Ordlista – Hjärtrummet

Ordlista – Hjärtrummet
Ablationsbehandling Genom att behandla med värmeenergi eller
kyla direkt mot den retbara vävnaden inne i
hjärtat (t ex mot en extra retledningsbana) tas
förutsättningen för hjärtrusning bort .
ACE-hämmare Grupp läkemedel som hämmar renin–
angiotensin–aldosteronsystemet genom att
specifikt blockera aktiviteten av enzymet
ACE (angiotensin converting enzyme).
Acetylsalicylsyra Läkemedelssubstans som utgörs av
salicylsyra där hydroxigruppen är förestrad
med ättiksyra.
Adrenerga receptorer Komplexa proteiner som finns på utsidan av
cellmembranet hos många celler
Anamnes En patients egen beskrivning av hur
sjukdomen uppstod, hur den ter sig och vilka
symtom den ger/har givit.
Angina Smärta vid ansträngning
Anginotensin Peptider som ingår i renin–angiotensin–
aldosteron-systemet
Antiarytmika Läkemedel mot arytmi
Antikoagulantia Läkemedel som hämmar blodets
koagulering, till exempel warfarin
Aortastenos Förträngning i aortaklaffen
Arytmi Rytmrubbning
Atheroskleros Åderförkalkning
AV-block Rubbning av förmågan att fortleda elektriska
impulser från hjärtats förmak till dess
kammare
AV-knutan, AV-noden Atrioventrikulärknutan, Aschoff–Tawaras
knuta, en grupp specialutvecklade
hjärtmuskelceller baktill och nedtill i höger
förmak. AV-knutan leder med en viss
fördröjning (0,10–0,20 s) elektriska impulser
från förmak till kammare. Impulserna
stimulerar hjärtmuskulaturen till kontraktion.
Fördröjningen ger förmaken tid att pumpa
blod till kamrarna innan dessa drar ihop sig
för att pumpa blod ut i kroppen. AV-knutan
förhindrar dessutom att alltför många
elektriska impulser fortleds från förmak till
kammare. Detta är en mycket viktig

mekanism i situationer av onormalt hög
impulsbildning i förmaken.
Ballongvidgning Behandlingsmetod som syftar till att vidga
eller "spränga" förträngningar i blodkärl och
andra rörformiga organ
Baroreceptor Känselkropp som reagerar på av tryck
förorsakad vävnadstänjning.
Baroreceptorerna har stor betydelse för
blodtrycksregleringen. Vid en
blodtryckshöjning ökar tänjningen i
kärlväggen, vilket medför att impulsflödet i
nerverna från baroreceptorerna till förlängda
märgen ökar. Detta leder via reflexer i
autonoma nervsystemet till en minskning av
såväl hjärtfrekvens som kärlmotstånd, det
senare genom en vidgning av små artärer.
Båda dessa förändringar leder till en
sänkning av blodtrycket. En
blodtryckssänkning ger å andra sidan ett
minskat impulsflöde till förlängda märgen,
vilket leder till ökad hjärtfrekvens och en
ökning av kärlmotståndet genom en
sammandragning av de små artärerna, vilket i
sin tur höjer blodtrycket.
Betablockerare Ämnen som hämmar de fysiologiska
funktioner som överförs via betareceptorer.
Betareceptorer Speciell typ av adrenerga receptorer
inkopplade i kroppens fysiologiska
signalsystem. Betareceptorerna är av tre slag:
beta-1-receptorer, beta-2-receptorer och
beta-3-receptorer. Vid stimulering med
betareceptorstimulerare överför
betareceptorer av beta-1-typ vissa effekter,
bl.a. ökning av hjärtats slagfrekvens och
sammandragningskraft.
Bikuspidal Tvåflikig, tvåspetsad
By-pass Rör eller ledning som leder ett flöde en
alternativ väg.
CRT (Cardiac resynchronization therapy)
Deltavåg En vågtyp i EEG med en frekvens under 4
Hz som endast förekommer vid sjukliga
tillstånd
Diastoliskt blodtryck Det blodtryck som kan uppmätas under
hjärtkamrarnas avslappningsfas (diastole)
Digitalis Samlingsnamn på en grupp hjärtstimulerande
medel som används för behandling av

