 

möjligt, säger han. 

Fortfarande är det dock så att 

många som börjar och som fortsätter 

att spela är barn till aktiva golfare – då 

har de lättare att ta sig till och från 

golfbanan när de kan åka med någon 

av föräldrarna. 

- Jag vill gärna följa en spelare från 

det första slaget tills han eller hon 

börja tävla, det är roligt att följa med 

hela utvecklingen. 

Visst är det viktigt att nöta in själva 

speltekniken i unga år men Niklas 

håller också hårt på vett och etikett. 

Kepsen ska av när man hälsar på varandra 

och att sitta med kepsen på huvudet 

inne i restaurangen – det existerar 

inte i Niklas värld bland en hel 

del annat. 

Anna-Karin Salmén utses för 

tredje gången till Årets kvinnliga 

idrottare på Åland. 

2007 

Lukas Eriksson vinner FM-guld 

i matchspel för 18-åringar och 

toppar rankingen i sin åldersklass 

efter en lyckad säsong. 

Jenny Häggblom slutar på en 

femte plats totalt. Båda spelarna 

ingår i landslaget och 

spelar tävlingar ibland annat 

Danmark, Belgien och Tysk- 

Niklas Rajamäkit tränar även Lotta 

Wahlin som haft en bra säsong på 

Europatouren. 

Satsa brett 

Att ÅGK i dag har tre spelare i landslaget 

och en i proffssvängen i Sverige 

är inte en tillfällighet enligt Niklas. 

- Visst handlar det mycket om egen 

inställning och träningsvilja men lika 

mycket om stödet från klubben för 

träning och tävlingsresor. I fjol fanns 

nästan 100.000 euro i budgeten för 

elit- och ungdomssatsningen, säger 

Niklas. 

land. också Jonas Haglund. 

ingår i landslaget och tävlar på 

finländska herrtouren. Han tar 

brons i Öppna finska amatörmästerskapen. 

I Ö-spelen på Rhodos tar 

Åland brons på herrsidan. I 

laget spelar Kim Berglund, 

Benny Eriksson, Lukas Eriksson 

och Martin Forsgård. Lukas blir 

bäst individuellt med en fjärde 

plats. Jenny Häggblom blir 

fjärde och Madeleine Snickars 

femte bland damerna. 


Man måste satsa brett för att få en 

topp och det är viktigt att man ”trummar 

på hela tiden” så att det inte blir 

något glapp i årskullarna. 

också till ”vanliga” 

Niklas ger gärna lektioner åt ”vanliga 

golfare” – inte enbart juniorer – och i 

många år var han den som skötte om 

nybörjarkurserna men efterfrågan på 

dem har avtagit. 

- Vi ska också ta bra hand om de 

spelare vi har, inte enbart satsa på att 

rekrytera nya, säger han. 

En sak hinner han inte riktigt med 

– att spela golf själv. Det blir kanske 

tio rundor per år. 

- Men jag njuter verkligen när jag 

tar mig tid och går en runda. 

Snart är det speldags för Victor von 

Essen, Jenny Karlsson, Simon oskarsson 

och Victor Jansson. 

2008 

En deltävling på finländska juniortouren 

spelas på Slottsbanan. 

Lukas Eriksson vinner sin 

klass medan Jenny Häggblom 

blir tredje. 

Jenny slutar på en andra plats 

totalt på touren. Jonas Haglund 

är sjunde på rankingen. 

Anna-Karin Salmén spelar 

som proffs i Sverige. 

25


När de första 18-hålen invigs med stor fest 1989 spelade Johan Lindholm, då 13 år, en partävling med sportlegenden Sven 

Tumba som ofta besökt Åland och pratat varmt för en golfbana i Kastelholm. 

Johan Lindholm är 

klubbens mesta KMmästare 

på herrsidan 

med åtta segrar. Därtill 

har han gjort sju HIo 

och har en fortlöpande 

prenumeration på titeln 

Årets golfare. 

”Nu är han bäst och störst – ’lille’ 

Johan. Årets golfare blev han, lägsta 

åländska handicap har han och i årets 

KM pressade han Peter Hamblett 

ända till sista hålet”. 

Så stod det i en bildtext i årsberättelsen 

för 1994 och året därpå vann 

Johan är klubbens 

mesta mästare 

Johan KM för första gången före 

Kenneth Lindqvist och Niklas Rajamäki. 

Sedan vann han 1997, 1998, 2003, 

2004, 2005, 2006 och 2008. 

- Det blir svårare för varje år! Jag 

skulle inte ha vunnit i år om inte 

både Jonas Haglund och Lukas Eriksson 

som låg i ledningen hade blivit 

diskvalificerade, säger han. 

Ingen prestige längre 

När han var yngre var det helt klart 

ett mål att vinna KM, i dag är det inte 

lika prestigeladdat. 

- Visst ska jag göra mitt bästa för 

att vinna en nionde KM-titel men 


det gör heller ingenting om någon 

annan vinner. 

Det bästa KM-resultatet presterade 

han 2006 då han gick de tre rundorna 

på jämna 70, 71 och 71 och fick totalt 

212 slag. 

- Slottsbanan är nästan ingjuten i 

kroppen vid det här laget och jag ska 

i regel gå den på par eller något slag 

över. 

När Johan var yngre hade han sina 

drömmar om ett liv som proffsspelare. 

Han tränade två vintrar i Nya 

Zeeland och vann bland annat ett 

FM-brons och var med i laget som 

tog Ö-spelsguld på Gotland – ”en 

rolig och överraskande seger”. Men

han tog aldrig steget fullt ut och smakade 

på ett liv som proffs. 

- Jag insåg hur svårt det var och 

min motivation och ork tröt. Jag jobbade 

också som banarbetare och det 

blev helt enkelt för mycket golf på 

den tiden. Jag ledsnade och drog ner 

på både spel och träning. Om man 

pressar sig och vill för mycket kan 

det gå åt motsatt håll – man spelar 

sämre, säger han. 

Numera spelar han i snitt två gånger 

i veckan, han tränar nästan aldrig 

men deltar i alla tävlingar om han har 

möjlighet. 

Mest tur 

Johan är också klubbens mesta HIOman 

– nu är han uppe i sju stycken. 

Sex av dem har han gjort i Kastelholm 

och en på Aura golf i Åbo. 

Det är mest tur säger han. Han 

siktar alltid på flaggan och går bollen 

direkt i hål är det en extra bonus 

– inte något han satsar på. 

Johan är ingen statistik-golfare. 

Han skriver inte upp sina rundor, 

han räknar inte ut någon snittscore, 

han sparar knappt sina medaljer. 

- Jag tycker inte att jag är så värst 

bra. Man har väl sett för mycket golf 

på tv, säger han. 

Eija carlsund blev klubbens första 

dammästare. Hon tog totalt sex KMtitlar. 

Mesta mästare gjorde det igen - vann KM 2008. Han flankeras av Kim Berglund till 

vänster och Jesper Eliasson. 

KLUBBMÄSTARE GENoM TIDERNA 

Herrar Damer Yngre junior Äldre junior 

1983 Paul Backman Eija carlsund 1983 Peter Wikman Bent Blomqvist 

1984 Lennart Isaksson Eija carlsund 1984 Mikael Rajamäki Niklas Isaksson 

1985 Niklas Isaksson Eija carlsund 

1986 Paul Backman Eija carlsund 1986 Janis Ritums 

1987 Niklas Isaksson Britt Wikman 1987 Niklas Rajamäki Peter Wikman 

1988 Joakim Isaksson Eija carlsund 

1989 Torbjörn Eliasson Eija carlsund 1989 Tommy olsson Niklas Rajamäki 

1990 Niklas Isaksson Sara Karlsson 1990 Johan Lindholm Niklas Isaksson 

1991 Niklas Isaksson Linda Appelblad 1991 Johan Lindholm Kenneth Lindqvist 

1992 Niklas Isaksson Linda Appelblad 1992 Kim Berglund Johan Lindholm 

1993 Joakim Axén Linda Appelblad 1993 Mattias Andersson Niklas Rajamäki 

1994 Peter Hamblett Linda Appelblad 1994 Dan Häggblom Joakim Axén 

1995 Johan Lindholm Linda Appelblad 1995 Gustav Högberg Kenneth Lindqvist 

1996 Kenneth Lindqvist Linda Appelblad 1996 christoffer Jansson Kenneth Lindqvist 

1997 Johan Lindholm Linda Appelblad 1997 Peter Sundblom Johan Lindholm 

1998 Johan Lindholm Anna-Karin Salmén 1998 charlotta Wahlin David Holmberg 

1999 Kenneth Lindqvist Maria Welin 1999 Daniel Mattsson Benny Eriksson 

2000 Kenneth Lindqvist Linda Appelblad 2000 Erik Helle Daniel Mattsson 

2001 Kenneth Lindqvist Linda Appelblad 2001 Tanya Jansson Jonas Haglund 

2002 Victor Eliasson Linda Appelblad 2002 Lukas Eriksson Jonas Haglund 

2003 Johan Lindholm Anna-Karin Salmén 2003 Lukas Eriksson Tanya Jansson 

2004 Johan Lindholm Tanya Jansson 2004 Lukas Eriksson 

2005 Johan Lindholm Anna-Karin Salmén 2005 Hampus Grönqvist Lukas Eriksson 

2006 Johan Lindholm Madeleine Snickars 2006 Jenny Häggblom Lukas Eriksson 

2007 Jonas Haglund Madeleine Snickars 2007 Jonathan Mörn Lukas Eriksson 

2008 Johan Lindholm Jenny Häggblom 2008 Sebastian Lindman Jonathan Mörn 


27

H O L E I N O N E 

Sven-Erik Holmberg var 

den första klubbmedlem 

som gjorde HIo, hole in 

one, i Kastelholm. För 

den bedriften fick han 

ett diplom som hänger 

i direktörsrummet på 

Holmbergs ab och 

rubriker i lokaltidningarna. 

Den 19 maj 1984 ordnade Ålands 

golfklubb säsongens första tävling. 

17 spelare ställde upp och de skulle 

ha 36 eller bättre i handicap. 

Sven-Erik Holmberg blev rubrikernas 

man efter tävlingen. 

