BinBip nr 5 - 2011 - Svebio

EU har röstat ”ja” till svenska ansökningar om att fortsättningsvis 

få importera etanol för bearbetning under tullkontroll till biobränsle. 

Det innebär att den befarade tullhöjningen som skulle ha påverkat 

drivmedelspriset för cirka 220 000 ägare av så kallade flexifuelbilar 

och för våra cirka 700 miljövänliga bussar uteblir. 

Final Plenary Special Report R 

BIOENERGINYTT 

med Bioenergi i Pressen 

Nr 5 / 2011 NYHETER, KOMMENTARER OCH PRESSKLIPP 

Mycket stor potential för förnybar energi 2050 

enligt IPCC:s expertpanel 

Nära 80 procent av de globala energibehoven 2050 kan 

täckas med förnybar energi, och bioenergin har den allra 

största potentialen. Det visar en rapport som tagits fram av 

en expertpanel under IPCC, den internationella klimatpanelen, 

och som presenterades vid en konferens i Abu Dhabi 

7-8 maj. 

Forskarna har utgått från 160 vetenskapliga scenarier, och gjort 

djupare analys av fyra huvudscenarier. I alla scenarier ökar andelen 

förnybar energi. I det mest optimistiska av scenarierna växer andelen 

förnybar energi till 77 procent 2050, som andel av ett totalt 

energibehov av 490 Exajoule (EJ; 1 EJ = 278 TWh). I det mest 

pessimistiska alternativet når de förnybara energikällorna bara upp 

till 15 procent, av totalt 749 EJ. Siffrorna visar att det både behövs 

en omfattande satsning på effektivisering och på de förnybara teknologierna 

för att nå den höga andelen. Idag är andelen förnybar 

energi på global nivå 12,9 procent (2008), varav biomassa ger 10,2 

procentenheter, till största delen (60 procent) traditionell använd- 

Positivt EU-besked till 

220 000 svenska bilägare 

Innehållsförteckning 

FORTS 4 

Mycket stor potential för förnybar energi 2050 1 

El från nya anläggningar - kärnkraften fick dubblad kostnad på fyra år 2 

LRF antar energistrategi 3 

Nio svenska ansökningar utvalda till EU:s NER300 3 

Positivt EU-besked till 220 000 svenska bilägare 4 

Över en miljard ton mat slösas bort varje år 4 

Utlysning: Bränsleprogrammen Tillförsel, Omvandling och Hållbarhet 5 

FAO-verktyg för bioenergi 5 

Japan skrotar kärnkraftsutbyggnad - fokuserar på förnybar energi 5 

BIOENERGINYTT utkommer med 11 nummer per år 

Ansvarig utgivare: Gustav Melin, redaktör: Kjell Andersson 

Redaktion och prenumerationer: SVEBIO, Torsgatan12, 111 23 Stockholm 

Tel 08-441 70 80, Fax 08-441 70 89, info@svebio.se, www.svebio.se 

Manusstopp för detta nummer: 2011-05-25 

SID 4. 

Potentialen för olika förnybara energitekniker 2050 enligt IPCC. 

De gröna staplarna är bioenergi. AN1 är gamla industriländer. 

NA1 är utvecklingsländer inkl snabbväxande ekonomier som Kina. 

Figure SPM.10. | Global RE primary energy supply (direct e 

Annex I (AI) and the group of Non-Annex I (NAI) countries i 

2050. The thick black line corresponds to the median, the c 

interquartile range (25 th to 75th percentile) and the ends of 

Jordbruksverket om förnybara drivmedel för jordbruket 6 

to the total range across all reviewed scenarios. [Figure 10. 

Marknaderna 6 

Oljepris kring 112 dollar/fat 6 

Notes: Försäljningen For av details E85 steg on 19 procent the use of the ‘direct equivalent’ 6 meth 

and Vårfloden the fyller implied magasinen care och needed sjunkande in elcertifikat the interpretation 6of 

scenari 

specifically, Remissvar the ranges of secondary energy provided 7 from 

energy Pressmeddelanden can be considered of comparable magnitude 9 in thei 

Bioenergi i pressen 10 

Ocean energy is not presented here as only very few scena 

Approved Text 

21 of 25

FORTS FRÅN SID 1. 

Kostnaderna för förnybar energi sjunker stadigt. Nedre kurvan 

visar kostnadsutvecklingen för sockerrörsproduktion. Övre kurvan visar 

kostnaden för etanolproduktion. I båda fallen i Brasilien. (Källa IPCC) 

ning av ved för matlagning och uppvärmning. Vattenkraft ger 2,3 

procent, vindenergi 0,2 procent och solenergi 0,1 procent. Primärenergianvändningen 

2008 var 492 EJ. 

Den tekniska potentialen för bioenergi anges till mellan 50 och 

500 EJ, och för vindkraft till 85 – 580 EJ. Den tekniska potentialen 

för solenergi är enorm – mellan 1575 EJ och 49837 EJ. Teknisk 

potential är en sak – ekonomisk potential en annan. 2030 är bioenergin 

fortfarande helt dominerande som förnybart energislag, 

och även 2050 är det bioenergin som ger särklassigt mest och kan 

då ge 100 – 300 EJ. Särskilt stor är potentialen för bioenergi i utvecklingsländerna. 

Solenergitekniken är fortfarande dyr, men kostnadsnivåerna 

sjunker kontinuerligt för alla förnybara energislag. Rapporten ger 

exempel på hur kostnaden sjunkit för solceller och vindkraftverk. 

Detsamma gäller biodrivmedel. Som exempel mer än halverades 

produktionskostnaden för brasiliansk etanol mellan 1985 och 2004. 

En intressant illustration i rapporten gäller växthusgasutsläpp 

med olika elproduktionstekniker, sett i ett livscykelperspektiv. Alla 

förnybara alternativ har bättre värden än de fossila bränslena. Bio- 

El från nya anläggningar - kärnkraften fick dubblad kostnad på fyra år 

Elforsk har presenterat en uppdaterad rapport om kostnaden för ny elproduktion. Den tidigare rapportern ”El från nya anläggningar” 

kom ut 2007, och den nya rapporten heter ”El från nya och framtida anläggningar 2011” (Elforsk rapport 11:26, 

finns på www.elforsk.se). 

Den förra rapporten fick kritik när det gällde kostnaden för ny 

kärnkraft, och här har det skett en kraftig revidering. 2007 angavs 

investeringskostnaden till 15 000 kr/kWel. Nu är siffran 28 000 kr/ 

kWel, alternativt 34 000 kr/kWel. Den lägre siffran gäller så kallad 

”overnight cost” där man inte räknar med kapitalkostnader under 

byggtiden – i den senare siffran inkluderas dessa kapitalkostnader. 

Med den här kostnadsnivån skulle en ny reaktor på 1600 MW, den 

storlek som diskuteras, bli 45 – 55 miljarder kronor. 

Kostnaden per kWh för elproduktionen från en sådan reaktor 

uppger Elforsk till 44 öre/kWh, vid 6 procents ränta, och 66 öre/ 

kWh vid 10 procents ränta. Kolkondens uppges kosta 44 öre/kWh 

respektive 53 öre/kWh, och gaskombikondens 56 öre/kWh respektive 

61 öre/kWh. Man kan sammanfatta att de här konventionella 

storskaliga teknikerna ger en likartad kostnad, med de antaganden 

2 

kraft kan med fel tekniska lösningar också ge betydande utsläpp, 

men som medelvärde ligger biokraft bättre än solceller, och är det 

enda förnybara energislag som kan ge ett ”negativt utsläpp”, dvs 

reducera nettotillskottet av växthusgaser. Det gäller t ex biogasanvändning 

som reducerar utsläppen av metan, odlingssystem för 

biogrödor som ger nettoinlagring av kol, och biokraft med koldioxidlagring. 

Rapporten heter: Special Report on Renewable Energy Sources 

and Climate Change Mitigation (SRREN) och det finns en sammanfattning 

på 25 sidor (Summary for Policymakers). Från svensk 

sida har professor Lars J Nilsson från Lunds universitet medverkat, 

och bland författarna finns kända bioenergiprofiler som André 

Faaij från Nederländerna och Ralph Sims från Nya Zeeland. 

IPCC hittar man på www.ipcc.ch. 

Svebio kommentar: 

IPCC:s rapport visar att det finns en mycket stor potential för förnybar 

energiproduktion globalt, och att bioenergin måste stå för en dominerande 

del av tillväxten. Som IPCC:s experter betonar kan bioenergin 

ge både värme, el och drivmedel, och den ger lagringsbar energi, till 

skillnad från vind och sol. De totala volymer bioenergi som anses vara 

möjliga 2050 ligger något lägre än de värden som lyfts fram av World 

Bioenergy Association (WBA), men skillnaden är inte stor. IPCC:s experter 

bekräftar den bild som bioenergibranschen själv lyft fram: potentialerna 

för bioenergi är enorma, inte minst i utvecklingsländerna. 

I bästa fall kan bioenergin ensam svara för den globala energiförsörjningen, 

om denna stannar kring 500 EJ 2050. I verkligheten blir 

det naturligtvis inte så. Bio, sol, vind, vatten och geotermi kommer att 

samverka, och i grunden måste det ske en stor satsning på effektivare 

teknik för att minska den totala förbrukningen. 

Rapporten handlar mest om potentialer – vad som är tekniskt och 

ekonomiskt möjligt att göra under de närmaste årtiondena. Men förutsättningen 

är den att det fattas politiska beslut som ger tillräckliga 

styrmedel, t ex beslut om att sätta pris på utsläppen av främst koldioxid. 

Utan sådana styrmedel är risken stor att man hamnar i IPCC:s sämsta 

scenario – 15 procent förnybart inom ramen för en alltför stor total 

energiförbrukning. Och då klarar man inte klimatmålen. 

som gjorts beträffande bränslepriser, driftskostnader och investeringskostnader. 

Jämfört med den förra rapporten ligger kolkondens 

på samma kostnadsnivå, medan gaskraften ökat i pris. 

Kostnaderna för landbaserad vindkraft ligger på 50 – 53 öre/ 

kWh med 6 procents ränta, och kostnaden för havsbaserad vindkraft 

på 77 – 86 öre/kWh. För biokraftvärme är kostnaden starkt 

beroende av anläggningens storlek och vilken kreditering man ger 

för värmen. En anläggning på 80 MWel ger en kostnad på 72 öre/ 

kWh. Mindre anläggningar blir dyrare. 

Alla dessa kostnader gäller före skatter och avgifter. Med elcertifikat 

och gällande skatter hamnar (med 6 procents ränta) kärnkraften 

på 50 öre/kWh, kolkondens på 64 öre/kWh, gaskombikondens 

på 66 öre/kWh, vindkraft på land på 32 – 34 öre/kWh, 

havsbaserad vindkraft på 62 – 71 öre/kWh och biokraft på 50 öre/ 

FORTS 4


kWh (80 MW), 70 öre/kWh (30 MW) och 96 öre/kWh (10 MW). 

Vattenkraft hamnar på endast 23 – 33 öre/kWh, beroende på storlek, 

och avfallseldad kraftvärme kostar netto bara 6 öre/kWh, vid 6 

procents ränta, men hela 55 öre/kWh vid 10 procents ränta. 


I Elforsks rapport från 2007 låg kärnkraft klart lägre än andra alternativ, 

vid sidan av avfallsbaserad kraftvärme och vattenkraft. I den nya 

analysen hamnar kärnkraft på ungefär samma kostnadsnivå som fossila 

alternativ, och på samma nivå som de förnybara alternativen, när man 

tar hänsyn till elcertifikaten. Vindkraft med certifikat ligger till och med 

10 öre/kWh under kärnkraft. Osäkerheten om den verkliga kostnaden 

för ny kärnkraft är mycket stor. Det har inte byggts några anläggningar 

på kommersiella villkor i västliga länder de senaste 25 - 30 åren. De 

nya reaktorerna i Olkiluoto och Flamanville har stora kostnadsöverdrag 

LRF antar energistrategi 

I strategin konstateras inledningsvis att det idag bland LRF:s medlemmar 

finns 7000 energiföretagare och ytterligare 7000 utvecklingsbara 

verksamheter. Energiproduktion ger redan idag betydande 

intäkter och sysselsättning för lantbruksföretagen. 

