Lärarhandledning till Rättegångsskolan och filmen Rättegången

Lärarhandledning till
Rättegångsskolan och filmen Rättegången

Materialet är producerat av Brottsoffermyndigheten
007, uppdaterat och webbanpassat 0 .
Distribueras endast via www.rattegangsskolan.se
BROTTSOFFERMYNDIGHETEN
Box 470, 901 09 Umeå
090-70 82 00
registrator@brottsoffermyndigheten.se
www.brottsoffermyndigheten.se
www.rattegangsskolan.se

INLEDNING ......................................................................................................... 4
LEKTION 1
Fallbeskrivning ..................................................................................................... 6
Brottsoffers reaktioner ..........................................................................................7
Skuldkänslor och självanklagelser ...................................................................... 8
Förundersökning .................................................................................................. 9
Särskild företrädare för barn ............................................................................... 9
LEKTION 2
Vad är en rättegång? ............................................................................................ 0
Vilka kommer till rättegången? .......................................................................... 0
I domstolen ..........................................................................................................
Stöd och hjälp under rättegången ......................................................................
Rättsskydd ............................................................................................................
Juridisk rådgivning ..............................................................................................
Rättshjälp .............................................................................................................
Skadestånd ...........................................................................................................
Hur ser det ut i rättssalen och var sitter personerna under rättegången? .......
Hur går rättegången till? .....................................................................................
Rättegången börjar .............................................................................................. 4
LEKTION 3
INNEHÅLL
Förhör med målsägande ..................................................................................... 5
Ersättning ............................................................................................................ 6
Övriga förhör ....................................................................................................... 6
Annan bevisning som kan vara aktuell ............................................................. 6
Den misstänktes personliga förhållanden ......................................................... 7
Sammanfattningar .............................................................................................. 7
Rättegången avslutas ........................................................................................... 7
Om dom meddelas direkt ................................................................................... 8
Om dom meddelas vid ett senare tillfälle .......................................................... 8
Vad händer sedan? .............................................................................................. 8
FILMVISNING ................................................................................................... 9

InlednIng
Med hjälp av detta material kan du ge en koncentrerad, informativ och realistisk bild av
hur en svensk rättegång kan gå till!
Materialet vänder sig till dig som möter ungdomar och unga vuxna, men det kan även
fungera för en vuxen publik i utbildningssammanhang. Målgruppen är i första hand
ungdomar 5- 0 år.
Filmen Rättegången, som finns på www.rattegangsskolan.se, är en dramadokumentär som
skildrar ett misshandelsmål i en tingsrätt. Både gärningspersonen och brottsoffret är unga
och historien bjuder vissa spänningsmoment utan att vara spektakulär eller tillrättalagd.
I denna lärarhandledning varvas fakta om rättegången med tips om ytterligare informationskällor
och förslag på diskussionsfrågor. Det första avsnittet handlar om de skuldkänslor
som brottsoffer ofta upplever. Varva gärna fakta och föreläsningar med diskussion. Enklast
är att se avsnitt ur Rättegångsskolan eller filmen parallellt med faktadelarna. Givetvis går
det precis lika bra att först göra en faktagenomgång, se filmen och sedan låta gruppen
diskutera.
Ett bra komplement till undervisningen är att använda det material som finns på www.
rattegangsskolan.se. Rättegångsskolan är en utbildningsprodukt som, för att förstärka och
underlätta lärandet, innehåller animationer, foton, korta filmsekvenser, berättarröst och
texter. Under varje lektionsplanering finns förslag på lämpliga moment. Du väljer själv
om du vill föreläsa om innehållet eller låta eleverna förebereda sig individuellt genom Rättegångsskolan
eller arbeta med materialet i grupp på lektionstid.
Sammantaget ger materialet en god bild av det svenska rättssystemet och det ger också
en generell brottsofferkunskap. Det omfattar tre undervisningspass på 60 – 90 minuter
med följande innehåll:
LEKTION 1, Brottsoffers reaktioner
Att bli utsatt för brott och de känslor detta medför samt förundersökning och vägen fram
till rättegången.
LEKTION 2, Vad är en rättegång?
Första delen av rättegången.
LEKTION 3, Rättegången fortsätter
Avslutning av rättegången samt olika former av ersättning som kan bli aktuell därefter.
Särskilt viktiga är de faktaavsnitt som finns i denna lärarhandledning. Det är även av stor
vikt att du själv i förväg funderar över diskussionsfrågor och problemställningar. I anslutning
till en del av frågorna finns tips och hänvisningar – det är bra om du har möjlighet
att reflektera över dessa före lektionen.
Du känner dina elever och vet bäst hur innehållet, nivån och själva presentationen ska
anpassas till dem. Kanske finns det någon elev som har blivit utsatt för brott och då bör
du tänka igenom situationen särskilt noggrant. Förbered även kontaktuppgifter för de
brottsofferstödjande funktioner som finns på just er ort, t.ex. brottsofferjour och kvinno-
och tjejjour, se länktips nedan för kontaktuppgifter. Om behov finns kanske du även ska
4

överväga att ta hjälp av skolkurator eller skolsköterska i undervisningen om exempelvis
skuldkänslor efter brott.
Om ni vill fördjupa er ytterligare inom området finns möjlighet för gruppen att besöka en
rättegång. Kontakta närmaste tingsrätt för mer information. Kontaktuppgifter hittar du på
webbplatsen Sveriges domstolar, se nedan.
Mer att läsa om rättsväsendet och om utsatthet för brott finns på följande myndigheters
webbplatser:
• Brottsoffermyndigheten, www.brottsoffermyndigheten.se och
www.rattegangsskolan.se
• Brottsförebyggande rådet, www.bra.se och www.brottsrummet.se
• Nationellt centrum för kvinnofrid, www.nck.uu.se
• Polisen, www.polisen.se
• Rättshjälpsmyndigheten, www.rattshjalp.se
• Sveriges domstolar, www.domstol.se
• Åklagarmyndigheten, www.aklagare.se
Många ideella organisationer erbjuder stöd och hjälp till brottsoffer. Läs mer på följande
webbplatser:
• BOJ, Brottsofferjourernas Riksförbund, www.boj.se och www.ungaboj.se
• Bris, Barnens rätt i samhället, www.bris.se och www.barnperspektivet.se
• Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, www.roks.se
• Rädda Barnen, www.rb.se
• SKR, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers riksförbund, www.kvinnojouren.se
Ytterligare information om det svenska rättsväsendet finns förstås i både läroböcker och
andra fackböcker. Kompletterande och aktuell information om brottsofferfrågor finns på
Brottsoffermyndighetens webbplats www.brottsoffermyndigheten.se. Mer anpassad information
om hur en rättegång går till och om rättigheter och möjligheter till hjälp och stöd
för den som utsatts för brott finns på www.rattegangsskolan.se.
Lärarhandledningen är producerad av Brottsoffermyndigheten i samarbete med Juridiska
institutionen vid Umeå universitet och Teknikhuset. Om du har några frågor kring detta
utbildningsmaterial – hör av dig till Kunskapscentrum på Brottsoffermyndigheten på telefon
090-70 8 00 (växel) eller maila till: registrator@brottsoffermyndigheten.se.
Brottsoffermyndigheten, Umeå
oktober 0
5

