F£RBUNDSSTvRELSENS SVAR Pü MOTIONER - Liberala ...

= 

= 

c£o_rkappqvobipbkp= 

ps^o=mü=jlqflkbo= 

iáÄÉê~ä~=ìåÖÇçãëÑöêÄìåÇÉíë=âçåÖêÉëë= 

OMMV=

c£o_rkappqvobipbkp=ps^o=mü=jlqflkbo=hlkdobppbk=OMMV= 

= 

iáÄÉê~äáëã KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK S  

FSsvar 1 över motion 1 ..........................................................................................................................6  







FSsvar 8 över motion 8, 9 och 10........................................................................................................8  

FSsvar 9 över motion 11........................................................................................................................9  

FSsvar 10 över motion 12 och 13 .......................................................................................................9  

FSsvar 11 över motion 14 .....................................................................................................................9  

FSsvar 12 över motion 15 .................................................................................................................. 10  





sê=ÇÉãçâê~íá KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK NN  

FSsvar 17 över motion 20 och 21 .................................................................................................... 11  

FSsvar 18 över motion 22, 24 och 25 ............................................................................................. 12  








FSsvar 26 över motion 34, 85 och 159........................................................................................... 16  

FSsvar 27 över motion 35, 137 och 138 ........................................................................................ 16  























  2  

 


  



fåíÉêå~íáçåÉääí KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK OT  


FSsvar 53 över motion 67, 68, 69, 70, 71, 72 och 73 ................................................................. 27  



FSsvar 56 över motion 76, 77, 78, 79 och 80 ............................................................................... 29  















bâçåçãá KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK PR  



FSsvar 73 över motion 100................................................................................................................ 36  

FSsvar 74 över motion 101, 102, 103, 104 och 107 .................................................................. 36  







FSsvar 81 över motion 112, 114 och 115...................................................................................... 40  

FSsvar 82 över motion 113 och 134 ............................................................................................... 40  












s®äÑ®êÇ KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK QS  




FSsvar 97 över motion 139146....................................................................................................... 47  


  3 


  


FSsvar 100 över motion 149 ............................................................................................................. 48  




FSsvar 104 över motion 153, 154 och 155 ................................................................................... 50  


FSsvar 106 över motion 157 och 158............................................................................................. 50  


FSsvar 108 över motion 161, 162, 163 och 164 ......................................................................... 52  








ríÄáäÇåáåÖ=çÅÜ=âìäíìê KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK RR  



























jáäàö KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK SQ  








  4 


  



















pí~ÇÖ~ê=çÅÜ=öîêáÖí KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK TN  



= 

= 

  5 


iáÄÉê~äáëã= 

cpJëî~ê=N öîÉê=ãçíáçå=N= 

Motionären har rätt i att det skulle krävas ett totalitärt samhälle om staten skulle försöka 

utplåna varje ursprunglig skillnad i individers förutsättningar. Det är en relevant invändning 

mot den som förespråkar total jämlikhet, i varje läge, och utan att ta hänsyn till vad 

individerna har för planer med sina liv. Men det säger egentligen ganska lite om den liberala 

jämlikhetstanken. 

Det är knappast ett totalitärt tänkande som ligger bakom jämlikhets- och frihetsreformer som 

den offentligfinansierade grundskolan. Snarare handlar det om att individer ska ges makten att 

forma sina egna liv, på relativt jämlika villkor. För detta krävs en jämnare tillgång till de 

redskap, som utbildning, som krävs för att individen ska kunna följa sina egna intressen och 

utnyttja sin förmåga oavsett föräldrarnas situation. Detta är inte en bristande respekt för 

människors fria val. Snarare tvärt om. 

Förbundsstyrelsen yrkar 

Att motionens första yrkande avslås 

Att motionens andra yrkande avslås 

Att motionens tredje yrkande bifalls 

cpJëî~ê=O öîÉê=ãçíáçå=O= 

Motionären tar upp frågan om våldsutövande. Ett våldsmonopol måste avse att det, överlag, 

är staten som kontrollerar när och hur våld utövas. Det innebär inte att alla legitima 

våldshandlingar utförs direkt som en representation av staten, men att de blir legitima just i 

kraft av statliga beslut. Vidare måste staten, som motionären också nämner, i en relevant 

utsträckning bekämpa och motverka det våld den betraktar som illegitimt. Vi föredrar därmed 

motionärens nya förslag till skrivning framför den befintliga. 


Att motion 2 bifalls 

cpJëî~ê=P öîÉê=ãçíáçå=P= 

Motionären menar att sista meningen i stycke fyra i kapitlet Liberalism kan tolkas som att 

krav ska ställas på grundläggande kunskaper för att utnyttja fri- och rättigheter. 

Förbundsstyrelsen anser förvisso att den tolkningen inte är omöjlig att göra, men att 

motionärens förslag på skrivning inte avhjälper den möjligheten. Den mest rimliga tolkningen 

  6  

 


är dock inte den som motionären öppnar för - det torde liberalism-avsnittet i övrigt göra klart. 

Förbundsstyrelsen anser därför inte att någon korrigering av meningen ifråga behöver göras. 


Att motionen avslås 

cpJëî~ê=Q öîÉê=ãçíáçå=Q= 

Förbundsstyrelsen instämmer i att stater bör vara demokratiska rättsstater, och att styrande ska 

utses i allmänna val. Detta berörs dock redan i de första och andra punkterna i 

handlingsprogrammet. 

Det enda ekonomiska system som uppfyller liberala krav på frihet och jämlikhet är 

marknadsekonomin. Motionären vill utveckla dagens skrivning med en klok motivering i en 

separat punkt. Förbundsstyrelsen instämmer, och föreslår att denna text läggs under rubriken 

Marknadsekonomi. 



Att ett stycke med lydelsen “Kapitalism och marknadsekonomi krävs dels för att ge 

människor möjlighet att bestämma över sina egna liv, dels för att det är det enda 

system som kan ta tillvara människors drivkraft att förbättra för sig själva och 

göra det till något positivt för hela samhället” förs in som första punkt under 

rubriken “Marknadsekonomi” 

Att motionen därmed anses besvarad 

cpJëî~ê=R öîÉê=ãçíáçå=R= 

Vad är egentligen en kulturell identitet? Enligt motionärerna förefaller detta vara något som 

endast skapas inom ramen av en religiös eller traditionell uppväxtmiljö. Kulturella symboler 

förefaller för motionärerna vara något som endast skapas i den religiösa uppväxtmiljön. 

Ungdomar formas oundvikligen av sin närmiljö, vare sig detta är familjen, samhället, skolan 

eller medier. Vare sig det handlar om en religiös familj eller en sekulär kommer kulturella 

markörer oundvikligen traderas. Detta är naturligt och kan både föra med sig positiva såväl 

som negativa konsekvenser. Det är givetvis samhällets uppgift att skydda barn från övergrepp 

och isolation men det är inte samhällets uppgift att förbjuda uppfostran (vilket kulturell 

tradering är!) som sådan. 

Att kräva att omyndiga individer under 15 års ålder ska leva i någon form av kulturellt 

vakuum för att kunna skapa sin egen identitet må låta bra i teorin men innebär i praktiken 

statligt drivna uppfostringsanstalter. Kontroll av efterlevnad kommer vara svår att hantera och 

frågan om vad som konstituerar en “kulturell markör” kommer väckas. Allt från kläder, frisyr, 

smycken till dialektala varianter kan kvalificeras som kulturellt traderade markörer från 

uppfostran och därmed falla under motionärernas breda paraply för vad som ska förbjudas. 

  7  

 


Kulturella markörer är oundvikliga och en naturlig del av all uppfostran, oavsett ursprung. 

Detta behöver inte på något sätt gå stick i stäv med liberala principer. Kravet är orimligt och 

svårt att realisera. 



cpJëî~ê=S öîÉê=ãçíáçå=S= 

Den nuvarande skrivelsen är i alla avseenden identisk och motionärernas text utvecklar endast 

det som redan står. Ett pedagogiskt men onödigt grepp för en punkt som redan är tydlig och 

säger samma sak som motionärerna. 


Att motionen avslås. 

cpJëî~ê=T öîÉê=ãçíáçå=T= 

Motionären tar upp frågan om våld mellan och mot diktaturer. Förbundsstyrelsen anser att det 

är problematiskt att som motionären gör hänvisa till folkflertalets vilja i en diktatur. 

Naturligtvis kan en uppskattad diktator i någon mån anses ha större legitimitet, men den 

fungerande demokratin handlar minst lika mycket om rättssäkerhet och fri 

informationsspridning som om majoritetsbeslut. En förtryckt eller till livet hotad minoritet 

inom en stat kan mycket väl vara ett skäl för ett yttre ingripande. Motionen behandlar inte 

heller den i dessa sammanhang ofta avgörande frågan om vad som faktiskt är en stat. 

Individens rättigheter får inte begränsas av gränser. 


Att motion 7 avslås 

cpJëî~ê=U öîÉê=ãçíáçå=UI=V=çÅÜ=NM= 

Dessa tre motioner berör alla vår syn på feminism. Motion 10 argumenterar för att 

feminismen inte kan ingå i en liberal ideologi. Mot detta protesterar förbundsstyrelsen 

ljudligt. Att blunda för strukturer och mönster i samhället och hur dessa beskär individens 

frihet är att också begränsa sin egen vision om vad individuell frihet faktiskt innebär. De 

ekonomiska konsekvenserna missgynnar i många fall kvinnor som grupp, men kärnan handlar 

om skillnaderna i förväntningar, möjligheter och bemötande, inte enbart en enkel fråga om 

över- och underordning. Exempelvis kan möjligheten att delta som frontfigur i kulturyttringar 

den 13 december vara kringskuren för personer som av sin omgivning identifieras som män, 

vilket motion 8 berör. I slutänden ser dock styrelsen motion 9 som den som fångar både 

tanken om allas delaktighet i att upprätthålla eller ifrågasätta rådande mönster och att dessa 

får effekter, mot alla, på många olika plan. 

  8  

 




Att motion 8 anses besvarad 


cpJëî~ê=V öîÉê=ãçíáçå=NN= 

Motionären har bra poänger. Det finns dock flera anledningar att inte bifalla motionen i dess 

helhet. 

Det är givet att staten inte ska moralisera över val av sexpartner(s) hos vuxna människor där 

inget tvång eller förekommer. Det är dock tveksamt om det är nödvändigt att den andra 

meningen ska ha en plats i handlingsprogrammet. Den första meningen är redan tydlig nog 

och besvarar alla eventuella följdfrågor på vad detta val av sexpartner faktiskt kan innebära i 

praktiken för enskilda individer. Ställningstagandet är även tydligt på hur vi ser på 

lagstiftning i frågan. 


Att bifalla första meningen i yrkandet och avslå den andra. Därmed anses motion 11 

besvarad. 

cpJëî~ê=NM öîÉê=ãçíáçå=NO=çÅÜ=NP= 

Motionerna berör rätten att välja namn utan statens inblandning. Förbundsstyrelsen finner det 

mer än rimligt och bifaller skrivelsen i motion 12. Motion 13 anses besvarad. 


Att bifalla motion 12 


cpJëî~ê=NN öîÉê=ãçíáçå=NQ= 

Motionärerna argumenterar mycket klokt rörande det faktum att kön i många sammanhang 

där det idag förekommer är irrelevant. Förbundsstyrelsen ser tyvärr yrkandet som otydligt, 

liksom den något polemiska rubriken. Att tala om att stoppa registrering av könstillhörighet 

allmänt kan tolkas som ett stopp mot privata aktörer att göra det på frivillig bas, vilket kan 

vara ett mycket långtgående steg. I svaren på motionerna 29, 37, 38 och 39 berör vi att 

avlägsna könstillhörighet från personnummer och att vara tydliga rörande bearbetning av 

irrelevanta personuppgifter. 



  9  

 


cpJëî~ê=NO öîÉê=ãçíáçå=NR= 

Reglering av aborträtten kan vara förmynderi, och sådana motiv ligger ofta bakom 

lagstiftning. Men det finns också nödvändiga gränsdragningar som måste göras. Vad är det 

som skiljer ett foster (som får aborteras) från ett barn (som i allmänhet inte får mördas)? 

En oreglerad situation skulle knappast stärka kvinnans rätt. Snarare riskerar det att skapa en 

oklarhet om vad som är straffbart. Att abortgränsen bör kopplas till vad som är medicinskt 

möjligt, underförstått “när fostret rent fysiskt kan räddas”, är inte något som 

Förbundsstyrelsen ställer upp på. Detta innebär i dagsläget att kvinnans rätt att välja skulle 

inskränkas i takt med den medicinska utvecklingen, utan att frågan om när fostret blir 

skyddsvärt egentligen berörs. 

Är tanken å andra sidan att så sen abort som möjligt ska tillåtas, är frågan vad “medicinskt 

möjligt” innebär. Tekniskt sett har människor kunnat “abortera” varandra vid högre ålder än 

ett par veckor. Att “maximera” abortgränsen åt detta håll, utan moraliska begränsningar, är 

inte önskvärt. 



cpJëî~ê=NP öîÉê=ãçíáçå=NS= 

Motionärerna tar upp dåliga lagar som rör könsbyten, och anför - klokt - att kastrering aldrig 

borde vara påtvingat i en liberal stat. Om detta håller förbundsstyrelsen med. Däremot 

betecknar motionärerna i sitt yrkande kastreringen som en bestraffning, vilket det inte är. 

Sterilisering är dessutom ett rimligare ordval. 

Förbundsstyrelsen har också vissa invändningar mot avskaffandet av en åldersgräns. 

Åldersgränser kan fylla syften på många platser i samhället, och könsbytet är inget undantag. 

Förutom rent medicinska skäl som kan anföras - en minderårig kropp har inte växt färdigt - är 

myndighet ett rimligt krav för den som ska ta ett så livsavgörande beslut. 


Att en ny punkt förs in i handlingsprogrammet under Jämlikhet efter punkt 13, med 

lydelsen: “Personer som genomför könsbyte ska inte tvingas till sterilisering.” 

Att motionen därmed anses besvarad. 

cpJëî~ê=NQ öîÉê=ãçíáçå=NT= 

Förbundsstyrelsen delar motionärens åsikt att surrogatmödraskap bör tillåtas. Eftersom inget 

konkret yrkande rörande handlingsprogrammet inkommit, väljer Förbundsstyrelsen att infoga 

surrogatmödraskapet i ett sammanhang där vår ståndpunkt blir tydlig. 

  10  

 



Att nuvarande punkt 12 i handlingsprogrammet får lydelsen “Rätten till den egna 

kroppen är en mänsklig rättighet. Surrogatmödraskap bör därför tillåtas. Rätten 

till fri abort är absolut och ska gälla alla kvinnor i hela världen. Det ska vara en 

självklarhet att låta kvinnor komma till Sverige och göra abort; så kallad 

abortturism bör uppmuntras.” 

Att motionens andra yrkande avslås 

cpJëî~ê=NR öîÉê=ãçíáçå=NU= 

Motionären har rätt och punkt 14 hör mer hemma under jämlikhet än marknadsekonomi. 



cpJëî~ê=NS öîÉê=ãçíáçå=NV= 

Motionären har helt rätt i att handlingsprogrammets formulering om konkurrensutsättning 

som feministisk reform är klumpig och kryptisk. För att ytterligare förtydliga den frigörande 

roll som kapitalismen historiskt sett har spelat, väljer Förbundsstyrelsen att utveckla stycket 

ytterligare. 


Att punkt 14 får lydelsen “Kapitalismen är, under rätt förutsättningar, en långt mer 

produktiv kraft än vad staten någonsin kan vara. Den har historiskt gjort det 

möjligt för individen att bryta sig loss från beroende av familjen och dess låsta 

roller. Konkurrensutsättning av offentlig verksamhet är också en 

jämställdhetsreform, då den gör att de anställda – företrädesvis kvinnor – får 

möjligheten att välja den bästa arbetsgivaren.”. 


sê=ÇÉãçâê~íá= 

cpJëî~ê=NT öîÉê=ãçíáçå=OM=çÅÜ=ON= 

Motionärerna för motionerna 20 och 21 lyfter båda en märklig formulering i punkt 16 i 

handlingsprogrammet. Förbundsstyrelsen håller med om att punkt 16 bör ändras, men tycker 

att motion 20 stryker en inte oviktig poäng. Motion 21 fångar in den viktiga betydelsen och 

föreslår en bra formulering, men yrkandet har en syftning som antyder att endast demokrater 

ska åläggas att följa lagarna. Förbundsstyrelsen föreslår därför en justering av yrkandet i 

motion 21. 

  11  

 



Att punkt 16 får lydelsen: “Demokratin vilar ytterst på de enskilda människornas 

ansvarstagande. Alla demokrater har därför en skyldighet att stå upp för 

demokratiska värderingar när de hotas. Alla har också en skyldighet att lyda 

demokratiskt fattade beslut när dessa inte ställer orimliga krav på ens förmåga 

att åtlyda dem.” 

Att motionerna 20 och 21 därmed anses besvarade 

cpJëî~ê=NU öîÉê=ãçíáçå=OOI=OQ=çÅÜ=OR= 

Den kommunala självstyrelsen har inte federal karaktär i praktiken i Sverige. Kommunerna är 

för små och de fungerar i hög grad som utförare av statligt tilldelade uppdrag, med statliga 

pengar. Ett genomförande av nationella pengsystem och annat i linje med 

handlingsprogrammet gör det än svårare att se kommunerna som självständiga enheter på det 

sätt som handlingsprogrammet antyder idag. Förbundsstyrelsen vill bifalla motion 24, 25. 

Däremot behövs fler, inte färre, möjligheter att få lagar och förordningar förklarade som i 

strid med överordnad lag och grundläggande rättigheter, för att garantera rättssäkerheten och 

förutsägbarheten i statens maktutövning. Förbundsstyrelsen vill därför avslå motion 22. 


Att motion 22, att-sats 1 avslås 



Att motion 22, att-sats 2 anses besvarad 

cpJëî~ê=NV öîÉê=ãçíáçå=OP= 

Inte minst efter FRA-debatten har det blivit tydligt att partiorganisationernas makt ibland kan 

vara alltför stor. Detta kan inte understrykas nog. Väljarnas inflytande på partipolitiken måste 

öka drastiskt, och personvalet är en bra metod för detta. Ett bra steg här är att drastiskt sänka 

personvalsspärrarna. Men ett fullkomligt avskaffande av spärrarna skulle kunna ge små 

grupper väljare oproportionerligt inflytande i ett system, där väljarna fortfarande ger mandat 

åt partier. Omvändningen av detta är också risken för att partierna ställer de kandidater som 

tas upp på listorna under en annan slags granskning och press. Därmed skulle reformen inte 

uppfylla sitt syfte. 



Att följande mening läggs till i början på punkt 18: “Partiorganisationernas makt 

över riksdagens ledamöter urholkar den parlamentariska demokratin, och 

behöver balanseras med mer makt till väljarna.” 

  12  

 



cpJëî~ê=OM öîÉê=ãçíáçå=OSI=OT=çÅÜ=QU= 

Motion 27 argumenterar för att Liberala ungdomsförbundet ska uttala sig för att Sverige även 

i fortsättningen ska vara en monarki. Förbundsstyrelsen avstyrker det förslaget. Vi har inte för 

avsikt att avvika från den åsikt som sedan länge är förankrad i förbundet, nämligen att 

monarkin är en historisk kvarleva och inte värdig ett demokratiskt statsskick. Vi kan 

konstatera att dagens monarki är symbolisk, kungens formella makt är liten. För oss är det 

dock ett viktigt principiellt ställningstagande att inga offentliga ämbeten ska kunna ärvas. 

Skicklighet och förtjänst ska vara utgångspunkten för statliga ämbeten som inte är valda. Vi 

kan konstatera att Sveriges statschef varken är folkvald eller förtroendevald. Detta är enligt 

förbundsstyrelsens mening det större problemet med dagens monarki. En så viktig symbolisk 

post som att representera staten Sverige bör rimligen tillsättas på demokratisk väg. 

Förbundsstyrelsen kommer inte heller denna gång att föreslå att Sverige förblir monarki. Vi är 

mer intresserade av valsedlar och demokrati än en så kallad “stabil hand” från den förstfödda i 

en viss familj, utpekad av Gud och de fyra stånden vid den urtima riksdagen i Örebro för 

hundranittionio år sedan. Som det står i successionsordningen, den grundlag som utpekar 

“rätt” regent i Sverige: 

“Vi efterskrivne Svea rikes Ständer, grevar, friherrar, biskopar, ridderskap och adel, klerkeri, 

borgerskap och menige allmoge, som nu här i Örebro till allmän urtima riksdag församlade 

äro, göre veterligt: att, sedan den högborne fursten, Svea rikes utkorade kronprins, hans 

kungl. höghet prins CARL AUGUST utan manlige bröstarvingar avlidit, och vi även genom 

den, under den 21 augusti 1810, upprättade förening och valakt, utkorat den högborne furste, 

prins JOHAN BAPTIST JULIUS av Ponte-Corvo, till Svea rikes kronprins, att på de villkor, 

så väl nyssnämnda valakt, som ock högbemälde furstes till avgivande av oss föreskrivna 

försäkran förmå och innehålla, Hans Kungl. Maj:t Vår nu regerande allernådigste Konung och 

Herre, Carl den XIII:e, efter dess dödliga frånfälle (varmed den Högste Guden nådeligen 

länge fördröje) i regeringen över Svea rike samt detsamma underlydande länder efterträda, till 

Sveriges Konung krönas och hyllas, samt riket styra; alltså hava vi för hans kungl. höghets 

JOHAN BAPTIST JULII, furstens av Ponte-Corvo, äkta manliga bröstarvingar, härmed velat 

upprätta och fastställa denna ordning för successionen till Sveriges krona och regering[…]” 

Detta är vad förbundsstyrelsen med goda skäl kallar otidsenligt och odemokratiskt svammel. 

