Bälteberga 1:3. Vårdplan bebyggelse 2007-2008. Rapport 2008:32

Park och trädgård
Bälteberga vårdplan
En ansenlig trädgård har sedan mycket länge förknippats med Bälteberga. Det
finns t ex uppgifter från mitten av 1500-talet om en då nyanlagd ört- och trädgård.
Till 1700-talsanläggningen hörde också en värdig trädgårdsanläggning som
imponerade på kringresande vid denna tid, däribland Carl von Linné som vid sitt
besök 1749 fann en trädgård av ansenligaste mått - 300 steg lång och 130 steg
bred. Vid husväggarna ska det ha funnits aprikoser, persikor, vinrankor, mandlar,
valnötter och mullbärsträd. Vidare omtalas avenbokshäckar med ”artiga kabinetter”.
Omkring gården fanns alléer längs alla utfartsvägar planterade av poppel och
pil. På höjderna kring gården var ekplantager anlagda.
Bilden av en ”ganska stor och wäl inrättad trädgård” bekräftas av Commissions
Lantmätare J L Gillberg 1765, som även nämner att det fanns sex dammar
vid gården där det bedrevs fiske av karp och rudor. Rålambs akvarell från 1700talets
slut visar trädgårdens huvudsakliga drag, med kvartersindelning söder om
gården samt alléerna som betonade mittaxeln respektive inramade anläggningen.
Detta syns än tydligare på Skånska rekognosceringskartan från början av 1800talet.
Uppgifter om trädgården under 1800-talet är knapphändiga. Gustaf Ljunggren
skriver 1863 i Skånska herregårdar att ”Parken har flera vackra partier och
besökes sommartiden om söndagarne af invånarna från angränsande städer.”
Lantmäterikartor från samma tid visar den strikta kvartersindelade trädgården i
söder. Mitt i gårdsanläggningen finns redan vid denna tid en medvetet formad
grönyta.
På rekognosceringskartan från 1812-20 syns en tydlig skiss av Belteberga Säteri med omkringliggande park- och
trädgårdsanläggning.
87