leKTIOn 1
Brottsoffers reaktioner
Vad är egentligen ett brott och hur vet
man om man blivit utsatt?
Är det OK att någon hotar en till livet i
ett mail eller ....
Är mobbning ett brott?
Har man alltid rätt att säga nej till sex?
Får ens föräldrar bete sig hur som
helst?
Vem skall man vända sig till om man
misstänker att man blivit utsatt?
Vi kan inte svara på alla frågor i den
här broschyren men ge exempel och
tips om vart du kan vända dig. Det finns
många som jobbar med detta, och de
finns där för dig som är ung.
Ett bra sätt för att få eleverna att känna engagemang i detta
ämne är att försöka få dem att själva tänka sig in i rollen
som brottsoffer eller målsägande, som den som utsatts
för brott ofta kallas under rättegången.
6
det är ett
BROTT
bra att veta för dig som är ung
Försök att fånga elevernas uppmärksamhet genom att läsa följande text (hämtad ur skriften
Det är ett brott – bra att veta för dig som är ung) högt:
Fallbeskrivning
du hade precis fått ut fyra hundra kronor från uttagsautomaten när någon tog tag i din jacka
och drog bakåt. den andra killen höll din kompis Kristoffer på avstånd. Allt gick väldigt fort.
när du försökte göra motstånd knuffades du framåt, en spark fl ög mot din mage, en rakt i
ditt ansikte och du kände den heta och kalla blandningen av grus och blod i munnen.
- Om du säger nåt är du död, sa en av dem. det sista du hann se var bokstäver på en jacka,
och du tyckte att du kände igen en av dem som sprang.
- Åååh. dom tog pengarna.
det var höst, första året på gymnasiet och första gången som du skulle ta ut pengar du
hade på kontot, från studiemedlet. ni hade haft så bråttom till bion att du hade fått låna av
Kristoffer, nu skulle du betala tillbaka. Och så hände det här!
- Vi måste ringa polisen.
- Vad kan dom göra? dessutom sa han att…
- Vi måste ringa polisen.
- Jag har inga pengar på mobilen, sa du och spottade blod. det blev blod på jackan också.
- Vi ringer 112, det kostar ingenting. det kändes som en evighet men det kanske hade gått
tio minuter när en polisbil svängde in på torget.
- Vad är det som har hänt? Kan du säga hur de såg ut? Åt vilket håll sprang de?
Poliserna ställde fl era snabba frågor och pratade i telefon med en annan polisbil. Sedan
tittade de lite närmare på dig, det var nog bäst att åka till sjukhuset så fi ck de kolla upp vilka
skador du hade fått. Och så ringde de till din pappa så att han kunde möta er på lasarettet.
I polisbilen satt du mest tyst. det var så overkligt, allting. Men Kristoffer sa att dom hade
hotat dig, att om du sa nåt så skulle du vara död.
- det är också ett brott, sa den ena av poliserna och vände sig bakåt mot dig, det heter
”övergrepp i rättssak”. Om någon i fortsättningen hotar dig så ska du tala om det också för
oss.
efter några dagar skulle det bli förhör. du och Kristoffer fi ck var för sig titta på en del bilder
och båda kunde peka ut den ena av killarna.
Ett annat alternativ är att se på en fi lm som handlar om brottsutsatthet. Brottsofferjourernas
Riksförbund har t.ex. gjort några fi lmer som fi nns på www.ungaboj.se.
Lektion
1

Diskutera vidare kring händelsen i
berättelsen med utgångspunkt i
frågorna nedan:
• Vad för slags brott blev personen utsatt för
i berättelsen?
(Rån, övergrepp i rättssak, misshandel.)
• Är det här vanliga brott?
(Statistik fi nns på Brottsförebyggande rådets
webbplats, www.bra.se)
• Hur tror du att man känner sig som
brottsoffer?
(Varje brottsoffer reagerar på sitt eget, unika sätt,
men vanliga reaktioner är t.ex. att man blir ledsen
eller nedstämd, får sömnsvårigheter, vill hämnas,
känner hat, vill gråta, blir mörkrädd, försöker förtränga
det som hänt, blir tyst och inbunden.)
• Borde offren ha agerat annorlunda?
(Funderingar om att man inte ska röra sig i stadsmiljö
sent på kvällen, att det är dumt att ta ut
en så stor summa kontanter, att man måste vara
uppmärksam på omgivningen etc. – OBS att
denna fråga kan aktualisera ett skuldtänkande
och det är därför viktigt att poängtera att skulden
ska placeras där den hör hemma dvs. hos gärningspersonen.)
Det fi nns förmodligen lika många olika sätt
att reagera på brott som det fi nns människor
– vi reagerar alla olika utifrån vilken person vi
är och vilka erfarenheter vi bär med oss. Diskutera
tillsammans hur ni tror att ni skulle
reagera om ni blev utsatta för brott. Finns det
några funderingar kring detta i klassen? Det
kan vara så att någon av eleverna har personlig
erfarenhet av utsatthet för allvarlig brottslighet
och som lärare är det viktigt att du är beredd
på detta. Det kan vara bra att vara två vuxna i
klassrummet så att det fi nns en beredskap om
lektionsinnehållet väcker starka känslor.
Brottsoffers reaktioner
Att bli utsatt för brott medför ofta en mängd
känslomässiga reaktioner. Även om brottet orsakat
ekonomiska förluster eller fysiska skador
är det nästan alltid de psykiska effekterna av
att med avsikt ha blivit kränkt eller skadad av
en annan person som är svårast att hantera
för offret.
7
En annan insikt är att sexualbrott leder till
allvarligare psykiska reaktioner än våldsbrott,
som i sin tur leder till allvarligare reaktioner än
egendomsbrott. En del egendomsbrott, som att
få sin bil skadad, utlöser kanske mest irritation.
Inbrott i bostaden kan däremot upplevas som
både allvarligt och skrämmande. Vetskapen om
att någon har rotat runt i ens privata tillhörigheter
kan vara plågsam.
Att bli utsatt för ett brott kan leda till allvarliga
konsekvenser men det är viktigt att komma ihåg
att de allra fl esta efter en tid kan lägga händelsen
bakom sig och leva ett helt normalt liv.
Både fysiska och sexuella övergrepp kan liknas
vid inbrott i den egna kroppen. De kräver ofta
bearbetning under lång tid. Känslor av skuld
och skam över det som har hänt är mycket
vanliga, trots att den som utsatts för brott inte
alls har något att skämmas för. Ilska mot gärningspersonen
är också vanlig med både hat-
och hämndkänslor. Det är viktigt att våga ge
uttryck för dessa känslor. Först därefter är det
möjligt att skapa en mer nyanserad bild av vad
som har hänt. Samtidigt visar forskning att det
inte är ovanligt att brottsoffer, för att kunna
handskas med den ångest som allvarliga brott
gett upphov till, använder olika former av försvar,
som förnekande eller bortträngning som
i sig är psykiskt krävande. Att sedan åter börja
minnas det man ”behövt glömma” är också en
krävande process som kan behöva få ta tid.
Varje person reagerar på ett brott utifrån sin
egen livssituation
Ett likartat brott påverkar människor olika beroende
på livssituationen i stort, och beroende på
tidigare upplevelser av kränkningar och våld.
Den som t.ex. blir utsatt för ett andra rån riskerar
en svårare kris än en tidigare inte utsatt
person, i alla fall om den första rånsituationen
inte har bearbetats.
Övergrepp i nära relationer, som grov kvinnofridskränkning
eller sexuella övergrepp som en
förälder utsätter sitt barn för, blir extra allvarliga
av att de kriminella handlingarna ofta upprepas.
Därtill kommer att brotten oftast sker i
det egna hemmet, vilket gör att offret inte har
någon fredad plats, och av en person som offret