Vi menar att stycke 21 snyggt sammanfattar den åsikt som förbundsstyrelsen enhälligt står 

bakom. Det kan hävdas att motion 26 klargör ståndpunkten, men vi finner ändå att den 

föreslagna bisatsen är överflödig. Inte heller ser vi skäl att ersätta denna formulering med den 

föreslagna ordalydelsen i motion 48. Vi anser helt enkelt att den nuvarande lydelsen gör vår 

republikanska uppfattning mest rättvisa. 


Att motion 26, 27 och 48 avslås. 

  13  

 


cpJëî~ê=ON öîÉê=ãçíáçå=OU= 

Motionären till motion 28 vill avskaffa 1 maj som helgdag. Detta är förvisso lovvärt, i 

synnerhet eftersom det har udden riktat mot socialisterna. Men att vara emot endast en, 

specifik helgdag i handlingsprogrammet är lite för smalt. LUF är dessutom radikalt nog att 

vara emot alla helgdagar. 

Förbundsstyrelsen ser därför chansen att återföra en klassisk LUF-fråga i 

handlingsprogrammet: röddagskonto. Det innebär att alla röda dagar avskaffas, och att alla 

istället får extra semesterdagar eller motsvarande, som kan användas för lediga dagar. På så 

sätt kan alla religiösa högtider firas utan att någon kommer i kläm, och ateisterna får välja vad 

de önskar. Alla blir nöjda, utom möjligen socialisterna som får använda sitt röddagskonto för 

att demonstrera på 1 maj. 


Att ett nytt stycke förs in efter punkt 6 i handlingsprogrammet, med lydelsen: 

“Eftersom staten ska vara neutral i livsåskådningsfrågor ska alla allmänna 

helgdagar avskaffas och ersättas med ett röddagskonto, motsvarande extra 

semesterdagar som människor fritt får disponera över ett år. 

Att motionen därmed anses besvarad. 

cpJëî~ê=OO öîÉê=ãçíáçå=OV= 

Motionen har rätt i att personnummer kan användas för att spåra kön och ursprung i 

varierande grad. Personnummer kan även användas för ålderskontroll i olika sammanhang. 

Detta syfte är så vanligt att förbundsstyrelsen tror att en ändring som gjorde personnumren 

helt slumpmässiga skulle uppfattas som snarare opraktisk än framåtsyftande. Det är tillåtet 

och accepterat att behandla personer olika p.g.a. ålder i flera sammanhang, varav vi 

förespråkar några. Styrelsen yrkar därför på en ny lydelse där födelsedatum kvarstår. 


Att följande punkt införs i integritetsavsnittet “Tilldelning av personnummer ska ske 

slumpmässigt vad gäller de tre siffror som följer på födelsedatumet, så att 

exempelvis kön eller ursprung inte går att utläsa.” 


cpJëî~ê=OP öîÉê=ãçíáçå=PM= 

Motionären utgår från att en icke-röst samtidigt är ett politiskt ställningstagande. Men det är 

nog minst lika vanligt, kanske till och med ännu vanligare att lättja, okunskap eller att det är 

fysiskt omöjligt att ta sig till vallokalen som dämpar valdeltagandet. 

Partierna anstränger sig för att få medborgarna att rösta. Insatserna kan knappast undgå någon 

som befinner sig i landet under en riksdagsvalrörelse. Visserligen kan vi också se att alla 

metoder partierna använder inte är de bästa men viljan och engagemanget kan nog inte 

  14  

 


betvivlas. Det svenska valdeltagandet är mycket högt vid internationella jämförelser. I den 

mån partierna ansvarar för att upprätthålla valmanskårens intresse för att rösta är de svenska 

partierna i varje fall inte sämre än sina motsvarigheter i många andra demokratiska länder. 

Tyvärr kan vi se att många inte använder sin rösträtt, men även detta är ett fritt val. Vi bejakar 

möjligheten att stå utanför genom att rösta blankt eller att inte rösta alls. I praktiken att 

soffliggaren har överlämnat sin del av ansvaret till de som röstar. 

Vi anser att demokratin ska vila på väljarnas röster. En väljares röst kan åtminstone tas till 

intäkt för önskan om en viss politik. Icke-väljarnas icke-röster säger ingenting om vilka beslut 

som bör fattas. Av det skälet är det inte rimligt att soffliggarna och blanka röster räknas vid 

mandatfördelningen. 



cpJëî~ê=OQ öîÉê=ãçíáçå=PN=çÅÜ=PO= 

Motion 31 argumenterar för att åldersgränser skall bli mer logiska. Förbundsstyrelsen håller 

inte med om det. Åldersgränser är i högsta grad godtyckliga och rent fysisk biologisk ålder är 

då ändå det mest förutsägbara. Indelning efter kalenderår har främst en grund i skolsystemet, 

men LUFs skolpolitik har också sedan länge syftat till att göra antalet genomgångna skolår 

mindre viktigt och låta alla gå fram i sin egen takt. Syftet med åldersgränser är att ha ett 

riktmärke som alla lätt kan avgöra. 

Förbundsstyrelsen är också skeptisk mot tanken på en sänkt rösträttsålder. Mental mognad är 

väsentlig och återigen är syftet med åldersgränsen ett rättssäkert riktmärke som stämmer för 

flertalet. Just för möjligheterna att utöva sina medborgerliga rättigheter är förutsägbarheten 

ofta viktigare än den exakta lämpligheten hos individen. Vi ser också att möjligheten att ingå 

juridiskt bindande avtal har en naturlig koppling till frågan om rösträtt. 


Att avslå motion 31 


oÉëÉêî~íáçå=N Frida Johansson Metso= 

Jag reserverar mig mot beslutet om motion 32. 

cpJëî~ê=OR öîÉê=ãçíáçå=PP= 

Livlig debatt uppstod i styrelsen kring denna motion, främst kring ordet ”aktivt” i 

motionärernas yrkande. Dock slutade debatten med att förbundsstyrelseledamot Lönn yrkade 

jäv på samtliga ledamöter utom sig själv. När detta inte gick igenom hotade hon de samma 

  15  

 


med ”spättekaka” eller vad det heter och styrelsen beslutade i enlighet att Skåne ska förbliva 

svenskt. 



cpJëî~ê=OS öîÉê=ãçíáçå=PQI=UR=çÅÜ=NRV= 

Motionärerna till motion 34 tror att det begåtts ett misstag av revideringsgruppen och vill 

stryka punkt 26, motionären till motion 85 och 159 vill ha en punkt 26 så gärna att trots att 

punkten redan finns har motionären komponerat två motioner med samma lydelse. 

Förbundsstyrelsen anser inte att människor är lika inför lagen om de får olika påföljder för 

samma brott enbart beroende på var de är medborgare. När motionärerna skriver att “svenska 

medborgare oavsett hemland skall aldrig kunna utvisas till sitt födelseland vid brott, 

självklart” går man ännu längre och hävdar att invandrare inte bara ska få andra straff än 

svenskar i Sverige, men svenskar utomlands ska aldrig kunna råka ut för samma behandling. 

Att motionärerna dessutom inte anser att rätten till trygghet (gällande flyktingskäl) är 

överordnat kriminalpolitiken, samt att man med denna motion erkänner nationalstatens rätt att 

fortsätta behärska den fria rörligheten, gör att Förbundsstyrelsen avslår motion 34 och finner 

motion 85 och 159 besvarade. 


Att motion 34 avslås. 

Att motion 85 och 159 anses besvarade. 

cpJëî~ê=OT öîÉê=ãçíáçå=PRI=NPT=çÅÜ=NPU= 

Motionären berör ett viktigt problem. Implicit angrips idén om särlagstiftning eller kultur som 

förmildrande faktor vid övergrepp av olika slag. Försvararna av detta argument menar att det 

multikulturella samhället kräver denna form av tolerans för olikhet. Som liberaler kan vi inte 

acceptera särlagstiftningar som gör skillnad på individer utifrån grupptillhörighet (kulturell 

eller religiös). Tillhörighet till en religiös grupp är inte ett blankt kort för att begränsa 

individers möjligheter till självbestämmande. 

Motionären till punkt 137 har helt rätt, personer är ett betydligt bättre ord. 

Motionären till motion 138 har uppmärksammat att punkten finns med två gånger, och bör 

därför strykas i det andra fallet. 


Att motion 35, 137 och 138 bifalls 

  16  

 


cpJëî~ê=OU öîÉê=ãçíáçå=PS= 

En utgångspunkt när förbundsstyrelsen tar ställning till motioner och om en viss åsikt ska bör 

få plats i handlingsprogrammet är att hålla programmet allmängiltigt och att det i första hand 

ska ta upp grundprinciperna för det samhälle vi i Liberala ungdomsförbundet helst vill se. 

Syftet med handlingsprogrammet är att lägga grunden för den unga liberala rörelsens 

idéutveckling. Detta innebär att inte alla åsikter får plats i Liberala ungdomsförbundets 

handlingsprogram. När frågan blir för specifik föreslår Förbundsstyrelsen regelmässigt att 

saken ska utmönstras ur handlingsprogrammet eller att motionen avslås. 

Det nuvarande handlingsprogrammets åsikt om prövningstillstånd i hovrätt hör inte till 

idéutvecklingen i förbundet. Snarare är det en fastställd åsikt om en teknisk detalj i inom ett 

begränsat fält. Även om Förbundsstyrelsen inte har något att invända mot åsikten som sådan 

är den helt enkelt för specifik och smal för att få plats i Liberala ungdomsförbundets 

handlingsprogram. Tyngdpunkten i handlingsprogrammet bör ligga vid principer och andra 

ställningstaganden av ideologisk vikt. En punkt i programmet som erkände allas rätt till 

rättegång och överprövning av domar i underrätt hade bättre fångat idéinnehållet i åsikten 

snarare än dagens lydelse om prövningstillstånd. 



cpJëî~ê=OV öîÉê=ãçíáçå=PTI=PU=çÅÜ=PV= 

Man kan tycka att frågan om DNA är naturlig, som vissa motionärer anser. Förbundsstyrelsen 

håller med om att dessa punkter kanske blir alltför många, så en sammanslagning är lämplig. 

Däremot är det viktigt att diskutera hur olika möjligheter att spåra personer finns kvar i 

polisens register. Där är det stora problemet, både för fingeravtryck och personkopplade 

DNA-spår att misstänkta som sedan avförs eller frias idag ändå kan finnas kvar i register. Vi 

är också positiva till att tydligt ta avstånd från massavlyssning, en naturlig följd av motståndet 

mot buggning i specifika fall. Däremot vill vi även fortsatt uttrycka vår stora skepsis mot 

buggning. 


Att punkt 32 i handlingsprogrammet omformuleras till “Massavlyssning, buggning 

och allomfattande DNA-register är stora hot mot den personliga integriteten och 

ska därför inte vara tillåtna. Fingeravtryck och DNA kan båda användas för att 

följa spår från individer och registrera dessa, utan att röja annan personligt 

känslig information. Polisens register över sådana spår måste gallras från 

personkopplade uppgifter rörande misstänkta som sedan friats eller inte åtalats.” 


Att avslå första yrkandet motion 38 

Att bifalla andra yrkandet motion 38 


  17  

 


cpJëî~ê=PM öîÉê=ãçíáçå=QM= 

Sedan många år har Liberala ungdomsförbundet accepterat civil olydnad som en legitim form 

av protest mot rättighetskränkningar. Vi vet att en demokrati inte i sig innebär att samhället 

och lagarna är eller blir fullständigt rättvisa. De kvarvarande orättvisor som finns måste 

alltjämt bekämpas. I de allra flesta fall kan det göras inom ramarna för den vanliga 

lagstiftningsprocessen. Tyvärr är inte det en fullständig garanti för att inte orättfärdiga lagar 

beslutas eller inte upphävs. Därför måste civil olydnad accepteras som metod för att 

tydliggöra orättvisor. Vårt accepterande av civil olydnad innebär inte att dessa handlingar ska 

anses lagliga – lagbrott är fortfarande lagbrott. Vi ska inte blunda eller vägra att aktivt agera 

enbart för att den orättfärdiga normen uppfyller de formella kraven för beslutsfattande. 

Vårt tidigare ställningstagande baserade sig på ett synsätt som innebar att enbart staten kan 

vara legitimt mål för aktioner av civil olydnad eftersom det är staten som är den slutliga 

garanten för de medborgerliga rättigheterna. Detta är inte tillräckligt. Förbundsstyrelsen antar 

härmed en bredare syn på vilka subjekt som kan utsätta andra för kränkningar. Det är inte 

bara staten som kan kränka enskilda och detta bör också få en återspegling i hur aktioner av 

civil olydnad får ske. Dessutom innebär en begränsning till att handlingar enbart får rikta sig 

mot staten besvärliga gränsdragningsproblem. Andra subjekt än staten kommer många gånger 

att indirekt drabbas av en åtgärd som direkt är riktad mot en myndighet. Andra gånger kan 

inte staten nås på annat sätt än indirekt. Samtidigt kan enskilda inskränka andras rättigheter, 

där staten av olika anledningar inte ingriper eller väljer fel sida. Det är nödvändigt med ett 

bredare synsätt om civil olydnad ska ha möjlighet att vara en effektiv metod mot 

maktmissbruk. Vi har inga förhoppningar om att själva handlandet i sig är det som föranleder 

förändringar där civil olydnad tillämpas. Däremot kan detta handlande väcka debatt och 

opinion för eller emot en viss företeelse i hela samhället, inte bara statens del. 



cpJëî~ê=PN öîÉê=ãçíáçå=QN= 

Motionären bakom motion 41 problematiserar offentlighetsprincipen på ett klokt sätt. Ny 

teknik och samordning av offentliga register har gjort att det som tidigare var ganska 

oproblematiskt eftersom det fanns på många olika ställen, plötsligt blir ett hot mot 

integriteten. 

En ökad insyn och transparens i EU är dessutom av yttersta vikt, och förtjänar en egen punkt i 

handlingsprogrammet. 

Motionärens yrkanden ligger därför väl i linje med förbundsstyrelsens uppfattning. 


Att bifalla motionen 

  18  

 


cpJëî~ê=PO öîÉê=ãçíáçå=QO= 

Dödsstraffet är en avskyvärd strafform som är mycket svårförenlig med synen på rätten till 

liv. Menar vi allvar med att upprätthålla alla rättigheter för alla kan vi inte göra undantag i 

den allra mest basala rättigheten – den till sitt liv. Det är vanskligt att förverka denna rättighet, 

även om vi är övertygande om att den som fått rätten ifrågasatt kanske själv har gjort sig 

skyldig till att ha berövat annan livet. 

Förbundsstyrelsen har under en lång tid i fråga om kriminalpolitik tagit avstånd från 

avskräckning som det främsta motivet till varför dömda personer kan få sina rättigheter 

kringskurna. 

Utan rätten liv till förlorar i någon mån de övriga rättigheterna sin mening. Förbundsstyrelsen 

menar i likhet med motionen att dödsstraffet inte kan vara förenligt med liberalismens syn på 

rättigheter och människovärdet. 


Att motion 42 bifalls. 

cpJëî~ê=PP öîÉê=ãçíáçå=QP= 

Motionären belyser ett problem, där tradition och fördomar ibland ges eller upplevs ges 

företräde över en korrekt och rättssäker individuell bedömning. Det handlar inte bara om 

lagstiftning, utan även om de faktiska myndighetsbesluten och ett värdigt bemötande under 

utredningstiden. Dock tycker styrelsen att det är något paradoxalt att säga att 

föräldrakompetens inte är könsberoende, men att lösningen på vårdnadsfrågorna är 

könsblandning i arbetsgruppen kring vårdnadsutredningar. Människor har många olika typer 

av erfarenheter och bakgrund som kan påverka deras värderingar och preferenser. Även om 

kön här i många fall kan ha betydelse måste målet och kravet vid all myndighetsutövning vara 

att den offentliga tjänstemannen ser till sin yrkesroll och agerar professionellt. Det måste både 

kvinnor och män vara kapabla till. Med detta sagt är det förstås tänkbart att blandade grupper 

kan uppnå bra resultat på ett effektivare och enklare sätt, men det är en detaljfråga om hur 

man uppnår mål som inte hör hemma i handlingsprogrammet. 


Att bifalla de två första meningarna i motionens yrkande 

Att avslå den sista meningen 

cpJëî~ê=PQ öîÉê=ãçíáçå=QQ=çÅÜ=QR= 

Motionärerna bakom motion 44 uppmärksammar att de livligt omdebatterade 

integritetsfrågorna lever ett undanskymt liv i handlingsprogrammet. Förbundsstyrelsen delar 

motionärernas åsikt att dessa bör flyttas från rubriken ”Rättspolitik” och istället bilda ett nytt 

avsnitt, och finner därmed motion 45 besvarad. 

  19  

 


  

Motionärerna vill även bygga ut detta nya avsnitt med ett flertal punkter, och 

Förbundsstyrelsen sympatiserar med dem alla. För att intentionerna bakom punkterna ska 

framgå tydligare har Förbundsstyrelsen dock valt att göra några justeringar. Det handlar om 

att klargöra att det ska krävas brottsmisstanke för att staten ska ha rätt att kartlägga vem som 

kommunicerar med vem. Motionens ursprungliga formulering skulle betyda att vi inte vill låta 

polisen skugga misstänkta brottslingar, vilket Förbundsstyrelsen ser en poäng i att polisen kan 

göra. Dessutom vill Förbundsstyrelsen göra punkten om censur teknikneutral. Alla typer av 

publikationer ska omfattas, inte bara hemsidor och elektroniska media. 

Slutligen vill Förbundsstyrelsen lägga till en punkt som reglerar hur, varför och vilken typ av 

information som staten får samla in. I vissa sammanhang måste myndigheter ha tillgång till 

känsligt material om människor, men detta måste regleras enligt en need-to-know-basis. 

Därför kan samkörning av statliga register, även om det är effektivt, lätt leda till att känslig 

information sprids mer än vad som egentligen är nödvändigt. Information är makt, och 

adresser är business. Den senare formuleringen är hämtad från företaget InfoDatas hemsida, 

ett företag som administrerar och säljer uppgifter ur SPAR-registret. Kunderna är både 

myndigheter och företag, och varje år drar registret in miljoner till staten genom att handla 

med uppgifter om vem som är gift med vem, vad de tjänar och var de bor. Ytterligare en 

aspekt att ta med i beräkningen är det som Feministiska nämnden tar upp i motion 14 om att 

könstillhörighet inte ska registreras slentrianmässigt där det faktiskt inte är relevant. 

Förbundsstyrelsen anser att det som folk frivilligt uppger om sig själva till privata företag 

(som ICA eller Facebook) inte är ett problem. Däremot kan vi ställa högre krav på hur 

myndigheter handskas med de uppgifter som staten samlar in med tvångsmedel. 


Att första till fjärde yrkandet i motion 44 bifalles. 

Att följande stycke förs in som punkt 37 under avsnittet “Integritet”: “Privata 

aktörer ska inte få större befogenheter än polis och myndigheter. När 

rättsskipningen på detta sätt läggs ut på entreprenad riskerar det att urholka både 

rättssäkerheten och principen om att den anklagade ska betraktas som oskyldig 

tills motsatsen bevisats. IPRED-lagen bör därför avskaffas.” 

Att följande stycke förs in som punkt 38 under avsnittet “Integritet”: “I ett liberalt 

samhälle kan det aldrig vara acceptabelt att staten, utan att brottsmisstanke 

föreligger, kartlägger vem du talar med, ringer till och skriver brev till. 

Datalagringsdirektivet bör därför avskaffas.” 

Att följande stycke förs in som punkt 39 under avsnittet “Integritet”: “Att ta del av 

information kan aldrig vara förbjudet i ett liberalt samhälle och censur är heller 

aldrig acceptabel. Statlig begränsning av information och publikationer måste 

alltid bygga på domstolsbeslut.” 

Att motion 44, nionde yrkandet, bifalles. 

Att motion 44, sjätte till åttonde yrkandet därmed anses besvarade. 

Att motion 45 därmed anses besvarad. 

Att följande stycke förs in som en ny punkt 40 under avsnittet “Integritet”: “Staten 

ska inte samla in mer information än vad som är absolut nödvändig om 

  20 


människor. I varje situation ska en avvägning göras, så att endast relevanta 

uppgifter sparas. Samkörningar av statliga register är därför problematiska. 

Staten ska aldrig sälja uppgifter om enskilda som samlats in med tvång till 

privata företag.” 

cpJëî~ê=PR öîÉê=ãçíáçå=QS= 

Denna fråga har diskuterats ofta i liberala kretsar och lär så fortsätta. Motionärerna tar upp 

exempelvis att det är en handling som inte kan förändras, att barnen inte kan förstå 

innebörden av föräldrarnas beslut och att det innebär en medicinsk risk. 