I dokumentet anges ett antal mål. Biobränsleuttaget från skogen 

ska ökas med 25 TWh till 2020 (räknat från 2008). Bioenergiproduktionen 

från åkern ska öka med 5 TWh under samma tid, 

inklusive gödsel för biogas. Produktionen av landbaserad vindkraft 

och småskalig vattenkraft ska öka med 15 TWh, och resurseffektiviteten 

i de gröna näringarna ska öka med 20 procent. 

Målet för förnybar energi i det svenska samhället ska vara 70 

procent 2020 och andelen förnybara drivmedel ska vara 20 procent 

2020. 

LRF ska som organisation fokusera på att stärka medlemmarnas/företagens 

möjligheter till affärer som energiföretagare, stärka 

konkurrenskraften och skapa goda produktionsvillkor för förnybar 

3 

och förseningar. Värderingen av långsiktiga risker och olycksrisker är 

också oklar. 

Den stora frågan är om kraftföretagen är beredda att ta de stora 

ekonomiska riskerna med att bygga nya reaktorer för 50 – 60 miljarder 

styck, och byggtider på 7 – 8 år eller mer, när man kan bygga vindkraft 

och biokraft för ungefär samma kostnad per producerad kilowattimme. 

För vindkraft gäller att kostnaden ligger lägre än för biokraft, men 

planeringstiderna för vindkraft är långa, vilket skapar osäkerhet. En av 

biokraftens stora fördelar är de korta ledtiderna. Ofta tar det bara ett 

par år från beslut till färdig anläggning om man bygger på befintlig tomt. 

På kostnadssidan finns en viss osäkerhet om bränslepriserna, men å 

andra sidan stabila intäkter från värmeförsäljningen. Elforsks rapport 

visar relativt höga kostnader för biokraft. Ändå byggs det biokraftvärme 

som aldrig förr runtom i Sverige. Kanske räknar fjärrvärmeföretagen och 

Elforsk olika när det gäller värmekrediteringen. 

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har vid sin stämma i Stockholm 24 – 25 maj antagit en energistrategi. 

Det var en av stämmans huvudpunkter, vilket visar vilken betydelse LRF idag fäster vid energifrågan. 

Nio svenska ansökningar utvalda till EU:s NER300 

Sverige, genom Energimyndigheten, lämnade den 9 maj 2011 nio ansökningar, som 

inkommit i NER300-utlysningen, till Europeiska Investeringsbanken. 

Ansökningarna innehåller svenska demonstrationsprojekt kring 

bioenergi, vindkraft och Smarta Nät. 

Inom NER300 kan man söka finansiering för kommersiella 

demonstrationsprojekt som syftar till miljösäker avskiljning och 

geologisk lagring av CO2 (CCS) och för innovativa tekniker för 

förnybar energi, som innefattar bioenergi, solenergi, geotermisk 

energi, vindkraft, vågkraft, vattenkraft samt Smarta Nät. För Sveriges 

del lämnades nio olika projektansökningar in. Dessa handlar 

om investeringar i större projekt som rör bioenergi, vindkraft och 

Smarta Nät. 

Ansökningar som inkom till Energimyndigheten den 9 februari 

enligt utlysningen i november 2010, har granskats och utvärderats 

av en expertgrupp inom Energimyndigheten. Utvärderingen 

energi, medverka till snabb överföring av ny forskning till teknikutveckling 

på gårdsnivå och underlätta för enskilda företagare att 

energieffektivisera och sträva mot ett fossilfritt företagande. 


LRF:s mål ligger mycket nära det som Svebios styrelse satt upp 

som Svebios mål. LRF:s fokus på energieffektivisering och energiföretagande 

skapar affärsmöjligheter också för Svebioföretagen. Utvecklingen 

påskyndas av att de areella näringarna de närmaste åren får 

höjda koldioxidskatter. Bland konkreta förslag i energistrategin nämns 

möjligheterna att byta drivmedel och att övergå till biobränslen i torkar 

och växthus. 

Den största insatsen i energipolitiken kan lantbruksföretagen göra 

som producenter av förnybar energi, både från skogen och från åkern, 

men även som lokala entreprenörer med värmeverk, vedförädling och 

andra affärsidéer. Också här har Svebio möjlighet att hjälpa till. 

av ansökningarna har skett i intensiv kommunikation med de 

sökande. Tillsammans med ansökningarna skickas också Energimyndighetens 

bekräftelse på projektens genomförbarhet avseende 

teknik, innovation och kapacitet. 

– Vi har inte rangordnat projekten, utan de tävlar mot andra 

europeiska bidrag inom respektive kategori, skriver Energimyndigheten 

i sitt pressmeddelande. 

De ansökningar som gäller bioenergi är följande: 

• Pyrogrot - Billerud AB söker inom kategorin ”Lignocellulosa 

till intermediära fasta, vätskeformiga eller slurryformiga bioenergibärare 

via pyrolys, med en kapacitet på 40 000 ton slutprodukt 

per år”. Slutprodukten är pyrolysolja. 

• Vallvik Biofuel - Rottneros AB söker inom kategorin ”Råva- 

FORTS 4


ror av lignocellulosa, t.ex. svartlut och/eller produkter från pyrolys 

eller torrefiering, via entrained flow-förgasning till alla former av 

biobränslen med en kapacitet på 40 miljoner liter slutprodukt per 

år”. Slutprodukten är metanol. 

• Rottneros Biorefinery – Rottneros AB söker inom kategorin 

”Lignocellulosa till biobränsle eller biovätskor och/eller till energi 

via förgasning genom direkt uppvärmning, med en kapacitet på 

15 miljoner liter slutprodukt per år eller 100 GWh elektricitet per 

år”. Slutprodukten är metanol. 

• E.ON Bio2G Sweden - E.ON Gasification Development 

Positivt EU-besked till 220 000 svenska bilägare 

I dag röstade EU ”ja” till svenska ansökningar om att fortsättningsvis få importera 

etanol för bearbetning under tullkontroll till biobränsle. 

Det innebär att den befarade tullhöjningen som skulle ha påverkat 

drivmedelspriset för cirka 220 000 ägare av så kallade flexifuelbilar 

och för våra cirka 700 miljövänliga bussar uteblir. 

Vi har i dag drygt 1 666 försäljningsställen som tillhandahåller 

E85 och hade inte beslutet gått igenom så skulle kostnaden för E85 

öka väsentligt för konsumenterna. 

- Det här var ett glädjande besked som öppnar för fortsatt konkurrenskraftiga 

priser på biobränslen. Det visar att vi har fått gehör 

för det svenska läget med en stor marknad för miljövänliga 

Över en miljard ton mat slösas bort varje år 

Varje år försvinner eller slängs omkring en tredjedel av all mat som produceras i 

världen enligt en studie från FAO. Och mycket av den mat vi slänger är fullt ätbar. 

Frukt, grönsaker, rötter och rotknölar är de livsmedel som slängs 

mest. Konsumenter i Europa och Nordamerika slänger varje år 

mellan 95 och 115 kg per person medan konsumenter i Afrika söder 

om Sahara och södra och sydöstra Asien bara slänger mellan 

6 och 11 kg. 

Rapporten från FAO skiljer dock mellan livsmedelsförluster 

och matsvinn. Livsmedelsförluster, som uppkommer vid produktion, 

skörd, lagerhantering och under förädling, är främst ett problem 

i utvecklingsländerna. 

Matsvinn är mer av ett problem i industrialiserade länder och 

orsakas oftast av att både handlare och konsumenter slänger fullt 

ätbara livsmedel i soporna. I höginkomstländerna är den totala 

livsmedelsproduktionen per person och år ungefär 900 kg, vilket 

är nästan dubbelt så mycket som de 460 kg per år som produceras 

i de fattigaste regionerna. I låginkomstländer sker 40 procent av 

förlusterna efter skörd och under förädling, medan 40 procent av 

förlusterna i höginkomstländerna sker i försäljnings- och konsumentledet. 

Förluster av livsmedel under skörd och vid lagerhållning betyder 

inkomstförluster för småskaliga jordbrukare och högre priser 

för fattiga konsumenter, konstaterar rapporten. Att minska förlusterna 

skulle därför kunna ha en ”direkt och avsevärd” effekt på 

småbrukares inkomster och livsmedelsförsörjning. 

Livsmedelsförluster och matsvinn innebär även ett omfattande 

4 

söker inom kategorin ”Lignocellulosa till syntetisk naturgas eller 

syntesgas och/eller till energi via förgasning, med en kapacitet på 

40 miljoner normalkubikmeter slutprodukt per år eller 100GWh 

elektricitet per år”. Slutprodukt är SNG för värme och drivmedel. 

• GoBiGas 2 - Göteborg Energi AB söker inom kategorin 

”Lignocellulosa till syntetisk naturgas eller syntesgas och/eller 

till energi via förgasning, med en kapacitet på 40 miljoner normalkubikmeter 

slutprodukt per år eller 100GWh elektricitet per 

år”. Slutprodukt är SNG för drivmedel. 

bilar och fortsatt forskning på andra generationens biodrivmedel, 

säger handelsminister Ewa Björling. 

EU:s tullkodexkommitté röstade i dag för att bifalla tre ansökningar 

från två svenska företag om tillstånd att importera etanol 

från länder utanför EU för bearbetning under tullkontroll i Sverige 

till biobränslena E85 och ED95. Tillstånden kommer denna 

gång att gälla under tre års tid. 

(Pressmeddelande från utrikesdepartementet 23 maj) 

slöseri av resurser, inklusive vatten, mark, energi, arbetskraft och 

kapital. Det leder också till onödiga utsläpp av växthusgaser. 

Rapporten presenterar flera praktiska förslag om hur förluster 

och svinn skulle kunna minskas. I utvecklingsländer är problemet 

främst bristfällig skördeteknik, dålig hantering och logistik efter 

skörd samt brist på lämplig infrastruktur, förädling och paketering. 

Dessutom råder det brist på marknadsföringsinformation 

som skulle kunna möjliggöra att produktionen bättre motsvarade 

efterfrågan. Rekommendationen är därför att stärka livsmedelskedjan 

genom att underlätta för småskaliga bönder att komma i 

direkt kontakt med köpare. De privata och offentliga sektorerna 

borde även investera mer i infrastruktur, transport, förädling och 

paketering. 

Studien visar att industrialiserade länder och utvecklingsländer 

slänger ungefär lika mycket mat, 670 respektive 630 miljoner ton. 

Varje år slängs nästan lika mycket mat i de rika länderna, 222 miljoner 

ton, som i netto produceras i Afrika söder om Sahara, 230 

miljoner ton. 

Studien Global Food Losses and Food Waste gjordes av det 

svenska Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB (SIK) på uppdrag 

av FAO inför Save Food!, en internationell kongress som 

hölls i Düsseldorf den 16-17 maj under handelsmässan för den internationella 

förpackningsindustrin, Interpack 2011.

Utlysning: Bränsleprogrammen Tillförsel, Omvandling och Hållbarhet 

Energimyndigheten bjuder in intresserade att ansöka om medel för forskning, utveckling och demonstration 

inom Energimyndighetens bränsleprogram rörande tillförsel från skog och jordbruk, förädling, 

omvandling, miljö och hållbarhet, biobränslen och växthusgaser, samt system och marknad. 

Sista inlämningsdag är 20 juni kl. 08.00. Programmen pågår 2011– 

2015, med en sammanlagd budget på 60 Mkr/år. 

Bränsleprogrammet tillförsel, Bränsleprogrammet omvandling 

och Bränsleprogrammet hållbarhet ingår i en sammanhållen satsning 

på ökad och effektiv tillförsel och användning av inhemska 

och förnybara bränslen som genomförs av Energimyndigheten under 

perioden 1 juli 2011 till 30 juni 2015. 

FAO-verktyg för bioenergi 

FN-organet FAO har lanserat ett verktyg som kan hjälpa 

politiker att väga för- och nackdelar med produktion av 

biobränsle. 

Tanken är att metoden ska hjälpa regeringar att utvärdera bioenergins 

möjligheter och också bestämma de eventuella effekterna på 

livsmedelsförsörjningen, skriver FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 

Metoden har testats i fält i några länder och är 

nu färdig att användas. 

