Nummer 5 Oktober 2002 - Bondersbyn

Gratistidning för
Kamlunge, Bondersbyn
och Börjelsbyn med
omnejd!
Nummer 5 – oktober 2002
Utgivare: Bondersbyns
Hembygdsförening
Innehåll
Lyckliga älgjägare... sid 1
Kalixälven lever sid 2
Kalix älv – vattenståndet sid 3
Vinn sportfiskeutrustning sid 3
"Ena"-sommaren sid 4
Greta i Nybruket sid 5
"Insändare" sid 6
Ny utblildning
på Viltfarmen sid 6
Skolminne om namn sid 6
Tävling – Vem bor i husen sid 7
Mingel & Mat sid 8
Adress till Bondersbyarn:
c/o Sten Rönnberg
Bondersbyn 180
952 92 Kalix
epost: stenronnberg@mail.com
B
Dags att förnya prenumerationen!
För många av er som bor långt
”hemifrån” är det dags att förnya prenumerationen.
Vi har höjt prenuerationspriset
från 100 till 130 kronor.
Då får du fyra kommande nummer
hem i din brevlåda!
Sätt in 130 kronor på
postgiro 92 83 84-7. Skriv ditt namn
och din adress tydligt på talongen!
Lyckliga älgjägare
16-taggare har fallit
Bakre raden: Jaktledare Bengt Nilsson, Anders Nevanpärä, Herbert Häggström, Håkan
Enström, Alf Johansson, Tore Olofsson, Kjell Larsson, Karl-Gösta Lille, Kalle Nilsson, Stefan
Johansson, Björn Larsson, Tommy Johansson,Bengt Enström och Gunnar Jonsson.
Främre raden: Göte Nilsson, Kalle Söderholm, Älgen Hälge, liggande, Patrik Eriksson,
Hälges baneman Hunden Revir samt Christer Henriksson. Fotograf Lars Erik Holmberg finns
av naturliga skäl inte med på bild.
engt Enström är klädd i vardagskostymen,
blåstället, när jag cyklar in till honom.
Han reparerar farstubron. ”Egentligen gör jag
fel, jag skulle nog ha byggt en rullstolsramp
i stället.” säger Bengt och slår sig ner på det
nya tryckimpregnerade trappsteget.
– Det gäller älgjakten förklarar jag, en
text till Bondersbyarn, nååå...?
– Jag har varit med i jaktlaget i sort sett
varje år sedan 1945. Då kan du ju räkna själv
hur många gånger det blir.
De som bor i Bondersbyn, Börjelsbyn
och i Kamlunge med omnejd
får som tidigare sin Bondersbyarn
gratis i brevlådan. Det går ju förstås
att stödja tidninhgen genom att sätta
in en slant på postgiro:
Postgiro 92 83 84-7.
Märk talongen: ”Bondersbyarn!”
/redaktionen
Det föll sig naturligt från början, eftersom
vårat garage har varit slakthus ända till
vi byggde slakthuset bredvid Bondersbygården.
När jag började jaga var det en sensation
om vi hittade älgspår, men jag har väl fällt ett
dussintal älgar genom åren. Rekordet var tre
älgar på en dag, berättar Bengt stolt.
– I år är det så mycket älg att vi i Bondersbyns
Viltvårdsområde har beslutat att
forts. sid 4
Bondersbyarn 1

I
år gick älven upp sju dagar tidigare
än år 2001. Den 27 maj revs strömfåran
upp i selet från Varpudden ner
till Salkost. Dagen efter släppte isen på
selet och efter stränderna. Enligt gamla
märken skall älven gå 10 dagar efter det
att Kosjärvgraven går upp. I år stämde
det ganska bra, kanske älven till och med
hade lite mer bråttom än så.
Hur mäter jag
Jag har fyra stolpar nedslagna på olika
höjd, och alla kalibrerade till en fix som
jag har i en björk högre upp på stranden.
Stolparnas gradering syns i vänstra delen
av diagrammet och noll-punkten har inget
att göra med något medelvattenstånd eller
liknande.
Islossningen
Den skedde 27-28 maj och var lugn och
beskedlig. Inga isproppar och isen var
ganska tunn. Islossningen skedde också
vid ett vattenstånd som var 70 centimeter
lägre jämfört med 2001. Först rev
strömfåran kl. 19.20 på kvällen och 14.20
dagen efter släppte isen från selet ovanför
2 Bondersbyarn
Kalixälven lever!