i regel är beroende av såväl känslomässigt och
socialt som ekonomiskt. Växlingar mellan våld
och värme i sådana relationer skapar ofta starka
men nedbrytande känslomässiga band.
Risken är också stor att både offer och förövare
minimerar brotten genom att helt enkelt inte
vilja tänka på det som har hänt. Ett annat vanligt
mönster är att förövaren lägger mer och
mer skuld på offret för att ha provocerat fram
övergreppen. För den som utsätts för brott i
en nära relation är det ofta nödvändigt att få
möjlighet till egna tankar i avskildhet från förövaren
för att kunna beskriva övergreppen och
för att förändra sin situation.
Behovet av stöd och hjälp varierar
Behovet av hjälp från omgivningen varierar.
Det är inte enbart juridisk hjälp som behövs
utan många gånger också personligt stöd i någon
form. Man kan då som brottsoffer vända
sig direkt till socialtjänsten i kommunen eller
be polisen förmedla kontakt med någon av de
föreningar som arbetar ideellt med att hjälpa
brottsoffer. Det går också att söka terapeutisk
hjälp inom den allmänna sjukvården eller av
privatpraktiserande terapeuter. Brottsoffer- och
kvinnojourerna kan ofta förmedla sådana kontakter.
Skuldkänslor och självanklagelser
Skuldkänslor och självanklagelser är mycket
vanliga bland brottsoffer. De fl esta människor
lever med en bild av att världen är god, förutsägbar
och trygg, och har en illusion om sin
egen osårbarhet. Att utsättas för brott kan innebära
att den illusionen raseras och att tilliten
till omgivningen och känslan av kontroll över
livet går förlorade. Människor har i regel ett
8
starkt behov av att sätta in oväntade händelser
i ett orsakssammanhang – vi vill få en förklaring
till det som inträffat. Detta i kombination
med behovet att återfå kontrollen över livet,
leder till att många brottsoffer tar på sig hela
eller delar av skulden för det som hänt. Man
förebrår sig t.ex. för att man var för oförsiktig.
Våldtäktsoffer kan anklaga sig för att ha promenerat
på en folktom plats eller för att de litade
på gärningspersonen. Om man lägger ansvaret
för det inträffade på sig själv, kan man förändra
sitt framtida beteende och därmed undvika att
utsättas för brott igen. Sitt eget beteende kan
man styra, men inte andras. På så sätt får man
en känsla av att åter ha kontroll över sitt liv
och tillvaro.
Inte bara brottsoffret tenderar att lägga ansvaret
på sig själv. Många brottsoffer, inte minst
våldtagna kvinnor, upplever att också omgivningen
lägger skulden på dem snarare än på
gärningspersonen. Anledningen till ett sådant
skuldbeläggande är ungefär densamma som
för brottsoffret själv. Genom att lägga skuld
på offret får omgivningen en förklaring till att
det hände just henne. Om hon inte kan anklagas
för att ha gjort något fel, blir slutsatsen att
brottet kunde ha drabbat vem som helst. En sådan
insikt – att brutala och meningslösa saker
kan drabba alla, även oss själva – är svår att ta
till sig. Att lägga ansvaret, helt eller delvis, på
brottsoffret är lugnande eftersom det skingrar
våra egna känslor av sårbarhet och hjälplöshet.
Vi tänker att vi kan undvika att bete oss som
den våldtagna kvinnan och därmed försäkra
oss om att det hemska inte kan drabba oss.
Det är oerhört viktigt att man placerar skulden
där den hör hemma dvs. hos den som begått brottet
– gärningspersonen. Det är aldrig brottsoffrets
fel att ha blivit utsatt för ett brott!
www.rattegangsskolan.se: Under
Konsekvenser av brottsutsatthet fi nns mer
information, fi lmmaterial, introduktion av en
psykolog och berättelser om brottsoffers upplevelser.

Diskutera angående skuldkänslor och
hur det kan komma sig att man kan
känna skuld efter att ha blivit utsatt
för brott:
• Varför tror du att det är vanligt att många
brottsoffer känner skuld trots att hela
skulden ligger hos gärningsmannen?
(Se resonemang ovan!)
• Vilken hjälp finns att få?
(Brottsofferjour, andra ideella organisationer,
kommunens socialtjänst, skolans elevvård, akutvård
via sjukhus, samtalsstöd med kurator eller
psykolog m.m.)
• Finns det några grupper som är speciellt
utsatta, som oftare utsätts för brott än
andra eller är särskilt sårbara?
(Vad är sant och vad är myter och fördomar?
Unga eller gamla, män eller kvinnor? Är barn,
funktionshindrade och invandrare särskilt drabbade
eller mer sårbara?)
• Kan man påverka risken för att utsättas
för brott?
(Hur mycket ska man begränsa sitt liv? Vilka miljöer
är farliga? Varför ska den svaga parten akta
sig – kan man resonera tvärtom på något sätt?)
Läs mer om olika gruppers utsatthet för brott
m.m. på Brottsförebyggande rådets webbplats,
www.bra.se. Se särskilt NTU, nationella trygghetsundersökningar,
som görs årligen. Många
ideella organisationer tar också upp dessa frågor.
Förundersökning
Den som har utsatts för ett brott bör så snart
som möjligt anmäla det till polisen. Man är
inte skyldig att anmäla ett brott, men en polisanmälan
är ofta nödvändig för att brottsoffret
ska kunna tillvarata sina rättigheter.
När polisanmälan kommit in och polis eller
åklagare har anledning att tro att det har begåtts
ett brott så påbörjas den utredning som
kallas förundersökning. Under förundersökningen
håller polisen förhör med den som
är misstänkt för brottet. Oftast förhör polisen
även andra personer som har upplysningar att
lämna. Dessa personer kan vara brottsoffer och
9
vittnen som har sett eller hört något som är
av värde för att klarlägga vad som hänt. När
en förundersökning är avslutad bestämmer
åklagaren om den som är misstänkt för brottet
ska åtalas eller inte. Att åklagaren har åtalat
den som är misstänkt för brottet, innebär att
åklagaren har bedömt att det finns tillräckliga
bevis för att tingrätten ska kunna döma den
som är misstänkt. När åklagaren väcker åtal
skickas en stämningsansökan till tingsrätten.
I stämningsansökan har åklagaren kortfattat beskrivit
den händelse som åklagaren anser utgör
ett brott och angett vilket eller vilka brott åklagaren
anser att den misstänkte ska dömas för.
Mer information om förundersökningen och
polisens och åklagarens uppgifter och roller
finns att läsa på Polisens och Åklagarmyndighetens
hemsidor, www.polisen.se och www.
aklagare.se.
Särskild företrädare för barn
Om en vårdnadshavare (oftast barnets förälder)
misstänks för brott mot sitt barn kan barnet få
en särskild företrädare. Detsamma gäller om
den som är misstänkt för brottet står i ett nära
förhållande till vårdnadshavaren. Företrädaren
ska hjälpa barnet under förundersökningen
och rättegången. Han eller hon är advokat och
ska vara särskilt lämplig för sådana uppdrag.
Den särskilda företrädaren får betalt av staten
och kostar ingenting för barnet. Åklagaren
ansöker hos domstolen om en särskild företrädare
för barn.
Om du vill veta mer om målsägandebiträde eller
särskild företrädare för barn finns ytterligare
information på Polisens och Åklagarmyndighetens
webbplatser och webbplatsen Sveriges
domstolar, www.polisen.se, www.aklagare.se
och www.domstol.se. Du kan också kontakta
lokal polis, åklagare eller domstol.