Många handlingar i ett barns uppväxt kan inte förändras, exempelvis har de för det första inte 

fått välja sina föräldrar utan på slump i ett genetiskt lotteri blivit tilldelade dessa. Föräldrarna i 

sin tur kommer, pga vilka de är, vilka värderingar de har och andra faktorer utsätta detta barn 

för faror, roliga situationer, stimulerande situationer och riskfyllda situationer. Många av 

dessa kommer att prägla detta barn för evigt. Om föräldrarna när barnet är tre år gammal 

väljer att flytta från en liten by till en storstad kommer detta påverka barnet oerhört mycket, 

vem vet om det blir till det positiva? Det vi kan veta är att det generellt sett kommer att 

påverka mer än om barnet blir omskuret eller ej. Ingendera handlingen kan förändras, båda 

innebär risker. Vi vet att det innebär större faror att bo i en storstad än i en liten by, mer trafik, 

sämre luft, mer våld osv. Men inte vill vi väl hindra föräldrarna från att göra detta? Nej, 

därför att vi låter föräldrar själva uppfostra sina barn, inte staten. Detta gäller även om 

föräldrarnas handlingar ibland innebär en risk för barnen. Givetvis förstår inte barnet denna 

handling, men det förstår å andra sidan inte heller varför dess föräldrar insisterar på att sätta 

på dem blöjor, det bara händer därför att föräldrarna tror på att det är rätt sätt att handla. 

Precis som att de tror att omskärning är rätt sätt att handla. Om vi tar ifrån föräldrarnas makt 

över sina barn har vi väldigt snart skapat en väldigt olustig statsmakt. 



cpJëî~ê=PS öîÉê=ãçíáçå=QT= 

Det finns alltid ett visst mått av godtycke i gränser som myndighetsålder eller 

straffmyndighetsålder. När det gäller straffmyndighetsåldern 15 år, är den satt med hänsyn till 

när unga anses ha nått den mognad det krävs. Att förstå lagens gränser, och ta ansvar för sitt 

handlande, som motionärerna uttrycker det. Förbundsstyrelsen delar denna syn på 

straffrättsåldern. Det är just därför ändringar av straffmyndighetsåldern inte bör användas som 

redskap för andra mål, exempelvis för att markera konsekvenserna av lagöverträdelse, eller 

för att visa politisk handlingskraft. En förändring straffmyndighetsåldern är något större än ett 

ingrepp som sker med hänvisning till vissa uppmärksammade fall, eller för att polisförhör 

förväntas ha brottsförebyggande effekt (“i terapeutiskt syfte”, som Brottsförebyggande rådet 

uttrycker det i rapport 2007:16). Det finns i dagsläget möjligheter att göra andra typer av 

insatser, exempelvis dels vid Brottsoffermyndigheten (för att se över stödet till brottsoffer där 

gärningsmannen var under 15), eller i tillämpningen av 31 § LUL. En förändring av 

straffmyndighetsåldern kräver en tydligare förankring i individens möjlighet att 

ansvarsbeläggas. 

  21  

 




cpJëî~ê=PT öîÉê=ãçíáçå=QV= 

Motionären är konsekvent och ser till att de senaste årens arbete för fri rörlighet syns tydligt i 

handlingsprogrammet. Bifall. 



cpJëî~ê=PU öîÉê=ãçíáçå=RM=çÅÜ=RN= 

Motionärerna bakom motionerna 50 och 51 lyfter båda fram vikten av att EU ska kunna agera 

hårt mot de medlemsländer som bryter mot de mänskliga rättigheterna. 

Motion 50 vill att rösträtten i ministerrådet ska viktas efter hur varje land följer de mänskliga 

rättigheterna. Tanken påminner inte så lite om det förslag om ett Demokratiernas förbund som 

tidigare cirkulerat i LUF, där diktaturer skulle sakna rösträtt - och den lider också av samma 

problem. Effekten av ett sådant system skulle bli att länder som bryter mot mänskliga 

rättigheter isoleras och distansieras från EU, snarare än pressas till bättring. EU:s 

attraktionskraft skulle minska, då länder som bryter mot reglerna inte får samma inflytande - 

och därmed riskerar de att bli mindre intresserade av medlemsskap. 

Problemet kvarstår förstås: EU har inte tillräckliga medel för att pressa medlemsländer till att 

följa de mänskliga rättigheterna. 

Motion 51 erbjuder ingen konkret lösning på detta, men konstaterar att EU i form av 

medlemsländer, parlament och kommission ska “agera resolut” mot förbrytare. Det är en mer 

rimlig lydelse och detaljreglerar inte EU:s regelverk. 



Att därmed anse motion 50 besvarad 

cpJëî~ê=PV öîÉê=ãçíáçå=RO= 

Motionären vill lyfta fram EU:s politiska vikt framför dess form. Förbundsstyrelsen 

instämmer i denna radikala motion. 



  22  

 


cpJëî~ê=QM öîÉê=ãçíáçå=RP= 

Motionären har rätt i att handlingsprogrammet förtjänar en tydligare motivering till införandet 

av euron. 


Att punkt 42 får lydelsen “Den gemensamma valutan euron är ett fördjupande av det 

europeiska politiska samarbetet. Dessutom underlättar en gemensam valuta 

handel, genom att behovet av valutasäkringar till Sveriges i särklass största 

handelspartner avskaffas. Euron bör därför införas”. 


cpJëî~ê=QN öîÉê=ãçíáçå=RQ= 

Regionalstödets syfte är att se till att länder med mindre än 75% av snitt-BNP:n i Europa kan 

få stöd till infrastruktur och ekonomisk utveckling. Mycket av detta stöd är en förutsättning 

för att man kan knyta samman vägnät, bygga ut motorvägar och i förlängningen minska 

utsläppen och transportkostnader från Väst till Östeuropa. 

Stödet fyller en viktig funktion som inte kan uppfyllas på annat sätt. I synnerhet i den djupa 

recession som nu sveper över Europa är det centralt att förbättra Östeuropas förutsättningar att 

snabbt ta sig ur recessionen. Detta eftersom den ekonomiska utvecklingen ofta varit explosiv 

och i stor utsträckning byggd på utländska investeringar som nu snabbt dras undan. 

Motionärerna anför argumentet att nationellt bistånd istället kommer ersätta det nuvarande 

regionalstödet. Förhoppningen är märklig och kommer knappast att uppfyllas. 

EU-samarbetet skapar bra förutsättningar för att på europeisk nivå stärka infrastruktur och 

regioner som överskrider nationella gränser. Östeuropas långa frånvaro från gemenskapen 

under kommunismen har skapat problem som unionen är i stånd att avhjälpa, inte bara genom 

fri handel och fri rörlighet men även solidariskt stöd - regionalstödet är fungerar 

ändamålsenligt för detta syfte. 

Jämförelsen till den gemensamma jordbrukspolitiken är haltande. Regionalstödet sätter inga 

marknadsmekanismer ur spel och understödjer inte en specifik gren av näringslivet. Dessutom 

finns det skarpa krav på när regionalstöd kan utdelas och inte. När regionerna når en viss nivå 

slutar regionalstödet att betalas ut. Givetvis finns det utrymme att se över regionalstödets 

storlek, prioriteringar och effektivitet men att helt ta bort det är i nuläget inte bra. 


Att avslå motionen. 

cpJëî~ê=QO öîÉê=ãçíáçå=RR= 

Motionärerna visar på en fin idealism i motionen. Däremot är realiseringen svår och inte en 

lämplig fråga att föra upp på EU-nivå. 

  23  

 


  

Bryssels status är en nationell fråga för Belgien och inte en EU-fråga. Den territoriella 

suveräniteten över Bryssel är alltjämt i Belgiens händer, ett land som redan har nog med 

problem när det kommer till Bryssels status som stad sliten mellan Flandern och Wallonien. 

Rimligtvis är det belgarna själv som ska avgöra statusen på deras huvudstad och inte EU eller 

Sverige. Att sen resultatet till slut blir att Bryssel blir en EU-zon är däremot inte helt omöjligt. 


Att avslå motionen. 

cpJëî~ê=QP öîÉê=ãçíáçå=RS= 

Motionärerna vill föra in en ny punkt om euron i handlingsprogrammet. Förbundsstyrelsen 

tycker att initativet är lovvärt, men tycker att det är lite märkligt att “uppmuntra” regioner, län 

och kommuner att införa en parallell valuta. Detta kan innebära stora kostnader, och 

förbundsstyrelsen bedömer att det är något som bäst sker i frivillighet på marknaden. Inget 

hindrar idag den som vill kunna ta betalt i euro från att göra det. Detta görs av förklarliga skäl 

mest i gränsområden. 

Motionärernas förslag på lydelse innehåller dessutom lite av en lägesbeskrivning för de 

senaste åren, något som förbundsstyrelsen upplever som lite onödigt. 



cpJëî~ê=QQ öîÉê=ãçíáçå=RT= 

Varför reglerar vi egentligen flaggdagar? Det bör stå varje offentlig insitution fritt att flagga 

eller inte. Flaggdagar är i grunden en form av politik som påtvingar specifika nationella 

egenskaper eller minnen. Att motsätta sig flaggning per se är helt ointressant, det är givetvis 

positivt att EU-flaggan hissas, att göra det till politik är mindre bra. Samma gäller för Gustaf 

Adolfsdagen som kan skapa en rad konnotationer för människor. Vissa associerar till diktatur, 

andra reagerar med ointresse och i Göteborg är dagen viktig då stadens grundande firas. Helt 

klart ett ämne som inte bör politiserar åt endera håll. 

Det finns dessutom en risk att medelst tvång - vilket motionären föreslår - försöka få 

offentliga institutioner att anamma EU-symboler. Det Konstitutionella fördraget skrotades till 

viss del just på grund den överstatliga strävan efter att införa vissa eu-symboler och liknande 

för att främja en europeisk identitet. Givetvis ska det vara välkommet att flagga med EU-flagg 

på europadagen men att genom statliga riktlinjer tvinga fram det kan mycket möjligt få 

motsatt verkan och iställer skapa en diskussion om hur politisk toppstyrning sker från EUnivå 

ner till lägsta kommunnivå i Sverige. 



  24 


cpJëî~ê=QR öîÉê=ãçíáçå=RU= 

Motionären fortsätter vara konsekvent gällande fri rörlighet i handlingsprogrammet. 

Förbundsstyrelsen fortsätter konsekvent bifalla. 



cpJëî~ê=QS öîÉê=ãçíáçå=RV= 

Motionärerna vill införa ett gemensamt pantsystem för EU. Den spontana invändningen kan 

förstås vara att punkten är för specifik för handlingsprogrammet, vilket är sant. Men det finns 

större anledningen än så att vara vaksam mot ett sådant förslag. Att EU redan idag 

detaljreglerar och lägger sig i nationella - eller lokala! - angelägenheter i allt för stor 

utsträckning borde vara uppenbart för de flesta. Ett pantsystem skulle vara ännu en i raden av 

klåfingrigt bestämmande på en högre nivå än nödvändigt - förbundsstyrelsen ser inte att 

avsaknaden av ett sådant system är något stort problem. 


Att avslå motionen 

cpJëî~ê=QT öîÉê=ãçíáçå=SM= 

Motionären föreslår att EU ska utveckla det militära samarbetet inom unionen. Detta är 

förvisso en bra tanke i teorin, men tar bort fokus från det militära samarbete som redan 

existerar på europeisk nivå och som redan fyller den funktion som motionären efterfrågar. 

Den koordinering som motionären menar skulle kunna existera om EU samarbetar militärt 

finns redan till viss del i NATO samarbetet där olika länder fyller olika funktioner i olika 

vapenslag. Istället för att skapa två överlappande fösvarssamarbeten borde fokus läggas på att 

gå med i NATO snarast och se till att påverka samarbetet i positiv riktning. 

Eftersom en majoritet av EU-länderna redan är med i NATO finns det stora möjligheter att 

välja inriktning för samarbetet. Det är dessutom i ett globalt perspektiv viktigt att inte skapa 

en transatlantisk avgrund mellan Europa och USA. Ett EU-exklusivt samarbete riskerar att 

skapa en sådan avgrund. Mer samarbete är bra men då är bättre att redan existerande och väl 

utvecklade samarbetsformer utvecklas och fördjupas. 



cpJëî~ê=QU öîÉê=ãçíáçå=SN= 

I någon mån visar sig här problemet med att försöka definiera politikområden. EU-nämnden 

yrkar på att skriva om EU:s värde för miljöarbetet under punkt 42, men flera konkreta förslag 

kring EU:s möjligheter som verktyg för bättre miljö nämns idag i miljöavsnittet. Det är också 

  25  

 


tveksamt att tala om subsidaritetsprincipen när ett kompetensområde flyttas upp till högsta i 

dag fungerande nivå. Åtskilliga miljöproblem är också i praktiken en kombination av lokala, 

regionala och globala, så att allmänt tala om att flytta miljöarbetet till EU strider i praktiken 

mot subsidariteten. 



cpJëî~ê=QV öîÉê=ãçíáçå=SO= 

Motionären utvecklar EU:s migrationspolitik med fokus på de stora systemfelen. 

Förbundsstyrelsen uppfattar att stycket är lite långt och i behov av redigering. 


Att ett nytt stycke införs efter punkt 39 med lydelsen: EU ska ha en gemensam, 

generös flyktingpolitik utifrån en gemensam och modern flyktingdefinition. 

Dublinförordningen ska förändras så att en asylsökande enbart kan prövas i ett 

land men själv får välja vilket. 

Att ett nytt stycke införs efter det nya stycket med lydelsen: Asylsökande ska kunna 

överklaga sina beslut i EG-domstolen, vilket också innebär en europeisk version 

av FN:s internationella tortyrkommitté. 

Att ett nytt stycke införs därefter med lydelsen: EU-länderna ska också följa upp 

utvisningar från EU med ett stickprovsystem och utreda dödsfall bland 

asylsökande på gränsen till EU. Samtliga länder i EU ska ta emot kvotflyktingar. 

Att ett nytt stycke följer därpå med lydelsen: Unionen ska inte använda sig av 

prövningar i s k tredje säkra länder. 

Att motion 62, yrkande 1 anses besvarat. 

Att bifalla motion 62, yrkande 2. 

cpJëî~ê=RM öîÉê=ãçíáçå=SP=çÅÜ=SQ= 

Som såväl Uppsala som EU-nämnden påpekar, bör punkterna ligga under EU-avsnittet. 


Att motionerna 63-64 bifalls 

cpJëî~ê=RN öîÉê=ãçíáçå=SR= 

Motionärerna har fullständigt rätt. Den skrivning som finns i handlingsprogrammet berör inte 

EU specifikt utan kunde möjligen ha fungerat som första mening i nästa punkt. Som egen 

inledande punkt är texten helt tagen ur sitt sammanhang med sin nuvarande placering. 

  26  

 




fåíÉêå~íáçåÉääí= 

cpJëî~ê=RO öîÉê=ãçíáçå=SS= 

Man kan ha många åsikter om FN. Dagens handlingsprogram belyser inte i tillräcklig 

utsträckning FN:s unika ställning i världspolitiken och hur organet, trots dess brister, har 

agerat för fred och samarbete. Samtidigt har diktaturer använt även centrala FN-organ som ett 

medel för propaganda och därmed i vissa fall hånat FN-stadgan liksom deklarationen om de 

mänskliga rättigheterna. Styrelsen vill betona detta, men också visa att vi ser en väg framåt 

genom omfattande reformer. Det är också viktigt att inse att diktaturernas deltagande i 

världssamfundet är helt nödvändigt, när de i praktiken utgör en så betydande maktfaktor. Att 

utesluta diktaturer kategoriskt, vilket ibland föreslås i debatten, skulle öka risken för 

internationell instabilitet. Vi väljer att utgå från motionens formuleringar med vissa 

förändringar. 


Att punkt 45 borde få följande lydelse: ”FN har allt sedan grundandet fyllt en viktig 

funktion i att reglera och underlätta relationerna mellan världens länder och 

förenkla humanitära insatser. Dock har FN ofta använts som ett politiskt verktyg 

för diktaturer. Men FN måste reformeras, dess beslutsprocesser blir mer 

demokratiska och präglas av större öppenhet, insyn och effektivitet. Åtskilliga 

enskilda organ inom FN-systemet saknar i praktiken all legitimitet, genom att 

arbetet domineras av korrupta diktaturer.” 

Att därmed anse motion 66 besvarad 

cpJëî~ê=RP öîÉê=ãçíáçå=STI=SUI=SVI=TMI=TNI=TO=çÅÜ=TP= 

Konflikten i Mellanöstern har sedan länge engagerat, både svenska liberaler och andra. 

Förbundsstyrelsen anser trots detta att det ger en olycklig signal att behandla en specifik 

konflikt. Kriget i Irak och Bushdoktrinen är exempel på mycket uppmärksammade 

utrikespolitiska utvecklingar som återspeglats i handlingsprogrammet under 2000-talet, men 

inte i form av ställningstaganden i specifika konflikter, utan utvecklade tankar om när det kan 

vara relevant att inskränka på en stats suveränitet och hur individens rättigheter skall vägas 

mot statens, i en kombination av realpolitik och idealism. 

På ett liknande sätt tror vi att de viktigaste aspekterna av handlingsprogramkaraktär från den 

här konflikten handlar om slutsatser som är allmänt generaliserbara. Vi tror att en del av 

problemet med denna konflikt är att flera parter på olika sätt särbehandlar den jämfört med 

likartade konflikter. En tvåstatslösning ligger i linje med att man själv som individ har en rätt 

att definiera sin tillhörighet och denna lösning har också reellt, i regionen och i 

världssamfundet, brett stöd, åtminstone i teorin. Rätten att bedriva frihetskamp, liksom rätten 

  27  

 


för en demokrati att försvara sig i proportionerlig grad, är inte heller specifika för denna 

konflikt. 

Denna linje skall inte tolkas som en ändring av någon åsikt rörande denna konflikt. 

Presidialer, Förbundsstyrelseledamöter och varje LUF-representant bör känna till aktuella 

utrikespolitiska frågor och kunna ge uttryck för en liberal syn i dessa. 


Att bifalla motion 67, 68 

Att anse motionerna 69, 70, 71, 73 besvarade 

Att bifalla motion 72, med den nya lydelsen “Som liberaler står vi upp för 

demokratiska krafter världen över. Vi stödjer därför demokratirörelser i 

diktaturer, samt värnar om demokratiska staters rätt att försvara sig och sina 

medborgare mot såväl inre och yttre hot.” 

oÉëÉêî~íáçå=O Frida Johansson Metso, Majed Safaee, Joakim Larsson och Linda Nordlund 

Att LUF i sitt handlingsprogram inte tar ställning i en så central konflikt som Israel/Palestina 

är dåligt. Att binda förbundsstyrelsen och ordföranden till ett “golv” av åsikter om konflikten 

behövs för att inte hälla bensin på en redan farlig brasa. Vi har sett tidigare hur både 

Förbundsstyrelsen och förbundsordföranden avvikit från åsikter som kan verka liberalt 

intuitiva – t.ex. i frågor rörande proportionalitet, ockupation och tvåstatslösning. 

Förbundsstyrelsen är historielöst i den här frågan, och vi uppmanar kongressen att bifalla den 

föreslagna texten i handlingsprogrammet. 

cpJëî~ê=RQ öîÉê=ãçíáçå=TQ= 

Det är många som kan hålla med om att den nuvarande modellen för Förenta nationernas 

säkerhetsråd är problematisk. Den ifrågasätts ständigt och har länge varit föremål för debatt – 

särskilt efter kalla krigets slut. EU:s roll för medlemsländernas utrikespolitik har expanderat 

under 1990 och 2000-talen, vilket har aktualiserat frågan om unionen bör få plats i 

säkerhetsrådet som representant för Europas viktigaste länder. Förbundsstyrelsen menar att 

det är lämpligare att ta ett helhetsgrepp om säkerhetsrådet och motionen erbjuder inte en 

tillräckligt godtagbar modell. 

När tillfälle ges för att formulera en sådan modell finns ingen anledning att skilja 

Storbritanniens plats från Frankrikes plats i säkerhetsrådet om dessa länders platser ska 

ersättas med EU. För Sveriges del kan vi konstatera att det är genom vårt medlemskap i EU 

som vi har möjlighet att påverka världspolitiken i någon betydande mån. 

Frågan om säkerhetsrådet är komplicerad och vi bör inte skriva fast förbundet vid en åsikt 

som uppenbarligen kräver en hel del ytterligare funderingar. Av den anledningen föreslår 

förbundsstyrelsen att motionen avslås. Det bör ankomma på kommande förbundsstyrelse att 

utreda den framtida säkerhetspolitiken och då behandla bland annat relationerna EU och dess 

medlemsstater, FN och andra internationella organ. 