Vårfloden över Åmarken. Ännu flera dagar efter islossningen flyter det is efter älven.
text o foto
Lars-Erik Holmberg
Under två säsonger har jag noga följt Kalixälvens vattenstånd. Jag trodde att
resultatet från år 2001 beskrev älvens normala puls, men vad jag bedrog mig!
Vattenståndet under 2002 har hittills visat en helt annorlunda bild, men
det är förmodligen normalt det också. En oreglerad älv lever sitt eget liv, lika
varierande och komplicerat som våra egna liv!
och stränderna, mycket beroende på att
vattnet nu steg snabbt.
Hög och intensiv vårflod
Nu steg vattnet snabbt och på åtta dagar
steg vattnet 212 centimeter till en nivå
som var 63 centimeter högre än vad älven
nådde vid vårfloden 2001. Till skillnad
från 2001 då vårfloden sträckte ut i tiden
med flera toppar, sjönk nu älven snabbt
till en nivå 236 centimeter under toppen
den 1 juni!
Fjällfloden uteblev!
Årets fjällflod måste ha varit den blygsammaste
på många år. Fram till den
20-21 juni steg älven bara 50 centimeter.
Jämför man med år 2001 då fjällfloden
nådde över en meter högre, förstår man
att mycket fjällvatten måste ha kommit
nedför älven redan vid vårfloden.
8-9 augusti byter älven ansikte!
I slutet av juli föll älven på samma sätt
som år 2001, men den 8-9 augusti korsas
kurvorna. Där augustiflöden startade i
fjol, sjönk nu istället älven i år ner mot
ett mycket lågt vattenstånd. Under mitten
av september steg älven något, men föll
snart tillbaka. När detta skrivs den 12
oktober faller älven fortfarande och är
en knapp (?) månad före isläggning en
tum lägre än älvens lägsta vattenstånd
2001, och 20 centimeter lägre än vid
isläggningen!
Sammanfattning
Det är sällan som älven varit så låg som
den varit i år. Vattnet har varit varmt,
vilket varit till men för fisket, men uppskattats
av de som badat under den varma
sommaren. Värmen har också gynnat
tillväxten av fiskyngel. Frågan är bara
om det låga vattenståndet kommer att
påverka laxöringens lek längre upp i
älven. Många bäckar är nästan torra.
Under 2001 var skillnaden mellan
hösta och lägsta vattenstånd 257 centimeter.
I år är skillnaden hittills 322
centimeter, och mer lär det bli innan isen
lägger sig på älven i sex månader tills det
åter är dags att för islossning!

ör tredje året i rad anordnas ett lotteri på fångststatistik
här i Kalix. Idén med tävlingen är att skaffa information
om hur bra eller dåligt sportfisket är i Kalix älv. Vi
behöver därför veta, inte bara om dina lyckade fiskeresor
men också om dina mindre lyckade fiskedagar. Insamlad
statistik från tävlingen kommer att ligga till grund för
beslut om byarnas sportfiskeregler längs älven under
kommande år.
Allt du behöver för att kvalificera dig för tävlingen
är att du minst en gång under året fiskat på Kalix älv. Du
behöver alltså inte ens ha fångat en fisk under fisketuren.
Du får lämna så många rapporter du vill eftersom vi behöver
veta hur det gått under alla dina fiskedagar.
Alla inlämnade fångstrapporter ingår i vårt lotteri och
du kan vinna 3000 kr i sportfiskeutrustning.
Blanketter för lotteriet med fångstrapporterna finns
hos fiskekortsförsäljare. De kan lämnas i lådorna för
fångstrapporter som finns på Kamlunge camping, Mariebergs
fiskeanslagstavla och på Bondersbyns livs.
Blanketter finns också att ladda ner direkt på Kalix
kommuns hemsida:
www.kalix.se
Klicka på ”Turista i Kalix” och vidare till ”Fiske i
Kalix”. Där kan du ladda ner en tävlings blankett och
fylla i den med information om din senaste fiskeresa, ditt
namn och telefonnummer. Spara ner blanketten på din
hårddisk och skicka den därefter till kommunens fiskerikonsulent
på följande e-postadress:
glenn.douglas@kommun.kalix.se
Eller med vanlig post till Fiskerikonsulent, Kalix
kommun, 952 81 Kalix.
Vinnare publiceras den 1 november på www.kalix.se.
