14.09.2013 Views

Nummer 3 - Credo

Nummer 3 - Credo

Nummer 3 - Credo

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

teXt DANIEl ASTGÅRD<br />

illustrationer SARA bERGlUND, ElIN lENNARTSSON<br />

Att leva revolutionärt<br />

i varje nummer skriver daniel astgård om lärjungaskap<br />

under rubriken ”att leva revolutionärt”.<br />

nÄr jag lÄser evangelierna kan jag ibland förundras över att Jesus fick leva<br />

så länge som Han ändå gjorde. Han är rent otroligt provocerande ibland!<br />

Det rike han talar om är verkligen upp- och nedvända världen: Den förste<br />

skall bli den siste, den som vill vara ledare skall vara som en slav, det är de<br />

fattiga som är rika och de rika som är fattiga, de sörjande skall vara glada. Han<br />

umgås med samhällets avskum och smädar de respektabla offentligt. När han<br />

berättar historier är det skurkarna som är hjältar och hjältarna som är skurkar.<br />

Man skulle kunna tro att det bara är ett stilistiskt knep – ett sätt att vara<br />

intressant, och det är nog det en del av hans samtida tror, men det är mer än<br />

Förnöjsamhet<br />

– att leva revolutionärt<br />

i en konsumentkultur<br />

- Du, skulle vi kunna prata lite?<br />

- Visst, mamma. Vad är det?<br />

- Jo, jag och pappa har tänkt lite; du blir ju<br />

äldre hela tiden, och vi tänkte att det kanske<br />

är dags att du får lite mer pengar att röra dig<br />

med. Du har ju fått lika mycket i flera år. Vi<br />

tänkte att ett par tusen i månaden skulle vara<br />

vettigt, så har du möjlighet att unna dig lite<br />

mer. Vad tror du om det?<br />

- Tack mamma, det är verkligen jättesnällt, men<br />

jag är nöjd. Jag behöver inte mer pengar faktiskt.<br />

se DÄr! En liten dialog som är smått otrolig. Vem<br />

skulle tacka nej till mera pengar? Pengar är ju frihet!<br />

10 CredO.NU NummEr trE<br />

Daniel arbetar med skolgrupper i <strong>Credo</strong> Syd<br />

Girighet är inget nytt, den är ett<br />

allmänmänskligt problem, men problematiken<br />

har på ett sätt förvärrats i vår tid.<br />

Sociologerna säger att det skedde ett<br />

skifte i vårt samhälle för ungefär ett halvsekel<br />

sedan. Samtidigt som modernismen började<br />

växla över i postmodernism skedde ett skifte<br />

i hur vi ser på oss själva: Tidigare byggde vår<br />

identitet på produktion medan den nu handlar<br />

mer om konsumtion – tidigare var det vår<br />

plats i produktionen som gav oss vår identitet<br />

(jag är förman på stålverket), nu är det i fösta<br />

hand vad vi konsumerar (iPod, Adidas, BB,<br />

DG, etc.). Ett tecken på det var kanske när<br />

varumärket flyttade från lappen där bak till att<br />

bli huvuddekoren på klädesplaggen i mitten<br />

på 80-talet – en trend som fortfarande håller<br />

i sig. Det är viktigt för oss att det syns vad vi<br />

konsumerar!<br />

så. Hade inte Jesu undervisning backats upp av handling, hade inte Hans<br />

död följts av en uppståndelse, så hade Han bara varit en pratkvarn. Men<br />

Han uppstod, Han gjorde det Han talade om, och Han uppmanade oss<br />

att göra detsamma (Joh 14:12). Jesus är Herre i ett nytt Rike som är väldigt<br />

olikt den tillvaro vi är vana vid: Fred istället för strid, generositet istället för<br />

egoism, tjänande istället för maktkamp, kärlek istället för rädsla.<br />

KristenDomen Är i grunDen revolutionär i att den (om den tas på allvar)<br />

vänder upp och ner på allt. Hur skulle det se ut om människor slutade vara<br />

rädda? Vad skulle hända med försäkringsbranschen? Hur lång tid skulle det<br />

ta innan hela finansvärlden kollapsade om människor blev generösa?<br />

i apostlagÄrningarna och breven kan vi läsa om hur de första kristna<br />

brottades med frågan om hur livet i det nya Riket skulle se ut. I den här<br />

serien kommer vi att titta på några ord som blev viktiga för dem för att<br />

beskriva det livet. l<br />

sociologen Zygmunt bauman har gjort<br />

iakttagelsen att man kan illustrera dessa två<br />

skeden i västerländsk kultur med kontrasten<br />

mellan en bankbok och ett kreditkort:<br />

Bankboken representerar viljan att snåla<br />

nu för att ha vid ett senare tillfälle och<br />

kreditkortet viljan att ha utan att behöva vänta.<br />

”Modernismen gjorde fördröjd tillfredställelse<br />

till en dygd; … den postmoderna världen …<br />

predikar fördröjd betalning. Om bankboken<br />

var symbolen för det moderna livet, så är<br />

kreditkortet paradigmet för det postmoderna.”<br />

KonsumentKulturen fungerar bara om den<br />

håller oss ständigt otillfredsställda. Enda<br />

sättet att få oss att ersätta en fullt fungerande<br />

mobiltelefon med en ny är genom att lova<br />

oss tillfredställelse och sedan inte ge oss den<br />

(ganska snart efter att vi har skaffat oss ”det

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!