leKTIOn 2
Vad är en rättegång?
För många av oss grundas synen på rättssystemet utifrån information som kommit till
oss via TV, tidningar, radio och Internet. En vanlig föreställning är att rättegångarna här i
Sverige till stor del liknar de amerikanska rättegångarna som visas på film och TV.
Diskutera:
• Vad vet eleverna om det svenska rättssystemet?
• Hur har de fått denna kunskap?
• Ger rättegångsscener i filmer en sann bild av något rättssystem?
• Vad känner eleverna inför att själva, om de vore brottsoffer,
bli kallade till rättegång?
• Varför har vi domstolar?
Läs mer om det svenska rättssystemet och dess organisation på webbplatsen Sveriges
domstolar, www.domstol.se
Vad är en rättegång?
En rättegång är ett sammanträde i en domstol, exempelvis i tingsrätten, och det kan också
kallas för huvudförhandling. Det är nu som tingsrätten ska bestämma sig för om det finns
tillräckliga bevis för att den som är misstänkt för brottet också ska kunna dömas för det. När
tingsrätten avgör detta kallas det att tingsrätten prövar åtalet. Om tingsrätten bestämmer sig
för att den som är misstänkt också är skyldig till brottet så ska tingsrätten också bestämma
vilket straff den skyldige ska få. Rättegången är muntlig och det innebär att olika personer
kallas till tingsrätten för att berätta om den händelse som åtalet handlar om.
www.rattegangsskolan.se: Under Före rättegången finns ett avsnitt som heter
Vad är en rättegång? som ger grundläggande information.
Vilka kommer till rättegången?
Den som har drabbats av brottet som åtalet handlar om kallas för målsägande. Som målsägande
kallas man till tingsrätten för att domstolen behöver målsägandens version samt
svar på frågor angående det som den drabbade anser har hänt.
Vid huvudförhandlingen deltar oftast fyra domare. En av dessa är ordförande och hon eller han
är juristdomare och anställd på tingsrätten. Ordförandens huvuduppgifter under rättegången
är bl.a. att leda huvudförhandlingen och hålla ordning i rättssalen. De andra tre domarna är
nämndemän och har inte juristutbildning. Nämndemännen har oftast en passiv roll under
huvudförhandlingen, men de deltar aktivt på samma sätt som juristdomaren när tingsrätten
ska bestämma sig för hur åklagarens åtal ska bedömas. Det händer i enklare mål att det bara
behövs en domare och då måste det vara juristdomaren. Det finns också en protokollförare
i rättssalen som antecknar vad som händer under rättegången. Protokollföraren är anställd
vid tingsrätten och är antingen jurist eller någon från tingsrättens kansli.
Det behövs fler personer än bara domare när tingsrätten ska hålla huvudförhandling.
0
Lektion
2

Åklagaren är med och föreslår att tingsrätten
ska döma den misstänkte för det brott som
åklagaren anser att den misstänkte gjort sig
skyldig till. Åklagarens uppgift är också att beskriva
brottet för tingsrätten och att presentera
bevis.
Den som är misstänkt för brottet kallas under
huvudförhandlingen för den tilltalade. Den tilltalade
kan ha en person som hjälper honom
eller henne att föra fram sin version av det som
har inträffat. Denna person kallas försvarare.
Försvararen är oftast en advokat, men långt
ifrån alla tilltalade har en försvarare.
Det kan också finnas andra personer som är
med vid huvudförhandlingen och hjälper tingsrätten
att förstå vad som har hänt. Ofta finns
vittnen som sett eller hört händelsen. Ibland
håller tingsrätten också förhör med sakkunniga
personer, dvs. personer som ska berätta
för tingsrätten om det hon eller han är expert
på. Det kan t.ex. vara en läkare som uttalar sig
om vad som kan vara orsaken till olika skador
på brottsoffret. Den information som de
sakkunniga personerna ger ska också hjälpa
tingsrätten att fatta ett beslut. Det händer också
att en eller flera tolkar finns med under rättegången.
www.rattegangsskolan.se: I kapitlet
Under rättegången finns ett avsnitt som heter
Vem sitter var i rättssalen? Animationen visar
och förklarar på ett tydligt sätt vilka de olika
aktörerna är och var de sitter.
Diskutera vidare med utgångspunkt i
ovanstående fakta:
• Vad är en rättegång?
• Var hålls rättegången?
• Var ligger närmaste tingsrätt respektive
hovrätt?
I domstolen
Huvudförhandlingen är i regel offentlig. Det
innebär att vem som helst får komma in i rättssalen
och lyssna. Det finns undantag då tingsrätten
kan besluta att rättegången, eller delar
av den, inte ska vara offentlig. Detta kallas att
rättegången sker bakom stängda dörrar och
innebär att inga åhörare får vara närvarande
i rättssalen. För att tingsrätten ska kunna besluta
om stängda dörrar krävs en risk för att
sekretessbelagda uppgifter kommer upp under
rättegången eller att rättegången gäller särskilt
känsliga brott, t.ex. sexualbrott. Om den som
ska förhöras är under 5 år ska tingsrätten
besluta om stängda dörrar. Om målsägande
tycker att det känns svårt att möta gärningspersonen
eller om det finns någon annan person
som känns jobbig att möta i eller utanför rättssalen
kan målsägande kontakta tingsrätten och
berätta det. Tingsrätten kan då besluta att den
tilltalade eller den åhörare, som målsägande
inte vill möta, inte får vara i rättssalen under
målsägandeförhöret.
Det finns ofta ett särskilt väntrum för att brottsoffer
och vittnen ska slippa sitta och vänta tillsammans
med den tilltalade och dessa rum
kallas ofta vittnesstödsrum. På alla tingsrätter
finns också personer som fungerar som
vittnesstöd. De är inte anställda på tingsrätten
utan ställer upp ideellt på sin fritid som stöd
och hjälp för brottsoffer och vittnen före och efter
rättegången. I väntan på att rättegången ska
börja kan det vara skönt att ha någon att prata
med. Den person som arbetar som vittnesstöd
har gått en kortare utbildning och skrivit på ett
moraliskt bindande tystnadslöfte. Vittnesstödspersonen
svarar gärna på frågor men får inte
diskutera den enskilda rättegången.
www.rattegangsskolan.se: Titta gärna
på kapitlet Före rättegången och avsnittet
Rundvandring i domstolen. I kapitlet Under
rättegången finns ett avsnitt som heter Viktiga
principer. Där finns information om t.ex.
offentlighetsprincipen.