Vinsten sponsrad av Sportringen i Kalix och Kalix
kommun.
Välkommen att delta!
Kalixälvdals Byaåldermän
inom Kalix kommun
Kalix älv – vattenstånd
Lotteri med fångstrapporterna
Vinn sportfiskeutrustning värd 3000 kr
F
2001
2002
Sista mätning
Isen
lägger
sig
Bondersbyarn 3

Bondersbyns meste älgjägare Bengt
”Studsarn” Enström.
skjuta 20 procent mer än tilldelningen,
säger Bengt.
– Ska halva byn sitta i fängelse för
tjuvjakt i vinter? undrar jag.
– Nä, det finns i bestämmelserna att
vi kan skjuta av upp til 20 procent mer
om vi bedömer det nödvändigt. Vi är inte
bara köttjägare, utan vi vill begränsa älgbeståndet
på grund av bland annat skogsskadorna.
Nu är det ju väldigt mycket älg och
vi har väl aldrig heller skjutit så många
älgar med strora kronor som i år, berättar
Bengt.
– Men blir det inte dyrt att jaga?
frågar jag.
– Det är en tjusning, med naturen och
samvaron och det är mycket värt. Fällavgiften
för en fullvuxen älg är runt 1.000
kronor. Men vi betalar väl egentligen två
fällavgifter, dels en till Länsstyrelsen,
dels en till byn. Den senare blir utdelning
till markägarna.
Men vi försöker ju också förbättra
slakthuset. Förra året isolerade vi taket
och målade om och i år har vi isolerat
väggarna. Det har väl kostat runt 15.000
kronor i år. Men nu har vi ett fint slakthus,
avslutar Bengt och ler stolt.
Det är väl inte utan att jag i mina
försök att vara byautvecklare blir lite
avundsjuk när man ser vilken aktivitet
som älgjakten frammanar bland sina utövare.
Nog ser det bra mysigt ut när gårdsplanen
vid Bondersbygården är full med
bilar och gubbar med självlysande kepsar,
när det ryker en eld och det snackas och
styckas.
Per Holmqvist
En älgfråga med svar
Hur vet man vet att älgjakten
pågår i Bondersbyn?
Jo, skogen är full av parkerade
bilar.
4 Bondersbyarn
”Ena”–sommaren 2002
S
ommaren 2002 blev kanske inte den
bästa ”siksommaren” för oss i ”enagänget”
uppe vid Sörudden i Bondeborg.
Värme och lågt vatten verkar inte passa
vårt ”ena-varp”, vilket inneburit att
många fiskköpare fått vända hem utan
fisk.
Enligt Fiskeriverkets bestämmelser
får notfisket börja den 1 juli och skall
avslutas den 1 september. Teoretiskt sett
62 dagars fiske. Normalt beskärs den här
tiden av att siken inte kommer förrän ett
par veckor in i juli, samt att högt vattenstånd
under perioder gör att fisket måste
inställas. År 2002 visade sig Kalixälven
från en sida som inte synts på många år,
vilket gjorde att fisket också blev allt
annat än normalt!
Årets säsong blev kort
De första sikarna fick vi den 12 juli, men
inte förrän 10 dagar senare började siken
komma på allvar. Men säg den glädje
som varar! Två veckor senare övergav
siken oss! Kombinationen av lågt och
varmt vatten gjorde att fångsterna tog
slut. Tydligen undvek siken vårt varp när
vattnet blev för lågt.
Det låga vattnet gjorde också att fisket
rent tekniskt blev svårt. Uppströmmen i
varpet spelade oss många spratt, och
vid ett par tillfällen fick vi bärga enan
nedströms längs stranden. Ett besvärligt
arbete och naturligtvis är enan tom på fisk
efter en sådan övning.
Nästa år drar vi nya varp!
Vi låter oss inte nedslås av sommarens
svaga fiske. Nästa år drar vi nya varp
och önskar turister, hemvändare, bybor,
utsocknes och alla sikälskare välkomna
till oss uppe vid ”Sörudden”. Kanske
börjar vi till och med att marknadsföra
oss på internet. Det finns ju ett flertal
webbsidor som beskriver fisket i Kalix
älv. Uppe vid parkeringen i Bondeborg
där stigen utgår till ”ena-varpet” har vi
också en fin träskylt som berättar om vi
skall dra enan på kvällen.