  28  

 




cpJëî~ê=RR öîÉê=ãçíáçå=TR= 

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är ett välkänt dokument, med många 

förtjänster. Som juridiskt bindande rättighetskatalog har den dock sina brister. Sjukersättning i 

all ära, men en stat som inte respekterar rätten till sjukersättning eller rätten till arbete (25, 23 

§§ i deklarationen), är faktiskt inte att jämställa med en stat som inte respekterar 

yttrandefriheten (19 §). Det finns problem i att göra sådana rättigheter rättsligt utkrävbara. I 

de delar av världen där lagstadgade rättigheter faktiskt kan utkrävas, det vill säga. 



cpJëî~ê=RS öîÉê=ãçíáçå=TSI=TTI=TUI=TV=çÅÜ=UM= 

Motionerna 76-80 berör samtliga frågan om bistånd. Flera påpekar att handlingsprogrammets 

stycke om mikrolån saknar motivering. Motion 78 vill ta bort procentmålet ur 

handlingsprogrammet. Motion 77 förespråkar å sin sida en tydligare struktur på Lufs 

biståndspunkter, en fortsatt hög ambitionsnivå om biståndsnivåerna, och ett betonande av 

institutionell uppbyggnad. 

Förbundsstyrelsen delar den sistnämnda motionens syn. Motionens beskrivning av hur viktig 

infrastruktur och fungerande finansmarknader är för utvecklingsländer är också tydlig. Här 

passar frågan om mikrolån väl in. Frågan om mikrolån handlar inte nödvändigtvis om att ge 

bistånd i form av riktade lån. Det kan också handla om att skapa ett finansiellt ramverk som 

tillåter detta. 

På en punkt anser Förbundsstyrelsen att motionens text kan förtydligas. I det sista stycket bör 

ordet “bistånd” för tydlighets skull bytas ut mot “budgetstöd”. Stöd till exempelvis fria 

bibliotek ska inte hänga på att den kubanska regimen genomför demokratiseringar. 


Att motion 77 bifalls, med den ändringen att “bistånd” i dess 49 § ersätts av 

“budgetstöd” 

Att motionerna 76, 78, 79 och 80 därmed anses besvarade 

cpJëî~ê=RT öîÉê=ãçíáçå=UN= 

FS instämmer i motionärens analys av barnarbete och att HP:s lydelse är olycklig. FS anser 

dock att motionärens förslag till ny skrivelse är något omständlig och föreslår därför en ny 

skrivelse. 

  29  

 



Att punkt 52 ändras till: ”Barnarbete och avsaknad av fria fackföreningar är 

exempel på problem i många fattigaländer. Marknaden är inte statisk, utan blir 

vad vi individer gör den till, och vi har en moralisk skyldighet att se de olika 

konsekvenserna av våra konsumtionsmönster.” 

Att motion 81 anses besvarad. 

cpJëî~ê=RU öîÉê=ãçíáçå=UO= 

Motionären anför att Luf inte bör erkänna diktaturers rätt att exploatera naturresurser, och 

därför bör förbjuda företag att handla med sådana företag i diktaturer. Det finns något 

lockande i resonemanget. Luf erkänner stater diplomatiskt (härtill är vi nödda och tvungna), 

men anser inte att icke-demokratier är moraliskt legitima. När en diktatur faller kan vi också 

tänka oss att avskriva de skulder den gamla regimen drog på sig, eftersom det inte sågs som 

legitimt. 

Att en diktaturregim handlar med naturresurser, eller berikar sig på annat sätt (genom den 

viktigaste “natur”-resursen, mänskligt arbete och tänkande) skulle kunna tänkas vara 

illegitimt. Detsamma torde isåfall gälla oligarker med täta kopplingar till regimen. Att placera 

bolaget på “armslängds avstånd” från staten kan inte räcka. Men i många diktaturer är det i 

stort sett omöjligt att verka som företagare utan att ha ett sådant förhållande till staten eller de 

lokala byråkraterna. Man betalar sin skatt, sina avgifter (som tas ut mer eller mindre 

slumpmässigt), och vet att om man agerar fritt och självständigt kan allt tas ifrån en. I en 

sådan situation blir det inte fullt så tydligt vilka aktörer, eller vilka sorters äganderätter, som 

principiellt kan lyftas ut. Att mena att det av princip är fel att handla med till exempel 

oljebolag i diktaturer, gör därmed att det är svårt att alls handla med landet. Därmed skulle vi 

förlora ett av de viktigaste redskapen för bekämpande av fattigdom, och byggande av 

internationella kontakter. 

Mer pragmatiskt isåfall, är detta en väg att gå? Liberala ungdomsförbundet är i allmänhet 

skeptiskt till handelsembargon. En pragmatisk sidonotering är också att USA:s och Norges 

oljefält inte räcker till hela världens behov. Det kan dock hävdas att det i och för sig bara 

skulle spela roll om alla resonerade som i motionen, vilket är högst otroligt. Isåfall skulle det 

handla om att införa ett tvivelaktigt förslag, utan större påverkan på diktaturerna. Tanken är 

intressant, men sammantaget finns det skäl att vara skeptisk. 



oÉëÉêî~íáçå=P Isak Bergdahl 

Jag reserverar mig till förmån för motionen. 

  30  

 


cpJëî~ê=RV öîÉê=ãçíáçå=UP= 

Dagens fiske innebär ett utnyttjande av en hårt ansträngd naturresurs. Vi har tvingats 

konstatera att fiskebestånden, i Östersjön, Europa och världen har minskat betydligt under de 

senaste 40 åren. Det råder ingen tvekan om att dagens fiske inte är hållbart i längden. En 

snabb omställning är nödvändig för att vi i framtiden ska ha livskraftiga fiskbestånd i haven. 

Av den anledningen är det viktigt att det finns internationella regelverk som begränsar fisket 

så att vi inte riskerar utfiskning. Det totala fisketrycket måste ner och fisken i havet måste få 

en chans att växa till sig. Den subventionspolitik EU för måste däremot upphöra. Genom 

denna utnyttjas skattemedel till att underhålla en på tok för stor fiskeflotta. 

Förbundsstyrelsen har inga invändningar mot motionärernas motivering. Däremot menar vi 

att det beslut som föreslås inte är lyckat. Till skillnad från jordbruksstödet ska inte 

fiskepolitiken avskaffas. Istället är det nödvändigt med en europeisk fiskepolitik för att kunna 

åstadkomma ett hållbart fiske och planer för återhämtning och förvaltning av fiskebestånden. 

Syftet med den europeiska fiskepolitiken måste vara att grundlägga förutsättningarna för 

hållbart fiske och god havsmiljö. 



cpJëî~ê=SM öîÉê=ãçíáçå=UQ= 

Motionären lyfter problemen med få lagliga vägar in i EU för asylsökande och 

uppmärksammar Förbundsstyrelsen på att delegering av asylprövning utanför Sverige gränser 

rymmer stora praktiska problem och möjligtvis en fara för rättssäkerheten. Förbundsstyrelsen 

instämmer i motionärens argumentation, speciellt med tanke på att Sverige saknar ambassader 

i många oroliga länder. 



cpJëî~ê=SN öîÉê=ãçíáçå=US= 

Med tanke på det planerade Stockholmsprogrammet, nya riktlinjer för EU:s gemensamma 

asylpolitik, är det rimligt att handlingsprogrammet inte i detalj kommenterar en lagstiftning 

som rimligtvis kommer att förändras. Förbundsstyrelsen bifaller också att uppehållstillstånd 

på humanitära grunder bör kvarstå, något som har ersatts av det smalare “i synnerligen 

ömmande omständigheter” i svensk lag. 



  31  

 


cpJëî~ê=SO öîÉê=ãçíáçå=UT= 

Motionären har gjort en genomgång av handlingsprogrammets asylpolitik och funnit behov av 

uppdateringar och förändringar. Motion 87 berör den besvärliga frågan om hur vi hanterar 

uppehållstillstånd när vi infört fri invandring. Det kan tyckas vara en självmotsägelse, men 

precis som motionären anser Förbundsstyrelsen att processen med uppehållstillstånd måste 

kvarstå för dem som söker asyl. Trots att de, utan prövning, kan anlända till Sverige och leva 

här i ett system med fri invandring, måste de för att ha rätt att vara här, oberoende av 

möjlighet att försörja sig, få sina skyddsskäl prövade. Givetvis kan man avstå från denna 

process genom att inte anmäla sig som asylsökande, och givetvis kan man även efter ett 

avslag stanna i Sverige med egen försörjning – i ett system med fri invandring. 


Att bifalla motion 87. 

cpJëî~ê=SP öîÉê=ãçíáçå=UU= 

Motion 88 berör att Liberala ungdomsförbundets vision om fri invandring, frivillig migration, 

baseras på rätten att röra sig fritt och vara välkommen överallt så länge du försörjer dig själv. 

Förbundsstyrelsen bifaller tydliggörandet. 



cpJëî~ê=SQ öîÉê=ãçíáçå=UV= 

Motion 89 för in ett nytt stycke om de som kallas papperslösa, dvs invånare i Sverige som är 

här utan tillstånd och som i dagsläget saknar någon som värnar om deras mänskliga 

rättigheter. Förbundsstyrelsen anser att värnandet av papperslösa dessutom är ett värnand av 

det civiliserade Sverige och instämmer i motionen, men vill korta stycket något. 


Att sista meningen i punkt 63 styrks. 

Att ett nytt stycke förs in efter punkt 63 med lydelsen: Den reglerade invandringen 

och den restriktiva flyktingpolitiken har tvingat människor att leva illegalt i 

Sverige, s k gömda eller papperslösa. I brist på fri invandring ska alla som bott 

illegalt i Sverige längre än ett år automatiskt ges uppehållstillstånd och samtliga 

papperslösa ska ha rätt att i Sverige ansöka om permanent uppehållstillstånd 

som arbetskraftsinvandrare eller påbörja en ny asylansökan med den nya lagen. 

Att en ny punkt läggs till efter denna nya punkt med lydelsen: De papperslösa ska 

erbjudas vård och garanteras rättigheter precis som svenska medborgare. 

Papperslösas barn ska ha skolplikt. 

Att anse motion 89 besvarad 

  32  

 


cpJëî~ê=SR öîÉê=ãçíáçå=VM= 

Motion 90 har skrivit ett nytt stycke om asylprocessen i Sverige. Detta är viktigt både utifrån 

en rättssäkerhetsprincip och för en effektiv integrationspolitik, mottagandet av flyktingar 

måste förbättras. Förbundsstyrelsen instämmer i motionen med den förändringen att 

Förbundsstyrelsen anser att den asylsökandes ombud ska utses av migrationsdomstolen. 


Att ett nytt stycke läggs efter stycke 63 med lydelsen: “Svenskt asylmottagande 

måste förbättras. Den asylsökande ska omedelbart och hela tiden hon befinner 

sig i Sverige vara delaktig i integrationsprocesser. Den nya processordningen 

ska respekteras – muntlig framställning ska vara norm. Den asylsökandes 

ombud ska utses av migrationsdomstolen. Asylbeslut ska ges skriftligt på den 

asylsökandes språk. Även personer som sökt asyl och hanteras som 

säkerhetsärenden ska prövas i ordinarie domstol, inte av regeringen. Asylskälen 

får aldrig underordnas.” 


cpJëî~ê=SS öîÉê=ãçíáçå=VN= 

Säkerhetspolitiska lägen kan förändras. Förbundsstyrelsen anser att värnplikten inte fungerar, 

utan att både invasionsförsvar och utlandsinsatser vinner på en professionalisering av 

verksamheten. En mer omsorgsfull rekryteringsprocess i stället för en pliktmönstring kan 

också undvika rekrytering av olämpliga personer, liksom hantera frågan om att de som 

faktiskt är verksamma inom försvarsmakten även är redo att tjänstgöra på lämpligaste sätt. 



cpJëî~ê=ST öîÉê=ãçíáçå=VO=çÅÜ=VP= 

Motionerna 92 och 93 problematiserar skrivningen om kärnvapen i punkt 68. Båda 

motionerna vill förbjuda kärnvapen å det snaraste. Förbundsstyrelsen har inte fullt lika 

bråttom. 

Det är ett faktum att kärnvapen innebär en terrorbalans. Att i en situation där ett flertal farliga 

diktaturer innehar dessa vapen verkar det fullständigt orimligt att världens fredliga krafter ska 

föregå diktaturerna i nedrustningen, något som förstås innebär att terrorbalansen skiftar till 

terrorns fördel. 

Förbundsstyrelsen har mot bakgrund av detta svårt att se vad det stora problemet med den 

nuvarande lydelsen är. För att gå motionärerna till mötes vill dock styrelsen göra ett 

förtydligande: att kalla kärnvapen för nödvändiga är kanske tillräckligt. Men att kalla dem för 

ett nödvändigt ont är åtminstone tydligare. 

  33  

 



Att mening fyra i punkt 68 ändras så att den får lydelsen “Så länge det finns 

aggressiva diktaturer i världen kan det ändå vara ett nödvändigt ont att några 

ledande demokratier innehar kärnvapen.” 


cpJëî~ê=SU öîÉê=ãçíáçå=VQ= 

Liberala ungdomsförbundet har en stolt tradition av att försvara frihandel och främja 

konsumentmakt. Detta kan och bör förtydligas ytterligare i handlingsprogrammet. Breda 

ekonomiska sanktioner är som motionären lyfter fram inget annat än handelshinder som oftast 

får oförutsedda konsekvenser och drabbar oftast de som har det sämst. 

Förbundsstyrelsen vill dock göra en språklig korrigering av den sista meningen i motionens 

yrkande till: “Sanktioner som riktas direkt mot de styrande, såsom frysta konton, reseförbud 

och diplomatisk isolering, är att föredra.” 


Att punkt 69 lyder som följer: Konsumentmakt är ett liberalt verktyg som det civila 

samhället i öppna och liberala samhället i större utsträckning än idag bör 

använda sig utav för att driva fram demokratiska reformer i diktaturer. Generella 

ekonomiska sanktioner drabbar civilbefolkningen och orsakar oproportionerligt 

mycket lidande oftast med lite resultat. Sanktioner som riktas direkt mot de 

styrande, såsom frysta konton, reseförbud och diplomatisk isolering, är att 

föredra. 

cpJëî~ê=SV öîÉê=ãçíáçå=VR=çÅÜ=VS= 

Både motion 95 och 96 behandlar punkt 70. Liberala ungdomsförbundet har alltid stått upp 

för demokratiska värderingar och processer. Förbundsstyrelsen håller med motion 95 i att 

demokrati är mer än regelbundna val och att det krävs grundläggande skydd för de övriga 

negativa rättigheterna. Detta är inget som man åstadkommer över en natt utan processer som 

kan ta många år. Motion 95s yrkande uppdaterar också handlingsprogrammet till att 

överensstämma med rådande internationella konventioner. 




  34  

 


cpJëî~ê=TM öîÉê=ãçíáçå=VT= 

Motionären till motion 97 tar ett helhetsgrepp om försvarspolitiken, något som 

förbundsstyrelsen uppskattar. Mycket klokt anförs i motionen, och förbundsstyrelsen delar 

förvisso den generella inriktningen. Men styrelsen kan också se vissa problem i motionen. 

Att det svenska försvaret ska kunna försvara det egna territoriet är inte självklart. För det 

första måste man förstås fråga sig vad det innebär: vid en invasion från Ryssland, det största 

hot mot svensk säkerhet som man i dagsläget kan betrakta, är möjligheterna till detta 

territoriella försvar mycket små. 

Överlag innebär ett invasionsförsvar också mycket höga kostnader. Dimensioneringen är per 

definition större än vid ett insatsförsvar, och till - åtminstone ofta - tvivelaktig nytta. 

Ett svenskt medlemsskap i NATO, som LUF idag förespråkar, avhjälper många av dessa 

problem. Vi kan då ställa om försvaret till att i högre utsträckning bistå NATO och FN i 

fredsbevarande och gemensamma insatser, än att rusta för en eventuell invasion. Med 

NATO:s angreppspakt skulle ett anfall mot Sverige betraktas som ett anfall på världens 

största militära makter. Organisationens kärnvapenparaply fungerar också som en 

avskräckare. 

Ett annat problem med motionen är att den föreslår att försvaret ska få ökade resurser. Detta 

håller förbundsstyrelsen i delar med om, men en så lös skrivning riskerar att låsa 

handlingsutrymmet när försvarspolitiken ska diskuteras och förbundsstyrelsen och FO vill 

diskutera konkreta sakfrågor. Dessutom finns det stora effektiviseringar att göra i försvaret, 

och en ständig punkt om ökade resurser riskerar att ge intrycket att LUF alltid är berett att ge 

mer pengar till försvaret, oavsett vad de gör med dem. Även om motionären i sitt yrkande 

också lyfter vikten av effektiviseringar tror Förbundsstyrelsen att handlingsutrymmet låses. 

Det är med andra ord alltid problematiskt att föra in punkter om ökade resurser i 

handlingsprogrammet, eftersom detta ska gälla i två år. Vi vet inte vad en eventuell 

alliansregering gör efter valet 2010. Det vill säga, när en ny försvarsminister utses vill 

Förbundsstyrelsen ha möjligheter att lägga ut texten om försvarspolitiken utan att begränsas 

av tidsbundna skrivelser i handlingsprogrammet. 



bâçåçãá= 

cpJëî~ê=TN öîÉê=ãçíáçå=VU= 

Motionären bereder ordning i handlingsprogrammets mörka gångar. Förbundsstyrelsen 

skickar sin uppskattning och ett bifallsyrkande. 


Att motionen bifalls 

  35  

 


cpJëî~ê=TO öîÉê=ãçíáçå=VV= 

Motionärerna vill med sin lydelse ta tydlig ställning mot ett socialdemokratiskt förslag om rätt 

till heltid. Det rör sig visserligen om ett väldigt, väldigt dåligt förslag, men förbundsstyrelsen 

undrar verkligen om handlingsprogrammet är rätt plats för kritik av oppositionen. Hade 

förslaget istället varit ett lagförslag på väg mot riksdagen hade den nya punkten kanske varit 

mer rimlig, men nu tar vi ställning mot ett förslag som är långt ifrån att ens diskuteras. Det 

känns märkligt. 

Dessutom är motionärerna pessimister på en annan punkt: något maktskifte 2010 blir det 

naturligtvis inte. 



cpJëî~ê=TP öîÉê=ãçíáçå=NMM= 

Motion 100 vill avskaffa konkurrensverket, med argumentationen att naturliga monopol inte 

kan förekomma - och om de förekommer är de legitima. Förbundsstyrelsen håller inte med, 

varken om det första eller det andra. Dessutom vill styrelsen påpeka att monopolsituationer 

inte är det enda konkurrensproblemet. Monopol i distributionsled, så kallad vertikala 

monopol, kan vara lika dåliga för en marknad som ett så kallat horisontellt monopol. 

Kartellbildningar och oligopol är - tyvärr - inte ovanliga, ens på helt fria marknader. 

Konkurrensverket, menar förbundsstyrelsen, behövs alltjämt. 



cpJëî~ê=TQ öîÉê=ãçíáçå=NMNI=NMOI=NMPI=NMQ=çÅÜ=NMT= 

Fildelning och upphovsrätt är en fråga där utvecklingen kontinuerligt fortsätter. 

Förbundsstyrelsen anser att det är väsentligt att hålla fast vid förbundets linje att fildelning för 

privat bruk i sig inte är något som bör behandlas i landets domstolar. Däremot finns en 

gränsdragningsproblematik, då vi samtidigt i grunden anser att en upphovsrätt bör finnas och 

ser att det skulle vara möjligt att på ett kommersiellt eller storskaligt sätt stöda och driva 

sådan privat delning. Detta är delvis vad som berörs i motion 101 och 104. I övrigt försöker 

motion 104 dela upp en punkt om olika typer av immaterialrätt i dagens handlingsprogram så 

att man tydligare skiljer på upphovsrätt och patent, eftersom det rör sig om helt olika typer av 

skydd. 

Vad gäller upphovsrättens giltighetstid anser styrelsen att testamentering i sig inte borde ge en 

större grund till ett bevarande av en avlidens rättigheter till ett verk. Vi anser inte heller att ett 

drastiskt kortande av skyddstiden på alla typer av verk är rimlig, eftersom många av de verk 

(som mjukvara, facklitteratur) som täcks av upphovsrätten inte har samma karaktär av stora 

intäkter den första tiden som gäller t.ex. många typer av musik och film. Samtidigt finns ett 

uppenbart problem i att verk där upphovsmannen har inget eller bara marginellt kvarstående 

intresse ändå skyddas och att andra potentiella användare av verken då inte kan känna sig 

  36  

 


  

trygga med att utnyttja dem utan formell licens. Därför föreslår vi en kort garanterad 

skyddstid, följd av ett registreringskrav. En sådan lösning skulle “befria” många nya verk. Det 

är samtidigt viktigt att inte kräva registrering hos en central myndighet för varje verk för ett 

första skydd, eftersom det skulle ge staten en olämplig kontroll över och insyn i kulturlivet. 

Kassettavgiften finns det inte så mycket att orda om, det är en kollektivistisk lösning som 

dessutom fungerar mycket illa när samma lagringsmedium kan användas till helt olika typer 

av material. Slutligen välkomnar förbundsstyrelsen mer konkreta skrivningar om ett 

avgörande område där patent idag orsakar problem, men ändrar yrkandet i motion 107 något. 




Att införa en ny punkt med lydelsen “Idag finns verk som på grund av 

upphovsrättsskydd inte kan användas, trots att upphovsmannen inte har för 

avsikt att utnyttja skyddet (s k övergivna verk). Kommersiell upphovsrätt ska 

gälla i tioårsperioder, från och med dokumenterbart upphovsdatum. För att 

dokumentera detta datum, eller förnya giltigheten bortom den första 

tioårsperioden skall registrering hos offentlig myndighet krävas.” 


