Kapitel 4: Hantering av MS-relaterade symtom - Neuroportalen
Kapitel 4: Hantering av MS-relaterade symtom - Neuroportalen
Kapitel 4: Hantering av MS-relaterade symtom - Neuroportalen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
<strong>Kapitel</strong> 4: <strong>Hantering</strong> <strong>av</strong> <strong>MS</strong>-<strong>relaterade</strong> <strong>symtom</strong><br />
Inledning<br />
De besvär och <strong>symtom</strong> som ofta förknippas med multipel skleros (<strong>MS</strong>) är följande:<br />
?? Fatigue<br />
?? Blås- och tarmdysfunktion<br />
?? Smärta<br />
?? Spasticitet<br />
?? Tremor och förändrad mobilitet<br />
?? Tal- och sväljningssvårigheter<br />
I detta kapitel beskrivs åtgärder för bedömning och behandling <strong>av</strong> dessa <strong>symtom</strong>.<br />
Dessutom diskuteras önskvärda resultat <strong>av</strong> de behandlingsåtgärder som sätts in för<br />
<strong>symtom</strong>en.<br />
<strong>Kapitel</strong>översikt<br />
Detta kapitel innehåller följande åtta delar:<br />
Del 1: Fatigue<br />
Del 2: Blåsdysfunktion<br />
Del 3: Tarmdysfunktion<br />
Del 4: Smärta<br />
Del 5: Spasticitet<br />
Del 6: Tremor<br />
Del 7: Förändrad mobilitet<br />
Del 8: Tal- och sväljningssvårigheter<br />
I slutet <strong>av</strong> kapitlet finner du ett <strong>av</strong>snitt som heter Instuderingsfrågor; detta <strong>av</strong>snitt<br />
testar dina kunskaper om den information som presenterats i kapitlet.<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM 4?1
Del 1: Fatigue<br />
Inledning<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Patienter med <strong>MS</strong> räknar fatigue till de <strong>MS</strong>-<strong>relaterade</strong> <strong>symtom</strong> som har störst negativ<br />
inverkan på deras livskvalitet. Fatigue bedöms som ett kroniskt tillstånd som kan vara<br />
åtföljt <strong>av</strong> neurologiska försämringar men också kan förekomma utan förändringar <strong>av</strong> de<br />
neurologiska <strong>symtom</strong>en. 1-6<br />
Fatigue vid <strong>MS</strong> karakteriseras ofta som antingen fokal muskulär uttröttbarhet eller en<br />
generell känsla <strong>av</strong> matthet. Etiologin hos <strong>MS</strong> -relaterad fatigue är inte helt klarlagd, men<br />
bristande ledning hos de demyeliniserade fibrerna och förekomst <strong>av</strong> cirkulerande<br />
cytokiner i serum och cerebrospinalvätska kan vara bidragande faktorer. Dessutom kan<br />
många <strong>av</strong> de <strong>MS</strong>-<strong>relaterade</strong> <strong>symtom</strong>en bidra till fatigue, såsom depression, smärta,<br />
sömnlöshet eller försämrad mobilitet. Därför är det viktigt att fastställa ursprunget till<br />
fatiguen innan lämplig behandling kan administreras. 1-6<br />
I denna del presenteras åtgärder för bedömning <strong>av</strong> fatigue. Dessutom diskuteras<br />
åtgärder för hantering <strong>av</strong> fatigue samt önskvärda behandlingsresultat.<br />
Inlärningsmål<br />
Efter att ha <strong>av</strong>slutat denna del skall läsaren kunna:<br />
Beskriva och tillämpa strategier för bedömning <strong>av</strong> fatigue<br />
Genomföra åtgärder för hantering <strong>av</strong> fatigue<br />
Beskriva de önskvärda resultaten <strong>av</strong> åtgärder mot fatigue<br />
4?2
Bedömning<br />
Fastställ trötthetens karaktär<br />
Fastställ om patientens fatigue är ett nytt <strong>symtom</strong><br />
Fastställ om <strong>symtom</strong>en på fatigue är ihållande eller intermittenta<br />
Identifiera möjliga bidragande faktorer, såsom:<br />
?? Skov<br />
?? Medicinering<br />
?? Sömnstörningar<br />
?? Annan samtidig sjukdom (t.ex. infektion)<br />
?? Aktivitetsnivå<br />
?? Värme<br />
?? Livsstilsmönster t.ex. arbete och fritid<br />
?? Psykosociala aspekter t.ex. stress,<br />
?? Smärta<br />
Bedöm svårighetsgraden <strong>av</strong> fatigue :<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
?? Använd eventuellt mätskalor för fatigue t.ex. Modified Fatigue Impact<br />
Scale [MFIS], Fatigue Severity Scale (FSS)<br />
?? Fastställa dess inverkan på de dagliga aktiviteterna<br />
Fastställ vilken inverkan fatiguen har på övriga <strong>MS</strong>-<strong>relaterade</strong> <strong>symtom</strong><br />
Hur hanterar patienten sin fatigue idag?<br />
Icke farmakologiska åtgärder<br />
Främja patientens förståelse <strong>av</strong> <strong>MS</strong>-relaterad fatigue genom undervisning<br />
Diskutera energibesparande strategier genom anpassning <strong>av</strong> hem- och<br />
arbetsmiljö<br />
Uppmuntra lämpliga livsstilsförändringar <strong>av</strong>seende:<br />
?? Aktivitets- och vilomönster<br />
?? Sömnmönster<br />
?? Temperaturreglering<br />
? ?Avkylningstekniker<br />
? ?Reglering <strong>av</strong> omgivningens temperatur (t.ex. luftkonditionering)<br />
4?3
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
? ?Undvikande <strong>av</strong> extrema temperaturer, exempelvis bastubad, varm dusch eller<br />
bad m.m. (utveckla)<br />
Remittera eventuellt patienten till en arbetsterapeut för program för hantering<br />
<strong>av</strong> fatigue<br />
Farmakologiska åtgärder<br />
Informera patienten om följande behandlingar som kan bidra till fatigue,<br />
liksom om deras biverkningsprofiler:<br />
?? Läkemedel mot spasticitet<br />
?? Antikonvulsiva medel/antiepileptika<br />
?? Antidepressiva medel<br />
?? Vissa alternativa mediciner (t.ex. kamomill, ginseng och salvia)<br />
Informera patienten om farmakologiska behandlingsalternativ liksom<br />
biverkningsprofilerna för desamma<br />
Önskvärt resultat för patienten<br />
Patienten uppvisar förbättrad kapacitet i de dagliga aktiviteterna i hemmet och<br />
på jobbet:<br />
?? Bättre förmåga att hantera fatigue i det daliga livet<br />
?? Minskad trötthet<br />
4?4
Referenser<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
1. van den Noort S, Holland NJ. Multiple sclerosis in clinical practice. Second edition.<br />
New York: Demos Medical Publishing Co. Inc.; 1999.<br />
2. Coulthard-Morris L, Vollmer T. Multiple sclerosis fatigue: Classification and treatment<br />
options. Mult Sclerosis Clin Issues 1995;2:2-6.<br />
3. Fisk JD, Pontefract A, Ritvo PG, Archibald CJ, Murray TJ. The impact of fatigue on<br />
patients with multiple sclerosis. Can J Neurol Sci 1994;21:9-14.<br />
4. Krupp LB, LaRocca NG, Scheinberg AD. The fatigue severity scale: Application to<br />
patients with multiple sclerosis and systemic lupus erythematosus. Arch Neurol<br />
1989;46:1121-1123.<br />
5. Multiple Sclerosis Council for Clinical Practice Guidelines. Fatigue and multiple<br />
sclerosis: Evidence-based management strategies for fatigue in multiple sclerosis.<br />
Paralyzed Veterans of America; 1998.<br />
6. Vercoulen JH, Hommes OR, Swanink CM, Jongen PJ, Fennis JF, Galama JM, et al.<br />
The measurement of fatigue in patients with multiple sclerosis: A multidimensional<br />
comparison of patients with chronic fatigue syndrome and healthy subjects. Arch<br />
Neurol 1996;53:642-649.<br />
4?5
Del 2: Blåsdysfunktion<br />
Inledning<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Ungefär 75–95 % <strong>av</strong> <strong>MS</strong> -patienterna upplever någon form <strong>av</strong> blåsdysfunktion under<br />
sjukdomsförloppet. Två nervkretsar tros reglera blåsfunktionen: sakrala delen <strong>av</strong><br />
ryggmärgen när det gäller lagring och det pontina miktionscentret när det gäller<br />
tömning. Störningar i banorna mellan dessa kretsar kan resultera i en dysfunktion. 1<br />
De tre typer <strong>av</strong> blåsdysfunktion som oftast förknippas med <strong>MS</strong> är följande: 2-4<br />
?? Lagringssvårigheter<br />
?? Tömningssvårigheter<br />