Välkomna till ”ena-varpet” nästa år,
och vi hoppas att skylten ständigt berättar:
Notfiske varje kväll 19.30!
Ena-gänget som fiskade och skrev:
Olle Björkman, ålderman
Kalle Nilsson, sakförare
Herbert Häggström, fiskestrateg
Lars-Erik Holmberg, roddare och lillpojken
Kalle Söderholm, ”vågmästare”

”
Det finns tio personer i byn som är
äldre än jag”, säger Greta Enström,
när vi den 4 september 2002, intervjuar
denne minnesgode, humoristiske och
klartänkte 84-åring. Det har hon sett på
röstkortet eftersom man har nummer,
enligt sin ålder i valdistriktet.
Greta var äldst av 6 syskon i Isigården.
Föräldrarna var John och Hilda Pettersson.
Hennes farfar var en av de s. k.
tre patriarkerna i byn under senare delen
av 1800-talet och början av 1900-talet:
Isak, Jakob och Nils-Fredrik.
Småskola isi Fors
Greta började skolan den 9 september
1925. De första två åren gick hon i småskolan
isi Fors. Skolsalen var i bagarstugan
i Arvid Johanssons gård i Brattland.
Där fanns i bagarstugan en bakugn
och en öppen spis och i kammaren en
järnspis. Och det behövdes, för bagarstugor
på den tiden var sällan väl isolerade.
På morgonen när barnen kom till skolan,
brann det friskt i öppna spisen och när det
var mycket kallt eldade man också i bakugnen
och i öppna spisen. Man började
skolan 08.30. Man hade lektion 3 timmar
före frukost och 1-2 timmar efter frukostrasten
som var 20 minuter. Varje timma
hade man rast i tio minuter.
När hon kom upp i tredje årskursen
fick hon börja i folkskolan i skolhuset
som fanns där gamla konsum senare låg
på vägen upp till Tallbacken. I det här
skolhuset fanns det 2 rum och en förstuga.
Den stugan var byggd av byns bönder
som skolhus 1883. Skolsalen var omkring
35 kvm, kammaren omkring 7 kvm där
Greta i Nybruket
pojkarna hade träslöjd. Flickorna
fick ingen slöjd på den tiden, bara
i 6-an fick flickorna några timmar
slöjd.
Kallt på vintern
Även i den här skolsalen kunde det
vara kallt på vintern. Eldningen i
plåtkaminen i hörnet vid dörren
kunde inte hålla värmen. När det var
mycket kallt vintertid fick barnen
ta med en lång hoprullad trasmatta
som de la under fötterna för att hålla
värmen. Man satt då med kappa och
vantar på i sina bänkar. Det hände
att mjölkflaskorna frös i matväskan
som hängde på väggen.
Greta kommer väl ihåg sina
skolkamrater från den tiden, t. ex.
Maud från Nygården och Swiri-John
från småskolan och därtill Fors-
Johan, Back-Ragnar, Helmer och
Hilding från Hålskatan, Frimodig-Elis
från folkskolan. Brodern Robert och Axel
Hansson gick i årskursen efter. Det kunde
vara fyra klasser i ett
klassrum men inte mer
än 9 elever en tid.
Man gick hela året
från början av september
till och med maj
månad, men på hösten
hade man två lov om
sammanlagt 6 dagar:
Potatislovet och Trösklovet.
Sundin försökte
stoppa dessa lov, men
en del av skolbarnen
uppbackade av sina
föräldrar vägrade. Skurlov
hade man en gång i
månaden, en lördag.
Den 6-åriga skolgången
avslutade Greta
1931. Då hade hon haft den till byn inflyttade
läraren Ivar Sundin som lärare sista
året.
Utbildad mejerska
Några år efter att hon slutat skolan började
Greta 1936 en utbildning till mejerska.
Hon var för detta ett år på Mejeriet i
Kalix följt av ett års utbildning i Umeå.
Därefter tjänstgjorde hon som mejerska
i Lycksele ett par år. Där började hon
arbetet klockan tre på morgonen och
skötte kärningen av smör. Det var mycket
lyft för hand på den tiden: Stora runda
ostar som skulle staplas, mjölkflaskor
som skulle lyftas. Hon berättar om soldater
som vid krigsutbrottet passerade
Fakta om Bondersbyns skola
Folkskolestadgan och allmän
folkskola för alla kom 1842. Bondersbyn
fick den första ”flyttande
folkskolan” 1851, läraren hette
då Folke Burman. 1870 fick byn
den första ”flyttande småskolan”,
lärare då var Margareta Fredriksdotter.