”Sven-Erik Holmberg ställde till 

med en första klassens sensation när 

Ålands golfklubbs första statustävling, 

Beslutet, spelades på lördagen 

HIO av ÅGK-medlemmar i Kastelholm: 

SLOTTSBANAN 

ÅR: NAMN: HÅL: 

1984 Sven-Erik Holmberg 8 

1984 ove Grönholm 3 

1984 Bengt Elling 5 

1986 Roger Småroos 8 

1987 Henrik Fagerlund 3 

1988 Peter Wikman 8 

1988 Peter Svensson 5 

1988 Bo Laaksonen 5 

1988 Leif Salmén 8 

1988 Tage Karlsson 8 

1989 Niklas Rajamäki 10 

1989 Hans Ekebom 8 

1990 Joakim Axén 3 

1990 Lars Brattwall 5 

1990 Rose-Marie Schauman 8 

1991 Bo Helén 8 

1991 Markus Nordin 10 

1991 Eija carlsund 3 

1992 Johan Lindholm 17 

1992 cristopher Liewendahl 3 

1992 Hans Törnroos 10 

1992 Göran Söderdahl 8 


1992 Jesper Eliasson 13 

1993 Kai Söderlund 8 


1993 Magnus Ljungars 10 

1993 Atte Nikander 8 

1993 Jochum Sourander 13 

1993 Tomas Koskinen 3 

1993 Henry Törnroos 5 

1993 Martti Rajamäki 3 

1994 Jan-olof Engblom 3 

1994 Joakim Isaksson 3 

1994 Knut Mattsson 8 

1994 Nisse Lindholm 8 

1994 Harry Lindqvist 3 

1995 Kai Söderlund 8 

1995 Åke Karlsson 3 

1995 Anita Lindström 5 

1995 Harry Bergman 8 

1995 Magnus Ljungars 3 

1996 Niklas Isaksson 8 

1996 Georg Söderlund 5 

1887 Marina Englund 13 

1997 Riikka Lindholm 8 

1997 christoffer Jansson 10 

1997 Maria Welin 13 

1997 Peter Lundberg 10 


1997 Peter Sundblom 3 

1997 Dennis Fogelberg 3 

1998 chris Waldron 3 

1998 Sune Westerholm 8 

1998 Mikis Lehtinen 8 

1998 Gerd-Marie Holmberg 5 

1998 Jimmy Sundblom 5 

1998 Madeleine Sandell 8 


1998 Tomas Storgård 5 

1998 Per-Erik Wickström 3 

1998 Britten Dahlman 8 


Första HIo-mannen 

fick stora rubriker 

på banan i Kastelholm. Inte nog med 

att han vann tävlingen. På det sjuttonde 

hålet sänkte han bollen på första 

slaget och blev därmed den första 

ålänning som noterat hole in one på 

hemmabanan”, stod det i tidningen 

Ålands entusiastiska referat efteråt. 

Vilket var sjuttonde hålet kan man 

undra eftersom det fanns bara nio hål 

på den tiden. Men tävlingen gick två 

varv på de nio hålen och sjuttonde 

hålet blev därmed dagens hål 8 på 

Slottsbanan. 

Allra först 

Holmberg var dock inte den första 

som gjorde HIO i Kastelholm. Det 

var gästspelaren Kaj Grahn, som var 

medlem i Härjedalens golfklubb. 

Han gjorde sin HIO veckan före 

Holmberg och på samma hål! 

Sven-Erik kommer bra ihåg sin 

HIO och han bjöd sina medspelare 

på öl efteråt. Champagne serverades 

inte i klubbrestaurangen på den tiden. 

- Jag kommer också ihåg att tävlingsledaren 

skrek till när han gick 

igenom scorekorten och undrade om 

jag fyllt i fel, säger Sven-Erik i dag. 

Enligt tidningen Ålands referat 

var tävlingsledaren Ove Grönholm 

förvånad över Holmbergs framgång 

med tanke på hans minimala uppvärmning 

före tävlingen. 

- I vanlig ordning anlände han till 

tävlingsarenan några minuter före 

start. Tog tre bollar istället för normala 

50, slog följaktligen endast tre 

provslag innan det hela började, sa 

1998 Robert Söderdahl 10 

1999 Mats-Erik Flink 8 

1999 Solveig Saine 3 

1999 Leif Österlund 17 

1999 Joachim Lindström 10 

1999 ove Holmberg 3 

1999 Gunnar Svensson 10 

1999 Stefan Granskog 17 

1999 ove Sundblom 5 

1999 Anders Törnroos 5 


1999 Martti Rajamäki 5 

2000 Väinö Ljung 8 

2000 Jonas Haglund 8 

2000 Bjarne olofsson 8 

2000 Kjell Hansson 5 

2000 Daniel Eriksson 8 

2001 Kjell Bergqvist 10 

2001 Kim Wirtanen 3 

2001 Aimo Taivassalo 3 



2001 Hans carlsund 10 

2001 Joakim Axén 8 

2001 Jörgen Palmqvist 10 

2001 Jan-Håkan Andersson 13 

2002 Pia Häggblom 3 

2002 Mathias Karlsson 10 

2002 Johan Snällström 8 

2002 Tomas Österberg 8 

2002 Linda Appelblad 10 

2002 Hans Holmström 8

Grönholm till tidningen Åland. 

Inte lika ivrig 

Sven-Erik Holmberg har varit medlem 

i klubben ända sedan de första 

nio hålen byggdes. I början spelade 

han rätt flitigt men sedan prioriterade 

han jobbet. 

- Numera spelar jag en handfull 

gånger per säsong och jag har aldrig 

varit ens i närheten av en HIO sedan 

jag gjorde den första. Sedan 1984 har 

329 HIO gjorts i Kastelholm, drygt 

180 av dem av ÅGK-medlemmar. 

De spelade i Beslutet 1984. 

2002 Stig Eriksson 8 

2003 Kim Wirtanen 17 


2003 Marianne Enkell 10 

2003 Per-Erik Wickström 8 

2003 Henry Nordqvist 3 


2004 Lucas Sommarström 3 

2004 Ahti Eklund 13 

2004 Joe Pasuram 8 


2004 Dick Helén 8 

2004 Sune Westerholm 8 

2004 Gun Lindqvist 8 

2004 Ingegerd Wickström 3 

2004 Pia Häggblom 8 

2004 Susann ojala 8 

2005 Kurt Holmberg 5 

2005 Pia Karlsson 5 

2005 Barbro Söderdahl 3 

2005 Sverker Sirén 3 

2005 Mats-Erik Flink 8 

2006 Magnus Torrkulla 3 

2006 Bert Hellman 8 

2006 Henrik Nymark 3 

2006 Jerk Segelman 3 

2006 Jan Schauman 8 

2006 Daniel Mattsson 8 

2006 Krister Billing 5 

2006 Dan Nylund 5 

2006 Bjarne Stenlund 3 

2006 Juhani Mäki 13 

En HIo var en liten sensation 1984 och Sven-Erik Holmberg blev rubrikernas man. 

2006 Hans Ekebom 10 



2007 carl Lindman 17 

2007 Lars Fredman 10 

2007 Leif Grönqvist 13 

2007 Markus Rönn 13 

2007 Vappu Nyström 5 

2008 Mikael Mörn 3 

2008 Bo Mattsson 3 

2008 Kerstin Westin 3 

2008 Pia Karlsson 8 

KUNGSBANAN 

ÅR: NAMN: HÅL: 

1993 Tom Hansell 1 

1994 Bo Laaksonen 1 

1995 Bengt Lundberg 12 



1997 Stig Grönlund 12 

1997 Lars Fredman 3 

1997 Siegfrid Larch 1 

1997 Grim Bäckman 6 


1998 Kenneth Lanneskog 14 

1998 Peter Lundberg 14 

1998 Jan Ekblom 3 

1999 Simon Stenbäck 3 

1999 Rune Nordin 14 


2000 Gert Hagnäs 14 


2000 Stefan Lindroos 14 

2000 Gustav Stude 14 

2002 Ulla Österlund 1 

2002 Kyösti Saine 14 

2003 Bjarne Sjölund 6 

2003 Anette Häggblom 1 

2003 Bo Timonen 14 

2003 Andreas Fredin 6 

2003 Moses Forsgård 3 

2003 Petri Salminen 3 

2003 Robert Söderdahl 1 

2003 Marina Furu 6 


2003 Lars Porko 3 

2004 Hasse Laaksonen 6 

2004 Jenny Lindman 6 

2004 Mikael Rönn 3 

2004 Lawrence Jansson 1 

2004 Anna Österlund 1 

2005 ove Wickberg 14 

2006 Anders Idman 3 

2006 Andreas Gröndal 3 


2006 Peter Berndtsson 1 

2006 Pirkko Hellman 1 

2007 christine Österroos 14 


29

M E D L E M M A R 

”Jag såg en slant på 

greenen, tog upp den 

och frågade: Vem har 

tappat en krona? Då 

svarade en man: Det är 

min och du kan gärna 

lägga tillbaka den lite 

närmare hålet.” 

Suzanne Lundberg minns 

en golffadäs som hon gjorde 

som nybörjare i Norrtälje. 


Många är trogna 

medlemmar i klubben 

och har spelat ända 

sedan de första hålen 

öppnades i Kastelholm. 

En av dem är Suzanne 

Lundberg som även var 

med i premiärreportaget i 

tidningen Åland i augusti 

1983. 

”Golfpremiär!” 

Så löd en rubrik på första sidan i tidningen 

Åland den 20 augusti 1983. 

De nya hålen öppnades samma dag 

och reportern Anders Mattsson hade 

provspelat dem en tidig morgon med 

Suzanne Lundberg och Torbjörn Eliasson 

som motståndare. ”Tävlingen” 

slutade som väntat – Eliasson vann 

före Lundberg och Mattsson. 

Gemensamt intresse 

Suzanne Lundberg började spela 

golf redan innan Åland hade en egen 

bana. Hennes man Bengt var jätteintresserad 

och hon och sönerna hängde 

med till övningsbanan först i Ytternäs 

och sedan i Norrböle. I bland 

åkte hon även på dagsutflykterna till 

Rosalgens golfklubb. 

- Golf blev en gemensam familjegrej 

och jag satt även en tid i juniorkommittén, 

säger Suzanne. 

För henne är golf enbart ett nöje 

– hon gillar inte att träna och har 

knappt tagit en enda lektion. Men 

hon har deltagit flitigt i damrundorna 

och även varit med i damkommittén. 

- Numera spelar jag en eller två 

gånger i veckan och det tänker jag 

fortsätta med. Men ibland kan jag 

längta tillbaka till den första tiden när 

Många har spelat 

ända sedan starten 

alla i klubben kände varandra. Det 

var mer gemenskap och vi-anda på 

den tiden, säger hon. 

Tre-fyra varv 

Hasse Holmström är en annan av 

profilerna på golfbanan. Han hade 

alltid velat spela golf och tvekade 

inte en sekund när Åland väl fick sina 

första nio hål. Han började redan den 

första hösten och sedan dess är han 

troget på banan – från tidig vår till 

sent på hösten. 

Han har spelat mycket tennis och 

även en del bandy i yngre år och kom 

snabbt igång med golfen med lite 

hjälp av en pro som kom på besök. 

- Vi slog som det kändes bäst, läste 

någon bok om golfetikett och lärde 

oss av dem som spelat på andra håll i 

världen och som visste hur det skulle 

gå till på en golfbana, säger han om 

golfstarten på Åland. 

Han och många andra var ivriga till 

tusen i början och gick varv efter varv 

på de nio hålen. 

- Tre-fyra varv på en dag var inte 

ovanligt. Vi började snabbt åka utomlands 

för att få spela även på vintern, 

säger han. 