?? Kombination <strong>av</strong> lagrings- och tömningssvårigheter<br />
Lagringssvårigheter (detrusorhyperreflexi) är den vanligaste typen <strong>av</strong> blåsdysfunktion<br />
vid <strong>MS</strong>, med en rapporterad incidens på mellan 26 % och 50 %. Lagringssvårigheter<br />
uppkommer när blåsan inte kan rymma ökande urinvolymer, vilket orsakar spontana<br />
kontraktioner i blåsan. Symtom på denna typ <strong>av</strong> dysfunktion är bland annat trängningar,<br />
frekventa urintömningar och trängningsinkontinens. 2,3<br />
Tömningssvårigheter är mindre vanligt (incidens på 19–40 %) men kan resultera i<br />
allvarligare komplikationer än lagringssvårigheter. Orsaken till tömningssvårigheter kan<br />
vara en eller flera <strong>av</strong> följande: 2-5<br />
?? Blåsatoni<br />
?? Detrusorhyperreflexi med bristfälligt bibehållna kontraktioner<br />
?? Detrusor-sfinkterdyssynergi<br />
Symtom på tömningssvårigheter är bland annat urinretention, överflödesinkontinens och<br />
urinvägsinfektioner.<br />
Kombination <strong>av</strong> lagrings- och tömningssvårigheter förekommer hos 24–46 % <strong>av</strong><br />
patienterna med blåsdysfunktion och <strong>MS</strong>. Detta tillstånd är ofta förknippat med<br />
detrusor-sfinkterdyssynergi. Symtomen på denna typ <strong>av</strong> blåsdysfunktion är desamma<br />
som vid lagrings- och tömningssvårigheter. 2,3<br />
I denna del presenteras åtgärder för bedömning <strong>av</strong> blåsdysfunktion. Åtgärder för att<br />
hantera blåsproblem och önskvärda behandlingsresultat diskuteras också.<br />
4?6
Inlärningsmål<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Efter att ha <strong>av</strong>slutat denna del skall läsaren kunna:<br />
Beskriva och tillämpa strategier för bedömning <strong>av</strong> blåsdysfunktion<br />
Tillämpa åtgärder för hantering <strong>av</strong> de tre huvudtyperna <strong>av</strong> blåsdysfunktion<br />
Beskriva de önskvärda resultaten <strong>av</strong> åtgärder för behandling <strong>av</strong> blåsdysfunktion<br />
4?7
Bedömning<br />
Fastställ blåsproblemens art, beskriv <strong>symtom</strong>en<br />
?? Frekventa urintömningar (incidens = 82 %)<br />
?? Trängningar (incidens = 85 %)<br />
?? Startsvårigheter<br />
?? Sveda och obehag<br />
?? Inkontinens<br />
?? Urinretention<br />
Fastställ när <strong>symtom</strong>en började och hur länge de pågått<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Placera blåsdysfunktionen i en <strong>av</strong> följande kategorier utifrån de <strong>symtom</strong> som<br />
förekommer:<br />
?? Lagringssvårigheter (dvs. <strong>symtom</strong>en är bland annat frekventa<br />
urintömningar, trängningar och inkontinens)<br />
?? Tömningssvårigheter (dvs. <strong>symtom</strong>en är bland annat startsvårigheter,<br />
efterdropp och läckage, urinretention och en känsla <strong>av</strong> ofullständig<br />
tömning)<br />
?? Kombination <strong>av</strong> lagrings- och tömningssvårigheter (dvs. <strong>symtom</strong>en är<br />
bland annat en kombination <strong>av</strong> ovannämnda <strong>symtom</strong>)<br />
Identifiera möjliga bidragande faktorer, såsom:<br />
?? Andra samtidiga medicinska tillstånd (t.ex. urinvägsinfektion, andra<br />
infektioner)<br />
?? Medicinering<br />
?? Försämrad mobilitet<br />
?? Närings- och vätskeintag<br />
?? Livsstilsaspekter<br />
Bedöm vilken påverkan blåsdysfunktionen har på följande delar <strong>av</strong> vardagslivet:<br />
?? Sexualliv<br />
?? Fritidssysselsättningar/sociala aktiviteter<br />
?? Arbete<br />
Bedöm om följande sekundära komplikationer förekommer:<br />
?? Infektion<br />
?? Hudskador<br />
?? Njursten<br />
Fastställ vilken påverkan dysfunktionen har på andra <strong>MS</strong>-<strong>relaterade</strong> <strong>symtom</strong><br />
4?8
Bedöm dysfunktionens svårighetsgrad<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Följ upp med urodynamik (vanligtvis skickar neurologen patienten på<br />
urodynamisk testning för att bedöma urinflödet och blås- och miktionskapaciteten)<br />
Identifiera tillgängliga behandlingsstrategier och copingbeteenden<br />
Utredning<br />
Uteslut urinvägsinfektion (UVI) (i samråd med behandlande läkare) genom:<br />
?? Urinanalys<br />
?? Urinodling<br />
Uppmana patienten att föra miktionslista under t.ex. ett par dygn för överblick<br />
<strong>av</strong> frekvens och volymer<br />
Gör en residualurinmätning<br />
?? Se till att patienten undviker att kissa innan besöket på mottagningen.<br />
?? Mät urinvolymen på mottagningen innan miktion.<br />
?? Mät residualurinvolymen genom kateterisering eller ultraljud <strong>av</strong> blåsan<br />
efter miktion<br />
Upplys patienten om vilken roll medicinering och intermittent kateterisering<br />
kan ha för att kontrollera <strong>symtom</strong>en<br />
Vid residualurin som ger besvärande <strong>symtom</strong> och/eller frekventa UVI,<br />
Instruera patienten att utföra ren intermittent kateterisering. Kontakta<br />
uroterapeut vid behov.<br />
4?9
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Upplys patienten om faktorer som kan påverka <strong>symtom</strong> från urinblåsan,<br />
såsom:<br />
?? Koffein<br />
?? Alkohol<br />
?? Infektion<br />
?? förstoppning<br />
?? Vissa mediciner t.ex. urindrivande läkemedel<br />
Diskutera andra icke-neurogena orsaker till inkontinens t.ex.<br />
ansträngningsinkontinens<br />
Diskutera med behandlande neurolog om eventuell remittering till en urolog<br />
om <strong>symtom</strong>en förblir ohanterliga eller om komplikationer utvecklas eller<br />
misstänks; eventuell behandling för svåra fall kan vara:<br />
?? Suprapubisk kateterisering<br />
?? Injektioner <strong>av</strong> botulinumtoxin (Botox ® )<br />
Informera patienten om farmakologiska behandlingsalternativ liksom<br />
biverkningsprofilerna för desamma, se Metodboken <strong>av</strong>snitt blåsrubbningar<br />
Tillhandahåll fortlöpande utvärdering <strong>av</strong> behandlingsstrategier för<br />
blåsdysfunktion.<br />
Tillhandahåll inkontinenshjälpmedel.<br />
Önskvärda resultat för patienten<br />
Reducering eller eliminering <strong>av</strong> blås<strong>symtom</strong>en genom adaptiva strategier<br />
Kontinens<br />
Förebyggande <strong>av</strong> komplikationer<br />
4?10
Referenser<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
1. Blaivas JG. Management of bladder dysfunction in multiple sclerosis. Neurology<br />
1980;30:12-18.<br />
2. van den Noort S, Holland NJ. Multiple sclerosis in clinical practice. Second edition.<br />
New York: Demos Medical Publishing Co. Inc.;1999.<br />
3. Andrews KL, Husmann DA. Bladder dysfunction and management in multiple<br />
sclerosis. Mayo Clin Proc 1997;72:1176-1183.<br />
4. Holland N. Bladder management in multiple sclerosis. <strong>MS</strong> Management<br />
1994;1:7-11.<br />
5. Giannantoni A, Scivoletto G, Di Stasi SM, Grasso MG, Vespasiani G, Castellano V.<br />
Urological dysfunction and upper urinary tract involvement in multiple sclerosis<br />
patients. Neurourol Urodyn 1998;17:89-98.<br />
6. Avorn J, Monane M, Gurwitz JH, Glynn RJ, Choodnovskiy I, Lipsitz LA. Reduction of<br />
bacteriuria and pyuria after ingestion of cranberry juice. JAMA 1994;271:751-754.<br />
7. Walker EB, Barney DP, Mickelsen JN, Walton RJ, Mickelsen RA Jr. Cranberry<br />
concentrate: UTI prophylaxis. J Fam Pract 1997;45:167-168.<br />
8. Lee YL, Owens J, Thrupp L, Cesario TC. Does cranberry juice h<strong>av</strong>e antibacterial<br />
activity? JAMA 2000;283:1691.<br />
9. Zafriri D, Ofek I, Adar R, Pocino M, Sharon N. Inhibitory activity of cranberry juice on<br />
adherence of type 1 and type P fimbriated Escherichia coli to eucaryotic cells.<br />