Hjälpmedlet består av en rad utvärderingar som görs steg-försteg 

för att ge svar på kritiska frågor om möjligheten att utveckla 

bioenergin. Det handlar exempelvis om påverkan på livsmedelstillgång 

och hushållens livsmedelsförsörjning, som tillsammans med 

sociala aspekter och miljöaspekter beaktas i utvärderingarna. 

– Vårt mål är att hjälpa politiker fatta välinformerade beslut 

om utveckling av bioenergi är ett genomförbart alternativ och att 

identifiera policyer som kan maximera fördelarna och minimera 

riskerna, förklarar Heiner Thofern som ansvarar för projektet. 

Viktiga drivkrafter för bioenergi menar FAO är oro för prisuppgången 

på olja, försörjningstrygghet och växthuseffekterna. 

Fördelar med bioenergi är att sådana investeringar skulle kunna 

skapa investeringar i jordbruks- och transportinfrastruktur på 

Japan skrotar kärnkraftsutbyggnad - fokuserar på förnybar energi 

Effekterna av Fukushimaolyckan syns hittills främst i Tyskland och Japan. I Tyskland har man stängt ett antal äldre reaktorer 

och den starkt kärnkraftskritiska opinionen är en huvudförklaring till att de gröna gått fram kraftigt i valen i Baden- 

Würtemberg och Bremen. 

Från Japan kommer nu också signaler om en kraftig kursändring i 

energipolitiken, som kan skapa öppningar även för bioenergiteknik. 

Det blir inga 14 nya reaktorer till 2030 i Japan. Istället fokuserar 

världens tredje största ekonomi på förnybar energi i form av sol-, 

vind- och bioenergi. 

Den japanska regeringen har beslutat att stoppa de planer på 

utbyggnad av kärnkraft som lanserades 2010. Enligt planerna 

skulle landet bygga nio nya reaktorer till 2020 och 14 nya till 

2030. Istället vill premiärminister Naoto Kan att en ny energiplan 

upprättas med större fokus på förnybara energislag, rapporterar 

Business Green. 

– Vind, sol och biomassa bör bli en ny hörnsten i den japanska 

energipolitiken medan planerna på att utöka antalet kärnreaktorer 

5 

Programmen vänder sig till olika typer av FoU-utförare, såsom 

universitet, högskolor och institut, men också teknikutvecklare, 

utrustningstillverkare, bränsleproducenter och bränsleanvändare 

med flera kan medverka. Ett aktivt deltagande från näringslivet 

är önskvärt. 

Den fullständiga utlysningstexten kan man hitta på Energimyndighetens 

hemsida www.energimyndigheten.se. 

landsbygden som i sin tur kan skapa arbetstillfällen och höja hushållens 

inkomster och därmed minska fattigdomen och förbättra 

livsmedelsförsörjningen. 

De risker som FAO ser är risken att ökad odling av bioenergigrödor 

ska ske på bekostnad av livsmedelsproduktionen, vilket 

kan leda till minskad tillgång till och högre priser på livsmedel. 

Andra källor till oro är avskogning när mark ställs om till odling av 

bioenergigrödor såväl som de effekter den innebär för ursprungsbefolkningar. 

Om utvecklingen av bioenergi bidrar till en tryggad livsmedelsförsörjning, 

minskad fattigdom och en minskad klimatpåverkan 

kommer att bero på hur väl sektorn hanteras, enligt Thofern. 


För några år sedan, när debatten kring bioenergi och matpriser var 

som mest högljudd, bidrog FAO till att ifrågasätta biodrivmedlen, i Sverige 

inte minst genom sitt nordiska kontor. Idag har FAO en mycket 

mer balanserad syn på produktionen av biodrivmedel, och lyfter fram 

de möjligheter som bioenergin erbjuder för många utvecklingsländer. 

Detsamma gäller IEA, det internationella energiorganet i Paris, som vi 

kunde berätta i förra numret av Bioenerginytt. Det är bra att bioenergin 

nu får tydlig draghjälp av de stora internationella organisationerna. 

i landet nu ska avvisas, enligt premiärministern. 

Enligt den tidigare planen skulle landets energiförsörjning till 

50 procent bero på kärnkraft 2030 från 24 procent idag. Men såväl 

kärnkraft som olja kommer fortsättningsvis att utgöra de största 

energislagen i landet. 

Premiärminister Kan vill också se energibesparingar som ytterligare 

en hörnsten i landets energipolitik. 

Efter kärnkraftskatastrofen i Japan stoppades etableringen av 

tre nya kärnkraftverk i Schweiz. Landets regering har nu gått vidare 

och beslutat att de fem aktiva schweiziska kärnkraftverken ska 

fasas ut. Det schweiziska parlamentet kommer behandla frågan i 

juni. Enligt tidsplanen som den schweiziska regeringen beslutat 

om blir Schweiz kärnkraftsfritt år 2034.

Jordbruksverket om förnybara drivmedel från jordbruket 

Jordbruksverket har gett ut en omfattande rapport om förnybara drivmedel från jordbruket (rapport 

2011:14, www.jordbruksverket.se). 

Rapporten är en sammanfattning av fakta och den debatt som 

finns kring biodrivmedel. Jordbruksverket konstaterar att det idag 

finns tre marknader för de svenska biodrivmedlen: en global etanolmarknad, 

en regional biodieselmarknad (EU), och en lokal 

biogasmarknad (Sverige). Villkoren är olika på de här tre marknaderna. 

I rapporten görs en noggrann genomgång av regelverket 

kring biodrivmedel, klassificering, beskattning, tullar mm, samt 

av marknadernas utveckling. Därefter görs en genomgång av miljödiskussionen, 

frågor kring livscykelanalyser, markanvändning, 

indirekt markanvändning, påverkan på livsmedelspriser mm. Rapportens 

författare konstaterar att det finns stora osäkerheter i forsk- 

Marknaderna 

Oljepris kring 115 dollar/fat 

Oljepriset gick i början av maj tillbaka från 125-dollarnivån till omkring 

110 – 115 dollar (Brent-oljan). Samtidigt har dollarn förstärkts 

något. I ett längre perspektiv är det fortfarande mycket höga oljepriser. 

Omräknat till svenska kronor är det ett pris på 4438 kr/ 

kubikmeter råolja vid en dollarkurs på 6,30. Det motsvarar ett pelletspris 

på 2042 kr per ton pellets. Redan utan koldioxidskatt eller 

utsläppsrätter ligger alltså pelletspriset för stora förbrukare, till 

exempel i industrin, långt under oljepriset. Obs! Jämförelsen gäller 

råoljan – den raffinerade eldningsoljan är förstås dyrare. Dessutom 

tillkommer transporter och handelsmarginaler. Om oljepriset ligger 

kvar på den här nivån bör det finnas en mycket stor marknad 

för pellets där man idag använder olja, även i länder med svaga 

styrmedel. Konkurrensförmåga gentemot naturgas är sämre eftersom 

gaspriset inte följt med oljepriset upp i samma grad. 

Vårfloden fyller magasinen och sjunkande elcertifikat 

Fyllnadsgraden i vattenmagasinen låg i slutet av vecka 22 på 38,5 

procent, jämfört med ett medelvärde på 34,9 procent vid denna tid 

(1950 – 2008). Vårfloden startade tidigt, men det har varit kyliga 

bakslag, men hittills ser läget gott ut. 

På produktionssidan är det mest anmärkningsvärda att det 

kommit in mycket ny vindkraft och ökad vindkraftsproduktion. 

Produktionen ligger nu över 4,5 TWh under de senaste 52 veckorna 

– en uppgång med 62 procent gentemot samma period ett år 

tidigare. Detta kan vara en delförklaring till de sjunkande priserna 

6 

ningsresultat och modellberäkningar. I ett intressant avsnitt om 

markanvändning konstaterar man med stöd av statistik främst från 

FAO att det finns mycket stora möjligheter att öka produktionen 

på åkermark särskilt i Afrika och Latinamerika. 

Det finns också siffror på hur kraftigt skogsmarken ökat i vissa 

delar av världen, t ex i Kina, Indien och Europa, samtidigt som 

avskogningen fortgår i andra delar av världen. Effektiviteten i 

utnyttjandet av marken har varit mycket viktigare för den ökade 

produktionen mellan 1961 och 2005 än ökad areal: 70 procent av 

produktionsökningen berodde på ökad avkastning, 23 procent på 

ökad areal. 

Försäljningen av E85 

steg 19 procent 

Försäljningen av E85 steg i april med 19 procent jämfört med 

samma period förra året och var 21,3 miljoner liter (21 300 kubikmeter). 

Ökningen beror främst på det höga bensinpriset och 

den förbätttrade konkurrenssituationen. Enligt Svebios beräkning 

borde förbrukningen ligga på 30 – 35 miljoner liter, om alla med 

flexifuelbil körde på E85. Det finns alltså fortfarande ett stort ”underskott” 

i tankningen av E85. 

Annars är den stora och förstärkta tendensen att bensinförsäljningen 

minskar och dieselförsäljningen ökar. Bensinförsäljningen 

sjönk i april med 6 procent och dieselförsäljningen ökade med 7 

procent på årsbasis. Hela Europa har idag ett växande dieselunderskott. 

Relationen mellan diesel och bensin vid raffineringen kan 

bara påverkas i liten grad, och Europa tvingas importera allt mer 

diesel, samtidigt som det är överskott på bensin. 

på elcertifikat. Priset på certifikaten ligger nu en bit under 20 öre/ 

kWh, eller omkring 17 – 18 öre. Det är bara halva priset mot när 

certifikaten betalades som bäst under början av 2009. 

Elpriset har hållit sig förhållandevis stabilt. Det råder i stort sett 

balans mellan produktion och användning, med måttlig export 

och import. Elanvändningen ligger kring 143 TWh på årsbasis, 

trots den mycket goda konjunkturen. Det är cirka 7 TWh mindre 

än det år Sverige använde som mest el, 2001, då den totala användningen 

var 150,4 TWh.

eMISSVar FrÅn SVeBIO 

Yttrande om hantering av radioaktiv aska 

Svebio yttrade sig 10 maj till Strålsäkerhetsmyndigheten om hanteringen 

av radioaktiv aska. Här är Svebios synpunkter i sammanfattning: 

”- Bästa sättet att förhindra höga halter av radioaktiva ämnen i 

torvaska är att genom tillståndsgivningen inte medge tillstånd för 

torvtäkt på myrar med hög naturlig förekomst av uran. 

- Förslaget att utvidga regleringen av hanteringen av radioaktivt 

kontaminerad aska bör därmed inte genomföras. 

- Om förslaget genomförs kan det leda till att många täkter som 

redan fått tillstånd kommer att avvecklas. Det är bättre att utnyttja 

torven från dessa täkter. Torvaska har lågt näringsvärde och är därför 

olämplig för askåterföring till skogsmark, men kan ha värde för 

anläggningsarbeten.” 

Citat ur yttrandet: 

”Det är mycket angeläget att aska kan återföras till skogen eller 

användas för andra ändamål, som vägbyggnad och anläggningsarbeten. 

Mängden trädbränsle- och torvaska har ökat genom utbyggnaden 

av fjärrvärmen. Genom att de fossila bränslena fasas 

ut ökar också den del av askvolymen som kan recirkuleras. I konsekvensutredningen 

skrivs att ”återföringen av aska till skogsmark 

hittills varit av begränsad omfattning på grund av höga kostnader”. 

Det är enligt vår uppfattning inte en riktig bild. Återföringen av 

ren trädbränsleaska ökar kontinuerligt och bör ses som en naturlig 

del av användningen av trädbränsle för energiutvinning. Det är 

önskvärt att kretsloppen sluts och att askans innehåll av näringsämnen 

återförs till skogsmarken.” 

”Det är viktigt att allmänheten har ett förtroende för att återföringen 

av aska är en miljövänlig verksamhet. Spridning av aska 

med hög radioaktivitet kan skada det förtroendet, och det är därför 

naturligt att det finns en reglering av hanteringen av cesium-kontaminerad 

trädbränsleaska. Alternativet skulle vara att inte tillåta 

användning av trädbränslen från områden som drabbades av nedfall 

efter Tjernobyl, vilket vore ett stort resursslöseri och försvaga 

klimatpolitiken. 