Numera spelar han i snitt tre 18hålsrundor 

i veckan. Förr deltog han 

Harry Bergman, 

hasse Holmström 

till höger och 

Suzanne Lundberg 

har spelat golf i 

kastelholm sedan 

1983. Bilden av 

Susanne togs 

1983. 


flitigt i tävlingarna, numera håller 

han sig till sin klass i KM, till flaggtävlingen 

och till ”gubbrundan” varje 

måndag. 

- För mig är även den sociala samvaron 

viktig. Jag stannar gärna kvar 

efter spelet, äter och tar en kaffe och 

pratar med folk. Även om vi blivit 

många fler sedan starten träffar man 

alltid någon man känner, säger han 

som även varit aktiv i bankommittén. 

- Jag tänker fortsätta med golf så 

länge jag orkar gå och sen börjar jag 

köra bil! 

50 dagar i rad 

Harry Bergman hör också till klubbens 

trogna medlemmar. Han tyckte 

först att golf såg löjligt ut men blev 

lurad till banan, testade och blev 

helfrälst. 

- Det var mycket svårare än jag föreställt 

mig att slå på en liggande boll. 

Harry var så ivrig i början att han 

spelade 50 dagar i ett sträck. Sedan 

tog han en dag ledigt och bjöd de anställda 

vid klubben på prinsesstårta. 

Sedan spelade han 50 dagar till! 

- Nu spelar jag inte 50 dagar totalt 

under en säsong men golf är lika roligt 

för det. Jag fortsätter så länge jag 

kan se och röra mig! 

31

M E D L E M M A R 

Pelle Holmberg har 

jobbat ideellt för 

klubben på olika 

sätt - han har bland 

annat tillverkat 

hålskyltarna 

och är numera 

en av klubbens 

hedersmedlemmar. 

Uppe från vänster: 

Martti Rajamäki 

Knut Mattsson 

Tage Karlsson 

Marja Sinerva 

Nere från vänster: 

Karl-Elof Karlsson 

Lennart Isaksson 

Hans Holmström 

Torbjörn Elisasson 

Lennart Isaksson utsågs 

till klubbens första 

hedersmedlem. Sedan 

dess har åtta andra 

medlemmar fått denna 

hederstitel för att de utfört 

”synnerligen stora ideella 

insatser för föreningen”. 

Lennart Isaksson fick sin utmärkelse 

i samband med invigningen 

av de första 18 hålen i juni 1989 som 

tack för ett idogt arbete för förverkli- 

De har utfört synnerligen 

stora ideella insatser 

Hedersmedlemmar 

Lennart Isaksson 

Pelle Holmberg 

Hans Holmström 

Karl-Elof Karlsson 

Knut Mattsson 

Tage Karlsson 

Martti Rajamäki 

Marja Sinervä 

Torbjörn Eliasson 


gandet av en golfbana på Åland. 

Han sade då att han arbetat minst 

4.000 timmar på tio år för klubben 

och att det varit tufft många gånger 

– bland annat 1985 då klubben blev 

polisanmäld av föreningen Ålands 

Natur & Miljö under utbyggnaden 

av hål 17 och hål 18 som ansågs förstöra 

fornminnen. 

Viktig för Sund 

Karl-Elof Karlsson från Sund satt i 

golfklubbens styrelse i många år och

lev något av en kontaktlänk mellan 

klubben och kommunen där han arbetade 

som kommunsekreterare. 

- Inställning i kommunen var från 

början positiv till en golfbana i Kastelholm. 

Området hade varit väldigt 

otillgängligt för allmänheten och det 

ville man ändra på. Även de äldre i 

fullmäktige var med på noterna, 

några av dem hade varit i USA och 

sett golfbanor där men undrade nog 

om det skulle gå att få så grönt och 

fint gräs på Åland, berättar Karl-Elof 

Karlsson. 

Golfklubben blev med tiden den 

största arbetsgivaren i kommunen 

efter kommunen själv och har på 

så sätt haft stor betydelse. Många 

Sundsungdomar har jobbat vid klubben 

och många kommuninvånare 

började spela golf. 

- En tid hade vi till och med egna 

Sundsmästerskap. Jag tror att Per- 

Ove Karlsson från Gunnarsby var 

1.700 

1.600 

1.500 

1.400 

1.300 

1.200 

1.100 

1.000 

900 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

270 

328 

Antal medlemmar 

1983-2008 

400 

450 

480 

520 

585 

den senaste mästaren, men sedan 

rann tävlingen ut i sanden. 

Karl-Elof och hustrun Sara började 

spelade golf ”på de nysådda hålen” 

och var tidvis riktigt ivriga. Under 

2006 och 2007 hade Karl-Elof ett 

speluppehåll men nu har han återupptagit 

golfen – dock mer sporadiskt 

än tidigare. 

Många uppdrag 

Martti Rajamäki kom in i styrelsen 

1984 och blev viceordförande 1985. 

Han var med i styrelsen till och med 

1995 och satt även i olika kommittéer, 

bland annat tävlingskommittén. 

- Då reste jag ofta med juniorerna 

till tävlingar i fastlandet, på den tiden 

flög man till Åbo och körde sedan 

hyrbil kors och tvärs i Finland, säger 

Martti Rajamäki. 

Han var också bankommitténs 

ordförande när de första nio hålen 

byggdes på Kungsbanan. 

648 

763 

-83 -84 -85 -87 - 88 -89 -90 -91 -92 -93 -94 -95 -96 -97 -98 -99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 

Antalet medlemmar steg varje år fram till 2004, sedan dess har tillväxten avtagit. 

797 

809 

770 

773 

900 

1070 

1151 


- Vi hade en del duster med museibyrån 

men i övrigt gick bygget 

bra eftersom vi hade Alfred Jonsson 

som byggchef. Han var erfaren och 

kunnig. 

Martti började spela golf när de 

första hålen var klara och har spelat 

regelbundet sedan dess. 

- Förr var vi en stor grupp vid klubben 

och alla kände alla. Nu vet man 

knappt om en spelare är medlem eller 

inte och det har blivit olika grupper 

bland medlemmarna, själv tillhör 

jag bland annat Good Morning Golfers 

som spelar en tidig morgon varje 

vecka, säger Martti Rajamäki som har 

ett uppdrag kvar inom klubben. 

Han sitter i valberedningen. 

- Men det lämnar jag också efter 

nästa val. Det finns en otroligt bredd 

bland klubbens medlemmar och 

många är redo att vara med och axla 

ansvaret i styrelsen och kommittéer. 

Det bådar gott, säger Rajamäki. 

1302 

1432 

1536 

1604 

1648 

1678 

1600 

1363 

1300 

33

G O L F T U R I S M 

Närmare en halv miljon 

gästgolfare har spelat på 

våra banor i Kastelholm. 

Gunnar och clary 

Bengtsson från Västerås 

är de allra flitigaste. De 

har kommit varje år sedan 

1987 och prisar den 

makalösa omgivningen 

och den trivsamma 

stämningen. 

Allt finns dokumenterat – från det 

första besöket i augusti 1987 till det 

senaste besöket i somras – och det 

har blivit sammanlagt 94 st. 18-hålsrundor 

och 21 st. 9-hålsrundor på 

VÅRA FLITIGASTE GÄSTER? 

Gunnar och clary 

stortrivs i Kastelholm 

Slotts- och Kungsbanan under åren. 

Vissa år har Gunnar och Clary 

kommit en gång, andra år två gånger 

och de har testat alla spelbara månader 

från maj till oktober. Ibland har 

de kommit på tumanhand men ännu 

oftare tillsammans med de goda vännerna 

Hans och Hilkka Andersson. 

- Första gången vi hörde om 

Ålands golfklubb tyckte vi att det 

lät intressant, båtresan lockade och 

det blev en behändig semestertripp. 

Vi trivdes bra från första början och 

sedan har det rullat på. Vi bara njuter 

när vi är på Åland och spelar golf, 

säger Gunnar Bengtsson som verkar 

pigg och energisk som få – han fyllde 

83 år i somras. 

- Jovisst, min husläkare tycker att 


De stortrivs i Kastelholm! Hilkka 

och Hans Andersson till vänster och 

Clary och Gunnar Bengtsson. 

jag är i prima skick och nu har jag 

även börjat gå på gym, säger han. 

Känt sig välkomna 

Paret Bengtsson har följt med klubbens 

utveckling – nästan varje år har 

de märkt någon förändring – och 

de känner igen många bland de anställda. 

- Utvecklingen har gått i lagom 

doser och den har inte tärt på trivsamheten. 

Vi har alltid känt oss välkomna 

och blivit så bra bemötta. Det 

finns många klubbar som borde lära 

sig av Ålands golfklubb när det gäller 

service, säger Gunnar Bengtsson. 

Bengtssons bodde först på 

olika ställen men 1996 kom de till 

Kastelholms gästhem och sedan

dess vill de bo där. 

Knäkrångel 

Gunnar Bengtsson idrottade mycket 

i yngre år – spelade bandy, fotboll och 

handboll – medan frun Clary var ivrig 

handbollsspelare. Han har också 

spelat badminton och tennis men när 

knäna började krångla kom sonen 

med ett råd: Börja spela golf! Och på 

den vägen är det. 

- Nu har Clary och jag golfen tillsammans 

och den håller oss igång. 

Den är viktig också socialt – på Åland 

spelar vi gärna med klubbmedlemmar. 

Det är så trevligt att träffa dem. 

Paret har spelat mest på Slottsbanan 

fastän Gunnar själv 

föredrar Kungsbanan. 

Men efter att han opererat 

båda knäna bör han 

ta det lite försiktigare 

och då passar Slottsbanan 

bättre. 

- Men bil vill jag inte 

åka, inte ännu. 

Noga dokumentation 

Gunnar gillar dokumentation och 

har numera sex pärmar med uppgifter 

över sitt spel. Från 1977 till 

och med 2007 hade han spelat 4.342 

18-hålsronder på 276 olika banor i 13 

länder – alla 9-hålsronder var då omräknade 

till 18-hålsronder. Han har 

spelat över 4.200 dagar under cirka 

17.500 timmar och 1988 var han som 

bäst med 7,9 i hcp. I dag har det klättrat 

upp till 12,5. 

Hans dokumentation över spelet 

på Åland visar en kuriositet: I oktober 

1988 gjorde Clary som första 

kvinna en HIO på hål 8 på Slottsbanan, 

i september följande år gjorde 

spelkamraten Hilkka Andersson 

HIO på samma hål! 

Kommer tillbaka 

Golfresorna till Åland finns med i 

framtidsplanerna. 

- Vi planerar att komma tillbaka i 

slutet av maj nästa år! 

Varje golfresa till 

Åland finns noga 

dokumenterad i 

Gunnar Bengtssons 

pärmar. 


35


Turistveteranen Henrik Nordström till höger i samspråk med kommunpolitikern Roy Jansson och dåvarande lantrådet Ragnar 

Erlandsson när utbyggnaden till 27 hål firades i Kastelholm 1993. 

Bra banor och bra service 

i kombination med den 

”lilla utlandsresan” 

med taxfreeshopping 

har bidragit till att göra 

Åland till en populär 

golfdestination. 