Diskutera kring ovanstående fakta:
• Vilka olika saker tror du brottsoffer
oroar sig för inför rättegången?
(Det är oerhört individuellt, men vanliga farhågor
är att man är rädd att inte bli trodd, att inte förstå
de juridiska termerna, att inte veta när man ska
prata eller att inte våga säga någonting, att möta
den tilltalade i väntrummet eller att hamna nära
den tilltalades vänner, att man ska börja gråta
eller svimma etc.)
• Om du var målsägande eller vittne, vad
tror du att ett vittnesstöd skulle kunna
hjälpa till med?
• Vad tror du att brottsoffer vill veta inför
rättegången?
• Hur kan man förbereda sig?
(Besöka domstolen, kontakta någon ideell stödorganisation,
söka information i böcker och broschyrer
eller på Internet m.m.)
• Vem skulle du vilja ha med dig till
tingsrätten?
(En jämnårig eller en vuxen? En god vän eller en
neutral stödperson? En förälder eller en juridiskt
kunnig person?)
Stöd och hjälp under rättegången
Det är viktigt att veta att målsäganden inte heller
behöver vara ensam under rättegången. Det
finns möjlighet att ta hjälp av en stödperson.
En stödperson kan vara någon från en ideell
förening exempelvis brottsoffer- eller kvinnojour.
Det kan också vara en tjänsteman från
socialtjänsten, en vän eller en släkting. Stödpersonen
kan fungera som en trygghet och
minska nervositeten i en främmande situation.
Det kan också vara mycket värdefullt att ha någon
att diskutera med före, under och efter
rättegången. Det kan även upplevas som en
trygghet att ha en stödperson att sitta tillsammans
med under själva rättegången. Stödpersonen
får inte yttra sig och säga saker under
rättegången, exempelvis till rättens ordförande,
utan ska bara finnas där för att ge stöd.
Brottsoffret kan ha rätt till en särskild företrädare
för barn eller ett målsägandebiträde, se
lektion
Rättsskydd
I de flesta hemförsäkringar ingår ett så kallat
rättsskydd. Det innebär att försäkringen kan
ersätta kostnader för ombud m.m. i samband
med en tvist om ett skadestånd. Ofta innehåller
försäkringsvillkoren en regel om att man som
självrisk får betala en viss del av kostnaderna.
Man ska i första hand vända sig till sitt försäkringsbolag
om man behöver hjälp med sådana
kostnader. Om man inte har rättsskydd kan
man ansöka om rättshjälp.
Juridisk rådgivning
I alla typer av mål kan man få juridisk rådgivning
enligt rättshjälpslagen. Det kan gälla
t.ex. skadeståndstalan som polis och åklagare
inte hjälper till med eller förhandlingar med
försäkringsbolag. Man kan vända sig till en
advokatbyrå som lämnar rådgivning enligt
rättshjälpslagen, se Sveriges Advokatsamfunds
webbplats, www.advokatsamfundet.se. Rådgivning
får lämnas under högst två timmar mot
en fast avgift. Avgiften är ca 500 kr per timme
( 0 ). Om personen är under 8 år och de ekonomiska
förhållandena ger anledning till det
får avgiften sättas ner till noll. Är man vuxen
och har små inkomster kan den minskas till
hälften.
Rättshjälp
Om ärendet inte går att klara av inom en timmes
rådgivning kan man efter behovsprövning
få rättshjälp. Om rättshjälp beviljas, betalar staten
en del av kostnaderna för juridiskt biträde.
Man kan också få hjälp med kostnader för bevisning,
resor, uppehälle och andra utgifter.
Rättshjälpen bygger på att man själv ska bidra
till kostnaderna i den mån man har råd. Man
får därför betala en avgift, som fastställs med
ledning av bl.a. vilka inkomster man har. Hur
det går till att söka rättshjälp kan en advokat
eller domstolen upplysa om. Även Rättshjälpsmyndigheten
i Sundsvall kan lämna information.
Mer information finns på Rättshjälpsmyndighetens
webbplats, www.rattshjalp.se.

www.rattegangsskolan.se: I slutet
av avsnittet Stöd för dig i kapitlet Före rätte-
gången finns information om olika former
av stöd för brottsoffer som t.ex. målsägandebiträde,
rättshjälp m.m. Där hittar du också
brottsoffers egna berättelser om erfarenheter
av stöd.
Skadestånd
Ibland handlar rättegången om mer än att bestämma
om den som är misstänkt för brottet
kan dömas för det – den kan också handla om
skadestånd. Den som döms för ett brott är i
princip skyldig att betala ersättning för de skador
som brottet orsakar och den ersättningen
kallas för skadestånd. Om ett brottsoffer kräver
skadestånd av den tilltalade prövas det oftast
i samband med själva huvudförhandlingen.
Åklagaren är nästan alltid skyldig att innan rättegången
hjälpa en målsägande att bestämma
sina skadeståndsanspråk. Normalt är åklagaren
också skyldig att hjälpa målsäganden att
framföra kravet på skadestånd i rättegången
om målsäganden vill det.
www.rattegangsskolan.se: I kapitlet
Efter rättegången finns ett avsnitt som heter
Ersättning. Det handlar om olika former av
ekonomisk ersättning som försäkring, skadestånd
och brottsskadeersättning.
Diskutera följande::
• Vilka olika saker tror du man kan få ska-
destånd för?
(Några exempel på poster: Kostnader, t.ex. taxiresa,
egenvårdsavgifter, förstörda kläder. Inkomstförlust
om man varit förhindrad att arbeta. Sveda
och värk som är ersättning för den akuta sjukdomstiden.
Lyte och men som är ersättning om
permanent skada uppstår. Kränkningsersättning
för den kränkning brottet ger upphov till.)
• Går det att värdera lidande i kronor på ett
rättvist sätt?
• Hur vet man vilka belopp som är rimliga
att begära i skadestånd för olika brott?
(Genom att titta i Brottsoffermyndighetens referatsamling,
som finns på www.brottsoffermyndigheten.
se, ringa till Brottsoffermyndighetens servicetelefon
090-70 82 00 eller tala med sin åklagare eller sitt
målsägandebiträde.)
• Hur stort tror ni att skadeståndet är för
t.ex. en misshandel med ett knytnävsslag,
rån under vapenhot, mordförsök, våld-
täkt – och tycker ni att det är rimligt eller
för mycket eller för lite?
(Misshandel med ett knytnävsslag – 5 000
kr, rån under vapenhot 10 000, mordförsök
100 000 kr och våldtäkt 75 000 kr. Alla belopp är
ungefärliga och omständigheter i ärendet kan göra
att beloppen höjs.)
Mer information om skadestånd, försäkringsskydd
och brottsskadeersättning finns på www.
brottsoffermyndigheten.se.
Hur ser det ut i rättssalen och var sitter
personerna under rättegången?
Längst fram i rättssalen sitter juristdomaren,
nämndemännen och protokollföraren. De sitter
på plats när deltagarna kommer in i salen.
Juristdomaren sitter i mitten. Till vänster snett
nedanför tingsrättens ledamöter kommer målsägande,
åklagaren och eventuellt målsägandebiträde
och stödperson att sitta. Till höger i
salen sitter den tilltalade och försvararen.
www.rattegangsskolan.se: Om ni inte
redan tittat på kapitlet Under rättegången där
det finns ett avsnitt som heter Vem sitter var i
rättssalen?, kan ni göra det nu. Animationen
visar och förklarar på ett tydligt sätt vilka de
olika aktörerna är och var de sitter.
Hur går rättegången till?
Innan rättegången börjar finns möjlighet att
vänta i tingsrättens väntrum, eller i det som
ofta kallas vittnesstödsrum. Ofta finns det
uppropslistor uppsatta på en av tingsrättens
anslagstavlor och där finns information om