hjärtsvikt och vissa hjärtrytmstörningar
Digoxin Digitalis framställs ur bladen från
fingerborgsblommorna Digita´lis purpu´rea
och D. lana´ta, av vilka den sistnämnda nu är
viktigast eftersom den är källan till den mest
använda digitalisglykosiden, digoxin.
Diuretika Urindrivande läkemedel, som leder till ökad
urinproduktion (diures). Diuretika används
vid både akutbehandling och
långtidsbehandling för att avlägsna
överflödig vätska från kroppen (ödem vid
hjärtsvikt, skrumplever, hjärnsvullnad, vissa
hormonrubbningar etc.).
Dysfunktion
Störd eller rubbad funktion hos ett organ.
Dyspne Andnöd, andfåddhet
Ejektionsfraktion Den proportion av innehållet i ett organ som
töms ut vid organets sammandragning.
Ektopisk Utanför eller felbelägen
Elektrod Ett elektriskt ledande föremål i kontakt med
en elektrolyt
Elektrolyt Benämning dels på ämne eller blandning som
innehåller rörliga joner och därför kan leda
elektrisk ström, dels på ämne som helt eller
delvis uppträder i form av joner i en lösning
(elektrolytlösning).
Elimination Avlägsnande, bortskaffande. sammanfattande
benämning på de olika processer som leder
till att en substans försvinner från kroppen, i
regel från blodet.
Etiologi Läran om sjukdomsorsaker; numera vanligen
orsaken till en sjukdom.
Evidens Visshet eller det som ger visshet.
Farmakodynamik Mekanismen för hur ett läkemedel framkallar
sin effekt på kroppen.
Farmakokinetik Studiet av hur läkemedlens koncentrationer i
organismen förändras under tidsförloppet
från tillförsel till slutlig elimination.
Fatigue Trötthet
Fluktuera Växlande
Förmaksflimmer Hjärtrytmstörning med mycket snabb
förmaksaktivitet, överstigande 300 impulser
per minut.
Hisbunt aÉä=~î=Üà®êí~íë=ÉäÉâíêáëâ~=êÉíäÉÇåáåÖëëóëíÉã=
ëçã=Ñ∏êÄáåÇÉê=~íêáçîÉåíêáâìä®êâåìí~å=ãÉÇ=ÇÉ=
Ü∏Öê~=çÅÜ=î®åëíê~=êÉíäÉÇåáåÖëëâ®åâä~êå~K==
Hjärtsvikt Namn på flera olika symptom som man kan få

om hjärtat inte fungerar som det ska. Då orkar
hjärtat inte pumpa ut tillräckligt med blod i
kroppen och man blir trött. Ofta blir man andfådd
eller så samlas vätska i benen. Orsaken till att
hjärtat fungerar dåligt kan vara bland annat
hjärtinfarkt, högt blodtryck eller en skadad
hjärtklaff.
Hypertoni Benämning på förhöjt blodtryck, varvid man
i regel menar trycket i det stora
blodkretsloppet (systemkretsloppet).
Hypertrofi Ökning av ett organs eller en organdels
storlek beroende på en ökad cellstorlek utan
tillkomst av nya celler.
Incidens Mått på sjukdomsförekomst i en befolkning.
Infarkt Vävnadsdöd i ett organ eller i ett väl
avgränsat område därav, t.ex. hjärta, hjärna,
njurar eller lungor, beroende på bristfällig
eller helt avbruten syretillförsel.
Intervention Inom medicinen vetenskapligt
samlingsbegrepp som omfattar förebyggande
eller behandlande åtgärder.
Invasiv (Av latinets invadere, rusa, tränga in) 1)som
sprider sig lokalt el. växer utanför sin
ursprungsvävnad (om elakartade tumörer); 2)
även om undersökningar som medför att
instrument sticks in i kroppen;
Ischemi Tillstånd där blodtransporten till en vävnad
är för liten i relation till vävnadens behov.
Ischemi resulterar i störd vävnadsfunktion
p.g.a. bristfällig syrgas- och näringstillförsel
och försämrad borttransport av de
slaggprodukter som bildas vid vävnadens
ämnesomsättning.
Kakexi Höggradig utmärgling till följd av betydande,
långvarig undernäring.
Kardiovaskulär Som har med hjärtat och blodkärlen att göra.
Katabolism Sammanfattande term för de kemiska
reaktioner i den levande cellen vid vilka
kemisk energi utvinns.
Keratin
Hornämne, trådbildande, svårlösliga proteiner
som finns i hudens hornlager, i hår och i naglar.
KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom, permanent
luftrörsinflammation (kronisk bronkit)
förenad med ständiga andningssvårigheter
och nedsatt lungfunktion.
Kolesterol
Kontraindikationer
Koronar
Kronisk obstruktiv lungsjukdom KOL; permanent luftrörsinflammation