Men två veteraner i 

branschen medger: De 

trodde inte så mycket på 

golf för 20-25 år sedan. 

- Nej, inte insåg jag vilken potential 

det fanns i golfen när man först 

började prata om en bana på Åland, 

säger direktör Henrik Nordström 

vid Ålands Turist & Konferens. 

RESEPRoFFS ÄR oPTIMISTISKA 

Bra kvalitet till hyfsat pris 

håller även i framtiden 

- Nja, inte trodde jag att det skulle 

bli så populärt. Vi har varit med från 

början och sett den fantastiska utvecklingen. 

I dag torde vi vara den 

största externa säljaren av golfresor 

1994 fick Åland diplom av Golftestarna 

för sin lättillgänglighet som golfresmål. 


till Åland, säger försäljningschef Tor 

Rönnberg vid Eckerö Linjen. 

Bra helhet 

De båda har sett golfresornas utveckling 

från starten till i dag när antalet 

gästspelare ligger kring 25.000 per 

säsong. 

Det är många samverkande delar 

som behövs för att få en bra slutprodukt 

och Åland, de åländska researrangörerna 

och Ålands Golfklubb 

uppfyller flera av dem enligt Nordströms 

och Rönnbergs lista: 

- resan är passligt lång resa (om 

man kommer från Sverige) men 

man åker ändå utomlands och får 

shoppa taxfree på färjan.

- banorna i Kastelholm är välskötta, 

ligger i en vacker omgivning 

och ÅGK är en kundvänlig klubb där 

gästspelarna känner sig välkomna. 

- vid anläggningen finns bra kringservice 

som en välsorterad shop, bra 

omklädningsrum och bra mat i restaurangen 

men det är inte så rysligt 

fint att folk skräms bort. 

- anläggningen utvecklas hela tiden. 

Kunderna ser att klubben månar 

om den och vill bjuda på något nytt. 

- kunden erbjuds ett paket där allt 

ingår - resa, golf och logi – till ett 

hyfsat pris. 

Ryssland och Norge 

För många gäster är det viktigt att 

de kan spela både på ankomst- och 

avresedagen och det är givetvis ett 

koncept som passar dem bäst som 

bor relativt nära avgångshamnarna i 

Sverige. 

Det är också ett av skälen till att 

Finland knappast blir en lika stor 

marknad som den i Sverige men 

Nordström har märkt ett ökat intresse 

även i öster för golfresor till 

Åland. 

- Sedan väntar jag bara på att 

ryssarna ska upptäcka golf i större 

skala. Jag har också tagit emot mer 

golfsamtal från Norge på senare tid, 

30.000 

25.000 

20.000 

15.000 

10.000 

5 000 

995 

säger Henrik Nordström. 

Antal greenfeegäster 

1984-2008 

1.500 

1.550 

2.200 

3.000 

5.000 

Aktiv försäljning 

Även om golfresorna har medvind 

kan man inte sätta sig ner och vänta 

på att bokningarna ska droppa in av 

sig själva. Aktivt PR-arbete behövs 

hela tiden och Eckerö Linjen satsar 

bland annat på att årligen delta i golfmässan 

i Stockholm. 

Dessutom annonserar rederiet flitigt 

om golfpaketen i facktidningar 

och dagspress. 

Under den gångna säsongen ordnades 

även Eckerö Linjen Golfcup på 

fem olika banor i Roslagen med final 

i Kastelholm. 

Rederiet sponsrar också damtävlingen 

Eckerö Linjen Ladies Invita- 

8.000 

Tor Rönnberg, försäljningschef vid 

Eckerö Linjen, jobbar aktivt för att 

locka golfspelare till Kastelholm. 

10.000 

13.500 

17.500 

-84 -85 -86 -87 -88 -89 -90 -91 -92 -93 -94 -95 -96 -97 -98 -99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 

Antalet greenfeegäster tog ett kraftig steg uppåt 1997 då klubben kunde erbjuda spel på 36 hål. 

18.500 

17.000 

18.000 

27.000 

26.500 

28.500 


26.500 

tion som spelas i Kastelholm och som 

varje år har deltagare på väntelistan. 

- Tävlingen har blivit en riktig 

succé och de deltagande damerna har 

genom åren varit fantastiska ambassadörer 

för golf i Kastelholm, säger 

Tor Rönnberg. 

Framtidstro 

Både Henrik Nordström och Tor 

Rönnberg tror på framtiden för golfturismen. 

- Så länge vi kan erbjuda spel på 

attraktiva banor till hyfsat pris hänger 

vi med i konkurrensen. Även under 

en lågkonjunktur vill folk resa och 

då ligger kortresorna bra till. Beträffande 

en ny bana på Åland är vi försiktigt 

optimistiska om ÅGK är med, 

klubben med sitt servicetänkande är 

en trygghet för oss, säger Tor Rönnberg. 

- Så länge ÅGK satsar på utveckling 

och kvalitetsförbättring har vi en given 

kundkrets. Men det är viktigt att 

inte stagnera och börja trampa vatten. 

En ny bana skulle ge oss något nytt 

att locka gästerna med men den banan 

måste kvalitetsmässigt överträffa 

dagens utbud, det är ingen idé att 

bygga något som inte gör det, säger 

Henrik Nordström. 

26.500 

26.800 

27.000 

25.200 

24.300 

24.000 

24.400 

23.000 

37


Henrik Kivisalo säger att de allra flesta gör sitt bästa för att hålla tiderna men att 

en eller ett par långsamma bollar tidigt på morgonen kan förskjuta schemat för 

resten av dagen. 

I dag är det helt självklart att 

man bokar tid för sin golfrunda 

och att en golfvärd åker runt 

och ser till att spelet flyter. 

Men så var det inte i golfens 

barndom på Åland. 

När de första nio hålen öppnades var 

spelarna inte fler än att de klarade sig 

utan bokningssystem, de gick helt 

enkelt ut på banan i ett slags ”gentlemannaordning”. 

Klubben var föregångare 

med anställda banvärdar 

Men så småningom infördes en 

bollränna för att få bättre kontroll 

på spelordningen men det gick inte 

utan diskussioner. De som var emot 

rännan ansåg att golfspelet skulle bli 

för inskränkt och att rännor hörde 

hemma enbart på stora klubbar. 

Bollrännan fungerade så att den 

som ville spela lade en boll sist i rännan. 

Den vars boll låg längst fram var 

i tur att gå ut och tog då bort sin boll. 

Ordningen vid rännan var dock inte 


Utan golfvärdar 

skulle en runda ta 

mycket längre tid. 

alltid den bästa, en del glömde att ta 

bort sin boll när de gick ut, andra lade 

i flera för säkerhets skull. 

Trångt på banan 

I slutet av 1980-talet blev växtvärken 

påtaglig. Klubben hade fått fler 

medlemmar och gästspelare och i 

årsberättelsen från 1989 hette det att 

den ”ökade trängseln på banorna är 

på gott och ont”. 

- Tiden när vi kom ut när vi beha-

Jochum Sourander är en av de trogna medarbetarna vid Ålands golfklubb. Han har arbetat både i kansliet och som golfvärd. 

gade är förbi, nu måste vi rätta oss 

efter varandra! 

Till säsongen 1990 infördes ett 

nytt system med både bokade tider 

och bollränna – tidigt på veckoslutsmorgnarna 

hade gästspelare som 

förhandsbokat företräde, senare på 

förmiddagen kunde varannan tid 

bokas på förhand av både gäster och 

medlemmar medan bollränna gällde 

varannan tid. 

Systemet blev väl krångligt och 

1992 avskaffades bollrännan och ersattes 

helt med bokningar i kansliet 

och en kontrollant/starter – senare 

kallad golfvärd - anställdes enligt styrelsens 

förslag. 

1998 inleddes datoriseringen av 

bokningssystemet som ledde till att 

de stora svarta bokningsböckerna 

försvann och 2006 var tiden mogen 

för medlemmarna att själva boka tider 

på klubbens webbplats. 

Ett gott exempel 

ÅGK var en föregångare både i 

Sverige och Finland med att ha anställda 

golfvärdar. Systemet fanns 

visserligen vid andra klubbar men 

där var det frivilliga som ställde upp 

när de hade tid och lust. 

- Vid ett klubbchefsmöte i Sverige 

tog en föredragshållare till och med 

upp ÅGK som ett bra exempel när 

det gällde att få flyt på spelet, säger 

klubbchefen Kjell Hansson. 

Henrik Kivisalo är en av dem som 

jobbat länge som golfvärd. Under intensiva 

helgmorgnar när många gästspelare 

är inbokade finns värdarna på 

plats vid första tee och berättar bland 

annat om önskat speltempo. 

En föregångare till de bilar som 

golfvärdarna åker runt med i dag. 

Sedan åker värdarna runt på banan 

och pratar med spelarna. De försöker 

skynda på dem som går för långsamt 

– om det är riktigt illa kan man 

be dem hoppa över ett hål – och de 

hjälper till med allt möjligt, från att 


ordna en ny kärra om den gått sönder 

till att skjutsa någon med skadad fot 

till klubbhuset. 

Det gäller att ha fingertoppskänsla. 

Äldre spelare kan man inte hetsa alltför 

mycket medan unga killar, som 

slår långt men snett och som letar 

efter sina bollar väl länge, kanske får 

tåla lite barskare ordalag. 

- De allra flesta är positiva till oss 

och försöker verkligen hålla tiderna. 

Men visst finns det spelare som blir 

arga om vi påpekar att de går för långsamt 

och som tycker att spelet får ta 

den tid det tar eftersom de betalat för 

sig, säger Kivisalo. 

Snabba damer 

Golfvärdarna är inga poliser men 

deras blotta närvaro på banorna bidrar 

till att de flesta försöker hålla 

tiden. 

- Utan golfvärdar skulle en runda 

ta mycket längre tid, speciellt under 

veckosluten, säger Henrik Kivisalo 

och tillägger: 

- Damgrupper är bäst. De spelar 

raskt och förstår att man ska hålla tiden! 

39

FÖRTROENDEVALDA 

Viktigt 

att våra 

banor uppgraderas! 

Det övergripandet målet 

för klubben just nu är 

att uppgradera befintliga 

banor – inte att aktivt 

arbeta för att ytterligare en 

bana byggs på Åland. 

Det säger klubbens 

ordförande Dick Lundqvist. 

Under en femårsperiod räknar klubben 

med att satsa cirka 1 miljon euro 

på olika åtgärder som ska leda till en 

ännu bättre anläggning. Arbetet sker 

i samråd med banarkitekten Peter 

Fjällman och innebär bland annat 

att bunkrar och vissa greenområden 

byggs om. 

Det gäller också att förbättra fairways 

som har en tendens att bli alltför 

”vattensjuka” efter ett rejält regn. 

- Uppgraderingen behövs för att 

klubben ska kunna behålla sin position, 

både bland medlemmar och 

gästspelare, säger Dick Lundqvist. 