”Fast mindre folkskola”
fick Bondersbyn 1894, lärare var
Sofia Lundström. 1920 inrättades
folkskola i Bondersbyn. 1882 fanns
det 71 barn i skolåldern. Skolan i
Bondersbyn lades ned 1974.
Lycksele på väg norrut och köpte mjölk,
grädde, ost och smör.
1942 gifte hon sig med bybon Gunnar
Enström och flyttade till Nybruket, som
hade stått tomt sedan 1918. Föräldrarna
och tre söner till dem på gården dog då i
Spanska Sjukan.
Spanska sjukan
Känner folk idag till att det dog mer människor
i Europa i farsoten Spanska sjukan
än det dog i första världskriget?
Spanska Sjukan var en influensaepedemi
som drabbade 525 millioner
människor, 25 millioner dog, varav
34.374 personer i Sverige.
Bondersbyn var inte förskonat och
många dog i Spanskan 1918-19. I många
år kallades Nybruket i folkmun för Ödegården.
Greta har bott i Nybruket sedan 7
december 1942, i snart 60 år alltså. Hon
berättar om transporten dit i december
som skedde i en höskrinda med fadern
John som kusk. Hennes mor tyckte det
var en alldeles för
vanvördig skjuts för
dottern till sitt nya hem,
men den var säkert
praktisk, därför att då
kunde man hämta hö i
skrindan från Hölanden
på återvägen.
De fick sex barn
tillsammans – Ulla
1943, Hans 1945, Erik
1946, Ingrid 1948 som
dog 1960, Jan 1952,
Gunilla 1956. Gunnar
dog i lungcancer 1972.
Hennes liv har varit
ett liv fyllt av arbete
som var det vanliga för
kvinnor på bondgårdar
i Norrbotten. Redan som barn var det
arbete som behövdes, t. ex. vallning av
kor i Hölanden. Mjölkningen av korna
var kvinnogöra långt in på 1900-talet.
Tvätt, städning och att sköta hushållet
och en stor del av ekonomin var också
kvinnans uppgift att ha ansvar för i ett
bondehushåll. Men Greta är en glad och
vänsäll människa som tycker att livet varit
lärorikt. Mycket har man lärt och erfarit.
Allt är så mycket annorlunda nu. Aldrig
kunde man för 70 år sedan föreställa sig
att världen skulle se ut som idag.
Olle Björkman Åtigårn
Sten Rönnberg Ipigårn
Bondersbyarn 5

Vad var detta?
ett handtag till en karda!
6 Bondersbyarn
Nu vet vi!
Soppatorsk?
I förra numret av Bondersbyarn berättade
vi om en bil som halkade omkring
så glatt. Några läsare har hört av sig och
undrar:
”Vad är ”soppatorsk” som nämndes i
berättelsen ur Bondersby Träs arkiv?
Vad heter det på kalixmålet och är det
någon som har receptet?”
redaktörn
Äljtjött!
Jag har hört ryktas att det har skjutits
många älgar under årets jakt. Då slår det
mig plötsligt, tänk om ni skulle skänka
lite äljtjött till vårt fina dagis.
Så kan ju någon från jaktlaget komma
upp någon eftermiddag, då fritidsbarnen
kommit från skolan, och berätta hur det
går till under älgjakten. Tillexempel hur
ni organiserar jakten så att ni inte skjuter
traktorer ekorrar och Börjes kor.
Jag kan förresten dra en jakthistoria:
”Det var halvblinda Anders som låg
på pass borta vid ängen. Bredvid
honom låg Bosse med en blick, skarp
som en örns.
Bosse såg en bonde köra omkring
med traktorn några femtiotal meter
bort på ängen. Han sprättade ihop
halm till en sträng.
Så small ett skott, PANG! Det var
halvblinda Anders som sköt mot
traktorn i tron att det var en älgko.
Bonden hörde rikoshetten mot
huven och hoppade skräckslagen ner
från traktorn och sprang bort från
där han tyckte skottet kommit från.
Bosse! viskade Blind-Anders,
tycker du jag ska ta kalven också?”