(kronisk bronkit) förenad med ständiga
andningssvårigheter och nedsatt
lungfunktion.
Lip- Fett-
Mortalitet Dödlighet
Natriuretiska peptider Består av ett 30-tal aminosyror
Optimum Bästa möjliga tillstånd
Ortostatisk
Paroxysmalt Återkommande i perioder
Paroxysmal takykardi Attacker av hastig hjärtverksamhet med upp
till 240 slag/min. Efter utlösningsstället
skiljerman mellan en atrial (förmaks- eller
sinus-), en nodal (förmak- kammarknuts-)
och en ventrikulär (kammar-) typ.
Peptid Kemisk förening som består av två eller flera
aminosyror, förenade genom
peptidbindningar.
Prediktiv Bestämning som anger vad någon är eller
blir.
Preexcitation Begynnande upphetsning eller oro
Prevention Förebyggande åtgärder.
Profylax Åtgärder i förebyggande syfte för att
förhindra sjukdom eller annat oönskat
tillstånd.
Pulsgenerator Elektronisk generator (oscillator) som alstrar
elektriska pulser.
Pulsoximetri Mätning genom huden av artärblodets
syrehalt.
Receptor Mottagare, term med bred biologisk och
medicinsk betydelse som åsyftar dels
enskilda celler eller grupper av celler, dels
speciella molekyler på cellers yta eller i deras
inre, vilkas uppgift är att fånga upp och
överföra signaler, antingen utifrån
(exteroceptorer) eller från kroppens inre
(interoceptorer).
Reentry Återinträde
Renin–angiotensin–aldosteron-system Hormonsystem med stor betydelse för
blodtrycket och kroppens saltbalans.
Resynkroniseringsbehandling med
biventrikulär pacing (CRT)
Retledningssystemet De delar av hjärtats muskulatur som alstrar
och leder elektriska signaler
Revaskulering Återställande av blodcirkulationen, t.ex.
genom inväxt av nya (små) blodkärl.
Serum 1)Gulaktig vätska som pressas ut när levrat
blod långsamt drar sig samman;
2)i allmänt språkbruk benämning på

läkemedel framställt ur blod för att användas
som motgift vid förgiftningar.
Sinusknutan , sinusnoden En grupp av specialiserade muskelceller
belägen högt upp i höger förmak intill
inmynningen av den övre hålvenen.
Sinusknutan är en del av hjärtats
retledningssystem.
Skänkelblock Avbrott i impulsledningen genom en av de
båda skänklarna (grenarna) i hjärtats
retledningssystem
Spirometri Mätning av en persons förmåga att ventilera
sina lungor.
Statiner
Grupp av läkemedel som sänker blodets
kolesterolhalt genom att blockera ett
nyckelenzym i biosyntesen av kolesterol.
Stenos
Förträngning
Supra-
Ovanför
Supraventrikulär
Belägen ovanför hjärtats kamrar
Sympatikus Sympatiska nervsystemet, en del av
autonoma nervsystemet.
Symptom Sjukdomsyttring som uppfattas av den sjuke,
dvs. ett obehag eller lidande som sjukdomen
framkallar. Symtom är subjektiva, till
skillnad från sjukdomstecken.
Systoliskt blodtryck Som har samband med hjärtats
sammandragningsfas, systole, t.ex. systoliskt
blodtryck, det tryck som kan uppmätas vid
toppen av den pulsvåg som systole
framkallar.
Taky- Snabb
Takyarytmi Alla former av oregelbundenhet i hjärtats
slag, där hjärtats slag är större än 100/min.
Tension Spänning, sträckning.
Trekärlssjuk
Ultraljud Akustiska svängningar med så hög frekvens
(högre än 20 kHz) att de inte uppfattas av det
mänskliga örat.
Referenser
Lindskog, Bengt I,
Medicinsk terminologi.
Stockholm : Nordiska Bokhandelns förlag, 1997.
Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/
1001020/gh