Motvilligt 

Dick började spela golf 1997. ”Nästan 

motvilligt” säger han själv men 

han reste mycket i tjänsten och om 

I ledningen för 

klubben 2008 

- Dick Lundqvist 

är ordförande och 

Jesper Eliasson 

vice. 

det blev någon fritid över på resorna 

spelade kollegerna ofta golf. Så han 

och frun Britt anmälde sig till en nybörjarkurs 

och blev bitna direkt. 

- För mig är golf otroligt avstressande. 

På banan kan jag helt koppla 

bort jobbet, säger han. 

2003 blev han ordförande. Han 

var intresserad av klubbens utveckling 

och tycker om att arbeta ideellt 

– det var huvudorsakerna till att han 

tackade ja när han blev tillfrågad. 

På Stornäset 

När det gäller nya golfbanor har Dick 

”tappat tron” på Godby-Ämnäs-projektet. 

Nu har klubben anhållit om 

att få disponera landskapets område 

på Stornäset som ligger i anslutning 

till Slottsbanan för att undersöka 


möjligheterna för en utbyggnad där. 

- Området har sina fördelar, bland 

annat för att det ligger nära vår anläggning 

och därmed kan vissa funktioner 

samköras. 

Rent sportsligt behöver Åland 

en mer krävande bana för att vi ska 

kunna få fram ”vår egen Annika Sörenstam”. 

En ny bana skulle också 

byggas enligt dagens principer vilket 

i sin tur skulle ge en högre kvalitet. 

Men en ny bana får också andra 

ringeffekter. 

- Kan Åland erbjuda vettigt boende 

för dem som skulle lockas av en ny 

bana? Att bygga nya logimöjligheter 

kräver stora kapitalkostnader och 

vem ska stå för dem? 

Det har ofta pratats om att bygga 

logi kring kungsgården men samma

ordförande för 

Ålands golfklubb 

Nils o Lundberg 1975-1977 

Lennart Isaksson 1978-1985 

Knut Mattsson 1986-1993 

Torbjörn Eliasson 1994-2002 

Dick Lundqvist 2003- 

Bunkrar med skotsk karaktär har byggts på Slottsbanan och ingår i det uppgraderingsprojekt som inletts och som syftar till att 

höja kvaliteten. Arbetet görs i samråd med banarkitekten Peter Fjällman. 

sak där – vem ska stå för kostnaderna? 

1.500 är idealet 

Dick Lundqvist tycker 1.500 medlemmar 

är ett idealiskt antal för 

klubben. Det betyder med andra 

ord att det just nu finns utrymme 

för fler medlemmar. En möjlighet, 

som styrelsen diskuterat, för att locka 

Ekonomin i skick 

- Att få ekonomin i skick var den 

stora frågan under min tid som 

ordförande och det lyckades vi 

med och efter en ”virrig tid” med 

flera byten på intendentposten 

fick klubben en bra chef i Kjell 

Hansson, säger Knut Mattsson. 

- En annan sak som intres- 

nya och även nygamla spelare är att 

erbjuda differentierade spelavgifter 

så att det ska finnas ett billigare alternativ 

för dem som inte spelar så ofta. 

Klubbens ekonomi är god i dag enligt 

Dick Lundqvist och lånebördan 

har dragits ner med en halv miljon 

euro till 1,1 miljoner. 

Den lågkonjunktur som vi är på 

väg in i behöver inte innebära att 

serade mig var satsningen på 

ungdomar och i dag har vi flera 

spelare som kan gå långt. 

- Jag bor i USA under vinterhalvåret 

och där har jag nära 

till en golfbana. Jag har haft ett 

speluppehåll men ska börja igen, 

säger han. 


antalet gästspelare minskar. 

- Det kan i stället betyda att man reser 

kortare – att fler väljer Åland i stället 

för Spanien. Jag tror att vi kan hålla 

antalet gästspelare på samma nivå om 

vi fortsätter på samma sätt som hittills 

med kontinuerliga förbättringar och 

bra service. Golf är en synnerligen 

levande sport på Åland i dag! 

41

STYRELSE/PERSONAL 

Här är flertalet av dem som arbetade vid Ålands golfklubb 2005. Stående från 

vänster Kim Berglund, Ken Lundqvist, Jonas Haglund, Benny Eriksson, Jochum 

Sourander, Johan Englund, Tor-Erik Mattsson, Henrik Kivisalo, Kjell Hansson, Harry 

Lindqvist, Marina Jansson och Brage Blomqvist. Sittande från vänster Maria Welin, 

Dan Mattsson, P-A Skoglund och Sune Gustafsson. 


Styrelsen för ÅGK 1993 

förberedde golfsäsongen. 

Från vänster Karl-Elof 

Karlsson, Torbjörn Eliasson, 

Hans Karlsson, Per-Erik 

Gahmberg, Knut Mattsson, 

intendenten Kjell Hansson, 

Peter Grönlund och Martti 

Rajamäki. 

Många behövs för klubbens bästa 

När banan öppnades hade 

klubben ingen anställd. Banan 

sköttes på entreprenad och 

övrigt delade styrelsen på. 

I dag har klubben över 40 anställda 

under sommarhalvåret! 

En relativt ny tjänst vid klubben 

är den som idrottsledare, den första 

på posten var Sebastian Nunez som 

började till säsongen 2001. I dag sköter 

Maria Welin jobbet på heltid. 

Hon organiserar och utvecklar 

elit- och ungdomsverksamheten och 

har hand om alla praktiska arrangemang 

– från juniortouren till lägret. 

Hon bokar resor till tävlingar utanför 

Åland och sköter kontakterna till 

finska golfförbundet – bland en del 

annat. 

- Det blir också en hel del kansliarbete, 

säger hon. 

En stor uppgift just nu är arrangemangen 

kring Ö-spelen i sommar. 

140-150 golfspelare kommer till Kastelholm 

där tävlingen spelas från 30 

juni till 3 juli. 

- Vi behöver fler funktionärer. Anmäl 

dig till mig om du kan vara med 

någon av dagarna, hälsar Maria Welin.

”Pratade skräp” 

Gerd-Marie Holmberg har 

spelat golf sedan starten och 

tävlat flitigt. Hon har även 

suttit i styrelsen. 

- Jag brukar säga att jag pratade 

mest skräp under styrelseåren, 

jag var nämligen noga 

med att det inte fick vara skräpigt 

på banorna, säger hon. 

Gerd-Marie tog också initiativ 

till tävlingen Vetta-golf 

som damerna spelade under 

en tidig vårmorgon från 199 

till 2008, först startade man 

klockan 5, senare klockan 6. 

Hon sponsorerade vandringspriset, 

en riktig fjädervetta, 

och efter 

tävlingen åt 

damerna fågelsoppa 

i 

restaurangen. 

25 år i styrelsen 

för Ålands golfklubb, 

1983-2008: 

Lennart Isaksson ordförande -1985 

styrelseledamot 1986-1987 

Knut Mattsson ordförande 1986-1993 

Torbjörn Eliasson ordförande 1994-2002 

styrelseledamot 1986-1987, 1993 

Dick Lundqvist ordförande 2003- 

Bjarne Karlsson styrelseledamot -1983 

Lars Birger Blomqvist styrelseledamot -1987 

Max Sirén styrelseledamot -1985 

Sven-Erik Holmberg styrelseledamot -1985 

Martti Rajamäki styrelseledamot 1984-1995 

Ingmar Wikman styrelseledamot 1986-1989 

Robert Söderdahl styrelseledamot 1986-1987 

Christer Lindqvist styrelseledamot 1986-1987 

Ingmar Eriksson styrelseledamot 1988 

Lilly Holmberg styrelseledamot 1988-1990 

Karl-Elof Karlsson styrelseledamot 1988-1996 

Kjell Hansson styrelseledamot 1989-1990 

Eija Carlsund styrelseledamot 1989-1992 

Per-Erik Gahmberg styrelseledamot 1989-1994 

Göran Söderdahl styrelseledamot 1991-1992 

Kurt Sundqvist styrelseledamot 1991 

Hans Karlsson styrelseledamot 1992-1999 

Peter Grönlund styrelseledamot 1993-2002 

Henning Karlsson styrelseledamot 1994-2001 

Gerd-Marie Holmberg styrelseledamot 1995-2000 

Kaj Mattsson styrelseledamot 1996-1997 

Eila Blomqvist styrelseledamot 1997-2000 

Dan Karlsson styrelseledamot 2000-2003 

Niklas Isaksson styrelseledamot 2000-2007 

Britt Lundqvist styrelseledamot 2001-2002 

Britten Dahlman styrelseledamot 2001-2002 

Dick Ekström styrelseledamot 2002- 

Gun Andersson styrelseledamot 2002-2003 

Jesper Eliasson styrelseledamot 2003- 

Susann Ojala styrelseledamot 2003- 

Åsa Nordström styrelseledamot 2004-2007 

Dan Törnberg styrelseledamot 2004-2007 

Kati Eriksson styrelseledamot 2008- 

Mats Wahlin styrelseledamot 2008- 

Jan-Ole Holmström styrelseledamot 2008- 

Klubbens intendenter: 

Sven Lemberg 1988 

Lars Birger Blomqvist 1989 

Kjell Hansson 1990- 


43

FÖRTROENDEVALDA 

Jan Leander är en av klubbens många medlemmar som ställt upp och jobbat i kommittéerna. 

Idogt arbete i tävlingskansliet! 

Han kom med i klubbens 

kommittéarbete 1991 

och sedan dess har han 

varit engagerad – mest i 

tävlingskommittén. En tid 

syntes Jan Leander så ofta 

på golfbanan att många 

trodde att han arbetade där! 

De förtroendevalda i styrelsen och 

alla kommittéer gör en stor insats för 

sin förening och Ålands golfklubb 

har varit i den trevliga positionen att 

det för det mesta varit lätt att fylla 

platserna. 

En gång hade man till och med 

tre kandidater till posten som ordfö- 

rande! När Knut Mattsson avgick vid 

höstmötet 1993 var tre redo att axla 

hans mantel – Torbjörn Eliasson, Peter 

Grönberg och Martti Rajamäki. 

Viktig insats 

Jan Leander är en av många frivilliga 

som gjort stora insatser för klubben. 

Han kom med som ledamot i tävlingskommittén 

1991 – under fem 

år var han dess ordförande – och i 

praktiken var han den som i många år 

skötte en stor del av ruljangsen kring 

klubbens tävlingar med allt från startlistor 

till prisutdelning. 

I början var det papper och penna 

som gällde. Han satt vid något bord i 

restaurangen och fyllde i deltagarnas 


namn på scorekort. Lottningen av 

spelordningen gick sedan till så att 

han drog scorekort bland de anmälda 

tills han hade det antal som behövdes 

för en boll. Sedan skrev han upp 

startordningen på listor som hängdes 

upp på anslagstavlan. 

I dag har en stor del av jobbet datoriserats. 

- Kansliet tar emot anmälningarna 

och resten görs av datorn – utskrift 

av namnetiketter, lottningen och utskriften 

av startlistan. 