Det ni gubbar, äljtjött var det, hälsar
anonym 9-barnsfar
Avancerad utbildning
på Viltfarmen
Flitiga elever sliter sitt hår (!), för att försöka få väl godkänt på ett av sammanlagt
tretton skriftliga prov vid den avancerade utbildningen i psykoterapi, med inriktning
på kognitiv beteendeterapi, vid Mariebergs Viltfarm.
D
en 5 september 2002 startade Sten
Rönnberg en tvåårig universitetskurs
på Mariebergs Viltfarm.
Sten är barnfödd i Bondersbyn och
har som pensionär återvänt hem och hans
kurs handlar om kognitiv beteendeterapi.
Kenneth Nilsson
från Uppsala, är
en av ett fyrtiotal
gästföreläsare,
på utbildningen i
Marieberg.
Kenneth är
specialist på
behandling av
barn med psykiska
problem.
Det vill säga ett vetenskapligt förankrat
sätt att arbeta med psykiska problem
och besvär som folk kan ha. Ångest,
depressioner och missbruk är exempel på
områden man lär sig arbeta bättre med.
Alltså, de problem med nerverna som folk
kan ha.
– Det är förresten den enda utbildningen
i sitt slag norr om Uppsala.
Jag har lyckats få ihop en grupp av
lärare i världsklass. Det är inte svårt att
locka dem så här långt norrut heller, berättar
Sten ivrigt och fortsätter,
– När jag bestämde mig för att dra
igång en kurs, skickade jag några e-brev
N
är min dotterson Gustav var fyra år
började han i Kyrkans barntimme.
När han kom hem efter första lektimmen
berättade han för mamma Ingrid att det
fanns tvá gossar som hette Gustav.
För att skilja dom åt, fick mitt barnbarn
heta Gustav Röd, eftersom han hade
en röd tröja, den andra gossen fick heta
Gustav Svart, han var klädd i svart tröja.
Nästa gång hade vår Gustav en annan
tröja och min dotter frågade vad han
till vänner och bekanta och berättade om
mina planer. Med mun-till-mun-metoden
spred sig ryktet om vad som var på gång.
– Jag hämtar gästlärarna på Kallax,
och de sover i ”predikantsängen” hemma
hos mig. När deras undervisning är över
skjutsar jag tillbaks dem till flyget.
– Men är det inte svårt med all byråkrati
inför en kursstart, frågar jag.
– Nejdå, inte på det sätt jag gör. Skulle
jag däremot ha startat kursen på traditionellt
sätt vid något etablerat universitet,
skulle nog startprocessen ha tagit flera år.
Och då hade det inte blivit som jag ville
ha den heller.
Nu har jag istället startat kursen i mitt
eget företag och följer de bestämmelser
som Socialstyrelsen och Högskoleverket
ställer. En process som inte tog fullt ett år,
säger Sten.
Med en idé, ett stort nätverk av vänner
och bekanta, och en hel del jävlar anamma,
kan man dra igång en kvalificerad
utbildning i Norrbottens glesbygd, tänker
jag och Sten fortsätter,
– Bondersbyn är egentligen perfekt.
Inom en radie på drygt tio mil finns det
ett par hundra tusen människor och två
flygplatser. Så min by är centrum i min
värld, säger han och småskrattar.
Ett skolminne om namn II
Text: Per Holmqvist, foto Sten Rönnberg
kallades denna gång. – De kallade mig
Jesus.
Tilläggas kan, att en av Bondersbyns
förste inbyggare, Olaf Jonsson född ca
1450, var farmors, mormors, mormors,
morfars, farmors, farfars, farfars, farfars,
farfars far till Gustav Röd, och hans
syskon och kusiner.
Med hälsningar och tack för en trevlig
tidning!
Henry Sandberg, Hägersten

Tävling! ————— vem bor i husen?
Hus nummer 1
”Hus” nummer 3
Hus nummer 5
Skicka ditt svar till redaktionen:
Bondersbyarn
c/o Sten Rönnberg
Bondersbyn 180
952 92 Kalix
Hus nummer 2
Hus nummer 4
Rätt svar och vinnare
i båttävlingen
Olle Björkmans kofärja, transporterade ystra kalvar på
väg till vårbete på Åkerholmen.
Bojan och Signar Nilsson – båt nr 2
Olle Björkman – båt nr 3
Karl Gösta Lille – båt nr 1
Bengt Enström – båt nr 6
Valter Rönnqvist – båt nr 5
Lars Erik Holmberg – båt nr 4
Först öppnat rätt svar: Inga Pettersson, Holmen
Grattis!