När det gäller torvaska är situationen en annan. Torv kan naturligt 

innehålla relativt höga halter av radioaktivt Uran-238. Sådan 

torv bör inte använda som bränsletorv. SGU avråder från torvut- 

Yttrande om förändrade regler för förmånsbilar 

Svebio yttrade sig den 15 maj över en promemoria från finansdepartementet 

om ett antal aktuella skattefrågor, bland dem frågan 

om förmånsbilar. Svebio hade inte fått promemorian på remiss, 

och det hade inte heller någon av producenterna av biodrivmedel 

(Lantmännen, Perstorp, Sekab m fl), förutom biogasbranschen, 

liksom inte heller Svenska Petroleuminstitutet, som organiserar 

bensinbolagen, som satsat 1,5 miljard på E85-pumpar under de 

gångna åren. Vi återger Svebios yttrande i sin helhet: 

Svenska Bioenergiföreningen, Svebio, har inte beretts möjlighet 

att yttra sig över rubricerade promemoria, men vill ändå framföra 

följande synpunkter i ärendet. 

7 

vinning när uranhalten överstiger 200 ppm. 

Vi anser att det bästa sättet att hantera frågan om radioaktivitet 

i torvaska är att genom tillståndsprocessen förhindra att torv skördas 

på myrar med hög uranhalt. Om tillståndsgivningen i detta 

avseende är alltför liberal bör detta åtgärdas i tillståndsprocessen, 

exempelvis genom att ställa högre krav på provtagningen – att ta 

ut samlingsprover istället för att enbart förlita sig på ett generalprov 

som representerar hela torvvolymen.” 

”Enligt Svebios uppfattning ska principen alltid vara att förorenaren 

ska betala. Det innebär att alla kostnader som förorsakats 

av kärnkraftsdriften, inklusive effekter av olyckor, bör bäras av de 

företag som driver kärnkraftverken. När det gäller kostnader för 

Tjernolbylolyckan bör alltså kostnaderna bäras av ägaren till kraftverket, 

alternativt ukrainska och ryska staten, som arvtagare till 

Sovjetunionen. Om kostnaderna inte kan återkrävas av ägaren eller 

de nämnda staterna bör den svenska staten stå för kostnaderna. 

Det är inte rimligt att svenska skogsägare och svenska värmeverk 

ska stå för kostnader orsakade av Tjernobylolyckan.” 

”När det gäller det konkreta förslaget till allmänna råd och föreskrifter 

har vi följande synpunkter, om förslaget mot vår inrådan 

skulle genomföras: 

- Kravet på mätning vart 5:e år utan bortre tidsgräns, när aska 

använts för deponi och anläggningsarbete, finner vi vara alltför 

långtgående. För Cesium-137 gäller en halveringstid på 30 år vilket 

gör att askans radioaktivitet avklingar med tiden. 

- Gränsvärdet för Cesium-137 i aska bör höjas jämfört med förslaget. 

Det är inte rimligt att ha lägre gränsvärde för kontaminerad 

aska som bara sprids i skogsmark än för livsmedel. 

- Även när det gäller askor som kan användas för anläggningsarbete 

är det angeläget att gränsvärdet inte sätts för snävt. Det är en 

stor fördel att askan kan utnyttjas, och askan har visat sig vara ett 

värdefullt material vid byggande av skogsbilvägar och för stabilisering 

av muddermassor. ” 

Hela yttrandet finns på Svebios hemsida. 

Svebio vill först beklaga att det i remisslistan inte finns någon 

representation för biodrivmedelsbranschen, frånsett Energigas 

Sverige, som representerar bara ett av de berörda bränslena, och 

dessutom det bränsle som främst gynnas av den föreslagna förändringen. 

Däremot har inte producenterna av etanol och biodiesel 

fått ärendet på remiss. Det är särskilt anmärkningsvärt mot bakgrund 

av att etanol som bränsle kommer att kraftigt missgynnas av 

den föreslagna förändringen av förmånsbeskattningen. 

Svebio är i framtiden berett att medverka i remissarbete kring 

biodrivmedelsfrågor och miljöfordon, eftersom Svebio organiserar 

företag som arbetar med flytande biodrivmedel. 

FORTS 4


Vi vill också beklaga att beredningen av frågan även i övrigt 

varit bristfällig. Det har inte gjorts någon utredning som grund för 

de stora förändringar som görs av regelverket, och promemorian 

utgör i sig ett mycket magert underlagsmaterial. Den förändring 

av regelverket som föreslås verkar helt och hållet baserad på en 

politisk uppgörelse som gjordes mellan allianspartierna inför valet 

2010, och som därefter kortfattat beskrevs i budgetpropositionen 

efter valet. Beslutet är alltså i praktiken redan fattat och vi uppfattar 

remissarbetet som en formalitet. 

Vi vill ändå göra några påpekanden: 

Förslaget strider mot principen om teknikneutralitet 

Enligt Svebios uppfattning bör energi- och klimatpolitiken i 

första hand använda generella styrmedel. När det gäller trafiksektorn 

sker detta med skattebefrielse för biodrivmedel, samtidigt 

som fossila drivmedel är belagda med koldioxidskatt. Utöver denna 

generella styrning bör man vara försiktig med riktade stöd som 

snedvrider konkurrensen mellan olika tekniska lösningar. 

Förslaget att avskaffa reduktionen av förmånsvärdet för flexifuelbilar 

som kan drivas med etanol (E85) och samtidigt behålla det 

kraftigt reducerade förmånsvärdet för gasbilar innebär ett kraftigt 

avsteg från principen om teknikneutralitet, och gynnar en viss teknisk 

lösning framför en annan, utan att detta kan motiveras med 

bättre klimatnytta. Redan med det tidigare regelverket gynnas gasbilar 

otillbörligt framför etanolbilar. 

Etanolbilar missgynnas starkt 

Etanolbilarna missgynnas nu starkt av förslaget, och det är sannolikt 

att det kommer att säljas mycket få flexifuelbilar som förmånsbilar. 

Detta kommer att punktera marknaden för dessa fordon, 

eftersom försäljningen av förmånsbilar i hög grad driver bilmarknaden. 

Det är svårt att förstå statens linje när det gäller etanol och 

flexifuelfordon. Efter att under många år ha gynnat framväxten av 

etanolmarknaden har regeringen på kort tid presenterat flera förslag 

som direkt missgynnar detta bränsle. Det gäller förutom förslaget 

om förmånsvärden även förslaget om att införa skatt på låginblandning 

etanol över 6,5 procent, och garantin till väljarna att inte höja 

CO2-skatten på bensin under mandatperioden. 

E85 är det enda högblandade förnybara drivmedel för vilket det 

finns ett heltäckande distributionsnät i Sverige. Det vore mot den 

bakgrunden naturligt att även i fortsättningen stimulera användningen 

av fordon som kan köras på E85. Etanol kan produceras 

med mycket goda miljö- och klimatprestanda, och genom EU:s 

hållbarhetskriterier kan dessa prestanda verifieras. Etanol är också 

det biodrivmedel som produceras mest i världen och till lägst kostnad. 

Kostnaden för sockerrörsetanol i Brasilien är nere i 2 kr per 

liter och sjunker, vilket är mycket konkurrenskraftigt i jämförelse 

med bensin och diesel. 

Ändå finns det svårigheter med övergången till etanol och andra 

drivmedel. Exempelvis förra årets försäljning av etanol med inblandning 

av svavel som skadat motorer och drabbat flera etanolbilsägare. 

Det är därför inte rimligt att redan ta bort stödet till att 

introducera etanol. Tvärtom bör satsningen utvidgas också med 

fortsatt utveckling av ED95 för att ersätta diesel och utveckling av 

pumpar med blandning av bränsle direkt på mack så att man kan 

välja mellan E85, ED95 eller någon annan etanolblandning. 

8 

Risk för bakslag för biogasdrift 

Som påpekas i promemorian finns det idag stora brister när det 

gäller distributionen och produktionen av biogas. Det finns mycket 

få tankställen för gas norr om Uppsala. Produktionskapaciteten 

är särskilt låg i Stockholmsregionen. Det kommer att finnas kvarstående 

flaskhalsar under lång tid. Samtidigt som efterfrågan är 

stark finns inte, enligt Energimyndighetens utredning, mer än en 

begränsad potential för lönsam biogasproduktion. Vi har svårt att 

se en framtid där samhället kontinuerligt ska skjuta till kapital för 

att köra på förnybara drivmedel. 

Om man under de närmaste åren ensidigt gynnar gasfordon 

och blåser upp en marknad som är väsentligt större än den möjliga 

biogasproduktionen finns det stor risk för bakslag. Det är en uppenbar 

risk att många som skaffar gasbil kommer att till stor del 

tvingas köra på fossil gas eller på bensin. Enligt Svebios uppfattning 

måste utvecklingen av biogasproduktionen, distributionen 

och utvecklingen av fordonsmarknaden att ske parallellt för att 

undvika bakslag och besvikelser. 

Beskrivningen av el för fordon är överdrivet positiv 

Det finns stora fördelar med att använda eldrift, främst för personbilar, 

men promemorians beskrivning är på många punkter 

överdrivet positiv och knappast i överensstämmelse med fakta. 

Påståenden som att ”el är det mest flexibla drivmedlet när det 

gäller produktion och energiråvara”, att ”det finns potential att 

producera en tillräcklig mängd el för att tillgodose hela det globala 

vägtransportsystemet” och att ”redan med ganska små batterier 

kommer kanske 50 – 75 procent av körningen att kunna gå på el” 

ger sammantaget en bild av att elbilar löser alla problem när det 

gäller att skapa ett miljövänligt trafiksystem. 

Tvärtom menar Svebio att det fortfarande finns en hel del frågetecken 

kring elektrifieringen av trafiksystemen. Dessa gäller exempelvis 

frågan om hur man klarar tunga transporter, hur man 

garanterar miljövänlig elproduktion när stora delar av elproduktionen 

i världen och Europa baseras på fossil kondenskraft och 

kärnkraft, hur man lagrar el i systemen, hur man får ner kostnaderna 

för elfordonen och hur man får tillräcklig räckvidd. Vi är 

övertygade om att bränslebaserade system under lång tid kommer 

att behövas, kanske i kombination med eldrift, och att man därför 

måste fortsätta utvecklingen av biodrivmedel och effektiva fordon 

som kan drivas med biodrivmedel. 

Inför krav på tankning av förnybart bränsle 

För att garantera klimatnytta med förmånsbilarna föreslår vi att 

man inför ett krav på tankning med förnybart bränsle för flexifuelbilar 

(E85) och för gasbilar (biogas) för att få tillgodoräkna sig 

nedsatt förmånsvärde vid beskattningen. För elfordon kan man 

på samma sätt kräva inköp av certifierad förnybar el (vattenkraft, 

vindkraft, biokraft).

PreSSMeddeLanden 

Pressmeddelande 2011-04-28 

Pelletspriset föll när oljan steg i pris 

Pelletsprisindex föll mellan februari och mars, från 125,5 till 123,3, 

dvs en nedgång i priset med ett par procent. 

Det visar den senaste prisstatistiken från Pelletsindustrins Riksförbund 

(PiR) 

Eftersom oljepriset är rekordhögt innebär det att pellets nu är 

ett mycket konkurrenskraftigt alternativ, både för stora energianvändare 

och för villaägare. 

- Det är en av de största nedgångarna som skett mellan två 

månader sedan pelletsprisindex började föras i augusti 2006, säger 

Hampus Mörner, PiR. Senast index var nere på en lika låg 

nivå var augusti 2009. Detta var i slutet av sommaren och således 

lågsäsong. Nu rör det sig om i slutskedet av en högsäsong som 

kännetecknats av rekord i utleveranser från PiRs medlemsföretag. 

Vid årsskiftet höjdes koldioxidskatten på eldningsolja för den 

tillverkande industrin. Ytterligare en skattehöjning kommer 1 januari 

2015. 