Antimicrob Agents Chemother 1989;33:92-98.<br />
4?11
Lästips<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Jensen D, Levi R med flera. Fokus på urinvägarna vid multiple skleros. Om nedre<br />
urinvvägarnas funktionsstörningar, utredning och behandling. Astra Tech, Mölndal<br />
2006.<br />
Banovac K, Wade N, Gonzalez F, Walsh B, Rhamy RK. Decreased incidence of urinary<br />
tract infections in patients with spinal cord injury: Effect of methenamine. J Am<br />
Paraplegia Soc 1991;14:52-54.<br />
Barbalias GA, Nikiforidis G, Listsikos EN. Vesicourethral dysfunction associated with<br />
multiple sclerosis: Clinical and urodynamic perspectives. J Urol 1998;160:106-111.<br />
Betts CD, D’Mellow MT, Fowler CJ. Urinary symptoms and the neurological features of<br />
bladder dysfunction in multiple sclerosis. J Neurol Neurosurg Psych 1993;56:245-250.<br />
Catanzaro M, O’Shaughnessy EJ, Clowers DC, Brooks G. Urinary bladder dysfunction<br />
as a remedial disability in multiple sclerosis: A sociologic perspective. Arch Phys Med<br />
Rehab 1982;63:472-474.<br />
Chancellor MB, Rivas DA, Staas WE Jr. DDAVP in urological management of the<br />
difficult neurogenic bladder in spinal cord injury: Preliminary report. J Am Paraplegia<br />
Soc 1994;17:165-167.<br />
De Ridder D, Van Poppel H, Baert L, Binard J. From time-dependent, intermittent, selfcatheterisation<br />
to volume dependent self-catherisation in multiple sclerosis using the<br />
PCI 5000 Bladdermanager. Spinal Cord 1997;35:613-616.<br />
Fowler CJ. Bladder dysfunction in multiple sclerosis: Causes and treatments. Int Mult<br />
Sclerosis J 1994;1:99-107.<br />
Fowler CJ, van Korrebroeck PE, Nordenbo A, Van Poppel H. Treatment of lower urinary<br />
tract dysfunction in patients with multiple sclerosis: Committee of the European Study<br />
Group of SUDI<strong>MS</strong>. J Neurol Neurosurg Psych 1992;55:986-989.<br />
Halper J, Holland N. Comprehensive nursing care in multiple sclerosis. New<br />
York: Demos Vermande; 1997.<br />
4?12
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Holland NJ. Clinical bulletin: Bladder dysfunction in multiple sclerosis.<br />
National Multiple Sclerosis Society; 1998.<br />
Kotkin L, Milam DF. Evaluation and management of the urologic<br />
consequences of neurologic disease. Tech Urol 1996;2:210-219.<br />
Multiple Sclerosis Council for Clinical Practice Guidelines. Urinary dysfunction<br />
and multiple sclerosis: Evidence-based management strategies for fatigue in<br />
multiple sclerosis. Paralyzed Veterans of America; 1998.<br />
Perkash I. Long-term urologic management of the patient with spinal cord<br />
injury. Urol Clin North Am 1993;20:423-434.<br />
Thompson IM, Lauvetz R. Oxybutynin in bladder spasm, neurogenic bladder<br />
and enuresis. Urology 1976;8:452-454.<br />
Valiquette G, Herbert J, Meade-D’Alisara P. Desmopressin in the management<br />
of nocturia in patients with multiple sclerosis: A double-blind, crossover trial.<br />
Arch Neurol 1996;53:1270-1275.<br />
Warren JW. Catheter-associated urinary tract infections. Infect Dis Clin North<br />
Am 1997;11:609-622.<br />
4?13
Del 3: Tarmdysfunktion<br />
Inledning<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Tarmdysfunktion är liksom blåsdysfunktion vanligt bland <strong>MS</strong>-patienter (dvs. prevalensen<br />
är cirka 68 %). Det bör dock påpekas att många patienter med blås<strong>symtom</strong> inte har<br />
några tarmproblem. Dessutom förefaller inte tarmdysfunktion vara förknippat med grad<br />
<strong>av</strong> funktionsnedsättning. Det har dock ett samband med sjukdomsdurationen. 1-4<br />
De två huvudtyperna <strong>av</strong> tarmdysfunktion vid <strong>MS</strong> är konstipation och <strong>av</strong>föringsinkontinens.<br />
Förstoppning definieras som två eller färre tarmtömningar per vecka och/eller<br />
användning <strong>av</strong> suppositorier, laxermedel eller l<strong>av</strong>emang oftare än en gång i veckan för<br />
att stimulera tarmtömningen. Konstipation förekommer hos ungefär 36–53 % <strong>av</strong> <strong>MS</strong> -<br />
patienterna. Faktorer som bidrar till konstipation är vissa läkemedel, försvagade<br />
bukmuskler, kost och immobilitet. 1,2,5-7<br />
Avföringsinkontinens definieras som ofrivillig tarmtömning. Det förekommer en gång i<br />
veckan hos ungefär 25 % <strong>av</strong> <strong>MS</strong>-patienterna och mindre än en gång i månaden hos<br />
51 % <strong>av</strong> patienterna. Faktorer som bidrar till <strong>av</strong>föringsinkontinens är bland annat<br />
konstipation som orsakar uttänjning och överflöde <strong>av</strong> rektum; försämrad känsel i<br />
rektum, sfinkterdysfunktion, vissa läkemedel samt kosten. 1,5<br />
I denna del presenteras metoder för bedömning <strong>av</strong> tarmdysfunktion. Åtgärder för att<br />
hantera tarmdysfunktion och önskvärda behandlingsresultat diskuteras också.<br />
Inlärningsmål<br />
Efter att ha <strong>av</strong>slutat denna del skall läsaren kunna:<br />
Beskriva och tillämpa strategier för bedömning <strong>av</strong> tarmdysfunktion<br />
Tillämpa åtgärder för hantering <strong>av</strong> konstipation och <strong>av</strong>föringsinkontinens<br />
Beskriva de önskvärda resultaten <strong>av</strong> åtgärder för behandling <strong>av</strong> tarmdysfunktion<br />
Bedömning<br />
Fastställ typ <strong>av</strong> tarmproblem<br />
? ?<br />
Fastställ när <strong>symtom</strong>en började och hur länge de pågått<br />
Beskriv <strong>symtom</strong>en:<br />
? ?Förstoppning<br />
? ?Diarré<br />
? ?Inkontinens<br />
4?14
? ?Gasbildning<br />
? ?Uppkördhet<br />
? ?Kramper<br />
? ?Rektala trängningar<br />
Identifiera möjliga bidragande faktorer, såsom:<br />
?? Andra samtidiga medicinska tillstånd<br />
?? Medicinering<br />
?? Försämrad mobilitet<br />
?? Förändrat närings- och/eller vätskeintag<br />
Bedöm vilken påverkan tarmdysfunktionen har på följande delar <strong>av</strong><br />
vardagslivet:<br />
?? Sexualliv<br />
?? Fritidssysselsättningar/sociala aktiviteter<br />
?? Arbete<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Bedöm dysfunktionens svårighetsgrad med hjälp <strong>av</strong> livskvalitetsskalor<br />
4?15
Bedöm om följande sekundära komplikationer förekommer:<br />
Hemorrojder<br />
Fekalom<br />
Infektion<br />
Fastställ hur tarmproblemen påverkar patientens dagliga liv<br />
Hur hanterar patienten tarmproblematiken?<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Identifiera beteenden som kan bidra till dysfunktionen, t.ex. imobilitet<br />
Allmänna åtgärder<br />
Upplys patienten om tänkbara orsaker till tarmdysfunktion<br />
Diskutera eventuella läkemedel som kan bidra till tarmdysfunktionen<br />
Uppmana patienten att utnyttja trängningar att tömma tarmen (detta<br />
säkerställer att tarmarna töms regelbundet)<br />
Informera patienten om den gastrokoliska reflexen som inträffar 20–30 minuter<br />
efter en måltid<br />
Upprätta regelbundna rutiner för tarmtömning som är individuella för<br />
patienten<br />
Föreslå en fast tid för tarmtömning<br />
Uppmuntra kostförändringar såsom:<br />
Högt fiberintag<br />
Lämpligt vätskeintag<br />
Regelbundna mattider<br />
Uppmuntra regelbunden fysisk aktivitet<br />
Åtgärder specifika för konstipation<br />
Uppmuntra regelbundna, fasta mattider<br />
Diskutera ställning för effektivast tarmtömning i relation till handikapp, behov<br />
<strong>av</strong> tekniska hjälpmedel etc.<br />
Rådgör med patienten om följande behandlingar<br />
?? Bulkmedel<br />
?? Uppmjukande medel<br />
?? Behandlingar som kan användas ensamma eller i kombination med bulkmedel eller uppmjukande<br />
medel<br />