Bondersbyarn 7

Den 14 oktober uppnådde Annika Gustafsson de 50 år som
hoberna betraktade som myndighetsåldern. Ett 50-tal släktingar
och bekanta till Annika samlades på lördagkvällen i stora salen
i bygdegården, det rum där många äldre bybor hade börjat
småskolan för 50 år eller mer sedan. Det blev sång och glam,
presenter och
uppträdanden.
Vi var många
som sa ”Visst är
det trevligt med
kalas!”. Håll
igång bybor och
ha litet kalas, så
vi får träffas och
prata och sjunga
och umgås. Tack,
Annika, för att du
gav oss ett tillfälle
att fira!
Potatisost
Koka potatis och mosa den.
Gör en mjölkredning med vetemjöl och
mjölk.
Rör ner redningen i potatismosen.
Tillsätt sirap och kummin efter smak.
Sätt den ganska lösa degen i mitt i ugnen
för gräddning.
Upptecknat av redaktionen vid
avsmakning hos Astrid Enström
Kiesela
Fläsktärningar bryns i järngryta.
Häll över kokande vatten.
Bryt i hårt bröd, helst s. k. Kieselabröd.
Rör om!
Servera med smör och lingonsylt.
Recept upptecknat från a
Greta isi Nyebrueke
Kom ihåg!
Genom Bondersby Livs
kan Du beställa hem
nästan allt!
Redaktionskommittén för detta nummer har varit:
Olle Björkman, 270 05,
ollebjorkman@spray.se
Lars-Erik Holmberg, 270 15,
larserik.holmberg@ebox.tninet.se
Per Holmqvist, 270 34,
karrman@mangsysslarna.se
Det smakar lika bra idag!
1. Rengör nettingen noga. Allt slem
skall bort. Man kan använda grovt salt
(en kopp per 100 nettingar) och/eller fin
sand för att få bort slemmet. Allra bäst är
det med björkaska som rörs ner i vatten
till en välling som nettingarna tvättas i.
Klipp av huvudet, klipp upp buken och
ta ut tamar och eventuell rom. Det är
viktigt att rensa ur rommen, därför att
rommen är starkt illasmakande.
Skölj ordentligt.
Om man tar en hop rensad nätting i
näven och kramar den skall det nu efter
rengöring höras ett knorrande ljud som
tecken på att den är ren.
2. Koka länge. Lägg den rengjorda nättingen
i en gryta med vatten så att nättingen
täcks med vatten. Salta lätt: En
tesked till 20 nettingar, vilken mängd
kanske är lämplig för fyra personer som
då får fem nättingar var. Koka i minst en
halv timma.
3. Skala potatis, kålrot och lök medan
nettingen kokar. Skär potatisen, kålroten
och löken i små tärningar.
Sten Rönnberg, 270 82,
sten.ronnberg@socarb.su.se
Kjell Rönnbäck
bastuheden@brevet.nu
Nina Wennberg, 271 42,
nina.wennberg@telia.com
Nettingsoppa eller netingsopa
4. Koka grönsakerna tillsammans med
nettingen i minst 20 minuter. Slå i mkölk
på slutet och låt den sjuda. Smaka av.
Tillsätt kryddpeppar och andra kryddor
efter smak och behag.
5. Sätt grytan på bordet och servera nettingsoppan
med tunnbröd och smör till.
Ät med andakt.
Upptecknat av redaktionen efter samtal
med Lisen och Gunnar Berlin
Viktigt!
Ovanstående recept är detaljerat av
flera skäl. Sköljningen av nettingen
måste göras noga. Inget slem får
finnas kvar. All rom måste avlägsnas.
Likaså är det mycket viktigt att
koktiden är tillräcklig. Nettingen
skall gå att bryta efter kokningen.
Men tillagas nettingen noga efter
ovanstående recept, finns det få
rätter som kan ge en lika stor kulinarisk
njutning. Smaklig måltid!
Tryck: GJ Offset, Kalix
Upplaga: 500 ex
Grafisk form: Per Holmqvist
Tillgänglig också på Internet:
http://bondersbyn.ikalix.nu
Kontakta oss när du vill skriva eller
berätta något! Alla krafter behövs!
8 Bondersbyarn Stöd Bondersbyarns utgivning! Sätt in ett bidrag på postgiro 92 83 84-7. Märk talongen: ”Bondersbyarn!”