Pressmeddelande 2011-05-10 

Bioenergin global möjlighet enligt klimatpanelen IPCC 

Bioenergin kan ge mer än hälften av det globala energibehovet, 

och bioenergin har den största potentialen på medellång sikt bland 

alla förnybara energikällor. Kostnaden är också lägre än för andra 

alternativ, och ofta konkurrenskraftig med fossila bränslen. Det 

visar klimatpanelen IPCC:s rapport om förnybar energi, som publicerades 

9 maj. 

– Klimatpanelens rapport bekräftar att bioenergin har speciella 

förutsättningar att lösa världens energi- och klimatproblem. 

Bioenergin har störst potential och är billigast. Och framför allt 

finns det mycket stora utvecklingsmöjligheter för bioenergi i utvecklingsländerna. 

Det vi redan kommit långt med i Sverige - att 

utnyttja bioenergi på ett rationellt sätt - kan göras i alla länder. 

Det säger Gustav Melin, vd i Svebio, i en kommentar till den rapport 

om förnybar energi som publicerats av den internationella 

klimatpanelen IPCC. 

Rapportens drygt 40 experter från 21 länder visar bland annat 

på följande: Hela det globala behovet av energi kan täckas med 

förnybar energi. Redan till 2050 skulle 80 procent av energin kunna 

komma från förnybar energi, mot 12,9 procent idag. Kostna- 

9 

- För den tillverkande industrin var det lönsamt att konvertera 

till pellets eller någon annan form av bioenergiuppvärmning redan 

innan årsskiftet. Nu är det ännu mer lönsamt. Intressant är 

även att jämföra med prisutvecklingen för el och eldningsolja för 

villaägarna under de senaste vintersäsongerna. Priset för samma 

energiinnehåll är i dagsläget mer än det dubbla för villaolja jämfört 

med pellets. Prisrelationen till elvärme är likartad. 

PiR:s Index bygger på återförsäljarpris till villakund och avser 

bulkpris för 3 ton pellets inklusive leverans den 15:e i respektive 

månad. Priserna inhämtas månatligen från PiRs samtliga medlemsföretag 

vilka tillsammans svarar för ca 80 % av pelletsproduktionen 

i landet. Inhämtade prisuppgifter viktas mot enskilda 

företags levererade volymer till villamarknaden under föregående 

år. Basmånad är augusti 2006. 

derna för förnybar energi sjunker hela tiden på grund av teknisk 

utveckling, ökade volymer och bättre kunskaper om tekniken. Ett 

exempel som lyfts fram i rapporten är etanol från sockerrör, där 

kostnaden halverats under de senaste 25 åren. Många av de förnybara 

teknikerna är redan idag mycket konkurrenskraftiga gentemot 

fossila bränslen. 

Bioenergin kan till 2050 ge ett årligt globalt tillskott på 100 – 

300 EJ (exajoule, 1 EJ = 278 TWh) enligt rapporten. Den högre 

nivån 300 EJ motsvarar 61 procent av dagens globala energianvändning. 

Utvecklingsländerna har de allra största möjligheterna 

att ta vara på bioenergi, och upp mot 200 EJ biobränslen skulle 

kunna användas 2050 i utvecklingsländer inklusive Kina, Indien m 

fl snabbväxande ekonomier. 

Bioenergin är den enda förnybara energiformen som inte bara 

kan ersätta fossila bränslen utan även kan reducera halterna växthusgaser, 

genom att reducera utsläppen av metan från avfall, och 

genom kombination med koldioxidlagring kunna förflytta koldioxid 

från atmosfären till berggrunden.

BIOenerGI I PreSSen 

INTERNATIONELLT 

Första avfallseldade 

kraftvärmeverket i Baltikum 

Den femte maj startar Fortum bygget av det första avfallseldade 

kraftvärmeverket i Litauen. Totalt investerar Fortum 140 miljoner 

euro i den nya anläggningen som planeras att tas i drift första kvartalet 

2013. 

Den högteknologiska anläggningen kommer att drivas med 

kommunalt avfall, fast industriavfall och biomassa. 

Produktionskapaciteten kommer att vara cirka 60 MW värme 

och 20 MW el. Den nya anläggningen kommer att ersätta den 

naturgaseldade värmeproduktionsanläggningen i staden Klaipeda. 

Den traditionella hanteringen av avfallet från regionen minskar 

markant, vilket också bidrar till minskad miljöpåverkan. 

Ur artikel i Recyclingnet 2011-05-06 

Wärtsilä levererar motorer för flytande 

biobränsle till finländskt lastfartyg 

Wärtsilä har anlitats av STX Finlands skeppsvarv i Åbo för att leverera 

huvudmotoraggregaten till ett nytt lastfartyg med flera 

olika användningsområden. Fartyget kommer att drivas av tre 

Wärtsilä-motorer med tillhörande generatorer som kan drivas 

med olika typer av flytande biobränslen. Flytande biobränsle kan 

tillverkas av olika typer av råmaterial, både av vegetabiliskt och 

icke vegetabiliskt ursprung. Motorerna kan även drivas med marin 

dieselolja som alternativt bränsle. 

Det nya fartyget Aura II är ett styckegodsfartyg vars leverans 

är beräknad till våren 2012. Det här blir den första installationen 

någonsin där ett europeiskt kommersiellt fartyg permanent 

ska drivas med flytande biobränsle. Biobränslet tillverkas i rederigruppens 

raffinaderi i Nystad i Finland. Fartyget, som har en 

kapacitet på 4350 dwt, kan användas också för reguljär containermatartrafik. 

Ur pressmeddelande från Wärtsilä 2011-05-23 

NORRbOTTENS LäN 

Bönder satsar på biogas 

En biogasanläggning för fordonsbränsle planeras i Lillpite utanför 

Piteå. Bakom satsningen står 20 av traktens bönder. 

Tanken är att gödsel från grisar och kor ska rötas och ge biogas. 

Därefter ska gödseln återföras till markerna. 

Även Piteå kommun deltar i det EU-finansierade projektet och 

en förstudie uppges visa på god lönsamhet. 

Kommunen är intresserad av att driva bussar och sopbilar på 

biobränsle från anläggningen. Även Grans naturbruksskola är intresserad. 

Inom ett par år ska anläggningen stå färdig. 

Ur artikel i ATL 2011-05-06 

10 

Biobränsle nära efter halvårs försening 

Vid månadsskiftet maj-juni, räknar Chemrecs vice vd Jonas Rudberg 

med att produktionen av miljöbränslet BioDME kan komma 

igång vid pilotanläggningen vid Smurfit Kappa i Piteå. 

– Vi är sex månader sena med starten, bland annat på grund av 

problem med konstruktionsunderlag och den hårda vintern, men 

nu har vi fokus på att köra igång, säger Jonas Rudberg. 

Totalt har Chemrecs ägare med stöd av EU och Energimyndigheten 

investerat 200 miljoner kronor i den pilotanläggning som 

ska producera fyra ton BioDME per dygn. Produkten tas fram genom 

förgasning av svartlut. Anläggningen ska när den går i gång, 

köras 150 dygn per år och förse tio lastbilar med drivmedel. 

Uppgiften kan jämföras med att när Domsjö Fabriker i Örnsköldsvik 

i samarbete med Chemrec går i gång med sin biometanol 

och BioDME-produktion 2014, kommer fabriken att köra cirka 

350 dygn per år. 

Den produktionen kommer att förse cirka 2 200 lastbilar med 

drivmedel. Totalt investerar Domsjö Fabriker, som fått indiska 

Birla som ny ägare, ca 3,2 miljarder, där Energimyndigheten bidragit 

med 500 miljoner kronor till projektet. 

Pilotanläggningen i Piteå har flera samarbetspartners. Dit hör 

Volvo, Preem och Haldor Topsoe, som är världsledande på tillverkning 

av katalysatorer som används inom syntesprocesser. 

Chemrec arbetar målmedvetet med att få andra kemiska massaindustrier 

att nappa på konceptet med förgasning av svartlut. 

– Globalt finns det ca 400 kemiska massabruk av någon storlek, 

och vi arbetar hela tiden med att sälja in den nya tekniken, säger 

Chemrecs vice vd. 

Ur artikel i Piteå-Tidningen (s) 2011-05-11 

LTU blir grönt forskningscenter 

Luleå tekniska universitet (LTU) ska leda ett nytt nationellt forskningscenter, 

Svenskt förgasningscentrum, som ska bidra till att 

bensin och diesel kan ersättas med ”gröna” drivmedel. Totalbudgeten 

är 540 miljoner kronor under tio år. Energimyndigheten, 

flera universitet och företag står för finansieringen. Metoder som 

utvecklats vid Chalmers, KTH och ETC i Piteå för att göra drivmedel 

av biomassa ska bland annat studeras. 

Ur Norrländska Socialdemokraten (s) 2011-05-23 

Halv miljard satsas på ”grön” forskning 

En halv miljard kronor satsas över en tioårsperiod på forskning 

efter ”gröna” drivmedel. Luleå tekniska universitetet leder arbetet - 

med Rikard Gebart, vd på ETC i Piteå, som koordinator. 

LTU är sammanhållande länk för det nya forskningscentret, 

kallat Svenskt Förgasningscentrum (SFC). 

Målet är att forska och utveckla processen runt biomasseförgasning 

- en nyckelteknik för framställning av ”gröna” drivmedel. 

Ur Piteå-Tidningen 2011-05-23

JäMTLANdS LäN 

Miljöåtgärder i skog och 

mark blir eftertraktat biobränsle 

Företaget Bränna Bränsle ägs och drivs av entreprenören Örjan 

Larses, som också driver systerverksamheten Bränna Bruk, som erbjuder 

avverkning med egen maskinpark runtom i Jämtland. Båda 

företagen har sin hemvist i Brunflo i sydöstra delen av Östersunds 

kommun. 

På uppdrag av Inlandsbanan utför Bränna Bränsle vintertid årligen 

återkommande uppdrag för att röja sly längs bansträckningen 

från Östersund norrut. 

– Just nu håller vi också på med ett miljöprojekt i byn Ytterån 

som omfattar röjningsytor på 15-20 ha. Uppdraget ska återställa 

Ytteråns tidigare öppna landskapstyp och projektet utförs på uppdrag 

av Ytteråns byalag i samverkan med Krokoms kommun. 

Idag röjer vi allt från igenvuxna fäbodvallar till vägar, skogsbilvägar, 

åkerkanter, dikesrenar, inägomark, vilka ofta är sanka områden 

som antingen såtts eller självföryngrats med gran. 

Vi sysselsätter åtta personer på heltid i verksamheten, berättar 

Örjan Larses. 

Ur artikel i Svensk Leverantörstidning 2011-04-25 

Vinst för fjärrvärmen 

Fjärrvärmen i Bräcke vände i fjol tidigare års förlust till en vinst 

på drygt 1,3 miljoner kronor. Omsättningen ökade med närmare 

2 miljoner till drygt 13,4 miljoner kronor. 

Rörelseresultatet blev i fjol drygt 1,8 miljoner jämfört med 

163 000 kronor år 2009. Det årets förlust blev 451 000 kronor. 

Under fjolåret producerade de två värmeanläggningarna i 

Bräcke och Kälarne tillsammans 17,4 GWh fjärrvärme. 

Till 90 procent används biobränsle. 2007 antog kommunen en 

energi- och klimatstrategi där målet är att man senast år 2012 uteslutande 

ska använda förnybara energikällor. 

Ur artikel i Östersunds Posten (c) 2011-05-18 

VäSTERNORRLANdS LäN 

Satsar 290 miljoner i Bollsta 

SCA har beslutat att investera 290 miljoner kronor i sågen i Bollsta. 

Pengarna ska satsas i två nya biobränslepannor, ökad torkkapacitet 

och en uppgradering av såglinjen. 

När de är helt genomförda 2013 ska produktionskapaciteten öka 

från dagens 450 000 kubikmeter till 525 000 kubikmeter sågade 

furuprodukter per år. 

Investeringen i biobränsle som ska vara klar i slutet av nästa 

år ger möjlighet att klara hela energiproduktionen från eget biobränsle. 

Förbrukningen av 3 400 kubikmeter olja försvinner. 

Ur Sundsvalls Tidning (lib) 2011-04-30 

11 

GäVLEbORGS LäN 

Bioenergi ger jobb på Bränta 

Bioenergi är lika med nya jobb. Och vill Ljusdals kommun ha nya 

jobb bör den vara med på tåget. 