i vilken sal rättegången ska hållas. När målet
ropas upp hörs:
”Tingsrätten håller huvudförhandling i mål
B… (här säger man målets nummer) mellan
åklagaren och NN. Parter och vittnen kallas
till tingssal X”.
Oftast finns flera rättssalar i tingsrätten. När
målet ropas upp ges alltså också besked om
vilken rättssal deltagarna ska gå till. Domaren
som är ordförande kontrollerar att alla som
ska vara med i rättegången också har kommit
dit. Om någon person inte kommer kanske
huvudförhandlingen måste ställas in. Det finns
då ändå rätt till ersättning för resor, förlorad
arbetsinkomst osv.
Efter uppropet får de personer som är kallade
som vittnen gå ut och sitta och vänta utanför
salen. När det är dags för ett vittne att berätta
vad hon eller han sett eller hört så ropas namnet
upp i högtalaren när de ska gå in igen. Ordföranden
ber vittnena att gå ut och frågar om
det finns något hinder mot att börja huvudförhandlingen,
t.ex. jäv. Jäv betyder att det finns
risk för att åklagaren eller någon av domarna
kan vara partisk, t.ex. att någon är släkt med
någon av parterna. Oftast finns inget hinder
mot huvudförhandling och rättegången kan
börja.
Rättegången börjar
Rättegången börjar med att domaren ger ordet
till åklagaren. Åklagaren läser upp den stämningsansökan
som hon eller han har skickat
4
till tingsrätten och yrkar (begär) att tingsrätten
ska döma den tilltalade för det brott som
åklagaren menar att den tilltalade är skyldig
till. Om målsägande har begärt skadestånd
berättar åklagaren, eller ett eventuellt målsägandebiträde
vilket skadestånd som begärs.
När åklagarens och målsägandens yrkanden
är framförda frågar domaren om den tilltalade
erkänner eller förnekar brottet. Om målsäganden
begär skadestånd får den tilltalade också
frågan om hon eller han medger eller bestrider
skadeståndsansvar, dvs. går med på att betala
skadeståndet eller inte. Domaren frågar sedan
om den tilltalade har invändningar mot det
belopp målsäganden har begärt i skadestånd.
Efter detta gör åklagaren sin sakframställan.
Åklagaren nämner samtidigt vilka bevis som
hon eller han anser finns för att den tilltalade
har begått brottet. Ibland händer det att åklagaren
läser upp skriftliga bevis, t.ex. läkarintyg,
under sin sakframställan. Därefter brukar den
tilltalades försvarare få tillfälle att göra tillägg
eller förändringar till åklagarens uppgifter.
www.rattegangsskolan.se: I kapitlet
Under rättegången finns ett helt avsnitt som
heter Hur går rättegången till? Se t.ex. Inledning
och Parternas presentation av målet.
FILM
RÄTTEGÅNGEN
Om man vill dela upp filmvisningen
passar det bra att avsluta Lektion
med att se den första delen av filmen Rättegången,
cirka minuter.

LEKTION 3
Rättegången fortsätter
Nu har rättegångens första del klarats av och det är dags för den del där man ska gå igenom
bevisningen. Först hålls förhöret med målsäganden. Det kan vara bra att fräscha upp minnet
och snabbt gå igenom vilka deltagarna i rättssalen är och var de sitter. Sammanfatta
också kort vad som har hänt hittills i rättegången.
Förhör med målsägande
Nästa steg i rättegången är förhöret med målsäganden. Målsäganden behöver inte sätta sig
i vittnesbåset utan sitter kvar på sin plats bredvid åklagaren. Domaren säger att förhöret är
begärt av åklagaren och lämnar på så sätt över ordet. Åklagaren kommer troligen be målsäganden
att berätta med egna ord om vad som hänt. Därefter är det dags för åklagarens
frågor till målsäganden. Syftet med åklagarens frågor är framför allt att göra den brottsliga
handlingen så tydlig som möjligt. När åklagaren har ställt sina frågor avslutar hon eller
han med att säga ”Tack, då har jag inga fler frågor”, eller något liknande.
Efter detta lämnar rättens ordförande över ordet till den tilltalades försvarare eller den
tilltalade som nu ställer sina frågor till målsäganden. Försvararens frågor påminner om
åklagarens, men försvararens frågor har ett annat syfte. Försvararens roll är att tillvarata den
tilltalades intressen och ifrågasätta om något brott begåtts eller försöka mildra bedömningen
av brottet. Detta kan göra att det upplevs som att målsäganden blir extra granskad och det
kan komma frågor om sådant som målsäganden redan har berättat om. När försvararen
är klar med sina frågor, avslutar också hon eller han med att säga ”Inga fler frågor”, eller
något liknande. När försvararen har haft sitt förhör med målsäganden kan tingsrättens
ordförande eller någon annan av domarna ställa kompletterande frågor om det är något
de undrar över.
Även målsägandebiträdet kan ställa frågor och det händer också att åklagaren vill ställa några
kompletterande frågor. Rättens ordförande förklarar sedan förhöret avslutat. Förhöret med
målsäganden kan vara ingående och detaljerat. Detta är ofta nödvändigt för att åklagaren
ska kunna bevisa brott. Det kan kännas obehagligt att få sina upplevelser ifrågasatta. Den
tilltalade har rätt att försvara sig, bl.a. genom att ställa frågor till målsägande och vittnen.
Den tilltalade har också rätt att ställa frågor som ifrågasätter t.ex. hur någon kan vara säker
på sin sak eller hur man kan ha sett det man säger sig ha sett. Det är mycket viktigt att
målsägande har kunskap om sina rättigheter. Ordföranden har en skyldighet att se till att
åklagaren, försvararen eller målsägandebiträdet inte ställer frågor som inte har med brottet
att göra.
5
Lektion
3