Till uppdraget hörde också att hålla 

kontakt med sponsorerna, se till att 

det fanns priser till utdelningen, förrätta 

själva utdelningen och att skriva 

ett referat av tävlingen och skicka till

Leif Salmén har också basat för tävlingskommittén och han har ofta följt 

klubbens juniorer på tävlingsresor utanför Åland. 

lokaltidningarna. 

- Vi tog också foton och före digitaltekniken 

körde jag efter varje 

tävling till redaktionerna med varsin 

filmrulle! 

En livsstil 

Engagemanget tog sin modiga tid. 

Under en tävlingsdag kom Jan ofta 

vid 8-tiden på morgonen och åkte 

hem igen vid 20-tiden på kvällen. 

- Jag försökte hinna tävla själv 

också. Oftast gick jag då i första bollen 

så att jag sedan kunde ta emot och 

registrera de övrigas resultat. 

För Jan blev engagemanget nästan 

ett sätt att leva. Han spelade mycket 

själv också – en säsong blev det 156 

dagar i ett sträck! 

- Jag var så mycket vid klubben att 

folk trodde att jag jobbade där. Men 

det var en rolig tid, golfen har gett 

mig mycket, inte minst den sociala 

samvaron har varit värdefull. 

Men visst har utvecklingen varit 

snabb: 

- I slutet av 1980-talet var vi så 

få som spelade att man kunde få 

vänta upp till en halv timme för att 

få spelsällskap om man kom ensam 

till banan! 

Många frågor 

I dag spelar Jan inte lika mycket 

golf längre – det blir i snitt en gång 

i veckan och det känns lagom. Han 

är fortfarande med i kommittéarbetet 

– numera som ordförande i regel & 

handicapkommittén. 

- Vi har inte regelrätta möten som 

de andra kommittéerna men finns 

till hands om så behövs. Nästan varje 


dag under spelsäsongen ringer någon 

och undrar hur ett ovanligt läge ska 

tolkas, de ringer även från Eckerö 

Golf. 

Jans intresse för regler väcktes när 

han fick så många olika bud när han 

frågade mer erfarna spelare om vad 

som gällde vid olika situationer. 

- Då insåg jag att jag ville lära mig 

själv och sedan dess har det blivit 

flera regelkurser, bland annat i Uppsala. 

Alla regler ska man inte lära sig 

utantill, de förändras med tiden, men 

man ska veta var man hittar relevanta 

regler och hur de ska läsas, säger 

han. 

Hans Palin var tävlingskommitténs 

ordförande i många år. 

TÄVLINGAR 

OCH REGLER 

Ordförande för regel & 

handicapkommittén: 

Jan Leander 2002 - 

Jan-ole Holmström 2001 

(Före det fanns ingen egen 

regelkommitté) 

Ordförande för 

tävlingskommittén: 

Torbjörn Eliasson 1983 

Martti Rajamäki 1984-1988 

Per-Erik Gahmberg 1989 

Kurt Sundqvist 1990 

Pär Eriksson 1991 

Leif Salmén 1992-1995 

Jan-ole Holmström 1996 

Jan Leander 1997-2001 

Hans Palin 2002-2006 

Dick Helén 2007 - 

45

D A M G O L F 

Damernas seniorrunda lockar många deltagare, de här var med den 7 augusti i år. I främre raden från vänster Gudrun Schönnings, 

Benita Mörn och Paula Hansen. I mellersta raden från vänster Elvi Jansson, Sickan Dahl, Göta Svensson, Barbro Söderdahl, Gerd- 

Marie Holmberg, Lisa Appelblad och Inger Gröndahl. I bakre raden från vänster Doris Mörn, Birgitta Manners, Gunilla Blomroos, 

Ingegerd Wickström, Solveig Sonneborn, Barbro Stude (skymd), Vappu Nyström, Britten Dahlman, Gun Sjöholm (helskymd), 

Inga Hardahl, Ingegerd Bondestam, Helena Grönholm, Maggie Skogberg, Ann-Marie Jansson, Ann-Sofie Eriksson och Anne-Maj 

Mörn. Monica Hansen och Margareta Svensson deltog också men hann inte till fotograferingen. 

”Uppsving för damerna” 

hette det i årsberättelsen 

1989 då damrundorna 

kom igång på allvar. Året 

före, 1988, var det första 

som klubben hade en 

egen damkommitté. 

Damerna gick ut hårt 1989 – redan 

i maj arrangerades en gruppträning 

med Paul Fisher. 

- Välbesökt och omtyckt och alla 

var ense om att träningen måste ordnas 

nästa år igen, skrev Eija Carlsund 

i årsberättelsen. 

Damrundorna kom igång i juni 

Egna rundor gav ett 

uppsving för damerna 

och lyckades glädjande nog locka 

flera nybörjare. På den tiden var det 

angeläget att göra par på hål 8 – då 

kunde man vara med i utlottningen 

av presentkort på en middag för två 

på restaurang Soltuna i Geta. 

På egen hand 

En av de damer som var flitigt med 

från början var Sara Karlsson från 

Sund. Hon började spela mest av 

”lokalpatriotiska skäl”, hon var ingen 

sportmänniska och ansåg sig inte heller 

ha något bollsinne. 

- Min man Karl-Elof och jag var till 

klubben en gång och tittade när pron 

Lennart Andersson var på besök för 


att visa hur man skulle slå. Jag vågade 

inte testa då men Karl-Elof köpte 

klubbor och jag övade lite på egen 

hand och började sedan spela. Det 

fanns inga krav på grönt kort på den 

tiden, berättar Sara. 

Hon kom med i damkommittén 

1988 och en viktig uppgift var att ta 

hand om nybörjare och att locka med 

fler damer. 

- Vi lärde oss av varandra och vår 

guru var Eija Carlsund, hon hade 

spelat golf tidigare och kom med 

impulser utifrån. 

Kommittén fick också igång utbytet 

med Roslagens golfklubb. 

Sara började spela golf igen i som-

as efter en tids uppehåll och det var 

riktigt roligt. 

- Jag ska försöka spela mer i framtiden! 

Tävla mer 

Eila Blomqvist ledde damkommittén 

i många år och hade då som mål att 

få fler damer att ställa upp i klubbens 

tävlingar. Eila konstaterade 1993 att i 

medeltal 18 damer spelade på damrundan 

men i övriga tävlingar deltog 

endast fem-sex damspelare. 

Kommittén tänkte ingalunda 

tvinga damer att ställa upp men man 

ville arbeta bort ”onödig rädsla och 

ett obefogat motstånd” som man befarade 

att många damer drogs med. 

Sen var det tiden. Av de kvinnliga 

medlemmarna i klubben var endast 

en liten del aktiva spelare – av tidsbrist. 

Många damer ansåg att de inte 

hann spela golf – jobb och hemskötsel 

tog redan så mycket tid. 

- Man kan undra hur karlarna hinner, 

sa Eila Blomqvist i årsberättelsen 

1993. 

Behöver draghjälp 

Kickan Sundblom är damkommitténs 

mesta ordförande, hon ledde 

den i sex år. 

- Damrundorna var ett himla bra 

sätt för många att komma ut minst en 

gång i veckan och intresset var stort. 

Vi kunde ta emot max 30 spelare och 

ibland hade vi väntelista, minns hon. 

Också under hennes tid ordnade 

kommittén gruppträningar, man an- 

ordförande för 

damkommittén 

1988 Ulla Johansson 

1989 Eija carlsund 

1990- 1992 Sara Karlsson 

1993-1996 Eila Blomqvist 

1997-2002 Kickan Sundblom 

2003-2005 Britten Dahlman 

2006- carin Hinder-Ylinen 

litade även den personliga tränaren 

Alice Lundén som kom med tips 

och råd om hur man skulle hålla sig i 

form under vinterhalvåret. 

- Många damer behöver peppas för 

att komma iväg till golfbanan, då är 

det bra om man ringer och drar med 

varandra. 

Mer på dagtid 

I dag har många av de aktiva damerna 

från Kickans tid nått pensionsåldern 

och kan spela mer på dagtid. Därmed 

har de också lämnat damrundorna på 

kvällen till förmån för Senior Ladies 

Tour. 

- Många föredrar också höghandicap-rundorna 

där de deltar år efter år. 

De tycks skrämmas av att damrundan 

är en tävling, säger Carin Hinder- 

Ylinen, damkommitténs nuvarande 

ordförande. 

Hon konstaterar att intresset bland 

damerna överlag falnat en aning. 

Omkring 50 damer deltog i någon av 

säsongens damrundor, i medeltal var 

16 med per runda. 

- Och fortfarande är det så att yngre 

damer i karriären med små barn inte 

har tid att ägna sig aktivt åt golf och 

det är svårt att locka med dem i vår 

verksamhet. Jag tror också att många 

damer hellre spelar i sina egna fasta 

sällskap. I damrundan kan man få 


....Sara 

Karlsson har 

aktivt deltagit 

i klubbens 

tävlingar. 

Eila Blomqvist 

och... 

olika spelkamrater varje gång och det 

gillar inte alla, säger hon. 

Utbytet med Roslagens golfklubb 

har fortsatt och damkommittén har 

även ordnat veckoslutsresor till bland 

annat Estland. 

Ett glatt damjippo - White Lady där allt gick i vitt från kläder till mat och drinkar. 

Från vänster Kickan Sundblom, Suzanne Lundberg, Eila Blomqvist, Margit 

Grönlund, Rose-Marie Schauman, Gudrun Brottenberg-Schönnings, Marina 

Englund och Kristina Isaksson. 

47

R E S T A U R A N G E N 

Bror Boman har lagat mat åt många golfspelare och han flankeras av krögarparet Peter och Yvonne Bergendahl. 

När Hasse Laaksonen 

började i köket 1992 var 

150 matportioner ett 

saftigt rekord. I dag är 200 

portioner en helt vanlig dag 

på jobbet. Utvecklingen i 

restaurangen har gått hand 

i hand med ökningen av 

antalet medlemmar och 

gästspelare. 

De som varit med från 1983 kan 

ännu tala om ”Margits hamburgare” 

som serverades under de första åren 

200 portioner är 

vardagsmat i dag 

Margit Grönholm jobbade i köket under 

de första åren. 


i golfrestaurangen och som gjordes 

från grunden av Margit Grönholm. 

Hon var mamma till Ove Grönholm 

som på den tiden drev företaget GW 

Trading och som åtog sig att även driva 

restaurangen vid golfbanan liksom 

rangen och övrig kringservice som 

uthyrning av klubbor. Hela familjen 

var involverad i verksamheten men 

det var Margit som stod för det mesta 

av matlagningen. 

Efter Grönholms kom företaget 

Golfbollen med Per-Ove Karlsson 

och hans svägerska Marlene Hällström 

i spetsen. Också de engagerade 

övriga i släkten för driften.

- Vi hade ingen större erfarenhet av 

restaurangbranschen men ville prova 

på och det var roliga år. Men det var 

inte på långt när samma ruljangs som 

nu, säger Per-Ove Karlsson i dag. 