Ungefär så gick samtalet på Bränta på tisdagskvällen när Wallbergs 

Åkeri presenterade sin satsning. 

Det var en delegation med politiker från oppositionen Nydanarna 

i Ljusdal som fick information av bland andra Lars Wallberg, 

ägare, och Stefan Karlsson, biobränsleansvarig. 

Bioenergidelen inom Wallbergs Åkeri sysselsätter i dag nio personer 

och Stefan Karlsson framhåller att det finns stora utvecklingsmöjligheter. 

– Det här är väl den del inom skogsnäringen som växer mest. 

De stora värmeverken söderut, som till exempel i Södertälje och 

Eskilstuna, mer eller mindre dammsuger stora områden på bioenergi, 

säger Stefan Karlsson. 

Wallbergs Åkeri är angeläget om att den planerade omlastningsterminalen 

för skogsråvaror från bil till tåg hamnar på Bränta. 

Wallbergs Åkeri ser gärna att Ljusdal Energi bygger en helt ny 

hetvattencentral på Bränta i stället för att uppgradera den befintliga 

i Sjulhamre. 

– Det tar bort mycket tung trafik från centrala Ljusdal, säger 

Stefan Karlsson. 

Ur artikel i Ljusdals-Posten (opol) 2011-05-18 

Olja ersätts med pellets 

En ny pelletspanna för tre miljoner kronor ska spara pengar åt 

fjärrvärmeverket i Färila. 

Sedan 1995 driver Ljusdal Energi värmeverket vid industrihuset 

i Färila. Där eldas huvudsakliga med torrflis. 85 procent av den 

värme som levereras till abonnenterna i Färila kommer från fastbränsle. 

Vid toppar, som under den senaste kalla vintern, har man 

behövt ta till olja för att fylla behoven. 

Det är en dyr lösning för Ljusdal Energi. Därför har man nu 

ersatt oljepannan med en pelletspanna. 

– Med den här pannan kan vi ersätta oljebehovet och spara mer 

än 50 procent av kostnaden, säger Anders Högberg, verksamhetsansvarig 

för fjärrvärme hos Ljusdal Energi. 

Fakta om fjärrvärmeverket i Färila 

Plats: Industrihuset 

Kapacitet: Levererar årligen omkring 8 500 MWh värme. 

Anslutningar: 93 abonnenter är anslutna, varav 45 villor. 

Ur artikel i Ljusdals-Posten (opol) 2011-05-19 

MISSA INTE! 

ÅRETS BIOENERGIDAGAR 8-9 november, Umeå (prel.) 

PELLETS 2012 31 januari - 1 februari, Stockholm 

WORLD BIOENERGY 2012 29 - 31 maj, Jönköping 

Läs mer på: www.svebio.se

dALARNAS LäN 

Smärtgränsen nådd för Skogsåkarna 

– Vi håller på att stryka med, så illa är det för skogsåkerierna, säger 

Skogsåkarnas vd, Mikael Andersson. 

Lönsamheten är så dålig att åkare nu avstår att reinvestera i nya 

bilar, tar pension och avstår från att generationsväxla. 

För att få ekonomi för en skogsåkare, oavsett om han kör timmer 

eller flisbil, så börjar arbetsdagen vid tvåtiden på måndagsmorgonen 

och sista flisbilen körs sent på söndagskvällen, år ut och 

år in för att leverera skogsråvara till sågar, bruk och de allt fler 

biobränsleeldade kraftvärmeverkan. 

Skogsåkarna har 250 bilar i drift, 126 av dem finns i Dalarna, de 

flesta timmerbilar, men också många som kör flis. 

– Nettomarginalen är någon eller några procent i vår bransch 

och detta innebär att reserven inte finns. 

– Många tvekar. Framtidstron är mycket låg just nu och medelåldern 

ligger över 60 år. Vi har inget sug av yngre att starta eller 

överta åkerier, eftersom det innebär mycket arbete och obekväm 

arbetstid för mycket dålig betalning, säger Skogsåkarnas vd Mikael 

Andersson, som bedömer att de behöver få acceptans att höja sina 

prislistor med mellan sex och åtta procent så snart som möjligt för 

att komma i fas och skapa framtidstro igen. 

Ur artikel i dalarnas Tidningar (ober lib) 2011-05-10 

Ny fabrik ska producera 

pellets till 9 000 villor 

Den nya pelletsfabriken som Falu Energi & Vatten håller på att 

bygga, kommer att kunna producera en årsvolym på 45 000 ton. 

Vilket är tillräckligt för att värma 9 000 villor. 

– Men merparten ska säljas ut på marknaden och främst i bulkleveranser 

till större förbrukare, säger affärsområdeschefen Bengt 

Östling. 

Pelletstillverkningen kommer att integreras i kraftvärmeverken, 

som producerar värme, el och kyla i ett och samma system. 

Under vår, sommar och höst är efterfrågan av värme inte lika 

stor och då är tanken att ångan i stället ska användas till att torka 

sågspån, som är råvara till pellets. 

Falu Energi & Vatten har i dagarna skrivit ett avtal med Weda 

Skog AB, som ägs av Bergkvist-Insjön AB och Moelven Dalaträ 

AB, som får ansvaret att försörja den nya pelletsfabriken med sågspån 

av högsta kvalitet. 

Merparten av leveransen av sågspån kommer att komma från 

Bergkvists sågverk i Insjön, men Weda Skog AB kommer även att 

leverera stora mängder skogsflis och ved för flisning till kraftvärmeverken 

i Falun. 

Ur dalarnas Tidningar (ober lib) 2011-05-25 

12 

VäRMLANdS LäN 

Stora Enso investerar för 850 miljoner 

Det gamla renseriet på Skoghalls Bruk har tjänat ut. I slutet av maj 

börjar förberedelserna för ett nytt på Vidön. 

Förutom ett nytt renseri, där virket barkas och flisas, byggs tre 

silos för förvaring av flis och en vedgård stor som sex fotbollsplaner. 

På bruksområdet byggs ett nytt sållhus. Allt som allt en investering 

på 850 miljoner kronor. 

Hösten 2012 beräknas det nya renseriet vara färdigt att tas i bruk. 

Mellan lagringen på Vidön och fabriken byggs en 700 meter 

lång transportör för flis och bark. 

– Vi kommer att kunna använda 40 procent mer flis från rundved, 

berättar Eva Reiner, projektledare för nybyggnationen. 

Skoghalls Bruk blir på det sättet mindre beroende av att sågverken 

kan leverera och kan använda spillet från barkningen till att 

elda den egna värmepannan med. 

Ur artikel i Nya Wermlands-Tidningen (m) 2011-04-21 

Miljardpannan betalar sig själv med råge 

Den nya biobränslepannan vid Heden skulle ge intäkter på 

1,5 miljarder kronor under en 15-årsperiod. Det visar en förstudie 

om Karlstads Energi har gjort. 

– Dessutom kan vi helt fasa ut användandet av fossil olja, säger 

bolagets vd, Mats Preger. 

Enligt förstudien kommer anläggningen att kosta runt en miljard 

kronor, men det är en investering som förräntar sig. 

Eftersom produktionen av förnybar el ökar räknar Karlstads 

Energi med intäkter och elcertifikat på 1,5 miljarder kronor under 

15 år. Då har man ändå räknat medvetet lågt, menar Mats Preger. 

– Det bygger på ett genomsnittligt elpris inklusive elcertifikat 

på 70 öre per kilowattimme. Men med tanke på hur elpriserna 

utvecklat sig de senaste åren kan det nog bli mer. Det finns ju en 

osäkerhet i hur det blir med kärnkraften, till exempel. 

Biobränslepannan skulle också helt utrota fossil olja som bränsle 

i Karlstads kommun. I kommunens miljömål står just nu 2,5 

procent angivet, men det blev mycket mer under 2010. 

Ur artikel i Värmlands Folkblad (s) 2011-04-29 

Fjärrvärme i Åmotfors - om villaägarna vill 

Fjärrvärmenätet i Åmotfors byggs ut, om villaägarna lovar att ansluta sig. 

– Vi kräver att de tecknar avtal med oss, berättar Anders Johansson, 

vd för Eda Energi. 

Hittills har bara tolv gjort det. De har haft fjärrvärme ett tag, 

nu kan betydligt fler få det. På Vammyra och i bostadsområdet vid 

Gärdesskolan. 

– 45 hushåll har lämnat in intresseanmälan. Därefter förpliktigar 

det att skriva avtal med energibolaget, påpekar Anders Johansson. 

Det krävs att 35 villaägare ansluter sig. 

Fjärrvärmesatsningen i Åmotfors är en följd av pappersbrukets 

egen försörjning genom värmepannan som byggdes för några år 

sedan och som drivs av Åmotfors Energi AB. 

Eda Energi i sin tur valde i första hand att förse de kommunala 

fastigheterna och bostadsbolagets lägenheter med fjärrvärme, i den 

tredje etappen ammunitionsfabriken Norma. 

Ur artikel i Värmlands Folkblad (s) 2011-05-13

UPPSALA LäN 

Storbrand i Skutskär 

– Pelletsproduktion läggs ner 

En omfattande brand bröt ut i Skiabs fastighet i Skutskär på Valborgsmässoaftonen. 

Jörgen Edman, vd för Nordupplands Pellets, är bedrövad efter 

branden. Det är andra gången det börjar brinna vid hans tillverkning. 

– Hela pelletsanläggningen är helt förstörd. Det blir ingen mer 

produktion i huset, nu lägger jag ned tillverkningen. Det är andra 

branden och jag har tappat gnistan, säger Jörgen Edman, som jobbar 

ensam vid företaget. 

Efterfrågan på pellets har varit större än vad han har kunnat 

producera. Trots det slår han nu igen verksamheten. – Man får vara 

glad att ingen har gjort sig illa, säger Edman. 

Ur artikel i Arbetarbladet (s) 2011-05-01 

Mellanskog rullar på 

Nu har skogsägarföreningen Mellanskog lämnat sitt kvartalsbokslut. 

Det blev en högre omsättning men något lägre rörelseresultat 

för första kvartalet 2011. 

Omsättningen ökade med 39 procent jämfört med första kvartalet 

2010. Den högre omsättningen förklaras av ökade volymer i 

rundvirkeshandeln, den från Naturbränsle övertagna biobränsleförsäljningen 

och högre rundvirkespriser än vad som gällde under 

2010. 

Rörelseresultatet första kvartalet uppgick till 8,7 Mkr (11,2). Det 

något lägre rörelseresultatet, trots den högre omsättningen, beror 

på den lägre marginalen i den tillkommande biobränslevolymen 

och att den under 2010 genomförda satsningen på ökade personalresurser 

nu får full effekt på rörelsekostnaden. 

Integrationen av biobränsleverksamheten har varit besvärligare 

än förväntat vilket också medfört högre kostnader. 

Ur artikel i Jord & Skog 2011-05-18 

STOCKHOLMS LäN 

Billerud vill tillverka olja från skogsrester 

Billerud utvärderar de tekniska och marknadsmässiga förutsättningarna 

för cellulosabaserade biobränslen som ersättning för fossil 

eldningsolja. 

Projektet bygger på idén att i en fullskaleanläggning vid Skärblacka 

bruk framställa olja ur skogsråvara. Projektet avser att påvisa 

de tekniska och marknadsmässiga förutsättningarna för cellulosabaserade 

pyrolysprodukter, biobränsle, som ersättning för fossil 

eldningsolja. 

Billerud har ansökt om medel från EU inom ramen för 

NER300-programmet. Beslut förväntas under andra halvåret 2012. 

Ur artikel i Land och Skogs Land 2011-05-09 

13 

SÖdERMANLANdS LäN 

Vintern försenade fjärrvärmeverket 

Trosas nya fjärrvärmeverk skulle ha stått färdigt i mars, men den 

kalla vintern gjorde att driften drar igång i juni i stället. 

Nu är all utrustning på plats och man monterar själva byggnaden. 

I slutet av juni ska den nya anläggningen vara i bruk om allt 

går enligt planerna. 

Den nya anläggningen har en ny hetvattenpanna för biobränsle 

som är mycket större än den gamla. 