Att införa en ny punkt “Mjukvarupatent är ett trubbigt verktyg som snarare hämmar 

än främjar en fri marknad och skapandet av ny programvara, och ska därför 

avskaffas.” 

Att med detta anse motion 101 besvarad 

Att med detta anse motion 107 besvarad 

oÉëÉêî~íáçå=Q Carl Nettelblad 

Att specifikt peka på mjukvarupatent som ett problem, med inriktningen att det är typen av 

skyddad uppfinning som är problematisk, missar avgörande frågeställningar. Läkemedel och 

även mekaniska uppfinningar skyddas i grunden genom ritningar eller formler för avgörande 

moment. Det är också orimligt att en uppfinning som hjälper människor på ett visst sätt är 

patentvärd om den genomförs som en elektrisk krets eller en mekanisk apparat, men inte om 

den genomförs i ett datorprogram. Detta har också lett till att vi i EU har många typer av 

patent som till formen handlar om att bygga en dator, som sedan kör ett program, som gör det 

man i grunden söker att patentera. 

Den mest skadliga typen av mjukvarupatent handlar om att skydd användargränssnitt eller 

utseenden genom patentsystemet, trots att det rimligen borde ske genom mönsterskydd, 

upphovsrätt eller inte alls. Alla mjukvaruuppfinningar kan däremot inte skyddas genom 

upphovsrätt på ett relevant sätt, när den bakomliggande idén och arbetet kan uttryckas i en 

mer allmän form, men ändå hade varit svåruppnåeliga utan uppfinnarens insatser. Vad som 

krävs är en större restriktivitet i vilka nyskapelser som anses värda ett patent och hur brett 

dessa skall tolkas. 

  37 


cpJëî~ê=TR öîÉê=ãçíáçå=NMR= 

Motionären pekar på en av de korporativistiska drag som nöjesindustrin ser till att bibehålla 

för sin påstådda överlevnad. Då kasettavgiften är en förlegad avgift baserad på ett märkligt 

tänkande kring kopiering är det på sin plats att systemet tas bort. 


Att motionen bifalles 

cpJëî~ê=TS öîÉê=ãçíáçå=NMS= 

Motion 106 vill gynna det privata sparandet i andra bolag än börsbolagen, genom att en 

avdragsrätt införs på samma sätt som för pensionssparandet. 

Förbundsstyrelsen kan uppskatta intentionen, men vill hänvisa till handlingsprogrammets 

punkt 92, där det förespråkas att de otaliga avdragsrätterna avskaffas och att skatten på arbete 

istället sänks. Problemet här, menar förbundsstyrelsen, är avdragsrätten på det institutionella 

sparandet snarare än avsaknaden av densamma i det privata sparandet. 



cpJëî~ê=TT öîÉê=ãçíáçå=NMU= 

Vad som en gång kan ha tyckts som alltför perifert för handlingsprogrammet har det senaste 

året återigen blivit mer aktuellt. Det senaste årets utveckling illustrerar alltså varför vi bör ha 

åsikter om penningpolitiken. Däremot visar det också varför långsiktig prisstabilitet i sig kan 

vara ett problematiskt mål. Anledning till detta är att ett mål om prisstabilitet innebär att 

alltför hög inflation under en period bör kompenseras av lägre inflation senare. Under första 

halvåret 2008 var inflationen oönskat hög. En riksbank med det föreslagna målet skulle då 

senare, det vill säga nu, behöva sträva efter en mycket låg inflation eller till och med deflation 

för att stävja detta. I stället för att ge stabilitet i ekonomin skulle riksbanken förstärka 

svängningarna med en eftersläpning. I och med att ränteverktyget är trubbigt och verkar 

långsamt kan vi aldrig hoppas på mer än att skapa förtroende för en långsiktigt stabil 

inflationstakt, där avvikelser inte återkompenseras. 


Att ett stycke läggs till i avsnittet om ekonomi med följande lydelse: “För att öka 

förutsägbarheten och stabiliteten i ekonomin bör penningpolitiken skötas av en 

oberoende riksbank med huvudmål att upprätthålla en långsiktigt stabil 

inflationstakt.” 


  38  

 


cpJëî~ê=TU öîÉê=ãçíáçå=NMV= 

Motionärerna har rätt i att uttrycket flexicurity nog inte bör användas utan tydligare 

förklaring. Vi bör istället skriva ut de faktorer som brukar lyftas fram när framgångarna för 

den klassiska, danska, “flexicurityn” diskuteras. Det handlar om liberal arbetsrätt, trygghet i 

kollektivavtal istället för lag, och en generös omställningsförsäkring vid arbetslöshet. 


Att punkt 79 får lydelsen “Flexibiliteten på den svenska arbetsmarknad måste öka. 

Detta sker genom kollektivavtal, avskaffade turordningsregler och en hög 

ersättning i arbetslöshetsförsäkringen.”. 


cpJëî~ê=TV öîÉê=ãçíáçå=NNM= 

Motionären argumenterar klokt. I en tid med allt större internationell rörlighet, är det viktigt 

att även intjänade förmåner ska vara portabla. 



cpJëî~ê=UM öîÉê=ãçíáçå=NNN= 

Motion 111 anser att sympatiåtgärder är legitima, och vill förändra handlingsprogrammet 

därefter. Som argument anförs bland annat att personer på samhällskritiska positioner inte kan 

strejka, och att skrivelsen om proportionalitet i vissa fall även kan omfatta sympatiåtgärder. 

Men grundproblemet med sympatiåtgärderna är att de alltid drabbar tredje part, som inte har 

något med konflikten att göra, och som inte kan göra något för att avhjälpa den. Detta är alltid 

fel. 

Situationen för personer i samhällskritiska positioner är förstås angelägen, men inte heller här 

står man utan stridsåtgärder. Många av dem är trots allt tillåtna att strejka, om än inte 

samtidigt och om än inte på alla positioner. Men här finns också möjligheter till så kallade 

“slow downs” och liknande åtgärder som kan sätta press på en arbetsgivare. 

Förbundsstyrelsen bedömer därför inte att punkten som tar ställning mot sympatiåtgärder bör 

ändras. 



  39  

 


cpJëî~ê=UN öîÉê=ãçíáçå=NNOI=NNQ=çÅÜ=NNR= 

Vårdnadsbidraget är ett tydligt avsteg från både arbetslinjen och tvåförsörjarmodellen. Ingen 

som tidigare arbetat kan leva endast på de 3000 kronor i månaden som vårdnadsbidraget 

utgör, och följden blir att den som stannar hemma blir beroende av sin partners inkomst och 

goda vilja. Erfarenheterna från Norge, som tidigare infört vårdnadsbidrag, visar att endast 4% 

av vårdnadsbidraget tas ut av män. Därför är vårdnadsbidraget en kvinnofälla, och ett steg 

tillbaka till femtiotalets hemmafruideal. Förbundsstyrelsen anser att arbetslinjen bör ligga 

fast, och vill därför bifalla motion 112. 

Motionärerna bakom motion 115 har en lovvärd intention, men resultatet av att helt stryka 

alla omnämnanden av kvinnor och män ur handlingsprogrammet skulle bli att vår 

samhällskritik i mycket blir tandlös. Vi måste kunna sätta ord på de problem som stela 

könsroller ger upphov till. Att inte kunna nämna det vid sitt rätta namn skulle vara att sopa 

problemen under mattan. 


Att motion 112 bifalles 



cpJëî~ê=UO öîÉê=ãçíáçå=NNP=çÅÜ=NPQ= 

Den svenska arbetsmarknaden är långt ifrån jämställd. Enligt Statistiska Centralbyrån tjänar 

svenska kvinnor i genomsnitt mindre än sina män. Delvis beror detta på att kvinnodominerade 

yrken främst finns i offentlig sektor (där lönenivån inte ser ut på samma sätt som i 

mansdominerade yrken i näringslivet) men skillnaderna består om man ser till kvinnor och 

män inom samma yrke: för företagsekonomer, personaltjänstemän och säljare ligger 

kvinnolönen på 80% av vad männen tjänar. Ingångslönerna är lika, men så snart barnen 

kommer vidgas gapet. Då börjar kvinnan arbeta mer i hemmet och mindre på 

arbetsmarknaden. För hennes man är det tvärtom. 

Män har haft rätt att ta ut föräldraförsäkring i 35 år, och under denna tid har pappornas uttag 

av föräldrapenningsdagar stigit från 0% till 21%. 

Enligt nationalekonomen Christopher J. Ruhm, som gjorde en studie baserad på data från 

flera europeiska länder åren 1969-1993, leder skillnaderna i uttaget av föräldraledighet till en 

sämre löne- och arbetsmarknad för kvinnor. Det som sannolikt skulle gynna jämställdheten 

bäst är att föräldrarna tar ut lika mycket föräldraledighet. Då skulle män och kvinnor dela på 

ansvaret för hemmet, och för försörjningen. 

I motion 134 argumenteras det för ekonomiska incitament för att fördelningen ska vara jämn, 

i detta fall i form av avdrag om man inte delar lika. Vi ser idag att det är i familjerna som har 

mest att förlora på att pappan stannar hemma som de tar ut flest dagar. Detta verkar alltså inte 

främst vara en ekonomisk fråga, och det är därför tveksamt om den typen av 

incitamentssystem som motionären föreslår skulle fungera. 

  40  

 


Problemet med dagens föräldraförsäkring är att den går till ett kollektiv, familjen, istället för 

till en myndig individ. Genom denna utformning bidrar man till ökad ojämställdhet och 

bevarar gamla könsroller. Därför står Förbundsstyrelsen fast vid att föräldraförsäkringen vara 

individuell. 

Moderna familjer kan dock se ut på många olika sätt. Plastpappor, bonusbarn, mappor och 

pammor måste också tas med i beräkningen. Därför vill Förbundsstyrelsen göra det tydligt att 

vi inte begränsar antalet vårdnadshavare till två. I den föreslagna skrivningen finns det 

utrymme för alla typer av familjekonstellationer - från ensamstående till storfamilj. 



Att “och föräldrapenningdagarna delas lika mellan vårdnadshavarna” förs in efter 

“föräldraförsäkringen ska vara individuell” i handlingsprogrammets punkt 113. 


oÉëÉêî~íáçå=R Joakim Larsson 

Så kallad föräldraförsäkring är socialism. Och socialism är socialism, om än i liberala 

handlingsprogram. Bifall motion 113! 

oÉëÉêî~íáçå=S Carl Nettelblad 

Förbundsstyrelsen väljer att bifalla konvention snarare än att se till liberala principer. En 

överlåtbar ersättning till fler än vårdnadshavarna, men med högsta ersättning om den delas 

jämnt, skulle dels ha positiva jämställdhetseffekter liknande en rent individualiserad 

“försäkring”, men också ha positiva effekter i det att normen att det är mamman som är 

hemma med barnet under det första året, och så fort det blir sjukt, skulle raseras ytterligare. 

Det finns inget egenvärde för staten i att stimulera, stöda och sanktionera slutna familjer där 

endast vårdnadshavarna, oavsett om det är pappa, mamma; pappa, pappa eller pappa, mamma 

och mamma skall ha monopol på nära kontakt till barnen. Utan att bli alltför myrdalsk är det 

snarast att bädda för att missförhållanden kan uppstå och aldrig redas ut, eftersom de hålls 

inom hemmets väggar. Bifall överlåtbar “föräldraförsäkring”! 

cpJëî~ê=UP öîÉê=ãçíáçå=NNS=çÅÜ=NNT= 

Motionerna 116 och 117 rör frågan om skatteupptag. I motion 116 anförs att källskatten - att 

preliminärskatt betalas direkt från arbetsgivaren till Skatteverket - är praktisk och bör vara 

kvar. Förbundsstyrelsen kan instämma i att det blir lite lättare för den enskilde. Samtidigt 

innebär den också att att det blir svårare för den enskilde att se hur mycket skatt som hon 

faktiskt betalar, och kunna bilda sig en uppfattning utifrån det. Därmed finns det en 

pedagogisk och demokratisk poäng i att avskaffa källskatten. 

  41  

 


Motion 117 menar att arbetsgivaravgiften är en dold löneskatt, som borde räknas som en 

vanlig skatt (och synas på bruttolönen). Trots att “arbetsgivaravgiften” kallas för avgift är den 

i mångt och mycket en skatt. 

Förbundsstyrelsen delar åsikten att skatter och avgifter bör synliggöras, och att skatt ska 

kallas skatt. Den lilla del som faktiskt består av en riktig avgift till socialförsäkringarna, bör 

dock stå kvar som arbetsgivaravgift. Detta gör det än tydligare att socialförsäkringarna ska 

vara försäkringsmässiga och självfinansierande, och inte blandas ihop med skattesystemet 

mer än nödvändigt. 



Att bifalla första yrkandet, motion 117 

Att införa en punkt efter punkt 88, med lydelsen “Dagens arbetsgivaravgift är till 

stor del ren skatt, utan samband med vad den som betalar får ut. 

Arbetsgivaravgift ska redovisas tydligt på lönebeskedet, och enbart tas ut på den 

ersättningsgrundande delen av lönen.” 


cpJëî~ê=UQ öîÉê=ãçíáçå=NNU= 

Vi har konstaterat att integritetsfrågorna har blivit allt viktigare med de större möjligheterna 

och ökade politiska ambitionerna till övervakning av befolkningen. För Liberala 

ungdomsförbundet är det viktigt att vi har en genomgående reformagenda på 

integritetsområdet. De senaste årets debatt har tydligt påvisat behovet av bättre avvägningar 

mellan det allmännas intresse och den enskildes integritet. 

Tredjemansrevisionsförfarandet används idag för att genomföra undersökningar hos personer 

som inte ens behöver vara misstänkta för skattefusk. Inte heller är det nödvändigt att den mot 

vilken revisionen är riktad är misstänkt för skattefusk. I jämförelse med straffrättsliga 

sammanhang krävs i de fallen åtminstone en konkret misstanke om brott. Det befogenheter 

som Skatteverket innehar går betydligt längre än polisens möjligheter till undersökningar i 

vissa fall. Denna möjlighet till mycket intregritetssårande undersökningar hos en person som 

inte är misstänkt står inte i rimlig proportion det allmännas intresse av korrekt skatteuttag. 



cpJëî~ê=UR öîÉê=ãçíáçå=NNV= 

Det blir prydligare när samtliga lydelser om grundavdraget behandlas i samma punkt. 


Att motion 119 första yrkandet bifalls. 

  42  

 


Att punkt 94 får följande lydelse: “Skattesystemet ska vara utformat på ett enkelt 

sätt så att de ekonomiska konsekvenserna blir förutsägbara för skattebetalarna. 

De otaliga avdragsrätterna bör därför avskaffas och kompenseras med sänkt 

skatt på arbete generellt. I den mån rätt till avdrag ska finnas så ska den vara 

könsneutral i såväl konstruktion som utfall, vilket den inte är idag.” 

Att punkt 93 får lydelsen: “Progressiv skatt med konstant marginaleffekt, så kallad 

platt skatt, bör införas. Detta innebär att samma skattesats gäller för alla 

inkomster över grundavdraget, vilket i sin tur bör höjas rejält för att förbättra 

den ekonomiska situationen för dem som tjänar minst. Detta innebär också att 

att försörjningsstödet trappas ned successivt i takt med att lönen ökas.” 

Att motion 119 andra yrkandet anses därmed besvarad 

cpJëî~ê=US öîÉê=ãçíáçå=NOM= 

Motionären argumenterar klokt för en enhetsmoms, men tycks ha missat att påpeka att denna 

också bör gälla tjänster. 


Att en ny punkt införs i handlingsprogrammets skatteavsnitt med lydelsen “När en 

vara eller tjänst momsbeläggs, skall momssatsen vara densamma oberoende av 

vilket slags vara eller tjänst det är som beskattas. Situationen med skilda 

momssatser uppmuntrar till lobbying, och skapar absurda 

gränsdragningsfrågor.” 


cpJëî~ê=UT öîÉê=ãçíáçå=NON=çÅÜ=NOO= 

Motion 121 menar att dagens 96 § i handlingsprogrammet innebär att staten tar över privat 

verksamhet och vill stryka hela stycket om offentlig infrastruktur. Motion 122 menar att det 

räcker att påpeka att staten ska garantera tillgången till infrastrukturen. 

Privata aktörer kan mycket väl tillhandahålla infrastruktur. I många fall finns dock 

ekonomiska skäl till att naturliga monopol kommer uppstå. Att staten reglerar ned 

monopolpriserna är en möjlig väg som ofta diskuteras, men det är ofta tekniskt väldigt svårt 

för staten att reda ut hur detta bör ske. Det finns också en poäng i att handlingsprogrammet 

berör hur den infrastruktur som idag sköts av staten ska hanteras i framtiden. Punkt 96 bör 

därför inte tas bort. 

Förbundsstyrelsen läser inte heller 96 § som motionären bakom motion 122 gör. Privat 

infrastruktur är i sig inget fel. Den statliga infrastrukturen, som till stor del redan är 

uppbyggd, ska dock tillhandahållas marknadens aktörer utan vinstsyfte. 



  43  

 



Att punkt 96 får lydelsen “Viktig infrastruktur, såsom elnät, vägar och järnvägar, 

ska garanteras av det offentliga och via icke vinstdrivande myndigheter 

tillhandahållas marknadens aktörer. Även social infrastruktur såsom barn- och 

äldreomsorg är viktiga för ekonomisk utveckling.” 

cpJëî~ê=UU öîÉê=ãçíáçå=NOP=çÅÜ=NOQ= 

Förbundsstyrelsen vill påminna motionärerna i motion 123 om vikten av att ange sin identitet 

för att motionen skall kunna behandlas i enlighet med förbundets stadgar, och för att 

underlätta arbetet för den sista sovjetstatens förlängda armar i det svenska folkhemmet. 

Motion 124 berör kort och koncist kärnkraftsfrågan. Man kan diskutera om den föreslagna 

skrivningen skall tolkas som att staten skall vara huvudman för dessa byggen, vilket 

förbundsstyrelsen ställer sig skeptisk till, men väljer trots detta att bifalla. Vi håller inte 

dörren på glänt, den står på vid gavel! 


Att avvisa motion 123 på grund av avsaknad av avsändare med motionsrätt 


cpJëî~ê=UV öîÉê=ãçíáçå=NOR= 

Motionären till motion 125 vill att LUF ska bli för presstöd igen. Som argument anförs bland 

annat att Sverige behöver en mångfald av medier. Detta håller förbundsstyrelsen med om, 

men till skillnad från motionären ser styrelsen snarare att presstödet motverkar mångfald än 

stärker den. I det nya medielandskap som växt fram med internets genomslag finns en större 

mångfald än någonsin - medier som för övrigt växt fram utan en statlig mediepeng - och 

större, statsstödda aktörer är snarare ett hot mot de nischade medierna än ett bidrag till dem. 

Presstödet är i sitt nuvarande utförande dessutom oerhört märkligt. Det fortsätter att gynna 

stora, ofta vinstdrivande aktörer, men går sällan ut till nya, små och nischade innovatörer. 

Slutsatsen är att presstödet, liksom det mesta statliga stöd som försöker “rätta till” en fri 

marknad, stjälper snarare än hjälper. Låt mediemarknaden vara fri. 



cpJëî~ê=VM öîÉê=ãçíáçå=NOS=çÅÜ=NOT= 

Förbundsstyrelsen håller med motionären om att det är rimligt att det är utbildade farmaceuter 

som står bakom disken i läkemedelsaffärer. Dock ska receptfria läkemedel kunna säljas i 

  44  

 


vanliga butiker, på samma sätt som redan sker med naturläkemedel. Ett förtydligande är 

därför på sin plats. 


Att punkt 104 ändras till: “Receptbelagda läkemedel ska säljas i licensierade 

butiker.” 


cpJëî~ê=VN öîÉê=ãçíáçå=NOU= 

Då punkt 100 i det reviderade handlingsprogrammet redan menar att Public Service ska 

skattefinansieras och minskas i den mån privata aktörer kan ta över förefaller motionen 

överflödig. 

Dessutom inbjuder motionen till alltför mycket detaljreglering. Den nuvarande skrivelsen 

menar att viktigt samhällsinformation och nyheter ska vara kärnverksamheter hos Public 

Service. 

Hur pengarna används är ointressant om kravet samtidigt finns på att skapa ett värde som inte 

finns i den privata sektorn. I de kravet kommer även krav på kostnadseffektivitet automatiskt 

inlemmas eftersom Public Service då blir konkurrensutsatt på ett annat sätt än vad som är 

fallet idag då pengarna är garanterade. 



cpJëî~ê=VO öîÉê=ãçíáçå=NOV= 

Nämnden för hemslöjdsfrågor är visserligen oehört tramsig. Motionären har också rätt i att 

den symboliserar ett system där skattepengar betraktas som en aldrig outsinlig källa. 

Men att ha en punkt om nämnden för hemslöjdsfrågor i LUF:s handlingsprogram om det vore 

att ge nämnden en tyngd den inte förtjänar. LUF:s kulturpolitiska program tar med all 

önskvärd tydlighet ställning mot bidrag till den här sortens verksamheter, och det räcker gott. 



cpJëî~ê=VP öîÉê=ãçíáçå=NPM= 

Motionären varnar för sammanblandning av offentliga och privata intressen i samband med så 

kallad offentlig-privat samverkan (OPS). Förbundsstyrelsen instämmer, men tycker att det 

vore tydligare att skriva offentlig-privat samarbete istället för den engelska förkortningen PPP 

(public-private partnership). 