Välkänt par 

Peter och Yvonne Bergendahl behöver 

knappast någon närmare presentation. 

Efter 18 år vid golfrestaurangen 

är de välkända för de allra flesta. 

De kom på prov 1990, lätt tveksamma, 

men det mesta var bättre än förväntat 

och kontraktet förnyades flera 

gånger. 

De sade sig sluta ”med ålderns rätt” 

– åren kändes i rygg och axlar och de 

var mogna att lämna över till nästa 

krögarpar Hasse Laaksonen och Bitte 

Westerlund. 

Sedan 1992 

Hasse hade jobbat som kock vid 

bland annat Pommern och Nautical 

i Mariehamn och var för tillfället 

lastare vid flygfältet när han hörde 

att golfrestaurangen sökte en kock. 

Det var 1992 och Hasse fick jobbet. 

Sedan dess har han kockat för golfspelare 

och deras vänner och upplevt 

den snabba utvecklingen. 

- I år har vi haft upp till 400 matportioner 

på en dag om vi haft någon 

större grupp inbokad. Men i snitt 

har vi legat runt 200 mat vilket var 

en fantasisiffra i början av 1990-talet, 

säger han. 

Två ombyggnader 

Hasse har upplevt två köksombyggnader 

och flera utbyggnader av restaurangen 

med flera platser både ute 

och inne som följd. Säsongen har 

förlängts och restaurangen har även 

fått kioskerna på sin lott. När Bergendahls 

tog över 1990 hade de trefyra 

anställda. Numera behövs 15-16 

under högsäsongen. 

En sak är sig dock lik: 

- Golfspelarna äter fortfarande 

mycket pyttipanna och hamburgare! 

Golfrestaurangen blev tack vare 

Utbyggnaden av uteserveringen stod klar till säsongen 2007. 

Hasse och Bror Boman i köket känd 

för sina fiskrätter – ett rykte som det 

inte alltid är så lätt att leva upp till i 

dag. 

- Fisken har blivit så dyr, konstaterar 

Hasse. 

Efter sitt första ”krögarår” har Bitte 

Westerlund och Hasse Laaksonen 

bestämt sig – de har tecknat under ett 

avtal för ytterligare tre år. 

- Det har varit mycket jobb med 

långa dagar men roligt också, summerar 

Hasse. 

KRÖGARE 

VID ÅGK 

1983-1986 

GW Trading 

1987-1989 

Marlene Hällström och 

Per-Ove Karlsson 

1990-2007 

Peter och 

Yvonne Bergendahl 

2008- 

Hasse Laaksonen och 

Bitte Westerlund 


Krögarparet Hasse 

Laaksonen och 

Bitte Westerlund 

har tecknat ett nytt 

treårskontrakt med 

klubben. 

49

B A N S K Ö T S E L 

Brage Blomqvist klipper en av greenerna. Bilden toggs 1988. 

Jobb året runt för 20 banarbetare 

Tjugo personer trimmar 

banorna i dag och har en 

omfattande maskinpark 

att tilllgå. För 25 år 

sedan skötte Edvin 

Söderlund de första nio 

hålen. 

Allt har förändrats, förbättrats och 

utvecklats – så också banskötseln. 

Kraven ökar hela tiden. 

- Förr var det mest arbete med 

greenerna, i dag sköts fairways lika 

noga och vi klipper dem nästan alla 

dagar. Det är den största skillnaden 

sedan jag började arbeta vid banan, 

säger Johan Englund. 

Johan Englund blev greenkeeper 

1998, numera har titeln ändrats till banchef. 

Han kom till Ålands golfklubb 

som sommarjobbare för 18 år sedan, 

P-A Skoglund kom till Åland och 

golfklubben 1995. Då hade han 

närmare 20 års erfarenhet av 

golfbane- och greenkeeperjobb i 

Sverige. Han var vår greenkeeper 

i tre år och arbetar fortfarande 

vid banan, i dag som uppskattad 

golfvärd. 

kom tillbaka året därpå och blev kvar 

och har byggt på arbetserfarenheten 

med utbildning i Sverige. 


Banpersonalen har också en egen 

mentor, greenkeeperkonsulten 

Kenth Sundqvist från Sverige, som 

ställer upp vid behov. 

Mild vinter 

Högst på Johan Englunds önskelista 

just nu står en mild vinter – en typisk 

”Englandsvinter” – för då klarar sig 

banorna riktigt bra. Eller så får det bli 

ordentligt kallt, komma snö och hålla 

sig så ett par månader tills allt smälter 

bort i den första vårsolen. 

Snö och kyla och blidväder i en salig 

röra är det värsta. Då ökar risken 

för is och is förstör gräs. 

I snitt tio personer arbetar vid banorna 

året runt, under spelsäsongen 

behövs dubbelt så många. 

- Under vintern vidtar vi olika åtgärder 

för att gräset ska må så bra som 

möjligt, vi luftar och dressar och för-

Den här bilden togs 2000 och visade klubbens maskinpark den gången. En imponerande samling! 

söker motverka olika svampangrepp. 

Vi jobbar också med de ombyggnader 

av banorna som är aktuella, säger 

Johan Englund. 

Är olika 

Kungsbanan och Slottsbanan är olika 

för spelarna och även för banarbetarna. 

De hål på Slottsbanan som ligger 

nära havsviken är mer känsliga 

för svampangrepp och Kungsbanan, 

som byggdes senare, har bland annat 

bättre byggda greener och bättre dränering. 

- Men dräneringen kan överlag bli 

bättre, vår största utmaning i dag är 

att hålla banorna så torra som möjligt 

och det senaste tillskottet i vår 

maskinpark är en dräneringsmaskin 

som gräver smala spår på fairways. 

På entreprenad 

På sommaren innan de första nio hålen 

öppnades sköttes de av Tryggve 

Erikssons företag. När styrelsens 

samlades till ett möte i oktober 1983 

var den fortsatta banskötseln en av 

de stora frågorna på agendan. Edvin 

Söderlund anmälde intresse att sköta 

hålen på entreprenad och i januari 

1984 tecknas ett avtal med honom. 

Enligt avtalet skulle följande ma- 

skiner finnas och Söderlund ansvarade 

för att de var i fullgott skick: 

• traktor och frontlastare 

• fairwayklippare 

• greenklippare 

• foregreenklippare 2 st 

• rotorklippare 2 st 

• redskap för dressning 

• gödselspridare, slåttermaskin, 

släpvagn 

ANSVARIGA FÖR 

SKÖTSELN AV BANAN 

1983-1987 

Ålands Golf- och Grässervice 

med Edvin Söderlund, 

1987-1989 

greenkeeper Brage Blomqvist 

1990-1994 

greenkeeper ove Holmberg 

1995-1997 

greenkeeper P-A Skoglund 

1998-2000 

greenkeeper Harry Lindqvist 

och Johan Englund (varsin 

bana) 

2001- greenkeeper Johan 

Englund (from 2006 med 

titeln banchef) 


• behövliga handverktyg 

I dag har ÅGK en modern maskinpark 

till ett värde av cirka 1 miljon 

euro och 1,5 tjänst som mekaniker 

för att sköta underhållet av maskinerna. 

Sorgebud 

I fortsättningen tecknades nya avtal 

med Edvin Söderlund men i juni 

1987 kom sorgebudet – Edvin, som 

lidit av en svår sjukdom, hade avlidit. 

Brage Blomqvist som var anställd av 

bolaget fick ett tungt lass att dra ”och 

han lyckades trots alla problem hålla 

banan i fin kondition säsongen ut” 

hette det i årsberättelsen för 1987. 

Johan Englund, klubbens banchef. 

51

P R O N 

Niklas Rajamäki och Chris Waldron är välkända PGA-pron vid ÅGK i dag. Tidigare pron är 

från vänster Klas Jansson, Paul Fisher och Peter Hamblett. 


Golfpron Paul Fisher från 

Nya Zeeland kom till Åland 

i mitten av 1980-talet och 

upptäckte ett fenomen – 

The Åland Golf-Swing som 

baserade sig mer på egna 

idéer än på vedertagen 

teknik. 

Lennart Andersson var den första pro 

som utbildade åländska golfspelare, 

han var stationerad vid Roslagens 

golfklubb och kom till Åland några 

gånger under den första hösten. 

Klas Jansson från Sverige nappade 

på den annons som klubben hade i 

tidningen Svensk Golf och han stannade 

två säsonger. Efter tiden på 

Åland har han bland annat arbetat i 

Norge. 

Vilken iver! 

Paul Fisher från Nya Zeeland kom 

1986. I september samma år intervjuas 

han i Nya Åland och efter en 

säsong i Kastelholm konstaterar han 

att de rena nybörjarna har ett bättre 

utgångsläge än de som spelat några 

år och som lagt sig till med en självlärd 

variant av svingen – The Åland 

Golf-Swing! Han var också förundrad 

över entusiasmen hos spelarna. 

Många kom varje dag och de var 

”som kalvar på grönbete”. 

Efter tiden på Åland arbetade Paul 

bland annat i Indonesien och numera 

bor han i sin hemstad Auckland. 

Har en paus 

Peter Hamblett, också han från Nya 

Zeeland och vän till Paul, blev pro 

1993. I dag bor han med sin familj, 

åländska Malin och barnen Meg, 9 

Pro upptäckte fenomenet 

The Åland Golf-Swing 

år, och Ella, 6 år, i Christchurch på 

Sydön i NZ. Där har han bland annat 

varit delägare i en golfrange och 

drivit en golfshop. 

- Nu har jag en paus och funderar 

på framtiden, jag blir kanske golftränare 

igen, säger han. 

- Jag tänker mycket på Åland, jag 

saknar det verkligen. Jag tyckte så 

mycket om människorna, landskapet 

1983 annonserade ÅGK efter en golfpro 

i tidskriften Svensk Golf. 

PRoN VID ÅGK 

1983 Lennart Andersson kom 

från Sverige och ledde kurser 

(inte heltid vid klubben) 

1984-1985 Klas Jansson 

1986-1992 Paul Fisher 

1993-1998 Peter Hamblett 

1999- chris Waldron 

(assistpro 1995-1998) 

1993 – assist pro 

Niklas Rajamäki 


och golfklubben. Jag kände mig mer 

hemma där än jag gör på Nya Zeeland 

i dag. Vi kanske dyker upp på 

Åland igen, säger han och hälsar till 

alla han känner. 

Han funderar också på att börja 

spela mer golf själv och träna bort en 

viss ”rostighet” som infunnit sig. 

Bra service 

Dagens headpro Chris Waldron är 

vid det här laget fast rotad på Åland 

med sambo, dotter och nybyggt hus 

i Saltvik. Han kom från England till 

Sverige när efterfrågan på pron var 

stor där som en följd av golfboomen. 

- Jag tyckte om säsongsindelningen 

i Skandinavien, hårt jobb i sex månader 

och sedan en andhämtningspaus. 

Jag gillade också satsningen på juniorer, 

vid vissa klubbar i England var 

de unga mest i vägen, men i Sverige 

följde man en helt annan stil. Jag har 

alltid tyckt om att träna ungdomar, 

säger Chris. 