Genom det nya moderna värmeverket ökar driftsäkerheten. 

– Dessutom kommer den nya anläggningen att ge minskade 

utsläpp, säger Lars Lindskog, projektledare hos norska statsägda 

Statkraft, som driver fjärrvärmeverket. 

Statkraft investerar cirka 60 miljoner kronor i ombyggnaden av 

fjärrvärmeverket som kommer att släppa ifrån sig mindre sot och 

kväveoxider än det gamla. 

– Nu tittar på vi på Vagnhärad och vad vi kan göra åt verket där. 

Det är svårt att säga inom hur lång tid det kommer att ske något, 

men det ligger inte jättelångt fram i tiden. 

Ur artikel i Södermanlands Nyheter (c) 2011-05-03 

ÖSTERGÖTLANdS LäN 

Ny värmepanna invigd på Händelö 

Nu har en ny högeffektiv förbränningspanna invigts i Eons kraftvärmeverk 

på Händelö i Norrköping. 

Den nya kraftvärmepannan producerar el, fjärrvärme och processånga 

samtidigt, vilket innebär att nära 90 procent av energin i 

bränslet kommer till användning. Det kan jämföras med ett kondenskraftverk 

där endast 30 till 50 procent av energin tas tillvara. 

– Utvecklingen av kraftvärmen i Sverige är en viktig del i regeringens 

politik att bygga ett tredje ben av förnybar elproduktion, för 

att minska beroendet av vattenkraften och kärnkraften, säger Maud 

Olofsson (C), närings- och energiminister som deltog i invigningen. 

Ur Nyheterna P4 Östergötland 2011-05-14 

VäSTRA GÖTALANdS LäN 

Blänkande torn fylls med spån 

Mellan järnvägen och Göta kanal växer den nya panncentralen 

fram. Och dess blanka torn väcker uppmärksamhet. 

När fjärrvärmeanläggningen är klar ska de rymma 450 kubik 

spån vardera. 

Invigningsdatum är ännu inte spikat. Men om ett par veckor, 

vecka 20, ska pannorna genomgå ett tufft provkörningsprogram. 

– Grundläggande för projektet är miljön, säger Ove Ödmar, 

Mariestad Töreboda Energi AB, och berättar att kanalbolaget har 

varit involverat i utformningen och färgsättningen med tanke på 

närheten till ”Sveriges blå band”. 

Det danska bolaget som svarar för installationen av pannorna 

vill i framtiden ha Töreboda som visningsanläggning. 

MTEAB har för den nya panncentralen tecknat ett samarbetsavtal 

med limträfabriken som står för huvuddelen av bränslet i 

form av kutterspån, en restprodukt från deras tillverkning. 

Drygt 90 fastigheter är idag anslutna till fjärrvärmenätet. 

Ur artikel i Mariestads-Tidningen (konservativ) 2011-05-03

Bioenergi – en utbildning mot jobb 

Till hösten startar en ny ettårig utbildning till bioenergitekniker 

i Skara. 

– Jag tror att det här är en framtidsbransch, säger Gunnel Marwén 

Kastenman, rektor på Biologiska Yrkeshögskolan. 

Tidigare gav BYS, Biologiska Yrkeshögskolan i Skara, en tvåårig 

bioenergiutbildning. I och med förändrade regeringsdirektiv fick 

BYS tänka om, förkorta och ge utbildningen en mer praktisk prägel. 

Den bakomliggande politiska tanken är att människor snabbare 

ska komma ut i arbetslivet. 

– Vi har pratat med näringen, hört vad de behöver för personal 

och anpassat oss efter det. Jag tror att studenterna blir eftertraktade, 

säger Sven Fredriksson, grenansvarig. 

Enligt Fredriksson är bioenergi en sektor som visserligen har 

haft ett enormt uppsving, men som hämmas av att det inte alltid 

är så lätt att hitta rätt kompetens. Något som BYS hoppas kunna 

ändra på. 

Utbildningen innehåller ämnena bioenergiråvaror, energiteknik 

och biogas, men också entreprenörskap och ekonomi. Tio av utbildningens 

40 veckor består av praktik. 

– Tanken är att utbildningen också ska leda till många nya kontakter, 

ett kontaktknytande som är viktigt för kommande arbetsliv 

säger Gunnel Marwén Kastenman. 

Ur artikel i Skaraborgsbygden (c) 2011-05-06 

Första biogasmajsen i Västra Götaland 

Nu sås den första västsvenska biogasmajsen. Det är Ingemar Eyton 

som på gården Karstorp utanför Källby i början av maj sår 13 hektar 

majs som är helt avsedd för produktion av biogas. 

Odlingsmässigt liknar det odling av ensilagemajs. I båda fallen 

skördas hela biomassan under hösten och den hackas och lagras 

och konserveras i ”platskorv” eller plansilo. Den skördade biomassan 

kommer under vintern att levereras kontinuerligt till SBIs biogasanläggning 

i Lidköping. 

– Majs är en växt som effektivt omvandlar solljus till biomassa. 

Grödan har dessutom en lång vegetationsperiod, vilket betyder att 

mycket biomassa kan produceras på en viss yta, säger Kjell Gustafsson 

i Agroväst/Energigården. 

Den skördade varan är dessutom mycket lämplig som biogassubstrat, 

det vill säga att man får ut mycket biogas per kilo biomassa. 

Ur artikel i Jordbruksaktuellt 2011-05-09 

Flytta på ny värmecentral i Henån 

Bygg en ny värmepanna i Henån men lägg den någon annanstans. 

Dagens panna ligger nära skolan menar Bengt Johansson (C) och 

föreslår i en motion att den nya pannan flyttas från skolområdet. 

För att skapa en bättre miljö bör den nya pannan ligga på en 

plats som inte är för nära skola och annan bebyggelse, påpekar 

Bengt Johansson. 

Centern vill med sin motion att kommunen snarast ser ut en 

lämplig plats för en ny närvärmecentral i Henån, att Lundens och 

Hogens nya industriområde kan anslutas till värmecentralen och 

att även det kommande bostadsområdet i Bön samt framtida bostadsområdet 

i Dalby kan kopplas på värmecentralen. 

Ur artikel i Stenungsundsposten med Orust-Tjörn (pol ober) 2011-05-12 

14 

KRONObERGS LäN 

Kräver miljövänlig olja i gröna Växjö 

Det kommunala energibolaget Veab ska byta ut den fossila oljan 

mot bioolja. 

Ordern kommer från kommunstyrelsen. Men Veabs ledning är 

tveksam. 

Ordern från ägaren, Växjö kommun, kom igår efter kommunstyrelsens 

arbetsutskotts sammanträde. 

– Det är sagt att Veab ska gå över till förnybar olja så snabbt som 

möjligt. Det betyder i klartext till höst- eller vintersäsongen, säger 

kommunalrådet Bo Frank (M). 

Erfarenheter från andra kommuner, Värnamo och Uddevalla, 

talar om begränsad tillgång på bioolja och om inkörningsproblem. 

Det oroar. Veabs ledning vill inte riskera att få driftstörningar när 

den värsta vinterkylan slår till. 

Veab föredrar att börja omställningen i mindre skala och planerar 

att testa bioolja i Ingelstad i höst. Det skulle ge de erfarenheter 

som behövs för att öka driftsäkerheten, anser ledningen. 

Ur artikel i Smålandsposten (m) 2011-04-27 

GOTLANdS LäN 

Gotlandshem fick miljöpris 

Det kommunala bostadsbolaget Gotlandshem var en av tre pristagare 

när Veckans Affärer och energibolaget Eon delade ut sitt 

E-prize förra veckan. 

Nio svenska företag var nominerade i kategorierna små- och 

medelstora företag, storföretag samt offentlig sektor. Priset tilldelas 

de företag som har gjort mest för att energieffektivisera sin verksamhet 

och samtidigt spara pengar. 

Gotlandshem har under flera år effektiviserat användningen av 

el, vatten och energi. 

Bostadsbolaget har bland annat ersatt fossila bränslen med fjärrvärme, 

solfångare och biobränsle och vidareutbildat sin personal i 

miljö- och energifrågor. 

Ur Gotlands Tidningar 2011-05-23 

KALMAR LäN 

Kalmar bytte till bioolja redan 2007 

Gröna Växjös energibolag Veab tvekar. Men i Kalmar bytte det 

kommunala energibolaget ut den fossila oljan redan 2007. 

– Det är vi mycket nöjda med eftersom vi fick igen pengarna 

redan första året, säger Kalmar Energis vd, Anna Karlsson. 

Men det är inte helt oproblematiskt. 

– Man ska veta att bioolja är knepigare att elda än vanlig fossil 

olja. Man måste hålla vissa temperaturer och den blir ju gammal 

också. Den går inte att lagra hur länge som helst. Det kan bli lukter 

av den. Så lite mer komplicerat är det, säger Anna Karlsson. 

Ur artikel i Smålandsposten (m) 2011-04-28.

Eniga kring fjärrvärmeverk 

En enig styrelse i Oskarshamn Energi har gett klartecken till ett 

biobränsleeldat kraftvärmeverk i norra hamnen i Oskarshamn för 

300 miljoner kronor. 

– Det har lämnats felaktiga besked om vårt alternativ, säger Jim 

Håkansson, som utrett möjligheten att i stället ta spillvärme från 

kärnkraftverket norr om Oskarshamn. 

– Äntligen kan vi nu lägga fram ett färdigt förslag för våra ägare, 

Oskarshamns kommun och Eon. Det här har utretts länge säger 

Kerstin Eriksson (S), ordförande i Oskarshamn Energi. 

– Det här alternativet kostar minst. Produktionen blir också 

mycket mer miljövänlig. 

– Framför allt kan vi näst intill få bort koldioxidutsläppen helt, 

säger energibolagets vd, Ronnie Gunnarsson. 

– Vi klarar investeringen med de pengar som finns i bolaget. 

Ägarna behöver inte gå in, säger Ronnie Gunnarsson också. 

Enligt energibolaget är hälftenägande Eon helt inriktat på att 

bygga ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. 

Centerpartiet och Vänsterpartiet är kritiska till ett biobränsleeldat 

kraftvärmeverk i hamnområdet. Det är även Jim Håkansson, 

som för OKGs räkning utrett alternativet att ta spillvärme till Oskarshamn 

från kärnkraftverket på Simpevarpshalvön. Medan Ronnie 

Gunnarsson säger att det skulle bli väsentligt dyrare med detta 

alternativ, säger Jim Håkansson tvärtom. 

Ur Nyheterna 2011-05-07 

Järnforsen investerar i nya lokaler 

Järnforsen Energisystem investerar tio miljoner kronor i nya 

kontorslokaler. 

– Vi är trångbodda helt enkelt, säger Madeleine Strandberg, en 

av tre delägare. 

Företaget räknar med att expandera de närmaste åren och flera 

nyanställningar är på gång. 

– Vi kommer bygga 670 kvadratmeter fördelat på två plan på 

andra sidan vägen, berättar Fredrik Lönngren, teknisk chef. 

Företaget behöver expandera, det handlar om fyra nyanställningar 

omgående, men som det är i dag har man ingenstans att 

göra av personalen. 

Den största marknaden har man i Sverige, men Norge kommer 

inte långt efter sedan man fått rejält fäste i grannlandet. 

– Norrmännen har vaknat till liv vad det gäller biobränsle, tilllägger 

Fredrik. 

Ur artikel i Vimmerby Tidning (c) 2011-05-11 

Politisk majoritet vill ha kraftvärmeverk 

– Vi kommer att säga ja till energibolagets vilja att bygga ett 

kraftvärmeverk, säger Lars Blomberg (M) efter att hans parti haft 

gruppmöte på måndagskvällen. 

Socialdemokraternas Peter Wretlund har tidigare gått ut och 

varit positiv till energibolagets inriktning. 

Ett av Moderaternas argument att säga nej till detta förslag var 

att ”spillvärmen” inte är ren spillvärme. 

– OKG-alternativet är inget spillvärmealternativ eftersom man 

måste gå in i processen och höja temperaturen i kylvattnet. 

– Det är inget renodlat spillvärmealternativ vilket försämrar 

kvaliteten i det förslaget, säger han. 