?? Tarmmassage, runda cirkulerande rörelser runt magen ”solen”.<br />
?? Digital stimulering, d.v.s. öppna slutmuskeln med hjälp <strong>av</strong> handsbeklätt finger alt. Pip.<br />
4?16
?? Peristin, ”hem” l<strong>av</strong>emang som inkontinenshjälpmedel med speciellt tillstånd<br />
?? Avföringsinkontinenshjälpmedel som t.ex. analpropp, blöjor med kol-filter<br />
Åtgärder specifika för <strong>av</strong>föringsinkontinens/ofrivillig tarmtömning<br />
Se till att tarmarna töms regelbundet på lämpligt sätt<br />
Uteslut infektion<br />
Upplys patienten om att:<br />
Undvika sådant som irriterar tarmen, t.ex.:<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
? ?Alkohol<br />
? ?Koffein<br />
? ?Kryddstark mat<br />
? ?Andra konstaterat utlösande faktorer i kosten<br />
Använda medicin(er) för kontroll <strong>av</strong> detta <strong>symtom</strong>, se metodboken <strong>MS</strong> <strong>av</strong>snitt<br />
gastrointestinala <strong>symtom</strong><br />
Diskutera patientens eventuella oro och stress kring denna problematik<br />
Tillhandahåll fortlöpande utvärdering <strong>av</strong> tarmdysfunktionen<br />
Önskvärda resultat för patienten<br />
Tarmkontrollen bibehålls, vilket yttrar sig i:<br />
?? Regelbunden tarmtömning<br />
?? Kontinens<br />
?? Förebyggande <strong>av</strong> komplikationer<br />
Orsakerna till tarmdysfunktionen identifieras och hanteras<br />
4?17
Referenser<br />
<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
1. Hinds JP, Eidelman BH, Wald A. Prevalence of bowel dysfunction in multiple<br />
sclerosis: A population survey. Gastroenterol 1990;98:1538-1542.<br />
2. Chia YW, Fowler CJ, Kamm MA, Henry MM, Lemieux MC, Swash M. Prevalence of<br />
bowel dysfunction in patients with multiple sclerosis and bladder dysfunction. J<br />
Neurol 1995;242:105-108.<br />
3. Fowler CJ, Henry MM. Gastrointestinal dysfunction in patients with multiple<br />
sclerosis. Semin Neurol 1996;16:277-279.<br />
4. Clanet M (chair). The symptoms of multiple sclerosis and their management. In:<br />
Proceedings of the <strong>MS</strong> Forum Modern Management Workshop; April 1992; Paris,<br />
France. Worthing UK: Professional Postgraduate Services Europe Ltd.; 1994.<br />
5. van den Noort S, Holland NJ. Multiple sclerosis in clinical practice. Second edition.<br />
New York: Demos Medical Publishing Co. Inc.;1999.<br />
6. Hinds JP, Eidelman BH, Wald A. Prevalence of bowel dysfunction in multiple<br />
sclerosis: A population survey. Gastroenterol 1990;98:1538-1542.<br />
7. Chia YW, Fowler CJ, Kamm MA, Henry MM, Lemieux MC, Swash M. Prevalence of<br />
bowel dysfunction in patients with multiple sclerosis and bladder dysfunction. J<br />
Neurol 1995;242:105-108.<br />
Lästips<br />
Britell CW. Preventing and managing bowel problems. <strong>MS</strong> Quarterly Report 1996;15:1-<br />
4.<br />
Caruana BJ, Wald A, Hinds JP, Eidelman BH. Anorectal sensory and motor<br />
function in neurogenic fecal incontinence: Comparison between multiple<br />
sclerosis and diabetes mellitus. Gastroenterol 1991;100:465-470.<br />
4?18
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Chia YW, Gill KP, Jameson JS, Forti AD, Henry MM, Swash M, et al.<br />
Paradoxical puborectalis contraction is a feature of constipation in patients<br />
with multiple sclerosis. J Neurol Neurosurg Psych 1996;60:31-35.<br />
Hinds JP, Wald A. Colonic and anorectal dysfunction associated with multiple<br />
sclerosis. Am J Gastroenterol 1989;84:587-95.<br />
Nordenbo AM, Andersen JR, Andersen JT. Disturbances of anorectal function<br />
in multiple sclerosis. J Neurol 1996;243:445-451.<br />
4?19
Del 4: Smärta<br />
Inledning<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig respons på ett<br />
tillstånd som orsakas <strong>av</strong> faktisk eller potentiell vävnadsskada. Uppskattningar om<br />
prevalensen <strong>av</strong> smärta vid <strong>MS</strong> varierar från 10 % till 80 %, beroende på vilken smärta<br />
det är man upplever. De flesta patienter med <strong>MS</strong> upplever kronisk smärta; akuta<br />
smärtsyndrom förekommer hos ungefär 10 % <strong>av</strong> patienterna. 1-6<br />
Objektiv bedömning <strong>av</strong> smärta är svårt att åstadkomma eftersom smärta är en subjektiv<br />
upplevelse som inte alltid står i direkt relation till graden <strong>av</strong> skada hos patienten.<br />
Dessutom påverkas smärtupplevelsen <strong>av</strong> känslomässig, kognitiv och beteendemässig<br />
respons, liksom <strong>av</strong> psykosociala faktorer som förväntningar, tidigare smärtupplevelser<br />
samt sekundär smärta. 7,8<br />
Orsaken till smärtan vid <strong>MS</strong> beror på om smärtsyndromet är akut, subakut eller kroniskt.<br />
Akut smärta kännetecknas ofta <strong>av</strong> paroxysmala attacker som är kortvariga (dvs. varar<br />
några sekunder) och återkommer upprepade gånger. Akut smärta beror på onormal<br />
impulsledning i axonen eller en ”kortslutning” i axonens impulsöverföring. Det vill säga<br />
axonförändringarna som uppstår på grund <strong>av</strong> demyeliniseringen orsakar spontana<br />
elektriska laddningar som sprids eller hoppar till angränsande fibrer (efaptisk<br />
transmission). Om denna impuls sprids till en sensorisk bana kan detta resultera i en<br />
smärtkänsla som trigeminusneuralgi. Paroxysmala förnimmelser kan framkallas <strong>av</strong><br />
beröring, rörelse eller hyperventilering.<br />
Subakut smärta kan vara i dagar eller till och med veckor. Den orsakas <strong>av</strong><br />
demyelinisering (optikusneurit är vanligast) eller en sekundär källa, såsom smärtsamma<br />
blåsspasmer vid neurogen blåsa och infektion eller vertebrala kompressionsfrakturer på<br />
grund <strong>av</strong> frekvent behandling med kortikosteroider eller långvarig immobilitet.<br />
Kronisk neuropatisk eller dysestetisk smärta förekommer hos ungefär en tredjedel <strong>av</strong><br />
<strong>MS</strong>-patienterna och tros ha ett direkt samband med demyelinisering <strong>av</strong> sensoriska<br />
banor, särskilt de banor som inkluderar de spinothalamiska banorna och baksträngarna.<br />
Kronisk muskuloskeletal smärta, såsom ryggvärk och smärtsamma benspasmer, härrör<br />
oftast från <strong>MS</strong> -<strong>relaterade</strong> <strong>symtom</strong> snarare än själva sjukdomen.<br />
I denna del presenteras metoder för bedömning <strong>av</strong> smärta. Åtgärder för hantering <strong>av</strong><br />
smärta och önskvärda behandlingsresultat diskuteras också.<br />
4?20
Inlärningsmål<br />
Efter att ha <strong>av</strong>slutat denna del skall läsaren kunna:<br />
Beskriva och tillämpa strategier för bedömning <strong>av</strong> smärta<br />
Tillämpa åtgärder för hantering <strong>av</strong>:<br />
?? Akut smärta<br />
?? Subakut smärta<br />
?? Kronisk neuropatisk smärta<br />
?? Kronisk muskuloskeletal smärta<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Beskriva de önskvärda resultaten <strong>av</strong> åtgärder för behandling <strong>av</strong> akut och kronisk<br />
smärta<br />
4?21
Bedömning<br />
Fastställ smärtans art<br />
?? Fastställ när smärtan började och hur länge den pågått<br />
?? Fastställ smärtans placering och svårighetsgrad<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
?? Fastställ hur <strong>symtom</strong>en yttrar sig, dvs. om smärtan är svidande,<br />
huggande, tryckande eller bultande<br />
?? Bedöm smärtans svårighetsgrad med hjälp <strong>av</strong> t.ex en VAS-skala<br />
Identifiera möjliga bidragande faktorer, såsom:<br />
?? Skov<br />
?? Immobilitet<br />
?? Annan samtidig sjukdom (t.ex. osteoporos, diskbråck, migrän)<br />
?? Psykosociala faktorer<br />