Steget från Sverige till Åland var 

inte så långt – mycket var sig likt – 

och Chris kände sig omgående som 

hemma på ön och vid klubben. 

- Mitt mål i dag är att ge så bra service 

som möjligt med en välsorterad 

shop, bra range och även reparation 

av klubbor. Jag vill också vara med 

och träna de unga, det är en viktig bit 

för mig, säger han. 

Ett område som kommit starkt 

inom träningen är användningen av 

olika tekniska hjälpmedel som hjälper 

en att analysera svingen på ett annat 

sätt än med blotta ögat. 

- Där försöker jag hänga med för 

att kunna erbjuda olika alternativ, säger 

Chris. 

53

J O U R N A L I S T G O L F 

I år var det också 25-årsjubileum för de svenska golfjournalisterna. Här är de tillsammans med sina åländska vänner och 

motståndare. Längst fram i mitten och på huk sitter de senaste årens suveräne vinnare Jesper Eliasson med pokalen i ett säkert 

grepp. Längst till höger på huk Rune Månzon som varit med alla år. 

Redan 1984 kom ett gäng 

svenska golfjournalister på 

besök till den nya banan på 

Åland. Ingen anade väl då att 

detta skulle fortgå vartenda 

år så att vi i år kunde fira det 

25:e besöket. 

Vår förhoppning var förstås att de 

svenska journalisterna skulle finna 

det intressant att skriva om Ålands 

golfklubb i sina tidningar – och det 

gjorde dom. Vi fick stort utrymme 

Våra viktigaste vänner! 

i många svenska tidningar och allra 

mest i de största som Aftonbladet, 

Expressen, Dagens Nyheter och 

Svenska Dagbladet. 

Nästan varje vår när golfsäsongen 

närmade sig skrevs det om Ålands 

golfklubb i en eller flera av dessa 

tidningar. Detta ledde till att många 

svenska golfspelare snabbt fick upp 

ögonen för Ålands Golfklubb och 

började resa hit. Sen var det vår egen 

förtjänst att många gäster blev trogna 

återbesökare. Men utan den hjälp vi 

fått av de svenska golfjournalisterna 

Klubben har fått mycket publicitet i svenska medier. 


skulle vi med all säkerhet inte ha varit 

lika framgångsrika. 

Med alla år 

En av dem har varit med alla 25 åren. 

Det är Rune Månzon, nu pensionär 

men tidigare välkänd journalist på 

Dagens Nyheter, och han beskriver 

här intill de mycket vänskapliga mötena 

som oblygt getts karaktären av 

en landskamp mellan Sveriges golfjournalister 

och Åland. 

Kjell Hansson

Agne Jälevik, känd från TV-sporten har också spelat golf i Kastelholm. 

Vilken fantastisk resa vi upplevt, Sveriges 

golfjournalister. - Och så vältajmat. 

Som hand i golfhandske i den 

tidigare pågående boomen och med 

ett gäng maxade entusiaster. 

Jag har haft lyckan vara med alla år 

och vet hur det lilla blev stort, hur 

drömmar föddes och fullföljdes, från 

9-13-18-27 hål som med tiden blev 

en imponerande anläggning med 

två fullvärdiga slingor, som vi aldrig 

lyckats besegra men lärt läxan att gilla 

läget, även om det gått dåligt... 

Slotts- och Kungsbanan har betytt 

mycket för de svenska golfarna som 

snabbt hittade detta lustbetonade 

utlandsmål. Sven Tumba hade sitt 

finger med i det åländska spelet om 

tillblivelsen. Förhoppningsfullt har 

vi golfjournalister spritt vårt budskap 

om den spännande utmaning som 

finns här. 

På den årliga agendan över våra aktiviteter 

har kampen på Åland alltid 

Vi har fått uppleva 

en fantastisk resa 

haft högsta prioritet. Våra bataljer har 

haft skiftande utgångar, landskamperna 

har varit en fräsch vitamininjektion. 

Men det är framför allt upplevelsen 

att träffa våra goda vänner i spel och 

glada sammanhang och känna värme 

och gemenskap. 

Järngänget med Kjell, Torbjörn, 

Jesper, Dick, Henrik plus alla andra 

goda kamrater, står högt i kurs. Om 

vi fått torsk på banan och deppat har 

vi alltid muntrats upp av fina fisken, 

oftast den utsökt tillagade och serverade 

abborren på klubbhusfaten. 

Kung Jesper 

Vi stryker av oss golfkepsen och tackar 

ödmjukt för att ha fått vara med 

och se utvecklingen och den historia 

som skrivits och hoppas naturligtvis 

att bidra med nya kapitel i 25 år till, 

då vi har anledning förmoda att kung 

Jesper fortsätter att svänga sina troll- 


spön och dominera de gemensamma 

tillställningarna. 

Rune Månzon, Golfjourrnalisterna 

TV-sportens christer Ulfbåge spelade i 

Kastelholm med Kjell Hansson. 

55

1.000.000 besökare har 

spelat golf i Kastelholm 

sedan starten 1983. 

Ungefär hälften är 

medlemmar och hälften 

turister. Säg att varje 

besökare tillbringade i 

genomsnitt 4 timmar på 

banan så har vi tillsammans 

spelat golf i Kastelholm i 

450 år dygnet runt. 

Som nyanställd chef för Ålands golfklubb 

1990 fick jag två prioriterade 

uppgifter från styrelsen: Att få ordning 

på ekonomin och att bygga ut 

anläggningen med ytterligare 9 hål. 

Och när såväl medlemmar som gäster 

ökade kraftigt under åren 1990-92 

blev ekonomin så bra att vi med egna 

medel kunde betala en betydande del 

av kostnaden för de nio nya hål som 

byggdes 1991-93. Den ”blå” slingans 

nio hål invigdes 1993 och efter ytterligare 

nio hål blev Kungsbanan komplett 

1997. 

En raket 

Ålands golfklubb var på 1990-talet, i 

många avseenden, den ”hetaste” golfklubben 

i hela Norden. Vi byggde 

ut från 18 till 36 hål och med några 

få och små undantag uppfördes alla 

nuvarande fastigheter. Varje år under 

decenniet var vi engagerade i ett eller 

flera byggprojekt. 

Antalet medlemmar mer än fördubblades 

och turistgolfarna som 

1990 var 8.000 ökade till svindlande 

28.500 rekordåret 1999. Och det var 

så fullt att vi tvingades säga nej till tusentals 

gäster årligen. 

Vi ansågs av många ha en mönsteranläggning 

och studiebesöken duggade 

tätt. Turistorganisationer från 

Vilket fantastiskt resultat 

- en miljon golfrundor! 

Gotland och Dalarna och till och 

med en delegation från det danska 

golfförbundet kom för att lära sig av 

oss här på Åland. 

Förutom de goda naturliga förutsättningarna 

– en ö med bra och 

billiga förbindelser och en sällsynt 

naturskön plats i Kastelholm var vårt 

framgångsknep att vi helt enkelt behandlade 

våra gäster som just gäster 

och viktiga kunder. 

Detta var nytt. Ännu på 1990-talet 

ansågs greenfeegäster i de flesta klubbar 

vara ett störande inslag på banan 

och de fick därför bara boka vissa 

tider – och oftast de sämsta. Detta 

vände vi upp och ner på så att gästerna 

kände sig prioriterade. Och för 

oss medlemmar innebar framgångarna 

att vi fick ytterligare en bana att 

spela på. 

Sundare liv 

Nästan 2.000 ålänningar har prövat 

på golf och varit medlemmar i klub- 

Golfarkitekt Peter Fjällman har fått i 

uppdrag att utveckla vår anläggning på 

såväl kort som lång sikt. Här planerar han 

förbättringar på Slottsbanan tillsammans 

med banchef Johan Englund. 


ben sedan starten. Vissa endast under 

en kort tid men många har blivit fast 

för livet. Särskilt roligt har det varit 

att se hur väl golfen passade in i det 

åländska sjömanslivet. 

Många sjömän spelar golf den lediga 

veckan istället för att ägna sig åt mindre 

nyttig verksamhet. Krogrundor 

byttes mot golfrundor och fritiden 

fick ett mer meningsfullt och nyttigt 

innehåll. 

Bra golfvett 

Hur känner man igen en ung ÅGKmedlem 

på första tee? – Jo, de tar av 

sig kepsen och presenterar sig först 

av alla. Vilken underbar utbildning 

de har fått av våra tränare, en utbildning 

som omfattat så mycket mer än 

att bara slå långt och rakt. Tack Niklas 

och Chris och andra som bidragit! 

Många greenfeegäster som spelat 

ihop med våra ungdomar har efteråt 

kommit in i kansliet och öst beröm 

över dem. 

På senare år hör pensionärerna till 

våra flitigaste spelare och den utvecklingen 

kommer att fortsätta. Antalet 

pensionärer ökar kraftigt de närmaste 

åren och det kommer att synas tydligt 

på golfbanan - såväl bland medlemmar 

som gäster. Och då blir det snarast 

en konkurrensfördel att ha två 

golfbanor som inte är så förskräckligt 

långa och som är ”möjliga” att betvinga 

även när vi inte slår lika långt 

längre. 

Framtiden 

Sköter vi om Slottsbanan på rätt sätt, 

förändrar och förbättrar med varlig 

hand och med respekt för den kringliggande 

kulturmiljön, förblir hon en 

skön juvel som står sig väl mot nybyggda 

lyxanläggningar. 

Lägg därtill den tuffare Kungs-

anan med utmaningar som kräver 

mer ”strategi” i spelet och därför är 

mer lämplig som tävlingsbana så får 

vi en mycket komplett golfanläggning 

i Kastelholm. Och med hjälp 

av golfarkitekt Peter Fjällman har vi 

redan påbörjat de förbättringar som 

ska leda oss in i framtiden. För en sak 

som vi har lärt oss under vår 25-åriga 

resa är att hög kvalitet i förening med 


god service är den bästa garantin för 

att medlemmar och gäster skall trivas 

och återkomma. 

Kjell Hansson, Klubbchef 

Efter 25 år behöver 

även en juvel putsas. 

Här är det greenen 

på Slottsbanans hål 

11 som får sig en 

”ansiktslyftning”. Halva 

greenen torvades av och 

nytt material tillfördes så 

att vi får en jämnare och 

mera användbar greenyta. 

57

1975 

ÅLANDS GOLFKLUBB 


ROLLIC 

ÅSS 

Å L Ä N D S K A 

S E G E L S Ä L L S K A P E T 

Våra huvudsponsorer: 


ESSO 

EPSON 

Oolannin 

59


”Det stora målet för klubben var att få en egen bana 

på Åland och ban- och projekteringskommittén under 

ledning av Rune Karlström studerade tänkbara 

områden – även från flygplan – där en bana kunde 

byggas. Fyra alternativ klarade en första gallring 

– Kastelholm, Bondtorp, Dalkarby och Ytternäs”. 

Å 

G K

Ålands golfklubbs historik

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?