  45  

 



Att ett stycke införs med lydelsen “I samarbeten mellan det offentliga och privata 

företag av s k OPS-slag (Offentligt-Privat Samarbete) riskerar intressen ofta att 

sammanblandas. Dessa bör därför användas sparsamt, och privata respektive 

offentliga aktörers rollers tydligt regleras i avtal då möjligt.” 


s®äÑ®êÇ= 

cpJëî~ê=VQ öîÉê=ãçíáçå=NPN= 

Motionären har givetvis rätt. 



cpJëî~ê=VR öîÉê=ãçíáçå=NPO=çÅÜ=NPP= 

Motionärerna till motionerna 132 och 133 lyfter den snart klassiska formuleringen i 

handlingsprogrammets punkt 110, om att taken i socialförsäkringarna ska höjas för att så 

många som möjligt ska uppfatta försäkringarna som legitima. 

Punkten är ett fint sätt att säga att man ska muta medelklassen till att gilla välfärdsstaten. 

Något annat sätt att tolka den kan inte förbundsstyrelsen se. Socialdemokratin har under 

decennier byggt stora delar av sin politik på just denna idé: med starka socialförsäkringar som 

sakta äter sig in i medelklassen kan en ökad legitimitet för välfärdsstaten och höga skatter 

generellt åstadkommas, trots att stora delar av samma medelklass är nettoinbetalare till denna 

välfärdsstat. 

Socialförsäkringarna är antingen legitima eller inte. Med LUF:s övriga skrivelser om 

socialförsäkringarna uppnår vi ett sansat, balanserat trygghetssystem som omfattar stora delar 

av befolkningen. Det räcker långt, och förbundsstyrelsen vill därför yrka bifall till 

motionärerna. 


Att motionerna 132 och 133 bifalls 

cpJëî~ê=VS öîÉê=ãçíáçå=NPR=çÅÜ=NPS= 

Liberala ungdomsförbundet kan vara stolta över att ha fullständigt geniala medlemmar som 

ständigt granskar handlingsprogrammet. Det är klart att motionärerna har rätt, visserligen är 

hyresgästernas besittningsskydd väldigt viktigt - men som Bart Simpson säger, say it, don't 

spray it! 

  46  

 



Att punkt 114 stryks ur handlingsprogrammet 

cpJëî~ê=VT öîÉê=ãçíáçå=NPVJNQS= 

De flesta motionärer har lyft det faktum att alkohol inte är vilken vara som helst och att någon 

form av reglering faktiskt är nödvändig. Det argumenteras för att licensierade butiker skulle 

göra jobbet lika bra, om inte bättre. 20,3 miljarder kronor kostar alkoholkonsumtionen i 

Sverige förklaras i en av motionerna, detta trots systembolaget och därmed är det ett 

misslyckat projekt. I en annan motion nämns att bolaget är naggat i kanten eftersom bl. a. 

införselkvoterna gjort det möjligt att ta in sådana stora summor alkohol att systembolaget 

spelat ut sin roll. 

För det första bör man fråga sig, om man menar att alkoholen inte är vilken vara som helst 

och vill reglera den med licensierade butiker eller på något annat vis och därmed försätta den 

fria marknaden ur spel, varför då inte använda sig av en metod som vi vet fungerar, dvs 

systembolaget? Om systembolaget avskaffades och alkoholen istället såldes i licensierade 

butiker eller i dagligvaruhandeln skulle de alkoholrelaterade kostnaderna drastiskt öka. Allt 

från våldsbrott till bidragskostnader skulle påverkas. Alkoholens skadliga effekter förblir, 

jämfört med andra jämförbara länder, låga med ett icke vinstdrivande monopol och även om 

vi som liberaler känner oss instinktivt skeptiska till monopol, fyller systembolaget en viktig 

funktion. När de nya införselkvoterna infördes åkte väldigt många utomlands för att 

införskaffa sin alkohol, dock har nu dessa siffror flera år i rad minskat och svensken har gått 

tillbaka till systembolaget. Monopolet är inte naggat i kanten, det har snarare bevisat att, nya 

tider till trots, stå stark i sin roll. Exakta siffror finns bl. a. att läsa på folkhälsoinstitutets 

hemsida i den s.k. ”Holderrapporten” utgiven 2008. Ja, systembolaget är en inskränkning på 

den fria marknaden men till syvende och sist är systembolagets försäljningsmonopol det 

minst dåliga sättet. 


Att motionerna 139, 140, 141, 142, 143, 144, 145 och 146 avslås 

Att siffran “18” i punkt 119 ersätts med siffran “20” 

oÉëÉêî~íáçå=T Joakim Larsson, Carl Nettelblad, Linda Nordlund, Adam Cwejman 

Systembolaget är ett misslyckat verktyg för alkoholpolitiken. Monopolets andel av 

alkoholförsäljningen är låg, införseln och hembränningen har stora marknadsandelar. Sverige 

behöver ett mer flexibelt och legitimerat system för alkoholpolitiken. Bifall Carls yrkande om 

att punkten ska få lydelsen: 

” Målet för alkoholpolitiken ska vara att minska missbruket och skador för tredje part. 

Punktskatterna på olika alkoholdrycker finns till för att motverka sådana skador och ska sättas 

därefter Även tillgången på alkohol från olika privata försäljare bör vara hårt reglerad, genom 

ett licenssystem eller andra typer av speciella tillstånd, som certifieringskrav för varje anställd 

i berörda butiker. Även vård i form av avvänjningskliniker och andra former av stödåtgärder 

bör finnas tillgängliga. Åldersgränsen för alkoholinköp ska vara 20 år.” 

  47  

 


cpJëî~ê=VU öîÉê=ãçíáçå=NQT= 

Motionärerna tar upp något som antagligen varje människa född i december funderat på 

otaliga gånger. De resonerar kring att det bör vara året, inte födelsedagen som bestämmer när 

man ska få exempelvis köpa tobak eller andra åldersgränsrelaterade handlingar. Dock måste 

vi först erkänna att det fortfarande kommer att vara ett givet datum på året som bestämmer 

om du får göra dessa handlingar eller ej, nämligen första januari. Hur kommer rättvisan öka 

för den som är född på fel gräns om denna? Den som är född 31 december 1982 är bara en 

dag äldre än den som är född 1 januari 1983, ändå kommer det skilja ett år på när de blir 

tillåtna att göra dessa handlingar. Det finns också fysiologiska skäl till dagens gränser, i 

tonåren förändras kroppen väldigt fort, även i de sena tonåren, och ju yngre kroppen är desto 

värre skadar exempelvis tobak och detta är ju varför vi har en åldersgräns. Sist men inte minst 

baseras denna tanke på ett årskurssystem, där man går i skolan med en given årskull, som Luf 

vill avskaffa och individuellt anpassa. 



cpJëî~ê=VV öîÉê=ãçíáçå=NQU= 

Motionären argumenterar bildligt och kan säkert få en hel del sympatier för sina tankar, i alla 

fall fick han det i förbundsstyrelsen. Dock, efter noga övervägande, fann styrelsen denna 

motion vara något för detaljreglerande kring hur systembolaget ska sköta sin verksamhet. 



cpJëî~ê=NMM öîÉê=ãçíáçå=NQV= 

Motionären anser att handlingsprogrammet ska vara tydligare på att psykisk och somatisk 

vård ska jämställas. Fokus läggs på skolan, vilket Förbundsstyrelsen anser rimligt med tanke 

på den undervisning och omsorg om somatiska sjukdomar som idag finns på skolor och i 

skollag, och speciellt med tanke på att den psykiska ohälsan ökar just bland unga. 



cpJëî~ê=NMN öîÉê=ãçíáçå=NRM= 

Att svensk sjukvård ska ge en missbrukare en farlig drog är smärtlindring snarare än vård. 

Men i de fall då smärtlindring är det enda som finns kvar att göra, i förhållande till andra 

behandlingar och medicinska preparat, är det rimligt. Om det dessutom kan rädda liv, som 

motionären skriver, har Förbundsstyrelsen inga som helst invändningar. Förbundsstyrelsen 

funderar möjligtvis på de statliga heroinlabb som möjligtvis måste startas för att säkra 

tillgången på lagligt heroin, men Förbundsstyrelsen antar att det är lösbart. 

  48  

 




cpJëî~ê=NMO öîÉê=ãçíáçå=NRN= 

Motionären anser att Liberala ungdomsförbundet inte ska ha en åsikt om tvångsvård eftersom 

frågan varit omdebatterad på LUF-kongresser. Förbundsstyrelsen anser att LUF ska ha en 

åsikt, just på grund av att frågan varit omdebatterad. Utan skrivelse i handlingsprogrammet 

måste utgångsläget vara att Liberala ungdomsförbundet inte har något att förändra i dagens 

lagstiftning och det blir sedan upp till Förbundsstyrelsen att mellan kongresserna eventuellt ta 

ställning mot. Förbundsstyrelsen föredrar dock att kongressen, som trots allt har en åsikt då 

frågan debatteras, ska bestämma LUF:s inriktning snarare än Förbundsstyrelsen. 

Vidare är Förbundsstyrelsen även i sak för dagens skrivelse. Det är livsviktigt att människor 

med sjukdomar utan sjukdomsinsikt också har rätt tillvård. Ett mindre kontroversiellt exempel 

är tvångsvård vid anorexi, men detta bör även gälla en sjukdom som alkoholism där man inte 

sällan är en fara inte bara för sig själv utan också sin omgivning. Skrivelsen som den är idag 

”Förutom ett ökat antal vårdplatser ska det som sista utväg finnas möjlighet att tvångsvårda 

grava alkoholister utan sjukdomsinsikt som därför vägrar behandling.” visar tydligt att LUF 

inte är några tvångsfanatiker. 



cpJëî~ê=NMP öîÉê=ãçíáçå=NRO= 

Motionären argumenterar väl. Det finns åtskilliga typer av organ och vävnader som är möjliga 

att donera medan man är vid liv. En organiserad handel kan i vissa sammanhang öka 

tillgången på ett helt annat sätt än så kallat altruistiska donationer, som i allmänhet rör sig om 

nära anhöriga, även när dessa inte är de enda tänkbara donatorerna. Man kan hävda att färre 

skulle vilja skänka sina organ “gratis”, men styrelsen uppfattar inte det som något större 

problem när den totala alternativkostnaden för att inte få ett organ kan vara mycket stor, i och 

med oförmåga till arbete eller behov av vård. Dessutom är själva transplantationsingreppet 

med följande eftervård också en betydande kostnad, så även en ansenlig ersättning till givarna 

skulle inte radikalt förändra kostnadsläget. Dock vill förbundsstyrelsen fokusera på levande 

donatorer. Döda har inget behov av pengar och frågan om att “ärva” någons kropp är onödig 

att dra in i detta i övrigt bra förslag 


Att bifalla yrkandets första två meningar med förändringen att ordet “hårt” införs 

efter “En” i första meningen. Därefter bör punkten få lydelsen “Alla har rätt att 

tacka nej till att få sina organ använda efter döden. Utgångsläget är dock att 

rädda liv genom organdonation.” 

Att avslå meningarna tre och fyra i yrkandet 

  49  

 


cpJëî~ê=NMQ öîÉê=ãçíáçå=NRPI=NRQ=çÅÜ=NRR= 

Motion 154 handlar i grunden om att återställa den åsikt vi redan har. Förbundsstyrelsen anser 

att detta är en god avvägning. Det finns ingen anledning att jaga engångsbrukare av droger, 

men missbrukare måste kunna få hjälp. En legalisering av cannabis har flera problem. 

Cannabis (eller snarast den aktiva substansen THC:s) fettlöslighet innebär att drogen inte på 

samma sätt som exempelvis alkohol fullständigt lämnar kroppen eller bryts ned inom en känd 

tid. En allmänt restriktiv drogpolitik, som även innefattar alkohol och tobak, måste också 

utformas med tanke på att vissa droger är accepterade i dagens samhälle. Det handlar därför 

inte om vilka droger som idag är mer eller mindre farliga än dessa, eftersom att tillåta fler 

droger ändå totalt sett är en mer tillåtande politik som öppnar för större skadeverkningar. 





oÉëÉêî~íáçå=U Joakim Larsson, Majed Safaee, Isak Bergdahl, Linda Nordlund och Adam 

Cwejman 

Det är inte, med det vi idag vet, motiverat att hålla cannabis förbjudet. Motionärerna för 

motionerna 153 och 155 argumenterar väl för en legalisering. Med reservanternas skrivning 

kompletteras lydelsen till en välbalanserad, rimlig legalisering av en drog som inte bara är 

tämligen ofarlig, utan kan hjälpa att reducera skadeverkningarna av alkoholen. Bifall 

reservanterna. 

cpJëî~ê=NMR öîÉê=ãçíáçå=NRS= 

Motionärerna uppmärksammar en viktig fråga. Förbundsstyrelsen håller med om att 

smittskyddslagen inte fått de önskade effekterna, tvärtom. Informationsplikten har istället 

invaggat människor i en falsk trygghet – om partnern inte säger något är det lugnt att skippa 

kondomen - vilket lett till att antalet HIV-smittade har ökat. Säkert sex är bådas ansvar, och 

om HIV-epidemin ska kunna stoppas måste de smittade känna förtroende för vården. 



cpJëî~ê=NMS öîÉê=ãçíáçå=NRT=çÅÜ=NRU= 

Förbundsstyrelsen är inte beredd att avvika från det synsätt som idag återges i stycke 131. 

Precis som motion 158 menar är detta utgångspunkten för den liberala kriminalpolitiken. 

Stycke 130 är överflödigt och kan i värsta fall leda tankarna till en felaktig syn på Liberala 

ungdomsförbundets kriminalpolitik. 

  50  

 


Förbundsstyrelsen står fast vid att kriminalitet är ett socialt problem som drabbar både 

gärningsmannen och de personer som kommer i hans eller hennes väg. Medan brottsoffret 

många gånger är utbytbart är den brottslige själva huvudaktören i sitt eget brottsliga 

handlande. Kriminalpolitikens huvudsyfte måste rimligen vara att få den brottslige att 

upphöra med sin brottslighet – detta är ett långt mycket mer humanistiskt synsätt än att vända 

syftet till att primärt skydda brottsoffren. 

Det synsätt som utgår från att offer ska skyddas är i förbundsstyrelsens mening vad som leder 

till ett hårdare samhällsklimat och kompromisslösa härjningar av så kallade vänner till 

rättvisan. Med ett offercentrerat synsätt blir alla till offer eller åtminstone potentiella offer för 

kriminella personers framfart. Det hämtar sin näring från vedergällningen som metod och 

rättfärdigande och visar inget eller litet intresse för de mekanismer som driver människor till 

kriminalitet. Med denna utgångspunkt finns ingen möjlighet till välavvägda påföljder – endast 

det värsta straffet är gott nog för offret. Ja, vi står fortsatt fast vid att brottslingen i detta 

sammanhang är mer intressant än brottsoffret. Det är nämligen den brottslige som överträtt 

normerna och som ska rannsakas för sina gärningar. Det är denne som blir föremål för 

samhällets tvångsåtgärder i olika mån. Vi anser att det är bra att brottens offer nu har fått en 

plats i debatten, den har tidigare varit för undanskymd. Men detta intresse får inte ersätta en i 

huvudsak gärningsmannacentrerad kriminalpolitik. 

Ett frihetsberövande riskerar alltid att inverka negativt på den frihetsberövades 

initiativförmåga och kan också underbygga en känsla av utanförskap och avlägsnande från 

samhället i stort. Det kan även skapa eller förstäka en kriminell attityd och beroende av andra, 

kanske mer avancerade, kriminella. Fängelsestraffet är helt klart en mycket dålig påföljd, men 

många gånger kan den vara den minst dåliga reaktionen mot ett brottsligt beteende. Vi menar 

att detta problematiska förhållande aldrig får förbises när liberaler diskuterar kriminalpolitik. 

Därför kan vår utgångspunkt aldrig vara frihetsberövande. Att hålla samhället rent från 

brottslingar är inte rätt metod. 

Under de gångna åren har Liberala ungdomsförbundet upprepade gånger kritiserat 

folkpartiförslag som har utgått från repressionen snarare än rehabilitering och återanpassning. 

Våra utspel om kriminalpolitik har varit fast grundade i detta humanistiska synsätt. 




cpJëî~ê=NMT öîÉê=ãçíáçå=NSM= 

Livstidsstraffet är i grund och botten ett straff på obegränsad tid. Vi har inga problem att 

godta att varje gärning bör rendera en viss bestämd reaktion. Men det viktiga är att den är 

bestämd. Istället vittnar livstidsstraffet om en syn som innebär att en gärning kan vara 

omåttligt vidrig och därför ska ge ett omåttligt straff, en reaktion utan ände. 

Förbundsstyrelsen skriver inte under på ett sådant synsätt. Varje gärning, även de allra värsta, 

måste kunna rendera en reaktion som kan mätas. Kan vi inte mäta vår reaktion talar det för att 

vi inte kan se gärningen eller straffen med klara ögon. Vid dessa fall är det särskilt viktigt att 

straffmätningen är förutsägbar och regelstyrd. När straffet blir obestämbart innebär det en 

reträtt från rättssäkerheten. 

  51  

 


Vi är helt ense med motionären om att när livstidsstraffet avskaffas, så ska utdömda straff 

tidsbestämmas. Detta bör klargöras i handlingsprogrammet. 



cpJëî~ê=NMU öîÉê=ãçíáçå=NSNI=NSOI=NSP=çÅÜ=NSQ= 

Motionerna 161, 162, 163 och 164 berör alla handlingsprogrammets skrivning om 

sexköpslagen och prostitution. Många goda argument framförs: sexköpslagen är definitivt inte 

utan problem, och har enligt många lett till en förvärrad situation för många prostituerade. I 

motion 161 anförs att prostituerade blivit mindre benägna att uppsöka socialtjänst och 

sjukvård - något som förstås är mycket allvarligt. 

Förbundsstyrelsen delar motionärernas oro över de prostituerades situation, och över att 

sexköpslagen kan ha förvärrat denna. Men styrelsen anser också att motionärerna gör det väl 

enkelt för sig i sina yrkanden. Alla problem skulle inte lösas med en legalisering. Det visar 

inte minst exemplet Holland, där en mycket stor andel av prostitutionen försiggår utanför 

lagens ramar, utanför de fackföreningsanslutna bordellerna och långt i från de hälsokontroller 

som skulle hjälpa de prostituerade. 

Man kan heller inte blunda för att sexköpslagen faktiskt har minskat traffickingen till Sverige. 

Detta är ännu ett problem som en legalisering av prostitution för med sig. Flera av 

motionärerna menar att detta i stället ska hanteras med mer uppsökande verksamhet, vilket 

förstås är bra, men inte något som löser hela problemet. 

Att flera av motionerna lyfter människors rätt att sälja sex framför ofrivilliga prostituerades 

rätt att ta sig ur sin situation, är talande för den debatt som delat LUF i många år. Här är det 

viktigt att påpeka att även om frivilliga sexsäljares rättigheter kränks, så är det åtminstone 

delvis vid sidan av poängen. Det yttersta målet med politiken inom detta område måste vara 

att minska lidandet för de som ofrivilligt hamnar i prostitution, och har stora svårigheter att ta 

sig ut ur det livet. Om sexköpslagen hade kunnat göra detta ska man inte utesluta att den varit 

legitim. Nu tyder istället mycket på motsatsen. Förbundsstyrelsen har därför landat i att LUF 

bör förespråka ett avskaffande av lagen. Men lydelsen i handlingsprogrammet bör vara tydlig 

med att en legalisering av prostitution ska ske under vissa givna förutsättningar: en 

legalisering ska förbättra situationen för de mest utsätta, underlätta uppsökande verksamhet 

för motverkande av trafficking, och överlag ge goda förutsättningar för de som är utsatta att få 

hjälp. 

Förbundsstyrelsen hoppas med sitt förslag att kunna samla två sidor av LUF i en lydelse: vi 

erkänner rätten att sälja sex, men har ett tydligt fokus på de som är mest utsatta. 


Att punkt 133 får lydelsen “Prostitution innebär att köpa och sälja sexuella tjänster: 

Detta är, under rätt förutsättningar, i sig inget negativt. Det finns dock många 

problem som måste hanteras. Det är ett faktum att många sexsäljare befinner sig 

i en situation där de inte kan sägas ha något val, till exempel genom ett allvarligt 

narkotikamissbruk eller genom utsatthet i form av att vara papperslös 

  52  

 


invandrare. En legalisering av prostitution måste därför, för att vara aktuell, 

förbättra situationen för dessa personer, samtidigt som den underlättar 

uppsökande verksamhet för att motverka trafficking, ger bättre förutsättningar 

för hälsokontroller och öppnar upp för fackföreningar och statlig insyn i 

verksamheten.” 