?? Andra <strong>MS</strong>-<strong>relaterade</strong> <strong>symtom</strong> som t.ex. spasticitet<br />
Placera smärtan i en <strong>av</strong> följande kategorier:<br />
Akut<br />
? ?Trigeminusneuralgi<br />
Kronisk<br />
? ?Central neuropatisk<br />
? ?Muskuloskeletal (dvs. rygg- och ledvärk, smärtsamma spasmer)<br />
Bedöm vilken påverkan smärtan har på följande:<br />
?? Dagliga aktiviteter<br />
?? Andra <strong>MS</strong>-<strong>relaterade</strong> <strong>symtom</strong><br />
?? Psykosocialt välbefinnande<br />
Identifiera tillgängliga copingbeteenden och -strategier<br />
4?22
Allmänna åtgärder vid smärta<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Främja patientens förståelse <strong>av</strong> <strong>MS</strong>-relaterad smärta genom undervisning<br />
Diskutera patientens smärtupplevelse<br />
Tillhandahåll fortlöpande utvärdering <strong>av</strong> strategier för smärthantering för<br />
respektive smärtkategori<br />
Specifika åtgärder mot akut smärta<br />
Informera patienten om följande möjliga behandlingsalternativ liksom<br />
biverkningsprofilerna för desamma:<br />
Antikonvulsiva medel/antiepileptika<br />
Kirurgiska ingrepp som perkutan glycerol rizotomi ( dvs glycerolblockad)<br />
4?23
Specifika åtgärder mot kronisk neuropatisk smärta<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Instruera patienten i följande copingstrategier för att minimera smärtan:<br />
?? Beteendemodifierande tekniker<br />
?? Avslappningstekniker<br />
?? Stresshanteringstekniker<br />
?? Kognitiv beteendeterapi<br />
Involvera behandlande neurolog för diskussionom möjliga farmakologiska<br />
behandlingsalternativ liksom biverkningsprofilerna för desamma, se<br />
Metodboken <strong>MS</strong> <strong>av</strong>snitt ”Smärta”<br />
Vid behandlingsresistenta smärtproblem, utred möjlighet till kontakt med<br />
smärtspecialist<br />
Specifika åtgärder mot kronisk muskuloskeletal smärta<br />
Remittera patienten till en sjukgymnast och en arbetsterapeut för bedömning<br />
och rehabiliteringsåtgärder, såsom:<br />
?? Utprovning <strong>av</strong> hjälpmedel<br />
?? Sitt-, hållnings- och gångträning<br />
?? Träningsprogram<br />
Se till att patienten förstår att följande samtidiga tillstånd kan bidra till kronisk<br />
muskuloskeletal smärta:<br />
?? Osteoporos<br />
?? Degenerativ disksjukdom<br />
Diskutera komplementära behandlingar som t.ex. akupunktur, yoga, massage<br />
vilka kan vara effektiva metoder för att hantera smärta eller öka välbefinnandet<br />
hos vissa patienter:<br />
Informera patienten om möjliga behandlingsalternativ, i dialog med<br />
behandlande neurolog<br />
Önskvärda resultat för patienten<br />
Den upplevda smärttypen identifieras<br />
Patienten upplever att vårdgivaren tar smärtupplevelsen på allvar<br />
Smärt<strong>symtom</strong>en reduceras med hjälp <strong>av</strong> beteendestrategier, rehabilitering,<br />
läkemedel och andra åtgärder<br />
Patienten upplever att smärtan går att hantera i det dagliga livet<br />
4?24
Referenser<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
1. van den Noort S, Holland NJ. Multiple sclerosis in clinical practice. Second edition.<br />
New York: Demos Medical Publishing Co. Inc.;1999.<br />
2. Clanet M (chair). The symptoms of multiple sclerosis and their management. In:<br />
Proceedings of the <strong>MS</strong> Forum Modern Management Workshop; April 1992; Paris,<br />
France. Worthing UK: Professional Postgraduate Services Europe Ltd.; 1994.<br />
3. Archibald CJ, McGrath PJ, Ritvo PG, Fisk JD, Bhan V, Maxner CE, et al. Pain<br />
prevalence, severity, and impact in a clinic sample of multiple sclerosis patients.<br />
Pain 1994;58:89-93.<br />
4. Moulin DE. Pain assessment and management in multiple sclerosis. Int Mult<br />
Sclerosis J 1996;3:59-63.<br />
5. Moulin DE, Foley KM, Ebers GC. Pain syndromes in multiple sclerosis. Neurology<br />
1988;38:1830-1834.<br />
6. Moulin DE, Iezzi A, Amireh R, Sharpe WK, Boyd D, Merskey H. Randomised trial of<br />
oral morphine for chronic non-cancer pain. Lancet 1996;347:143-147.<br />
7. Vaney C. Understanding pain mechanisms in multiple sclerosis. <strong>MS</strong> Management<br />
1996;3:11-18.<br />
8. Harden RN, Cole PA. New developments in rehabilitation of neuropathic pain<br />
syndromes: Interdisciplinary team approach. Neurol Clin 1998;16:937-950.<br />
Lästips<br />
Beckonja MM, Galer BS. Pain assessment and evaluation of patients who h<strong>av</strong>e<br />
neuropathic pain. Neurol Clin 1998;16:775-790.<br />
Beric A. Central pain and dysesthesia syndrome. Neurol Clin 1998;16:899-918.<br />
Dellemijn P. Are opioids effective in relieving neuropathic pain? Pain 1999;80:453-462.<br />
4?25
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Halper J, Holland N. Comprehensive nursing care in multiple sclerosis. New York:<br />
Demos Vermande; 1997.<br />
Khan OA. Gabapentin relieves trigeminal neuralgia in multiple sclerosis patients.<br />
Neurology 1998;51:611-614.<br />
Krames ES. Interventional pain management: Appropriate when less invasive therapies<br />
fail to provide adequate analgesia. Med Clin North Am 1999;83:787-808.<br />
MacFarlane BV, Wright A, O’Callaghan J, Benson HA. Chronic neuropathic pain and its<br />
control by drugs. Pharmacol Ther 1997;75:1-19.<br />
MacQuay HJ, Tramer M, Nye BA, Carroll D, Wiffen PJ, Moore RA. A systematic review<br />
of antidepressants in neuropathic pain. Pain 1996;68:217-227.<br />
Melzack R. The short-form McGill Pain Questionnaire. Pain 1987;30:191-197.<br />
Morrison G, Yashon D, White RJ. Relief of pain and spasticity by anterior dorsolumbar<br />
rhizotomy in multiple sclerosis. Ohio State Med J 1969;65:588-591.<br />
Moulin DE. Pain in central and peripheral demyelinating disorders. Neurol Clin<br />
1998;16:889-898.<br />
Samkoff LM, Daras M, Tuchman AJ, Koppel BS. Amelioration of refractory dysesthetic<br />
limb pain in multiple sclerosis by gabapentin. Neurology 1997;49:304-305.<br />
S<strong>av</strong>age SR. Opioid use in the management of chronic pain. Med Clin North Am<br />
1999;83:761-786.<br />
Warnell P. The pain experience of a multiple sclerosis population: A descriptive study.<br />
Axon 1991;13:26-28.<br />
4?26
Del 5: Spasticitet<br />
Inledning<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Spasticitet är ett vanligt <strong>MS</strong>-relaterat <strong>symtom</strong>, särskilt hos patienter som upplever<br />
svaghet i de nedre extremiteterna. Spasticitet kan både vara fasisk (spasmer) och<br />
tonisk (konstant stelhet). De muskelgrupper som är mest i riskzonen för att utveckla<br />
spasticitet är quadriceps, hamstringsmusklerna och gastrocnemius. 1<br />
Lindrig spasticitet behandlas i regel med passiv stretching <strong>av</strong> den drabbade leden. Svår<br />
spasticitet kan kräva medicinering och kirurgiska ingrepp samt insättning <strong>av</strong> en<br />
intratekal baklofenpump, förutom stretchövningarna. Svår spasticitet, vilket oftast kan<br />
ses hos patienter med begränsad mobilitet, kan leda till hudskador, svårigheter att sitta,<br />
kontrakturer och smärta. 2<br />
I denna del presenteras åtgärder för bedömning <strong>av</strong> spasticitet. Dessutom diskuteras<br />
åtgärder för hantering <strong>av</strong> spasticitet och önskvärda behandlingsresultat.<br />
Inlärningsmål<br />
Efter att ha <strong>av</strong>slutat denna del skall läsaren kunna:<br />
Beskriva och tillämpa strategier för bedömning <strong>av</strong> spasticitet<br />
Tillämpa åtgärder för hantering <strong>av</strong> spasticitet<br />
Beskriva de önskvärda resultaten <strong>av</strong> åtgärder för behandling <strong>av</strong> spasticitet<br />
4?27
Bedömning<br />
Fastställ spasticitetens art<br />