ersättning för kostnader i samband med
rättegången
När ordföranden förklarat förhöret med målsägande
avslutat kan det hända att ordföranden
frågar om eventuell ersättning. Vanligtvis tas
dock ersättningsfrågan upp i slutet av rättegången.
Ersättning kan exempelvis lämnas om
man har förlorat inkomst eller behövt åka buss
till tingsrätten. Kanske har barnpassning varit
aktuell. Domstolen kan då besluta att ge målsägande
ersättning för förlorad arbetsinkomst,
för resor samt för barnpassning. Även ersättning
för eventuella kostnader för uppehälle,
t.ex. matkostnader om målsägande bor långt
från tingsrätten kan bli aktuell. När tingsrätten
beslutat om ersättning får målsägande gå
fram till protokollföraren och ta emot ett papper.
Det lämnas sedan i tingsrättens kassa och
pengar för utläggen betalas ut direkt. Vid vissa
domstolar sköter receptionen både beslut och
utbetalning av ersättning
Övriga förhör
När målsäganden har hörts och svarat på frågorna,
är det dags att förhöra den tilltalade.
Det förhöret följer, i stort sett, samma ordning
som tidigare förhör. Det som är annorlunda är
att ordföranden inleder förhöret och ber den
tilltalade att berätta sin version. Ordföranden
kan också ställa några frågor innan hon eller
han lämnar över ordet till åklagaren. Åklagaren
ställer sina frågor till den tilltalade och sedan
fortsätter försvararen.
När förhöret med den tilltalade är färdigt är
det dags för eventuella vittnesförhör. Ett vittne
i taget ropas in i rättssalen och får svara på
frågor. Vittnet ska gå fram till vittnesplatsen
framför tingsrättens ordförande. Ordföranden
kontrollerar först om vittnet är nära släkt med
någon av parterna i målet. Om vittnet t.ex. är
barn till den tilltalade är vittnet inte skyldigt att
vittna. Nära släktingar till den tilltalade som
väljer att vittna, får inte avlägga vittnesed. De
flesta vittnen är dock både skyldiga att vittna
och avlägga vittnesed. Rättens ordförande läser
upp vittneseden och vittnet ska då säga efter
ordföranden. Vittneseden lyder:
”Jag (och här säger vittnet sitt namn) lovar och
försäkrar på heder och samvete, att jag skall
säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga
eller förändra”.
6
Efter att vittnet avlagt ed får hon eller han sätta
sig. Ordföranden berättar för vittnet hur viktigt
det är att vittnet talar sanning och verkligen
berättar vad hon eller han vet. När vittnen talar
under ed betyder det att om de ljuger så kan de
straffas för ett brott som heter mened. I regel
är det åklagaren som har begärt att vittnet ska
förhöras och då är det åklagaren som börjar
förhöret. Om förhöret är begärt av den tilltalade
börjar försvararen att fråga vittnet.
Annan bevisning som kan vara aktuell
Förhör med sakkunniga personer hålls normalt
efter vittnesförhören, men en annan ordningsföljd
kan också förekomma. Samma sak gäller
eventuell skriftlig bevisning, t.ex. läkarintyg,
kontoutdrag eller brev. Ibland går man igenom
den under sakframställan, ibland sker det efter
vittnesförhören.
www.rattegangsskolan.se: Om ni delat
upp filmvisningen passar det bra att se den
andra delen från min till min.
Diskutera följande
• Varför skall målsäganden berätta sin
version först?
(För att målsäganden inte ska påverkas av vittnen
eller den tilltalade. Det är målsäganden som
påstår att något hänt och därför är det rimligt att
den tilltalade får klart för sig vad målsäganden
anser har hänt.)
• I vilka fall får målsäganden ett eget
biträde?
(Främst vid sexualbrott och våld i nära relationer
men även vid annan brottslighet om det finns särskilda
behov. Ett målsägandebiträde kan utses så
snart förundersökningen har inletts. Läs mer på
www.brottsoffermyndigheten.se eller www.domstol.
se.)
• Vilken annan bevisning förutom förhör
med målsägande känner du till?
(Vittnesbevisning, skriftlig bevisning t.ex. utdrag
ur mail- eller telefonlistor, sms och brev, sakkunnigbevisning
t.ex. att en läkare berättar om vad
som framkommit vid en läkarundersökning.)

• Varför har gärningspersonen en försvars-
advokat?
(Varje person som är misstänkt för allvarligare
brott har rätt till bästa möjliga försvar. En försvarsadvokat
hjälper den misstänkte att se till att
alla omständigheter och bevis som talar till den
misstänktes förmån kommer fram.)
• Vad känner du inför att själv bli kallad
som vittne till en rättegång?
• Varför skulle det kunna vara svårt att
vittna?
(Nervositet, oro att inte komma ihåg, svårt att
vittna mot någon man känner eller är rädd för,
kanske rädd för att bli hotad.)
• Vad kan hända om ett vittne ljuger?
(Personen kan dömas för mened vilket är ett allvarligt
brott som normalt sett leder till fängelsestraff.)
www.rattegangsskolan.se: I kapitlet
Under rättegången finns avsnittet Hur går
rättegången till? De ovan beskrivna förhören
förklaras under Bevisupptagning.
den misstänktes personliga
förhållanden
När all bevisning är framförd, fortsätter rättegången
med det som kallas personalia. Det
innebär en genomgång av den tilltalades personliga
förhållanden. Detta görs för att tingsrätten
ska få ett underlag för att bestämma vilket
straff den tilltalade ska ha om hon eller han
döms för brottet. En av tingsrättens ledamöter
berättar vad man vet om den tilltalades bakgrund,
exempelvis i vilken skola hon eller han
har gått eller vilket arbete hon eller han har.
Även familje- och boendeförhållanden m.m.
tas upp. Ibland kan särskilda undersökningar
av den tilltalade och dennes förhållanden ha
gjorts, t.ex. personutredning eller rättspsykiatrisk
undersökning. Den tilltalade får sedan
berätta om sina inkomster och skulder. Den
tilltalades ekonomiska situation är av betydelse
om tingsrätten kommer fram till att den tilltalade
ska dömas att betala böter. Ibland händer
det att den tilltalades föräldrar eller andra, som
känner henne eller honom väl, är i rättssalen.
Dessa personer kan ibland också få berätta vad
de känner till om den tilltalades personliga förhållanden.
7
Sammanfattningar
Nu är det dags för åklagaren att sammanfatta
vad hon eller han anser har kommit fram under
rättegången. Detta kallas för slutanförande
eller plädering. Åklagaren är skyldig att gå igenom
vad den tilltalade är åtalad för, att sammanfatta
och uttala sig om vad som kommit
fram genom bevisningen. Åklagaren ska också
föreslå lämpligt straff om tingsrätten kommer
fram till att den tilltalade är skyldig och ska
dömas för brottet.
Om målsägande är part i målet, dvs. har krävt
skadestånd eller har biträtt åtalet, har målsägande
eller målsägandebiträdet därefter rätt
att framföra avslutande synpunkter.
Slutligen gör försvararen sin sammanfattning.
Den liknar den åklagaren gör, men sker naturligtvis
utifrån den tilltalades synvinkel. När
försvararens sammanfattning är klar frågar
ordförande den misstänkte om hon eller han
har något att tillägga.
Det sista som händer innan rättegången avslutas
är att försvararen och eventuellt målsägandebiträde
begär ersättning för sina uppdrag.
I de allra flesta fall bestäms försvararens och
målsägandebiträdets arvode utifrån en standardiserad
taxa.
Rättegången avslutas
När ordföranden förklarar att huvudförhandlingen
är avslutad är rättegången klar. Därefter
talar ordföranden om när domen kommer att
meddelas. Domen meddelas antingen redan
efter en kort stund eller vid ett senare tillfälle.
Oavsett vilket det blir, håller tingsrätten alltid
överläggning innan dom meddelas. En över-