Att motionerna 161, 162, 163 och 164 därmed anses besvarade 

oÉëÉêî~íáçå=V Frida Johansson Metso, Linda Nordlund, Lars-Johan Edström 

Så länge man inte vågar skriva att legalisering bara är aktuell om man KAN skilja på frivillig 

och ofrivillig prostitution anser Förbundsstyrelsen att sex med tvång ska vara lagligt. Det är 

inte rimligt. Sexköpslagen fyller flera funktioner och bör stärkas. 

cpJëî~ê=NMV öîÉê=ãçíáçå=NSR= 

Motionärens ändring förändrar inte skrivelsen i övrigt och breddar definitionen på ett 

välbehövligt sätt. 



cpJëî~ê=NNM öîÉê=ãçíáçå=NSS= 

Motionärerna talar om att handlingsprogrammets skrivning skulle innebära omvänd 

bevisföring. Styrelsen håller där ej med. Däremot ser vi det som praktiskt svårt att bortom 

varje rimligt tvivel bevisa vad som pågick i gärningsmannens huvud. Detta går också bortom 

traditionella krav på uppsåt, eftersom handlingen att ha sex inte är eller blir brottslig i sig. 

Åklagare måste fortfarande bevisa att en våldtäkt skett och att samtyckte saknades. Det enda 

som inte skulle behöva bevisas rör gärningsmannens egen medvetenhet om detta. 



cpJëî~ê=NNN öîÉê=ãçíáçå=NST= 

Motionären har helt rätt i att det är överflödigt att nämna saken flera gånger. Däremot föredrar 

förbundsstyrelsen att man stryker punkt 24 istället. 


Att stryka punkt 24 i handlingsprogrammet 

Att anse motion 167 besvarad. 

  53  

 


cpJëî~ê=NNO öîÉê=ãçíáçå=NSU= 

Motion 168 behandlar det förslag om brottsofferstödjare som idag finns i 

handlingsprogrammet. Den nuvarande lydelsen är otymplig och tar som motionären påpekat 

inte till vara på brottsoffrets egen vilja. Förbundsstyrelsen instämmer med motionärens 

betydligt mer lyckade formulering av punkt 139. 



cpJëî~ê=NNP öîÉê=ãçíáçå=NSVI=NTN=çÅÜ=NUT= 

Motion 187 respektive att-sats 6 i motion 169 berör religiösa friskolor. Förbundsstyrelsen vill 

tydligt betona att alla skolors obligatoriska utbildningsmoment skall följa läroplanen och 

övriga lagar, förordningar och regelverk. Samtliga skolor skall underkastas omsorgsfull 

inspektion. Däremot tycker vi att det är direkt olämpligt att speciellt förbjuda religiösa 

huvudmän. Man kan även fråga sig vad ett förbud skulle tjäna till, då en förening utan religiös 

koppling ändå kan driva en skola med flera av de problem man normalt sett kopplar till denna 

typ av skolor. 

I övrigt är styrelsen positivt inställd till motion 169 och avfärdar därmed språktest. Fri 

invandring och en effektiv integration står i motsats till att uppfatta samhällskontraktet som 

ett medborgarkontrakt. Däremot väljer vi att fokusera på rätten till modersmål i 

undervisningen, snarare än rätten att tala det i klassrummen i allmänhet. Att nämna 

klassrummen specifikt leder också till frågor om övriga skolan: korridorerna? Skolgårdarna? 


Att bifalla motion 169 att-sats 1 



Att bifalla motion 169 att-sats 4, med ändringen att “och i klassrummen” strykes 


Att avslå motion 169 att-sats 6 



cpJëî~ê=NNQ öîÉê=ãçíáçå=NTM= 

Styrelsen välkomnar att på ett tydligare sätt definiera vad vi menar med integration och 

grundläggande problemställningar. Detta stycke som inledning ger mer stadga till avsnittet. 

  54  

 




cpJëî~ê=NNR öîÉê=ãçíáçå=NTO= 

Det är ett enormt slöseri att slänga ut nyutexaminerade studenter, som motionären påpekar. 

Förbundsstyrelsen föreslår en kortare formulering av detta, som ligger helt i linje med vår 

hållning till fri invandring. 


Att ett nytt stycke med lydelsen “Utländska studenter ska erbjudas permanent 

uppehållstillstånd efter avklarad utbildning. Att ignorera deras kompetens är ett 

slöseri med både mänskliga och ekonomiska resurser.” införs 


ríÄáäÇåáåÖ=çÅÜ=âìäíìê= 

cpJëî~ê=NNS öîÉê=ãçíáçå=NTP= 

Motionärerna vill göra det möjligt för den offentligt finansierade grund- och gymnasieskolan 

att ta ut avgifter. Förbundsstyrelsen anser att skolan är ett grundläggande åtagande för staten, 

och den offentliga skolan ska därför vara öppen för alla. Avgifter i grundskolan skulle sortera 

elever inte efter studieresultat eller vilken pedagogik som de föredrar, utan efter tjockleken på 

föräldrarnas plånbok. Den som tar emot offentliga subventioner – även om en tredjedel 

räknats bort – ska inte ha rätt att stänga ute elever från resurssvaga hem. 



cpJëî~ê=NNT öîÉê=ãçíáçå=NTQ= 

Motionären har helt rätt – om våra visioner för skolpolitiken ska bli verklighet krävs 

förändringar även i vårt eget handlingsprogram. 


Att “Kommunen” ändras till “Det offentliga” i punkt 144. 

cpJëî~ê=NNU öîÉê=ãçíáçå=NTR=çÅÜ=NTS= 

Motionären bakom motion 175 vill införa betyg från årskurs ett. Förbundsstyrelsen menar att 

betygen är ett kvitto på vad eleven kan, och det är därför särskilt viktigt för svaga elever att 

  55  

 


deras kunskaper utvärderas så att hjälpen kan sättas in i tid. Idag får elever betyg först i 

åttonde klass. Då har eleven ett år på sig att försöka höja sig i de ämnen där resultaten var lite 

svagare än vad hen hoppats på. Detta, om något, leder till betygshets. I länder där eleverna får 

betyg från första klass blir det en naturlig del av skolgången, och både eleven och föräldrarna 

vet hela tiden vilka kunskaper som eleven tillgodogjort sig. För att göra detta så tydligt som 

möjligt vill förbundsstyrelsen se en central, graderad betygsskala, men finner det inte 

nödvändigt att detaljreglera exakt hur denna ska se ut (bokstäver, siffror, fem, sju eller arton 

steg) i LUF:s handlingsprogram. 


Att punkt 145 får lydelsen “Skolan ska vara målstyrd, vilket kräver ett väl 

fungerande utvärderingssystem. Ett centralt betygssystem ska finnas från 

skolstarten. Betygsskalan ska vara graderad för att tydligt visa elevens 

kunskapsutveckling. Betyg och omdömen i alla former ska alltid ges 

individuellt.” 

Att motion 175 därmed finnes besvarad 

Att motion 176 därmed finnes besvarad 

cpJëî~ê=NNV öîÉê=ãçíáçå=NTT= 

Petigt, ursäktar sig motionärerna. De hade de inte behövt göra – för de har helt rätt. 



cpJëî~ê=NOM öîÉê=ãçíáçå=NTU= 

Bra lärare är utbildade, skiver motionärerna bakom motion 178. Det är nog många skolor som 

håller med. Det följer inte naturligt att Luf därför bör ge efter för en lobbykampanj från 

lärarfacken, och hindra skolor från att anställa duktiga lärare, enbart för att dessa inte utbildats 

enligt senaste mode. Läraryrkets status behöver höjas, men det görs inte genom skråtänkande. 



cpJëî~ê=NON öîÉê=ãçíáçå=NTV= 

Förbundsstyrelsen anser att motionärens försök att skapa ett system för ordning och reda i 

skolan är mycket behjärtansvärt. Intentionerna är goda, uniform alltid trevligt, men 

förbundsstyrelsen satsar hellre på löneökning och fördjupade ämneskunskapen under 

lärarutbildningen för att få upp statusen för yrket än nätbazookas och klisterkanoner. 

  56  

 



Att motion 179 bör avslås 

cpJëî~ê=NOO öîÉê=ãçíáçå=NUM= 

Motionärens tanke är god men faller ändå in under de mål som den nationella läroplanen 

ställer upp för alla landets skolor. Redan idag finns det hinder för att se till att religiös 

extremism inte färgar av sig på undervisningen. Dessutom finns det redan generella krav på 

att läromaterial och undervisning inte ska vara vilseledande eller falsk, oavsett om det gäller 

historia eller biologi. 



cpJëî~ê=NOP öîÉê=ãçíáçå=NUNI=NVNI=NVO=çÅÜ=NVP= 

Uppsaladistriktet argumenterar väl för sin sak, och förbundsstyrelsen finner att motion 181 

går i linje med den nya gymnasiereform som regeringen föreslagit under våren, där löpande 

band-gymnasiet får ge vika för tre olika utbildningsvägar. Dessa måste kunna utformas efter 

elevernas och arbetsmarknadens behov, för att tillvarata alla elevers olika intressen och 

talanger. De kunskaper som är nödvändiga för att fungera som samhällsmedborgare måste 

den obligatoriska grundskolan ge. Kärnämnena är ett uttryck för idén att alla elever ska göra 

samma sak vid samma tid, och Förbundsstyrelsen anser att det är dags att vädra ut 

socialdemokraternas unkna tankegods ur klassrummen. 


Att bifalla motion 181. 

Att motionerna 191, 192 och 193 därmed anses besvarade. 

cpJëî~ê=NOQ öîÉê=ãçíáçå=NUO=çÅÜ=NUP= 

Förbundsstyrelsen delar inte motionärernas syn på vems intressen Liberala ungdomsförbundet 

ska företräda. En stadiebaserad skola där det som spelar roll är kunskaperna, och inte 

födelsedatumet, ger varje elev möjligheten att utvecklas i sin egen takt. Vi kommer alltid att 

prioritera eleverna framför byråkraterna. 

Handlingsprogrammet uttalar inte exakt på vilket sätt stadierna ska vara indelade, och 

förbundsstyrelsen vill inte heller detaljreglera undervisningen på detta sätt. Motionärernas text 

är därför onödigt komplicerad, och andemeningen i motionen finns redan i dagens skrivelse. 


Att motionerna 182 och 183 avslås 

  57  

 


cpJëî~ê=NOR öîÉê=ãçíáçå=NUQ=çÅÜ=NUR= 

Att fira religiösa traditioner, vare sig de är hinduiska, muslimska eller kristna på 

skolavslutningar är opassande då det per automatik exkluderar vissa elever. Att däremot 

placera avslutningen i en kyrka torde inte skapa några större problem så länge inte syftet är att 

fira en religiös ceremoni. 

Det är som motionären i motion 185 uttrycker det inte omgivningen utan innehållet som är det 

centrala i frågan. Därför borde fokus ligga på huruvida det är en religiös tradition som firas 

och inte valet av lokaler för avslutningen. 



Att motion 185 bifalles med förändringen att sista bisatsen stryks och därmed anses 

besvarad. 

cpJëî~ê=NOS öîÉê=ãçíáçå=NUS= 

Skolungdomars hälsa kan många gånger ha stor betydelse för inlärningen i skolan. 

Matvanorna som till stor del grundläggs i skolåldern har också stor betydelse för hälsan, såväl 

för barn som för vuxna. Bra mat och fysisk aktivitet gör dessutom att eleverna blir piggare 

och får lättare att lära. Att mat är avgörande för barns hälsa, utveckling och välbefinnande 

belyses också av att det i FN:s barnkonvention står att “barn har rätt att få näringsrika 

livsmedel i tillräcklig omfattning och rent dricksvatten, och undervisning i näringslära” 

(artikel 24, 2c och e). 

Förbundsstyrelsen kan konstatera att kraven på bra och näringsriktig skolmat nyligen har 

behandlats av regeringen och utbildningsministern Jan Björklund. Även om det säkerligen 

finns mer att säga på området menar Förbundsstyrelsen att frågan inte är av den idémässiga 

vikt att den bör få plats i handlingsprogrammet. 



cpJëî~ê=NOT öîÉê=ãçíáçå=NUU= 

Då förbundsstyrelsen tidigare yrkat bifall till att avskaffa obligatoriska ämnen i skolan faller 

att-satsen i motion 188. 



  58  

 


cpJëî~ê=NOU öîÉê=ãçíáçå=NUV=çÅÜ=NVM= 

Motionärerna i motion 189 talar i sin brödtext om ett ganska strikt nyttotänkande med 

utbildningen. Förbundsstyrelsen vill betona att individens frihet att själv välja väg inte kan 

förringas. På ett mer praktiskt plan är det svårt att göra exakta arbetsmarknadsprognoser, i alla 

fall om meningen skall vara att utbildningen skall ge grunden för ett helt yrkesverksamt liv. 

Däremot är det naturligtvis olämpligt om elever lägger ned tid och kraft under falska 

förespeglingar eller med bristande information, varför vi välkomnar att utbildningar anpassas 

efter verkliga krav och behov, samt att alla elever får allsidig information inför sina val. 

Motion 190 försöker detaljreglera vilka reformer som är nödvändiga för att öka friheten. 

Förbundsstyrelsen tror i linje med motion 189 att det är väsentligt att de teoretiska 

programmen utformas på ett sådant sätt att de reellt förbereder för vidare studier. Ett helt fritt 

kursval skulle inte garantera det. Samtidigt väljer vi att bifalla en annan motion om 

avskaffade kärnämnen. På detta och andra sätt söker vi öka friheten, samtidigt som man som 

elev skall veta vart en utbildning kan leda. 


Att bifalla andra meningen motion 189, att läggas till sist i punkt 161: 

“Studievägledningen vara väl förankrad i arbetslivet och gymnasieprogrammen 

ska vara utformade i enlighet med arbetsmarknadens och de eftergymnasiala 

utbildningarnas krav.” 



cpJëî~ê=NOV öîÉê=ãçíáçå=NVQ= 

Basen i utbildningsväsendet ska vara grundskolan och gymnasiet. Det är genom grundskolan 

och gymnasieskolan de högskoleförberedande färdigheterna ska inhämtas. Betygsättningen i 

gymnasiet är till för att ge en rättvisande bild av den ansökandes skicklighet vid bland annat 

högskoleantagning. Detta innebär att gymnasiebetygen ökar i betydelse vilket vi menar är en 

god utveckling. För att öka kvaliteten på betygsbesluten har Liberala ungdomsförbundet 

sedan förra kongressen tagit ställning för rätt till överprövning av skolbetyg. 

En undersökning av det finska högskoleantagningssystemet visade att inträdesprov inte 

innebär någon anmärkningsvärd skillnad i vilka som antas till till utbildningen, i stort sett 

samma studenter skulle ha blivit antagna oavsett vilka antagningskriterier som använts (Iida 

Häkkinen, Essays on School Resources, Academic Achievement and Student Employment). 

Med detta sagt är inte Förbundsstyrelsen motståndare till inträdesprov som sådana. På vissa 

utbildningar kan de mycket väl vara en lämplig antagningsmetod. Däremot menar vi att det är 

för långt att gå att föreslå en generell rätt till högskoleantagning genom inträdesprov. 


Att motion 194 första yrkandet avslås 

Att motion 194, andra yrkandet avslås 

  59  

 


oÉëÉêî~íáçå=NM Carl Nettelblad 

Den andra att-satsen i motion 194 är mycket enkel. Alla vet att obehöriga studenter idag 

studerar vid landets högskolor på olika kurser, med ansvarig lärares goda minne. Ofta handlar 

det om personliga kontakter eller semiofficiella dispensvägar. Detta är inte något dåligt, men 

det är djupt orättvist om endast den som har tur eller fötts i rätt familj får den möjligheten, när 

det kan finnas andra fullt lämpade som aldrig ens har vetat att den finns. Motionärens förslag 

om att endast tillämpa denna lösning när platser står lediga kan ha problem, eftersom “lediga 

platser” i grunden är en fråga om felplanering. Man kunde möjligen tala om kurser med 

platsgaranti, men motionen belyser i vilket fall ett reellt problem som förbundsstyrelsen här 

väljer att bortse från. 

cpJëî~ê=NPM öîÉê=ãçíáçå=NVRI=NVT=çÅÜ=NVV= 

Tyvärr är genomströmningen i den svenska högskolan låg. Det innebär att det tar längre tid 

innan studenterna får sin examen och kommer ut på arbetsmarknaden. Den enskilde studenten 

drabbas genom en större skuldsättning när studierna tar längre tid. För samhället innebär det 

kostnader för studierna i sig samt uteblivna skatteintäkter eftersom inträdet till 

arbetsmarknaden dröjer. Därför behövs åtgärder för att öka genomströmningen på högskolan. 

Den modell som förbundsstyrelsen här förordar innebär att utgångspunkten är att studenten 

erbjuds förmånliga studielån i stället för bidrag. Detta system kan dock kombineras med 

stipendier. 

Det är riktigt att sambandet mellan studieavgifter och ökad social snedrekrytering har visat sig 

vara svagt i internationella studier. I länder med studieavgifter finns många gånger utvecklade 

system med stipendier i kombination med särskilda studielån. Den reform som föreslås av 

förbundsstyrelsen innebär att genomströmningen förväntas öka. Vi menar att det inte är 

nödvändigt att lägga till studieavgifter, utöver slopandet av den negativa studieavgift som 

bidragsdelen av studiemedlet utgör. 


Att sista meningen i punkt 166 ersätts med: “Därför ska staten bistå med studielån. 

Däremot ska studiebidraget avskaffas. Om högskolestudier verkligen är en 

lyckad investering krävs inga bidrag för att uppmuntra dem.” 

Att tredje meningen i stycke 170 ersätts med: “Studielånet ska göras flexiblare än 

det är idag för att möjliggöra mer individuellt anpassade studielån.” 

Att motionerna 195, 197 och 199 anses därmed besvarade 

cpJëî~ê=NPN öîÉê=ãçíáçå=NVS= 

Som motionärerna så väl argumenterar står många platser tomma på landets högskolor och 

universitet, även i en lågkonjunktur när utbildningar ofta drar fler ansökningar. Alltför länge 

har statligt finansierade högskolor använts som regionalpolitiska projekt utan vidare visioner. 

Kvalitén på många mindre lärosäten är ofta bristfällig och konkurrensen är fortfarande alltför 

liten. Det finns inte heller någon risk att söktrycket skulle vara överväldigande även om 

andelen högre lärosäten minskande något. 

  60  

 



Att ordet “Antalet” i första yrkandet ersätts med ordet “Andelen”. 

Att bifalla andra yrkandet. 

cpJëî~ê=NPO öîÉê=ãçíáçå=NVU= 

Motionären pekar på ett viktigt problem hos högskolor och universitet. De problem som 

existerar på grund och gymnasienivå följer ofta med upp till högskole- och universitetsnivån. 

Den social snedrekryteringen kan ofta avhjälpas genom information och att rekryteringen 

analyseras. Att se till de orksaker som ligger bakom studenters avhopp är viktig och är ett 

viktigt led i att se till att utbildningsväsendet är öppet och inkluderande. Ofta är social 

snedvridning ett strukturellt problem som följer med genom hela utbildningsväsendets alla 

steg, detta får vi inte glömma. 


Att motionen bifalls. 

cpJëî~ê=NPP öîÉê=ãçíáçå=OMMI=OMNI=OMO=çÅÜ=OMP= 

Korrekt. 


Att motionerna bifalls 

cpJëî~ê=NPQ öîÉê=ãçíáçå=OMQ=çÅÜ=OOS= 

Förbundsstyrelsen anser inte att punkt 174 i handlingsprogrammet på något vis detaljstyr 

framtididens forskning utan ger uttryck för en vision om en tid där bilarna vi kör inte bidrar 

till att skada miljön. Förbundsstyrelsen anser att visioner och drömmar om en bättre framtid i 

alla högsta grad hör hemma i ett ungdomsförbunds handlingsprogram och väljer därför att 

avslå motionärerna. 



Att motion 226 därmed anses besvarad 

cpJëî~ê=NPR öîÉê=ãçíáçå=OMR= 

Som motionärerna antyder i sin motivering är den sista meningen i punkt 178 en olycklig och 

onödig formulering. Vi är helt ense med motionärerna om att den ska strykas. 

  61  

 


  

Däremot innebär motionens andra förslag en radikal omvändning av den kulturpolitik som 

Liberala ungdomsförbundet fört under en rad år. Vi kan häpet konstatera att någon motivering 

i sak inte anförs av motionärerna trots att förändringen som föreslås är stor. Inte på något sätt 

vill vi antyda att motionärerna försökt sig på att smyga in en åsikt i handlingsprogrammet, 

utan vi utgår givetvis i från att motionärerna på grund av tekniska problem inte kunnat 

slutföra argumentationen. På grunder som inte angivits (utan att vi antyder att de inte 

någonsin har existerat) har vi följaktligen inte funnit anledning föreslå en ändring i denna del. 

Helt utan misstänksamhet mot motionärerna. 


Att motion 205 första yrkandet bifalls. 

Att motion 205 andra yrkandet avslås. 

cpJëî~ê=NPS öîÉê=ãçíáçå=OMS= 

Motion 206 vill effektivisera handlingsprogrammet, något som förbundsstyrelsen uppskattar. 