Fastställ var spasticiteten är lokaliserad<br />
Beskriv <strong>symtom</strong>en<br />
? ?Stelhet<br />
? ?Svaghet<br />
? ?Böj- eller sträckspasmer<br />
? ?Klonus<br />
? ?Smärta<br />
Fastställ när <strong>symtom</strong>en började och hur länge de pågått<br />
Identifiera möjliga bidragande faktorer, såsom:<br />
Skov<br />
Infektion, t.ex. UVI<br />
Förstoppning<br />
Blåsdysfunktion<br />
Hudskador<br />
? ?Trycksår<br />
? ?Nageltrång<br />
? ?Medicinering t.ex Beta-interferon (IFNß), SSRI preparat<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Bedöm vilken påverkan spasticiteten har på följande aspekter <strong>av</strong> vardagslivet:<br />
?? Gång<br />
?? Sittförmåga<br />
?? Bekvämlighet<br />
?? Energinivå<br />
?? Sexualliv<br />
?? Hygien<br />
?? Sömn<br />
Bedöm spasticitetens svårighetsgrad utifrån patientens perspektiv<br />
Bedöm vilken påverkan spasticiteten har på det dagliga livet<br />
Hur hanterar pateinten spaciticiteten idag?<br />
4?28
Åtgärder<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Främja patientens förståelse <strong>av</strong> <strong>MS</strong>-relaterad spaciticitet och bidragande<br />
faktorer (t.ex. temperaturväxling, infektion, medicinering, se riskfaktorer ovan)<br />
genom undervisning<br />
Upplys patienten om tänkbara orsaker till spasticitet<br />
Informera patienten om rehabiliteringsbehandlingar och livsstilsförändringar<br />
för hantering <strong>av</strong> spasticitet<br />
Remittera patienten till paramedicinare, sjukgymnast och/eller arbetsterapeut<br />
för:<br />
?? Stretch- och träningsprogram (sjukgymnast)<br />
?? Utprovning <strong>av</strong> hjälpmedel (arbetsterapeut)<br />
?? Förändring <strong>av</strong> sitteknik, sittställning (arbetsterapeut)<br />
Informera patienten om möjliga farmakologiska behandlingsalternativ liksom<br />
biverkningsprofilerna för desamma i dialog med behandlande neurolog<br />
Informera patienten om följande kirurgiska behandlingsalternativ<br />
?? Injektion <strong>av</strong> botulinumtoxin (Botox ® )<br />
?? Intratekal baklofenpump<br />
?? Tillhandahåll fortlöpande utvärdering <strong>av</strong> behandlingsstrategier för<br />
spasticitet<br />
4?29
Önskvärda resultat för patienten<br />
Patienten upplever att spasticiteten minskar<br />
Rehabiliteringsstrategier tillämpas<br />
Typ <strong>av</strong> spasticitet och orsak till densamma kan identifieras<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Den bakomliggande orsaken till farmakologiska och icke farmakologiska<br />
åtgärder för hantering <strong>av</strong> spasticitet kan beskrivas<br />
4?30
Referenser<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
1. van den Noort S, Holland NJ. Multiple sclerosis in clinical practice. Second edition.<br />
New York: Demos Medical Publishing Co. Inc.;1999.<br />
2. Shapiro RT. Symptom management in multiple sclerosis. Third edition. New York:<br />
Demos Medical Publishing Co. Inc.; 1998.<br />
Lästips<br />
Borg-Stein J, Pine ZM, Miller JR, Brin MF. Botulinum toxin for the treatment of spasticity<br />
in multiple sclerosis: New observations. Am J Phys Med Rehab 1993;72:364-368.<br />
Brar SP, Smith MB, Nelson LM, Franklin GM, Cobble ND. Evaluation of treatment<br />
protocols on minimal to moderate spasticity in multiple sclerosis. Arch Phys Med Rehab<br />
1991;72:186-189.<br />
Dunevsky A, Perel AB. Gabapentin for relief of spasticity associated with multiple<br />
sclerosis. Am J Phys Med Rehab 1998;77:451-454.<br />
Eyssette M, Rohmer F, Serratrice G, Warter JM, Boisson D. Multi-centre, double-blind<br />
trial of a novel antispastic agent, tizanidine, in spasticity associated with multiple<br />
sclerosis. Curr Med Res Opin 1988;10:699-708.<br />
Khan OA, Olek MJ. Clonidine in the treatment of spasticity in patients with multiple<br />
sclerosis [letter]. J Neurol 1995;242:712-713.<br />
Metz L. Managing multiple sclerosis. Can J CME 1997;October:91-100.<br />
Metz LM, Patten SB, McGowan D. Symptomatic therapies of multiple sclerosis. Biomed<br />
Pharmacother 1999;53:371-379.<br />
Morgante L, Copperman L, Hugos L, for the National Multiple Sclerosis Society, the<br />
Consortium of Multiple Sclerosis Centers, and Serono Symposia USA. Multiple sclerosis<br />
in 1999: Focus on rehabilitation. An interactive teleconference broadcast to 268<br />
locations in the USA and Canada. December 8–9, 1999.<br />
4?31
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Schmidt RT, Lee RH, Spehlmann R. Treatment of spasticity in multiple sclerosis:<br />
Comparison of dantrolene sodium and diazepam. Trans Am Neurol Assoc<br />
1975;100:235-237.<br />
Smith C, Birnbaum G, Carter JL, Greenstein J, Lublin FD. Tizanidine treatment of<br />
spasticity caused by multiple sclerosis: Results of a double-blind, placebo-controlled<br />
trial. US Tizanidine Study Group. Neurology 1994;44(suppl 9):S34-S43.<br />
Smith PF, Darlington CL. Recent developments in drug therapy for multiple sclerosis.<br />
Mult Scler 1999;5:110-120.<br />
Ungerleider JT, Andyrsiak T, Fairbanks L, Ellison GW, Myers LW. Delta-9-THC in the<br />
treatment of spasticity associated with multiple sclerosis. Adv Alcohol Subst Abuse<br />
1987;7:39-50.<br />
United Kingdom Tizanidine Trial Group. A double-blind, placebo-controlled trial of<br />
tizanidine in the treatment of spasticity caused by multiple sclerosis. Neurology<br />
1994;44(suppl 9):S70-S78.<br />
4?32
Del 6: Tremor<br />
Inledning<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Tremor vid <strong>MS</strong> kan drabba extremiteterna, bålen eller talet. Det är ofta det mest<br />
handikappande <strong>symtom</strong>et eftersom det är så frustrerande för patienterna och svårt att<br />
behandla. 1-3<br />
Tremor klassificeras i regel som postural tremor, aktionstremor eller vilotremor. 1-3<br />
Intentions tremor är förknippad med viljemässig rörelse (t.ex. att sträcka sig efter en<br />
kopp) och kan vara lindrig till svår till sin natur. Det är den vanligaste typen <strong>av</strong> tremor vid<br />
<strong>MS</strong>.<br />
Postural tremor uppkommer när man bibehåller en position, exempelvis när armarna<br />
är utsträckta eller benen korsade. Denna typ <strong>av</strong> tremor är vanlig hos <strong>MS</strong>-patienter och<br />
kan innefatta försämrad förmåga att hålla huvudet och nacken upprätt, vilket gör att stöd<br />
kan behövas<br />
Vilotremor uppkommer när patienten är <strong>av</strong>slappnad eller i vila. Vilotremor ses oftast vid<br />
Parkinsons sjukdom, men kan emellanåt ses hos personer med <strong>MS</strong> som har en<br />
demyeliniserande lesion i eller nära substantia nigra eller nigrostriatala banan. Generellt<br />
sett är vilotremor emellertid sällsynt vid <strong>MS</strong>.<br />
I denna del presenteras åtgärder för bedömning <strong>av</strong> tremor. Dessutom diskuteras<br />
åtgärder för hantering <strong>av</strong> tremor och önskvärda behandlingsresultat.<br />
Inlärningsmål<br />
Efter att ha <strong>av</strong>slutat denna del skall läsaren kunna:<br />
Beskriva och tillämpa strategier för bedömning <strong>av</strong> tremor<br />
Tillämpa åtgärder för hantering <strong>av</strong> tremor<br />
Beskriva de önskvärda resultaten <strong>av</strong> åtgärder för behandling <strong>av</strong> tremor<br />
4?33
Bedömning<br />
Fastställ tremorns art<br />
Fastställ när tremorn började och hur länge den pågått<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Fastställ dess lokalisering, rörelsegrad (grov- eller finvågig) och -hastighet<br />
(hög eller låg)<br />
Beskriv <strong>symtom</strong>ens karaktär (dvs. tremor vid vila, i samband med en viss<br />
ställning eller i samband med en viljemässig rörelse)<br />