Ur Nyheterna 2011-05-17 

15 

Alder investerar i Järnforsengruppen 

Alder investerar i bioenergiföretaget Järnforsengruppen och blir 

ägare av 62 procent. 

– Järnforsen är ett starkt företag med vass teknik, men framför 

allt finns ett oerhört starkt hjärta i företaget, säger Carl Hall, 

partner på Alder. 

– Vi har länge haft en långsam tillväxt och nu kommit till en 

punkt där vi behövde kompetenstillskott, säger en av delägarna 

Mats Granstrand, som också är vd för Järnforsengruppen sedan 

1997. Särskilt för att komma vidare och växa på den internationella 

marknaden. 

– Vi fastnade för varandra direkt och märkte att vi hade gemensamma 

mål vad det gäller bioenergiområdet, säger Mats Granstrand. 

– Vi på Järnforsen är tekniker och duktiga på värmeberäkningar, 

men vi känner att Alder har kompetensen att bygga bolag som 

behövs för att kunna ta nästa steg i vår utveckling. 

Ur artikel i Vimmerby Tidning (c) 2011-05-18 

HALLANdS LäN 

Örnabäckshult ska få fjärrvärme inom kort 

Hyltebostäder fortsätter satsningen på att sprida fjärrvärme över 

bygden. Nu är det Örnabäckshult som står på tur och intresset 

har varit stort hos husägarna, enligt Claes Johansson, verkställande 

funktionär i stiftelsen. 

Det är nu många år sedan Hyltebostäder började satsningen på 

fjärrvärme i samarbete med Stora Enso i Hyltebruk. Först ut att få 

fjärrvärme var då kommunhuset. Sedan dess har projektet vuxit 

och många områden i Hyltebruk omfattas nu av fjärrvärmen som 

utvecklats och idag värderas till 60 miljoner kronor. 

Värmen kommer bland annat från spillvärme från brukets produktion, 

vilket, enligt Claes Johansson, också garanterar en driftsäker 

produktion eftersom pappersbruket är igång hela tiden. Han 

ser fjärrvärme som ett miljövänligt energialternativ där hushållen 

betalar enligt ett par olika alternativ utifrån insats. 

Ur artikel i Hallandsposten (ober lib) 2011-04-29 

SKåNE LäN 

Pellets värmer både kyrka och skola 

Oljan har skrotats. Ett närvärmeverk i Västerstads församling värmer 

upp både kyrkan, skolan, dagiset och kyrkogårdens personalbyggnad. 

Under 2009 såddes det första fröet till vad som senare skulle 

bli ett energisnålt och miljövänligt närvärmeverk. En studiecirkel 

startades i Västerstads kyrka i Lunds stift, där man först pratade 

om att installera en biogasanläggning, ett förslag som snabbt rann 

ut i sanden. 

– En biogasanläggning skulle ha blivit för dyr och skulle inte ha 

klarat av att värma upp både kyrkan, Västerstads skola och personalbyggnaden, 

säger Eva-Karin Lindgren, kyrkoherde i Västerstad. 

Kalkyler lämnades till kyrkorådet som tog beslutet att låta församlingen 

bygga närvärmeverket och bli leverantör av värme till 

kommunens lokaler. Verket – en liten kvadratisk låda med ett torn 

FORTS 4


på toppen – ligger 130 meter från Västerstads kyrka. 

– Pannan är helautomatisk och sköter sig i stort sett helt själv. 

Det finurliga är att den kan eldas med både sågspån, flis och pellets. 

Den kan skräddarsys efter de energislag som passar församlingen 

bäst. 

Ur artikel i Kyrkans Tidning 2011-04-20 

Köpingebro får fjärrvärme 

I höst startar utbyggnad av fjärrvärme i Köpingebro. Det beslutade 

Ystad Energis styrelse på ett möte nyligen. 

Inledningsvis byggs en ny anläggning för att elda pellets på 

sockerbruksområdet. Skolan och några andra fastigheter ansluts. 

Tanken är att privata fastigheter också ska kunna anslutas och sedan 

görs en utbyggnad till Vigs ängar. 

Totalt beräknas utbyggnaden kosta åtta miljoner kronor. 

Ur artikel i Skånska dagbladet (c) 2011-04-26 

Ny panna en investering för framtiden 

En investering för framtiden för att ge hässleholmarna miljövänlig, 

driftsäker och prisvärd värme. 

Den sammanfattningen gjorde Christer Caesar, ordförande i 

kommunägda Hässleholm Miljö AB, som på fredagen invigde sin 

nya 225 miljoners biobränslepanna. 

– 39 nya megawatt gör att vi slipper mängder av olja som vi 

måste ta till när temperaturen nått under fyra plusgrader. 

Kommunfullmäktiges ordförande, Douglas Roth, som fått 

uppdraget att inviga, noterade att det var 25 år sedan den första 

fastbränslepannan invigdes på Beleverket och att det nu inte längre 

är någon som tvivlar på fjärrvärmen. 

Före ceremonin berättade Gunilla Holmberg, bolagets vd, att 

man levererar fjärrvärme till drygt 9 000 hushåll samt till cirka 500 

verksamheter och större lokalanvändare. 

Vid fredagens invigning deltog särskilt inbjudna. För allmänheten 

blir det öppet hus den 17 september. 

Ur artikel i Kristianstads-bladet (lib) 2011-04-29 

Eon planerar för stor biogasanläggning 

Landets största anläggning för biogasproduktion kan bli verklighet 

inom några år och bakom planerna står energibolaget Eon. 

Valet av lokaliseringsort står mellan Västra industriområdet i 

Landskrona, Kemira-området i Helsingborg och Norra hamnen 

i Malmö. 

– Nu genomför vi samrådsmöte i Landskrona och Helsingborg 

och inom kort också i Malmö, berättar Sigrid Ljungman från Eon, 

och visar samtidigt informationsmaterialet som finns på biblioteket. 

– Vi samlar in synpunkter till slutet av maj och sedan kommer 

vi att bestämma oss för vilken lokaliseringsort vi ska gå vidare med. 

Framställningen av biogas ska ske genom förgasning av fasta 

biobränslen, huvudsakligen bestående av restprodukter från skogen. 

Och det handlar om enorma mängder råvara, drygt tre miljoner 

kubikmeter flis med en vikt på runt en miljon ton. 

Eon räknar med att ungefär en tredjedel av råvaran ska trans- 

16 

porteras med båt, en tredjedel med järnväg och den sista tredjedelen 

med lastbil. Det innebär mellan tio och 90 fartyg per år beroende 

på lastkapacitet, mellan 300 och 450 tågset och hela 10 000 

lastbilar per år. 

Hela anläggningen är kostnadsberäknad till tre miljarder kronor 

och väntas ge mellan 100 och 150 arbetstillfällen. Anläggningen 

beräknas producera 1,6 TWh biogas, vilket räcker för att driva 

125 000 bilar och restprodukten i form av fjärrvärme beräknas 

räcka för att värma runt 10 000 villor på årsbasis. 

En tillståndsansökan enligt miljöbalken hoppas bolaget kunna 

skicka in redan i år och går allt enligt planerna kan Sveriges största 

biogasanläggning vara i drift 2015. 

Ur artikel av Kalle berggren 2011-05-02 

Ätbara alger gror i växthus 

Odla alger på land? Ja, det går. Simris Alg vill odla ätbara later i 

växthus i Brantevik. 

– Vi hoppas kunna komma igång med byggandet av en anläggning 

nästa vår, säger Fredrika Gullfot, grundare och vd på Simris 

Alg. 

En tänkbar plats för företages första mikro-algodling är den 

gamla minkfarmen vid reningsverket i Brantevik. Mikroalger kan 

användas i mat, djurfoder, kosmetika och som biobränsle. Det är 

främst i kosttillskott och Omega 3 som Fredrika Gullfot ser en 

användning för de alger hon vill framställa. 

Det finns bara ett företag till i landet, som sysslar med det som 

Simris Alg gör. I resten av världen har utvecklingen tagit jättekliv 

framåt de senaste åren, medan Sverige ligger steget efter. 

– Den amerikanska marinen kör sina båtar på biobränsle tillverkat 

av oljerika alger. Men det är ännu för dyrt och energikrävande 

för att tillverka i stor skala. 

Ur artikel i Ystads Allehanda (lib) 2011-05-02 

Glimåkra kan få fjärrvärmeverk redan i höst 

Ett fjärrvärmeverk kan stå klart i höst i Glimåkra. Bakom satsningen 

står företaget Svenska Eldningssystem från Klippan som 

även vill göra en liknande satsning i Sibbhult. 

– Vi bygger fjärrvärme på mindre orter som de stora företagen 

inte är intresserade av. Om man gör det på rätt sätt så går det att 

få lönsamhet i mindre verk, säger Sven Persson, projektansvarig på 

Svenska Eldningssystem. 

Företaget fick upp ögonen för Östra Göinge kommun i samband 

med att Kristianstadsbladet skrev om Eons utredning i vintras 

som visade att det inte fanns några förutsättningar för att etablera 

fjärrvärme i Sibbhult, Glimåkra eller Hjärsås. 

Satsningen beräknas kosta sex miljoner kronor. Flera företag på 

industriområdet har redan visat sitt intresse för att ansluta sig till 

fjärrvärmenätet. 

Vid en etablering i Glimåkra kommer bolaget Glimåkra Biovärme 

AB att bildas. 

Svenska Eldningssystem diskuterar även med industrier i Sibbhult 

om en liknande satsning på Färe industriområde. 

Ur artikel i Kristianstads-bladet (lib) 2011-05-10

Pelletsfabriken läggs ner 

Det är huvudspåret när ägarna utreder framtiden för anläggningen. 

På fredagen varslades samtliga 14 anställda. 

Alternativet är att halvera produktionen och hålla igång fabriken 

med färre anställda under säsongen när hushållen köper pellets, 

mellan september och februari. 

Det dystra beskedet fick de anställda på fredagseftermiddagen 

av Lennart Ivarsson, vd på Clean Tech East Holding som äger 

Ystad Pellets. 

Lennart Ivarsson säger att beskedet inte beror på problem med 

Ystadsfabriken, tvärtom. 

– Vi har halverat produktionskostnaderna här de senaste tolv 

månaderna, säger han. 

Lennart Ivarsson pekar i stället på att lönsamheten för pellets 

försämrats. Råvarupriset har gått upp det senaste året, samtidigt 

som priset på pellets stått stilla. 

– Jag tror inte att det finns någon pelletsproducent i Sverige 

som inte ser över sina kostnader nu, säger han. 

Företaget ser ingen ljusning framöver. Det mesta talar för att 

den långsiktiga lösningen är att flytta maskinerna från Ystad till 

Archangelsk i norra Ryssland, där Clean Tech någon av de närmaste 

veckorna räknar med att slutföra köpet av företaget Bio Energy 

Nord. 

Först 2012 kan det bli aktuellt att flytta maskinerna från fabriken 

i Ystad till Archangelsk. 

Ur artikel i Ystads Allehanda (lib) 2011-05-13 

Erbjudande till Bioenerginytts mottagare - BiNBiP elektroniskt! 

Du kan få Bioenerginytt med Bioenergin i Pressen (BiN-BiP) direkt till din dator i pdf-format. 

o Ja, jag vill ha BIN-BIP direkt till min e-brevlåda. 

Min e-postadress: 

____________________________________________ 

Faxa denna sida till: 08-441 70 89 

Du kan även skicka in ett meddelande om detta till: info@svebio.se 

17 

Skånefrö får EU-utmärkelse för biobränsle 

Ett drygt år efter invigningen av bioenergifabriken i Östra Tommarp 

belönas Skånefrö av EU-kommissionen med utmärkelsen 

Best of the best. 

I bioenergifabriken omvandlas halm, skal, agnar och frörester 

till biobränsle i form av pellets. Anläggningen levererar också 

värme, bland annat till Tommarps by, och jordförbättring till lantbruket. 

Projektet föll EU-kommissionen på läppen och det utsågs till 

ett av de fyra bästa bland flera hundra bidrag från hela EU. 

Ur artikel i Ystads Allehanda (lib) 2011-05-13

BinBip nr 5 - 2011 - Svebio

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?