2 2012 - Juridiska Föreningen i Uppsala
2 2012 - Juridiska Föreningen i Uppsala
2 2012 - Juridiska Föreningen i Uppsala
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
12<br />
KRÖNIKA<br />
ten. Det känns som att det saknas<br />
något. Jag håller visserligen med<br />
om att laglotten kan utgöra en inskränkning<br />
i arvslåtarens fria vilja,<br />
samt hans grundlagskyddade rätt<br />
till sin egendom. Men det känns<br />
som att vi lika gärna kan vända på<br />
steken. Det är ganska tydligt att<br />
Thorsells kritik utgår från arvslåtaren<br />
rätt och rättigheter och jag tror<br />
att det finns en risk att man missar<br />
den andra sidan av problemet.<br />
Thorsell anför att familjesituationen<br />
förändrats sedan laglottssystemet<br />
infördes år 1857. Detta<br />
skulle tala emot laglotten då det<br />
inte längre finns något skyddsvärt<br />
i att egendomen stannar i släkten.<br />
Idag finns det nämligen samboende,<br />
särboende, hbt föräldrar<br />
”och till och med barnalstrande<br />
utan att vara en sexuellt överförd<br />
konsekvens av föräldrarnas samliv”.<br />
Ja familjen ser annorlunda ut<br />
idag, det är helt klart. Men spelar<br />
det överhuvudtaget någon roll hur<br />
barnet har kommit till? Oavsett situation<br />
har jag svårt att se hur man<br />
kan göra skillnad på en släkt med<br />
blodsband och en släkt som saknar<br />
detta.<br />
Låt oss vända på exemplet ovan<br />
med fadern som blir misshandlad<br />
av sonen. Vore den omvända situationen<br />
– vilken dessutom borde<br />
vara mer vanlig än den motsatta<br />
– något som skulle rättfärdiga att<br />
bröstarvingen får ut sin laglott?<br />
Thorsell svarar nekande på frågan<br />
och menar att arvet inte lär kompensera<br />
för något lidande. Nej det<br />
är nog sant, pengar<br />
är inte allt, men<br />
jag kan ändå<br />
se någon slags<br />
rättvisa i att<br />
barnet erhåller<br />
egendom i denna<br />
situation. Utan laglotten står han<br />
helt arvslös, vilket innebär att den<br />
misshandlande fadern, avsiktligen<br />
försatt arvingen i denna situation.<br />
I vart fall i ett fattigt hem så tror<br />
jag att laglotten därför skulle kunna<br />
motverka att sonen försätts i en<br />
ännu sämre situation än han var<br />
innan fadern gick bort.<br />
Som nämnts bygger laglottskritiken<br />
till stor del på den grundlagskyddade<br />
rätten att disponera sin<br />
egendom och Thorsell pekar framförallt<br />
på det faktum att laglotten är<br />
absolut i den meningen att arvslåtaren<br />
inte kan kringgå systemet genom<br />
att ge bort sin egendom före<br />
”Familjesituationen<br />
har förändrats sedan<br />
laglottsystemet infördes<br />
1857.”<br />
döden. Han syftar givetvis på bestämmelserna<br />
om förskott på arv<br />
samt det förstärkta laglottskyddet.<br />
Vad gäller den förstnämnda regeln<br />
är den emellertid utan verkan i det<br />
fall att den kvarvarande egendom<br />
inte räcker för att täcka det förtida<br />
arv som försvunnit. Regeln är därmed<br />
ganska svag då arvslåtaren<br />
faktiskt kan ge bort<br />
all sin egendom<br />
utan att behö-<br />
va beakta alla<br />
arvingar. Här<br />
kliver dock det<br />
förstärkta laglottskyddet<br />
in och ger en möjlighet<br />
att återkräva det förtida arv som<br />
satt ärvdabalkens regler ur spel.<br />
Problemet med regeln är att den<br />
endast kan tillämpas då gåvan är<br />
att likställa med ett testamente.<br />
Detta kan ske i två situationer.<br />
(1) När arvslåtaren tror sig avlida<br />
inom kort samt (2) när arvslåtaren<br />
kvarhåller nyttjanderätten till den<br />
egendom han gett bort. Situationerna<br />
karakteriseras således av att<br />
arvlåtaren – i likhet med situationen<br />
vid testamentsgåvan – inte<br />
tvingas avstå någon ekonomisk<br />
prestation. Innan denna situation<br />
uppstår gäller emellertid arvslåtarens<br />
rätt att förfoga över sin egen-