Uppskatta problemets svårighetsgrad eventuellt med hjälp <strong>av</strong> : Nine-Hole Peg<br />
Test<br />
Identifiera möjliga bidragande faktorer, såsom:<br />
Livsstilsproblem (dvs. alkoholism)<br />
Placera tremorn i en <strong>av</strong> följande kategorier:<br />
?? Aktionstremor (tremor i samband med viljemässig rörelse eller aktivitet)<br />
?? Postural tremor (tremor i samband med vissa ställningar;<br />
?? Vilotremor (tremor som uppkommer utan någon annan viljemässig<br />
rörelse)<br />
?? Bedöm vilken påverkan tremorn har på det dagliga livet<br />
Hur hanterar patienten sin tremor idag?<br />
Åtgärder<br />
Upplys patienten om de olika typerna <strong>av</strong> tremor och orsakerna till dessa<br />
Planera åtgärderna utifrån typ <strong>av</strong> tremor<br />
Informera patienten om följande möjliga behandlingsalternativ i dialog med<br />
behandlande neurolog:<br />
Medicinering, se metodbok <strong>MS</strong> <strong>av</strong>snitt ataxi och tremor<br />
? ?Kirurgiska ingrepp (vid svåra fall)<br />
Remittera patienten till en arbetsterapeut/sjukgymnast för instruktioner om<br />
åtgärder som kan hjälpa till att hantera tremorn<br />
?? Träna rörelsemönster (dvs. kartläggning och upprepning <strong>av</strong><br />
grundläggande rörelsemönster tills de sker automatiskt)<br />
?? Immobilisering<br />
?? Nedtyngning<br />
4?34
Informera patienten om följande faktorer som kan påverka tremor:<br />
?? Oro<br />
?? Koffein<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
?? Alkohol (kan i vissa fall förvärra tremorn och i vissa fall förbättra den)<br />
Tillhandahåll fortlöpande utvärdering <strong>av</strong> hantering <strong>av</strong> tremor<br />
Önskvärda resultat för patienten<br />
Patienten upplever att tremorn minskar<br />
Orsaken till tremorn kan fastställas<br />
Patienten följer rehabiliteringsbehandlingen och den farmakologiska<br />
behandlingen för att minska och kompensera för tremorn<br />
Patienten uppvisar förbättrad kapacitet i de dagliga aktiviteterna<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
4?35
Referenser<br />
<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
van den Noort S, Holland NJ. Multiple sclerosis in clinical practice. Second<br />
edition. New York: Demos Medical Publishing Co. Inc.;1999.<br />
<br />
Clanet M (chair). The symptoms of multiple sclerosis and their management.<br />
In: Proceedings of the <strong>MS</strong> Forum Modern Management Workshop; April 1992;<br />
Paris, France. Worthing UK: Professional Postgraduate Services Europe Ltd.;<br />
1994.<br />
<br />
Shapiro RT. Symptom management in multiple sclerosis. Third ed. New York:<br />
Demos Medical Publishing Co. Inc.; 1998.<br />
<br />
Lästips<br />
<br />
Cooper IS. Relief of intention tremor of multiple sclerosis by thalamic surgery. JAMA<br />
1967;199:689-694.<br />
DeLisa JA, Miller RM, Mikulic MA, Hammond MC. Multiple sclerosis: Part II. Common<br />
functional problems and rehabilitation. Am Fam Physician 1985;32:127-132.<br />
Duquette P, Pleines J, du Souich P. Isoniazid for tremor in multiple sclerosis [letter]. J<br />
Neurol Neurosurg Psych 1985;48:957.<br />
Duquette P, Pleines J, du Souich P. Isoniazid for tremor in multiple sclerosis: A<br />
controlled trial. Neurology 1985;35:1772-1775.<br />
Freeman R, Miyawaki E. The treatment of autonomic dysfunction. J Clin Neurophysiol<br />
1993;10:61-82.<br />
Hallett M. Isoniazid and action tremor in multiple sclerosis [letter]. J Neurol Neurosurg<br />
Psych 1985;48:957.<br />
4?36
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Hallett M, Lindsey JW, Adelstein BD, Riley PO. Controlled trial of isoniazid therapy for<br />
severe postural cerebellar tremor in multiple sclerosis. Neurology 1985;35:1374-1377.<br />
Paty DW, Ebers GC. Multiple sclerosis. Philadelphia: F.A. D<strong>av</strong>is Company; 1998.<br />
Riechert T, Richter D. Operative Behandlung des Tremors der Multiplen Sklerose und<br />
des essentiellen Tremors [Surgical treatment of multiple sclerosis tremor and essential<br />
tremor]. Munch Med Wochenschr 1972;114:2025-2028.<br />
Riechert T, Richter D. Stereotaktische Operationen zur Behandlung des Tremors der<br />
Multiplen Sklerose [Stereotaxic operations in the treatment of the tremors in multiple<br />
sclerosis]. Schweiz Arch Neurol Neurochir Psychiatr 1972;111:411-416.<br />
Sabra AF, Hallett M, Sudarsky L, Mullally W. Treatment of action tremor in<br />
multiple sclerosis with isoniazid. Neurology 1982;32:912-913.<br />
4?37
Del 7: Förändrad mobilitet<br />
Inledning<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Mobilitet definieras som förmågan att ändra och kontrollera sin kroppsställning. Symtom<br />
som bidrar till förändrad mobilitet vid <strong>MS</strong> är bland annat spasticitet, tremor, ataxi,<br />
svaghet, balansförlust, smärta, fatigue, yrsel . Över 50 % <strong>av</strong> patienterna med <strong>MS</strong> måste<br />
använda någon form <strong>av</strong> förflyttningshjälpmedel någon gång under sin sjukdom. 1<br />
Eftersom faktorerna som bidrar till förändrad mobilitet varierar från patient till patient är<br />
det nödvändigt att få fram en korrekt diagnos <strong>av</strong> dessa faktorer innan lämplig<br />
behandling kan inledas. Huvudmålet med åtgärderna mot förändrad mobilitet är att se<br />
till att patienten förblir så oberoende som möjligt.<br />
I denna del presenteras åtgärder för bedömning <strong>av</strong> förändrad mobilitet. Dessutom<br />
diskuteras åtgärder för hantering <strong>av</strong> förändrad mobilitet och önskvärda behandlingsresultat.<br />
Inlärningsmål<br />
Efter att ha <strong>av</strong>slutat denna del skall läsaren kunna:<br />
Beskriva och tillämpa strategier för bedömning <strong>av</strong> mobilitet<br />
Tillämpa åtgärder för hantering <strong>av</strong> förändrad mobilitet<br />
Beskriva de önskvärda resultaten <strong>av</strong> åtgärder för behandling <strong>av</strong> förändrad mobilitet<br />
4?38
Bedömning<br />
Fastställ mobilitetsförändringens art<br />
Fastställ när <strong>symtom</strong>en började och hur länge de pågått<br />
Fastställ svårighetsgraden<br />
Beskriv <strong>symtom</strong>ens karaktär<br />
? ?Förlust <strong>av</strong> balanssinne<br />
? ?Snubblande<br />
? ?Frekvens <strong>av</strong> Fall<br />
? ?Oförmåga att förflytta sig<br />
? ?Oförmåga att gå<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Bedöm mobilitetsförändringens svårighetsgrad ur patientens perspektiv samt<br />
ev med tidtagning <strong>av</strong> gång<br />
Identifiera möjliga bidragande faktorer, såsom:<br />
?? Svaghet<br />
?? Fatigue<br />
?? Smärta<br />
?? Spasticitet<br />
?? Brist på koordination<br />
?? Balansförlust<br />
?? Känselbortfall och/eller försämrad syn<br />
?? Hinder i omgivningen<br />
?? Andra samtidiga tillstånd<br />
Bedöm risken för trycksår<br />
Bedöm vilken påverkan den förändrade mobiliteten har på det dagliga livet<br />
t.ex. inom arbete, fritid, sociala aktiviteter, sexualliv, hem och hushåll<br />
Hur hanterar patienten sin imobilitet i dagsläget?<br />
4?39
Åtgärder<br />
Upplys patienten om följande:<br />
Främja patientens förståelse genom undervisning om följande:<br />
?? Tänkbara orsaker till förändrad mobilitet<br />
? ?Spasticitet<br />
? ?Svaghet<br />
? ?Påverkad balans<br />
? ?Sensoriska förändringar<br />
?? Potentiella risker med förändrad mobilitet<br />
? ?Fall<br />
? ?Frakturer<br />
? ?Försämrad körförmåga<br />
?? Potentiella komplikationer<br />
? ? Kontrakturer<br />
? ?Hudskador<br />
? ?Kompressionsneuropati<br />
? ?Smärta<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Informera patienten om behandlingsalternativ för hantering <strong>av</strong> förändrad<br />