läggning innebär att domarna går igenom allt
som kommit fram under huvudförhandlingen
och bestämmer sig för hur de ska döma.
Om dom meddelas direkt
Om tingsrätten ska meddela domen direkt säger
ordföranden att tingsrätten först ska hålla
enskild överläggning. Nu får inte någon annan
än domarna och den som skrivit protokoll under
huvudförhandlingen vara med. Det innebär
att samtliga deltagare i rättegången och
eventuella åhörare måste gå ut ur rättssalen.
Precis som före rättegången finns möjlighet
att vänta i väntrummet eller eventuellt vittnesstödsrum.
När domarna är färdiga med överläggningen
ropas det upp i högtalarna att ”tingsrätten meddelar
dom i målet mellan åklagaren och NN”.
Domen meddelas genom att ordföranden talar
om vilket domslut tingsrätten har kommit
fram till, dvs. om de har kommit fram till att
den tilltalade ska dömas för brott eller inte. Om
tingsrätten dömer den tilltalade för brott talar
ordföranden också om vilket straff tingsrätten
har bestämt. På samma sätt talar ordföranden
om hur tingsrätten har bestämt om eventuellt
skadestånd som målsägande har begärt.
Ordföranden gör sedan en sammanfattning av
vad tingsrätten har enats om under överläggningen,
t.ex. hur de har kommit fram till att
den tilltalade kan dömas för brottet och hur de
har tänkt då de bestämde straffet. Avslutningsvis
berättar tingsrättens ordförande hur man
överklagar domen. Nu är domen meddelad och
det är dags för samtliga att lämna rättssalen.
Om dom meddelas vid ett senare tillfälle
Om tingsrätten har bestämt sig för att meddela
domen senare, berättar ordföranden när det
kommer att ske och hur man kan få veta vad
domen innehåller. Normalt meddelas domen
inom en eller två veckor och det brukar gå bra
att ringa till tingsrättens kansli för att få reda
på vilken dom tingsrätten kom fram till.
Oavsett hur domen meddelas kommer en
skriftlig dom att författas av de domare som
har dömt i målet.
8
Vad händer sedan?
Efter att domen är meddelad har parterna tre
veckor på sig att överklaga domen. Om något
överklagande inte sker är domen definitiv. Det
innebär bl.a. att eventuella åtgärder för att kräva
betalning av den dömde för utdömt skadestånd
kan börja. Om domstolen har dömt ut skadestånd
till målsäganden får denne tillsammans
med den skriftliga domen också information
från Brottsoffermyndigheten. Av denna information
framgår hur målsäganden ska gå till
väga för att kräva ut skadeståndet av den dömde.
Informationen innehåller även uppgifter
om vilka övriga möjligheter som finns att få ersättning.
I de fall där den dömde inte kan betala
skadeståndet finns fortfarande möjlighet att få
ersättning. I första hand kan målsäganden ansöka
om ersättning via sitt försäkringsbolag. I
de fall där försäkringsersättning inte betalas ut
kan målsäganden gå vidare genom att ansöka
om ersättning, i form av statlig brottsskadeersättning,
via Brottsoffermyndigheten.
Om domen överklagas blir det ytterligare en
rättegång, denna gång i hovrätten. Troligen
kommer målsägande även denna gång att få en
kallelse till rättegången för att berätta om sina
upplevelser. Rättegången i hovrätten liknar i
mångt och mycket rättegången i tingsrätten.
De skillnader som finns beror på att målet redan
är prövat en gång. Det är vanligt att vissa
vittnen inte hörs igen utan att hovrätten i stället
lyssnar på bandinspelningen av förhöret i
tingsrätten.
www.rattegangsskolan.se: I kapitlet
Under rättegången, i avsnittet Hur går rättegången
till? beskrivs den sista delen av rättegången
under Avslutning.

FILM
RÄTTEGÅNGEN
FIlMVISnIng
Filmen Rättegången, som finns på www.rattegangsskolan.se,
är en 4 minuter lång dramadokumentär
som skildrar ett misshandelsmål
i en tingsrätt. Både gärningspersonen och
brottsoffret är unga och historien bjuder vissa
spänningsmoment utan att vara spektakulär
eller tillrättalagd.
Det går bra att se hela filmen samtidigt, förslagsvis
under Lektion och därefter diskutera
eller att välja ut de delar som passar till
lektionsinnehållet, under Lektion och . Här
följer förslag på några frågeställningar att ta
upp.
FILM
RÄTTEGÅNGEN
Diskussionsfrågor i anslutning till
filmen Rättegången
Vilka svåra ord hann du uppfatta och
reagera på?
(På Brottsoffermyndighetens webbplats, www.
brottsoffermyndigheten.se och på Sveriges domstolar,
www.domstol.se hittar du juridiska ordförklaringar.)
FILM
RÄTTEGÅNGEN
Vilka funktioner fyller ett målsägande
biträde?
(Målsägandebiträdet ska ta tillvara målsägandens
intressen i målet och lämna stöd och hjälp till honom
eller henne. Målsägandebiträdet ska också hjälpa
målsäganden att föra talan om enskilt anspråk,
skadestånd, om det inte görs av åklagaren.)
FILM
RÄTTEGÅNGEN
Hur behandlades målsäganden?
(De flesta målsägande upplever rättegången
som mycket påfrestande även om man blir relativt
väl behandlad.)
FILM
RÄTTEGÅNGEN
Hur skilde sig åklagarens och försvara-
rens frågor åt? Varför skilde de sig åt?
(Vanligtvis brukar åklagarens frågor vara raka och
öppna. Försvarsadvokatens frågor kan däremot vara
9
något mer ifrågasättande eftersom han eller hon ska
ta till vara den tilltalades intressen.)
FILM
RÄTTEGÅNGEN
FILM
RÄTTEGÅNGEN
FILM
RÄTTEGÅNGEN
Vad var skillnaden mellan förhöret med
den tilltalade jämfört med förhöre med
målsägande?
Hur verkade vittnet uppleva situationen?
Tycker du att det verkar vara svårt att
vara domare och i så fall – varför är det
svårt?
(Det kan vara svårt att veta vem som ljuger om den
tilltalade och målsäganden berättar olika historier.
Domsluten kan få långtgående konsekvenser för de
berörda.)
FILM
RÄTTEGÅNGEN
Hur tror du att domstolen kommer att
döma i målet?
(Frias eller döms gärningsmannen?)
FILM
RÄTTEGÅNGEN
FILM
RÄTTEGÅNGEN
FILM
RÄTTEGÅNGEN
Hur tror du att det känns för brotts-
offret efter rättegången? För den tillta-
lade?
Om du tänker dig in i brottsoffrets roll
– försök att beskriva dina känslor om
den tilltalade döms respektive frias.
Var rättegången i filmen som du
trodde? Om inte, vad var annorlunda?