Men i just det här fallet anser styrelsen att barnet har åkt ut med badvattnet, och att den 

nuvarande lydelsen är bättre. I viljan att kapa bort försvinner viktiga lydelser för tolkningen 

av det kulturpolitiska programmet, såsom kängan till den socialistiska kulturpolitiken i sista 

meningen av punkt 180: “Kulturarbetare skulle slippa vara oberoende av dagens 

centraliserade och konjunkturberoende kulturpolitik.” Sådana snärtiga formuleringar finns 

inte i överflöd i handlingsprogrammet, och förbundsstyrelsen värnar de vi har. 



cpJëî~ê=NPT öîÉê=ãçíáçå=OMT= 

Det kan tyckas självklart att det offentliga inte ska subventionera vuxnas idrottande. Tyvärr är 

det en fråga som ändå dyker upp i kommunerna, och förbundsstyrelsen anser att det är värt att 

påpeka. 



cpJëî~ê=NPU öîÉê=ãçíáçå=OMU= 

Finansieringen av kultur ska i största mån tas från politikernas händer, och konstnärer ska inte 

göras beroende av ett fåtal enskilda statliga aktörer. När kulturstöd ändå är motiverat, för 

barn- och ungdomskultur, kan stora delar av medlen dessutom delas ut genom en kulturpeng. 

Att ungdomarnas val avgör vad som får resurser innebär direkt en maktspridande 

konkurrenssituation. 

  62 


Detta står i dagens handlingsprogram. Frågan är vad en statlig kvot för varje enskild 

verksamhet, som förespråkas i motion 208, skulle tillföra. Motionärerna talar om hur skev 

fördelningen ser ut i kultursektorn i största allmänhet, för att därefter tillämpa något slags 

varannan staten-kvot på den enskilda teatern, uppsättningen eller konserten. Även om tanken 

om kulturens frigörelse är god, är detta en problematisk lösning. 



cpJëî~ê=NPV öîÉê=ãçíáçå=OMV= 

Motionärerna vill ytterligare understryka att delar av kultursektorn ska säljas ut, och dessutom 

påpeka att privata aktörer ska få ta del av en kultursektor som idag är offentligt ägd och 

driven. I dagens handlingsprogram påpekas redan vad som ska vara en statlig verksamhet, och 

där ingår inte stora delar av verksamheten inom dagens statliga kultursfär. Motionen finns 

därmed redan besvarad. 



cpJëî~ê=NQM öîÉê=ãçíáçå=ONM= 

Att idrottsföreningar inte får ägas till mer än 49 % av privata aktörer är ingen lag som stiftats 

av riksdagen utan finns istället i Riksidrottsförbundets stadgar. Riksidrottsförbundets stadgar 

är något som förbundets medlemmar beslutar om och det vore högst olämpligt om 

statsmakten försökte att med lagstiftning ändra organisationers stadgar. Detta är alltså en 

fråga för det civila samhället och Riksidrottsförbundets medlemmar att reda ut. 



cpJëî~ê=NQN öîÉê=ãçíáçå=ONN= 

Motionären har rätt i att det finns mycket stora summor att spara och att det offentliga i största 

möjliga mån bör sköta sin verksamhet kostnadseffektivt. Det franska parlamentet exempelvis 

har sen flera år tillbaka använt sig av operativsystem med öppen källkod med stora 

besparingar som resultat. Det finns ingen anledning att inte ställa hårda krav på offentliga 

myndigheter när det gäller utgiftsnivåer och besparingar. 



  63  

 


jáäàö= 

cpJëî~ê=NQO öîÉê=ãçíáçå=ONO=çÅÜ=ONP= 

Motionären för motion 212 är klok och vältalig och formulerar på ett bra sätt kärnan i en 

liberal miljöpolitik. Förbundsstyrelsen kan inget annat göra än att hålla med och rösta för. 

Då förbundsstyrelsen biföll formuleringen i 212 faller 213 första att-sats, och att-sats 2 anses 

besvarad då meningen i fråga inte finns med i den bifallna formuleringen i motion 212. 




cpJëî~ê=NQP öîÉê=ãçíáçå=ONQ= 

Motionären gör en god språklig poäng. 



cpJëî~ê=NQQ öîÉê=ãçíáçå=ONR= 

Förbundsstyrelsen anser att ekonomiska styrmedel är ett viktigt redskap i kampen för en 

bättre miljö. Det är i plånboken det känns för företagen, därför är det där vi bör rikta in våra 

åtgärder. Det ska kosta att smutsa ner, helt enkelt. 



cpJëî~ê=NQR öîÉê=ãçíáçå=ONS= 

Att börja prata om globala skatter iställer för Eu-skatter gör att ounktens konkretism 

försvinner anser förbundsstyrelsen. En EU-skatt är en bra och konkret vision som inte 

behöver ligga allt för långt in i framtiden. Därför anser förbundsstyrelsen att lydelsen i 

handlingsprogrammet bör stå kvar som den gör idag. 



  64  

 


cpJëî~ê=NQS öîÉê=ãçíáçå=ONT= 

Förbundsstyrelsen har vid svaret på motion 92 och 93 tagit ställning för global nedrustning. 

Ur det perspektivet är det inte rimligt att underlätta tillverkning av nya kärnvapen när det 

motsatta uppenbarligen är ett av de mål vi har för säkerhetspolitiken. Vi har visserligen tagit 

ställning för demokratiers rätt att inneha kärnvapen så länge kärnvapenhotet kommer från 

diktaturer. Denna mening kan inte förstås som att förbundsstyrelsen ställer sig bakom en 

utbyggnad av kärnvapenarsenalen, oavsett statsskick. Ett av kärnvapnens största problem är 

att uran och plutonium har synnerligen lång hållbarhet och radiotoxisk verkan, till och med 

långt efter att vapnen har detonerat. Det finns inget befogat intresse av att upparbeta mer uran 

för militärt bruk annat än för upprustning. Eftersom vi inte står bakom en utbyggnad av 

världens kärnvapenarsenal är det därför helt konsekvent att inget svenskt uran får användas 

till annat än för fredliga och civila medel. 



cpJëî~ê=NQT öîÉê=ãçíáçå=ONU= 

En redundans är en reprisering och en upprepning. Precis som motionärerna anför i sin 

motivering tas förbränningen av fossila bränslen upp i punkt 194. Även en fossilfri 

transportsektor innebär miljöpåverkan såsom buller, partiklar och att markområden upptas av 

vägar. Denna miljöpåverkan varierar med ort. 



cpJëî~ê=NQU öîÉê=ãçíáçå=ONV= 

Motionärerna föreslår en mindre spretig skrivelse av punkt 195 som förbundsstyrelsen 

välkomnar. 



cpJëî~ê=NQV öîÉê=ãçíáçå=OOM=çÅÜ=OON= 

Motionären föreslår en förtydning av 196 som förbundsstyrelsen håller med om behövs. 

Förbundsstyrelsen delar också motionärens tillägg till nuvarande lydelsen om att företag inte 

bör få utsläppsrätter gratis, något som EU tyvärr har som krav idag. 




  65  

 


cpJëî~ê=NRM öîÉê=ãçíáçå=OOO= 

Förbundsstyrelsen applåderar motionärens visioner om ett gemensamt avfalls- och pantsystem 

som en logisk fortsättning på den fria rörelsen av varor inom EU. Dock vill förbundsstyrelsen 

ändra “ämnar slängas” i sista raden till “produceras” för att tydligare visa på varornas rörelse 

inom Europa. 


Att “ämnar slängas” i sista raden ändras till “produceras”. 


cpJëî~ê=NRN öîÉê=ãçíáçå=OOP= 

Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att vi poängterar att vi vill effektivisera den 

befintliga vattenkraften och inte bygga ut, just med hänsyn till de orörda älvarna. Därför anser 

vi att det finns en poäng i att behålla punkt 193 för att göra detta tydligt. 



cpJëî~ê=NRO öîÉê=ãçíáçå=OOQ= 

Miljönämnden fångar på ett ypperligt sätt en viktig liberal miljöståndpunkt med sin motion 

om energi. Vi vill inte gå tillbaka till ett stenålderssamhälle, som motionärerna så fyndigt 

formulerar i sin brödtext, utan vi vill gå framåt. För att göra detta behövs en säkrad tillgång på 

(miljövänlig) energi. 



cpJëî~ê=NRP öîÉê=ãçíáçå=OOR= 

Motionärerna tar upp ett viktigt miljöproblem i vårt närområde som förbundsstyrelsen håller 

med om bör tas med i vårt handlingsprogram. Östersjön är en (numera) ständigt aktuell fråga 

som absolut hör hemma i vår miljöpolitik. 



cpJëî~ê=NRQ öîÉê=ãçíáçå=OOT= 

Motionärerna vill föra in en ny punkt i miljöavsnittet om Sveriges energiförsörjning. Tyvärr 

begränsar de sig till att skriva “förnyelsebara”, vilket innebär att kärnkraften utesluts. 

  66  

 


Förbundsstyrelsen antar att detta inte var avsikten, och vill därför korrigera yrkandet till att 

handla om koldioxidneutralitet. 


Att en ny punkt förs in i miljöprogrammet med lydelsen: “Sveriges 

energiförsörjning ska i största möjliga mån baseras på koldioxidneutrala 

energikällor.” 

cpJëî~ê=NRR öîÉê=ãçíáçå=OOU= 

We have a dream ligger nära till hands att slänga till med, och det gillar förbundsstyrelsen. 

Motionärerna har visioner om att U-länderna ska slippa ta den omväg till miljövänlig 

produktion som dagens I-länder har tagit. Teknikbistånd är bra och något vi absolut ska vara 

för. 



cpJëî~ê=NRS öîÉê=ãçíáçå=OOV= 

Denna motion liknar mer en slutsats av vår miljöpolitik än ett principiellt ställningstagande. 

Syftet med handlingsprogrammet är att formulera de grova dragen i den unga liberala 

rörelsens idéutveckling. Detta innebär att inte alla åsikter som vi förvisso kan skriva under ska 

få plats i handlingsprogrammet. När frågan blir för specifik föreslår Förbundsstyrelsen 

regelmässigt att saken ska utmönstras ur handlingsprogrammet eller att motionen avslås. Så 

har skett i detta fall. 



cpJëî~ê=NRT öîÉê=ãçíáçå=OPM= 

Förbundsstyrelsen gillar som tidigare nämnt kärnkraft, och därför gillar vi också 

motionärernas första att-sats där man pratar om att vi ska använda kärnkraftens resurser fullt 

ut. Det håller vi med om. Men vi ser inget skäl till att avskaffa kärnkraften helt och hållet som 

att-sats två säger. Det är självklart att när något mer effektivt och mer miljövänligt dyker upp 

så börjar vi att använda det istället. Det behöver inte stå i handlingsprogrammet. 


Att yrkande 1 bifalls. 

Att yrkande 2 avslås. 

  67  

 


cpJëî~ê=NRU öîÉê=ãçíáçå=OPN= 

Dagens kärnkraftverk står under mycket märkliga former av ägande och är i praktiken delvis 

statliga. Vi instämmer i motionärernas mening att elproduktionen ska ske på marknadens 

villkor och av marknadens aktörer. Staten bör inte vara en sådan aktör. 

Kärnkraft är en mycket speciell form av elproduktion. Det innebär att att tygla enorma 

energier och redan små misstag kan få ödesdigra konsekvenser. Mer än många andra 

industrier måste alltså kärnkraften regleras och kontrolleras. Säkerheten på landets 

kärnkraftverk är av så väl nationellt som internationellt intresse. För detta uppdrag ska en 

statlig kärnkraftinspektion finnas. Detta behov bör tydliggöras i den nya punkten som annars 

följer förslaget i motion 231. 


Att en ny punkt i handlingsprogrammet förs in under infrastrukturavsnittet med 

lydelsen: “Staten ska inte äga eller driva enskilda anläggningar för 

energiproduktion. Statens kontroll över energiproduktionen ska utövas genom 

uppföljning av lagar om säkerhets- och miljönormer.” 

Att motion 231 anses därmed besvarad 

cpJëî~ê=NRV öîÉê=ãçíáçå=OPO= 

Motionärerna vill här lägga in underrubriker i miljöavsnittet, vilket är lovvärt. Tyvärr yrkar de 

på att en av rubrikerna ska lyda “Djurrätt”. Mot detta kan man invända två saker: dels finns 

inga punkter om djurrätt i LUF:s handlingsprogram, bara om djurskydd. Dels kan man förstås 

anföra ett filosofiskt argument om att djur inte rimligen kan ha rättigheter – men den debatten 

hör möjligen hemma på en annan punkt än under en motion om underrubriker. 

Förbundsstyrelsen nöjer sig på denna punkt med att korrigera djurrätt till djurskydd, och i 

övrigt bifalla motionen. 


Att följande underrubriker ersätter befintliga underrubriker under miljöavsnittet: 

Liberal miljöpolitik, Energi, Klimat, Liberal naturvård och djurskydd 

Att de politiska punkterna flyttas in under lämplig underrubrik 

Att därmed anse motionen besvarad 

cpJëî~ê=NSM öîÉê=ãçíáçå=OPP= 

Vägutrymme är en begränsad resurs som bör prissättas, så att trängseln kan minska och en 

mer effektiv fördelning ske. Detta har i sig inget med bilarnas miljöpåverkan att göra, och 

miljöbilsförare bör därför få betala för det vägutrymme de upptar. Motionären lyfter dessa 

båda poänger förtjänstfullt. 

  68  

 




Att det nya stycket införs i avsnittet Infrastruktur 

cpJëî~ê=NSN öîÉê=ãçíáçå=OPQ= 

Bristen på rentvatten är redan idag ett stort problem på många platser - redan idag dör ca 4000 

barn varje dag på grund av brist på rent vatten. Denna situation kan komma att förvärras i takt 

med att klimatförändringarna ökar och vi blir allt fler på jorden. Därför måste vi börja att se 

på och behandla vatten som en oändlig resurs som vi kan ta för givet. Att öppna upp för 

privata initiativ är därför ett bra steg mot resurseffektivisering och ökad tillgång till rent 

vatten. 


Att punkten får lydelsen ”Alla har rätt till vatten, och bristen på rent dricksvatten 

kan komma att utgöra ett existentiellt hot för människan. För att komma tillrätta 

med problemet måste vatten behandlas som vilken naturresurs som helst – priset 

skall reflektera tillgång och efterfrågan. Ett system med vattenrättigheter, likt 

det med utsläppsrätter, för industri och jordbruk kan bidra till att effektivisera 

användningen. Privata företag ska få en större roll i vattenproduktionen och 

distributionen.” 


cpJëî~ê=NSO öîÉê=ãçíáçå=OPR= 

Motionären försöker i sin motion förenkla, men förbundsstyrelsen anser att många viktiga 

poänger försvinner. Det finns många fördelar med den gamla lydelsen då den tar upp flera 

aspekter av vikten av en biologisk mångfald som medicinska och ekonomiska. Dessa anser vi 

är viktiga att ha kvar. 



Att avsnittet i handlingsprogrammet som börjar med “Vetenskapliga...” stryks. 

cpJëî~ê=NSP öîÉê=ãçíáçå=OPS= 

När Förbundsstyrelsen avslår motioner, sker det inte alltid för att åsikten som sådan inte har 

vunnit stöd i styrelsen, utan för att åsikten bör ha en annan form än som punkt i Liberala 

ungdomsförbundets handlingsprogram. Strandskyddet är ett sätt att bevara allemansrätten. 

Omfattningen av strandskyddet är idag allt för oflexibelt i den meningen att skyddet 

förhindrar exploatering av områden som knappast hotas. En form av uppluckring av 

strandskyddet är därför välkommen. Den typ av avvägning som bör ska dock inte fastställas i 

  69  

 


handlingsprogrammet. Även om vi kan se att principer för strandskyddet kan preciseras kan 

vi konstatera att motionen inte argumenterar för en sammanhållen norm. Trots motionens 

ambitiösa titel kan vi inte undgå att det sista ordet är malplacerat. Strandskyddet har svårt att 

fylla utopins stora skor. 



cpJëî~ê=NSQ öîÉê=ãçíáçå=OPT= 

När Förbundsstyrelsen avslår motioner, sker det inte alltid för att åsikten som sådant är fel, 

utan för att åsikten bör ha en annan form än som punkt i Liberala ungdomsförbundets 

handlingsprogram. Just denna åsikt är en sådan. 

Just som motionären påpekar i sin motion är frågans bredd begränsad, om än fortfarande 

viktig. Nyckelbiotoper är skogsområden som anses ha mycket höga naturvärden. Dessa 

skogar har egenskaper som gör att de har en nyckelroll för skogens missgynnade och hotade 

djur och växter. Det är givetvis viktigt att inte godtyckliga arealkrav får begränsa möjligheten 

att skydda vissa viktiga skogsområden. Vi menar dock att den föreslagna texten inte är 

formulerad som en princip i vårt handlingsprogram. Snarare är det ett yttrande på ett visst 

sakområde. Sådana åsikter passar ofta bättre i en rapport som vi gärna inbjuder motionären till 

att författa. 



cpJëî~ê=NSR öîÉê=ãçíáçå=OPU= 

Förvisso vill inte förbundsstyrelsen hindra någon i Stockholm från att skydda sina hem och 

familjer från vargen, dock bör kanske frågan hanteras när den blir något mer aktuell. Vi 

uppmanar därför motionären att åter igen skicka in motionen när första vargen skymtat strax 

söder om Sundbyberg. 



cpJëî~ê=NSS öîÉê=ãçíáçå=OPVI=OQMI=OQN=çÅÜ=OQO= 

Samtliga dessa motioner berör skydd av djur och djurs eventuella rättigheter på olika vis. 

Förbundsstyrelsen anser att motion 240 trivialiserar frågorna. Just frågan om vilken ställning 

djur skall eller kan ha i en liberal moralteori är långtifrån enkel och förtjänar därför att beröras 

mer än genom vad som närmast är en tautologi i handlingsprogrammet. 

Samtidigt vill vi inte se en skrivning där man direkt talar om djurens rättigheter. Vi ägnar 

stora delar av handlingsprogrammet åt att diskutera vilka rättigheter människor har, och när. 

  70  

 


Att dessa resonemang inte är direkt överförbara på (andra) djur är uppenbart. Att då tala om 

rättigheter i de skälvande sista punkterna i programmet öppnar för fler frågor än det besvarar. 

Dessutom undrar förbundsstyrelsen vad “Mångfalden mellan djur och människor bör därför 

stärkas.” i yrkande 3 motion 239 avser. 

Frågan om skäktning har länge varit föremål för diskussion. Förbundsstyrelsen anser att det är 

värt att diskutera och reflektera över huruvida vilka bedövningsmetoder som anses acceptabla 

grundas på vetenskap eller snarare kulturella föreställningar. Om det är det senare bör 

nuvarande lagstiftning och regler givetvis omprövas, vilket är vad motion 241 föreslår, trots 

polemik i brödtexten. 

Sist, men inte minst, håller förbundsstyrelsen med om att det kan vara lämpligt att avsluta vårt 

stolta handlingsprogram med någon annan punkt än frågan om vad vår jordbruksminister gör 

och inte gör. Don’t ask, don’t tell. Ta bort ’et! 






pí~ÇÖ~ê=çÅÜ=öîêáÖí= 

cpJëî~ê=NST öîÉê=ãçíáçå=OQP= 

Alla ska med- så enkelt är det. 

Sverige har tyvärr inte en stolt tradition av att skicka bra bidrag till melodifestivalen- ABBA 

och Anderas Stenmarck undantaget- och vi i förbundsstyrelsen har faktiskt inte märkt någon 

skillnad sedan svenska folket fick börja rösta. Det gör att vi inte kan förstå motionärernas 

upprördhet, La Voix var väl jättefin? Att alla får vara med och bestämma är ju jätteroligt! 

Demokrati for the win. 



cpJëî~ê=NSU öîÉê=ãçíáçå=OQQ= 

Motionären anser att distrikten inget tjänar på kampanjer och att förbundet därmed bör pytsa 

in lite pengar. Förbundsstyrelsen vill börja med att påpeka det kortsiktiga, och felaktiga, 

antagandet. En stor del av Liberala ungdomsförbundets distrikt söker exempelvis regionala 

bidrag och blir därför direkt belönade om distriktet haft mycket utåtriktad aktivitet. 

Långsiktigt tjänar förstås alla liberaler på att LUF syns ut i landet politiskt sett, helt oavsett 

  71  

 


  

regionalstöd, och att förbundet växer på grund av distriktens kampanjande ger också 

distrikten ekonomiska fördelar, exempelvis genom att förbundet har råd att ordna utbildningar 

eller erbjuda reseersättning till olika arrangemang. Vidare anser Förbundsstyrelsen inte att det 

är lämpligt att förbundet genom ekonomiskt stöd styr distriktens kampanjaktiviteter eller att 

detta detaljregleras via kongressbeslut. Inte heller anser Förbundsstyrelsen att kampanj måste 

kombineras med mat, framför allt inte mat bekostad av skattebetalarna. Gällande motionärens 

yrkande att införa programkongress varje år istället för varannat tyder detta på att motionären 

har hittat ekonomiska resurser på platser som Förbundsstyrelsen ännu inte har letat, och innan 

guldgruvans placering redovisas måste Förbundsstyrelsen avslå även detta yrkande. 

Förbundsstyrelsen konstaterar också att det kinkiga ekonomiska läget kan ha fört med sig en 

positivt effekt: När LUF nu tycker saker två år i taget är det möjligt att förankra åsikterna 

under kampanjer, och det trycka handlingsprogrammet från kongressen hinner levereras innan 

det är dags att riva upp det. 


Att avslå motion 244. 

  

  72

F£RBUNDSSTvRELSENS SVAR Pü MOTIONER - Liberala ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?