mobilitet<br />
?? Rehabiliteringsbehandlingar<br />
?? Livsstilsförändringar<br />
?? Läkemedel och biverkningar hos dessa<br />
? ?Läkemedel mot spasticitet, t.ex. baklofen och tizanidin<br />
Remittera patienten till en sjukgymnast/arbetsterapeut<br />
?? Gångbedömning och -träning<br />
?? Förflyttningshjälpmedel<br />
?? Stretching och stärkande program<br />
?? Balansträning<br />
?? Träning i att hushålla med energin<br />
?? Åtkomlighet i omgivningen, bostads- och arbetsplatsanpassning och<br />
utprovning <strong>av</strong> hjälpmedel<br />
Tillämpa strategier för att förebygga trycksår<br />
Informera patienten om samhällets resurser för att hjälpa personer med<br />
mobilitetsproblem i dialog med kurator och behandlade neurolog, se<br />
metodbok <strong>MS</strong> <strong>av</strong>snitt psykosocialt omhändertagande<br />
4?40
Tillhandahåll fortlöpande utvärdering <strong>av</strong> förändrad mobilitet<br />
Önskvärda resultat för patienten<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Patienten kan definiera förändrad mobilitet vad gäller orsaker och risker<br />
Patienten håller sig på en säker aktivitetsnivå samt använder adekvata<br />
hjälpmedel vilket visar sig i minskat antal fall och komplikationer<br />
Patienten uppvisar förbättrad mobilitet<br />
Patienten ägnar sig i allt högre utsträckning åt aktiviteter som kräver mobilitet<br />
4?41
Referenser<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
1. van den Noort S, Holland NJ. Multiple sclerosis in clinical practice. Second edition.<br />
New York: Demos Medical Publishing Co. Inc.;1999.<br />
Lästips<br />
Baum HM, Rothschild BB. Multiple sclerosis and mobility restriction. Arch Phys Med<br />
Rehab 1983;64:591-596.<br />
4?42
Del 8: Tal- och sväljningssvårigheter<br />
Inledning<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Vid <strong>MS</strong> yttrar sig tal- och röststörningar oftast som spastisk-ataktisk dysartri,<br />
innefattande störningar <strong>av</strong> röststyrka, röstkvalitet, artikulation samt intonation. Dysartrier<br />
förekommer hos ungefär 40 % <strong>av</strong> alla <strong>MS</strong>-patienter. Behandlingen <strong>av</strong> dysartri och<br />
dysfagi är effektiv när det gäller att förbättra patientens fungerande i de dagliga<br />
aktiviteterna. 1<br />
Medan språkstörningar som afasi och dyslexi är mycket sällsynt vid <strong>MS</strong> är<br />
sväljningssvårigheter vanligt, i synnerhet om det förekommer demyelinisering i<br />
hjärnstammens sensomotoriska banor (dvs. kranialnerverna VII, IX, X eller XII). 1<br />
Patienternas rapporter om tugg- och sväljningsproblem ökar i regel i takt med att<br />
sjukdomen fortskrider (dvs. incidensen <strong>av</strong> dessa problem är 51 % under senare stadier<br />
<strong>av</strong> <strong>MS</strong> jämfört med 19 % under sjukdomens tidigare stadier). 2 Beroende på<br />
demyeliniseringens placering och omfattning kan sväljningssvårigheterna försämras och<br />
förbättras i takt med sjukdomens försämrings- respektive förbättringsperioder. 1<br />
I denna del presenteras metoder för bedömning <strong>av</strong> tal- och sväljningssvårigheter.<br />
Dessutom diskuteras åtgärder för att hantera dessa svårigheter samt önskvärda<br />
behandlingsresultat.<br />
Inlärningsmål<br />
Efter att ha <strong>av</strong>slutat denna del skall läsaren kunna:<br />
Beskriva och tillämpa strategier för bedömning <strong>av</strong> tal- och sväljningsförmåga<br />
Tillämpa åtgärder för hantering <strong>av</strong> tal- och sväljningssvårigheter<br />
Beskriva de önskvärda resultaten <strong>av</strong> åtgärder för behandling <strong>av</strong> tal- och<br />
sväljningssvårigheter<br />
4?43
Bedömning<br />
Fastställ <strong>symtom</strong>ens art<br />
Fastställ när <strong>symtom</strong>en började och hur länge de pågått<br />
Fastställ svårighetsgraden<br />
Beskriv <strong>symtom</strong>ens karaktär<br />
?? Talproblem<br />
?? Dysartri<br />
?? Dysfoni<br />
?? Sväljningsproblem<br />
?? Kvävningsrisk<br />
?? Hosta<br />
?? Fördröjd sväljning<br />
?? Tuggsvårigheter<br />
Identifiera möjliga bidragande faktorer, såsom:<br />
?? Fatigue<br />
?? Medvetandesänkning<br />
?? Andra samtidiga tillstånd<br />
?? Andra <strong>MS</strong>-<strong>relaterade</strong> <strong>symtom</strong><br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Fastställ om tal- och sväljningssvårigheterna orsakar följande problem:<br />
Viktnedgång<br />
Undernäring<br />
Uttorkning<br />
Försämrad andning<br />
Sömnstörningar<br />
Förändrade sociala aktiviteter och fritidssysslor<br />
Hur hanterar patienten sina tal och/eller sväljningssvårigheter i det dagliga<br />
livet?<br />
4?44
Åtgärder<br />
Informera patienten om orsakerna till tal- och sväljningsproblemen<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Remittera patienten till en logoped för bedömning och modifierad sväljningsröntgen<br />
vid behov<br />
Diskutera med patient, familj och/eller vårdare om hur man säkrast hanterar tal<br />
och sväljningssvårigheter i enlighet med logopedens rekommendationer :<br />
Tal<br />
?? Orala motoriska övningar<br />
?? Lämplig talhastighet och -tajming<br />
?? Nya strategier som hjälper patienten i sin kommunikation<br />
?? Teckenspråk<br />
?? Gestikulering med händer och ansikte<br />
?? Användning <strong>av</strong> hjälpmedel som datorer och/eller skrivt<strong>av</strong>lor<br />
Sväljning<br />
Vakenhet vid måltider<br />
Övervakning vid måltider efter behov<br />
Rätt ställning för att underlätta sväljning<br />
Kostmodifieringar<br />
? ?Matens konsistens och struktur, t.ex behov <strong>av</strong> näringspreparat<br />
? ?Balans <strong>av</strong> vätska och fast föda, t.ex. behov <strong>av</strong> dietistkontakt/råd<br />
? ?Heimlichs manöver<br />
? ?<br />
? ?Informera patienten om kroppsmasseindex (BMI; se bild 3) och hur man<br />
bibehåller en hälsosam vikt trots sväljningssvårigheter<br />
? ?<br />
? ?<br />
? ?Informera och stötta patienten vid mer omfattande åtgärder t.ex. om magsond<br />
måste sättas in.<br />
4?45
Önskvärda resultat för patienten<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
Patienten förstår orsaken till tal- och sväljningssvårigheterna, och har säkrare<br />
ätvanor<br />
Patienten sätter i halsen och hostar mindre under måltiderna<br />
Patienten har ett adekvat BMI<br />
Patienten kommunicerar bättre<br />
<br />
BMI räknas ut genom att vikten i kilogram (kg) divideras med patientens längd i meter<br />
(m) upphöjd till två.<br />
Exempel:<br />
Vikt: 75 kg<br />
Längd: 180 cm = 1,8 m<br />
BMI = 75/(1,8)²<br />
= 23<br />
Generellt sett räknas ett BMI mellan 19 och 30 som normalt. Om patientens BMI ligger<br />
under 19 eller över 30 löper patienten risk att drabbas <strong>av</strong> allvarliga hälso-komplikationer<br />
och bör konsultera läkare.<br />
Bild 3. Uträkning <strong>av</strong> BMI.<br />
4?46
Referenser<br />
KAPITEL 4: HANTERING AV <strong>MS</strong>-RELATERADE SYMTOM<br />
EUROPEISKA <strong>MS</strong>-SJUKSKÖTERSKEMANUALEN<br />
1. Merson RM, Rolnick MI. Speech-language pathology and dysphagia in multiple<br />
sclerosis. Phys Med Rehab Clin N Am 1998;9:631-641.<br />
2. Hartlelius L, Svensson P. Speech and swallowing symptoms associated with<br />
Parkinson’s disease and multiple sclerosis: A survey. Folia Phoniatr Logop<br />
1994;46:9-17.<br />
Lästips<br />
Merson RM, Rolnick MI. Speech-language pathology and dysphagia in multiple<br />
sclerosis. Phys Med Rehab Clin North Am 1998;9:631-641.<br />
Yorkston KM, Miller RM, Strand EA. Management of speech and swallowing in<br />
degenerative diseases. Tucson (AZ): Communication Skill Builders; 1995.<br />
4?47