Bälteberga 1:3. Vårdplan bebyggelse 2007-2008. Rapport 2008:32
Bälteberga 1:3. Vårdplan bebyggelse 2007-2008. Rapport 2008:32
Bälteberga 1:3. Vårdplan bebyggelse 2007-2008. Rapport 2008:32
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Bälteberga</strong> vårdplan<br />
28<br />
Kulturhistorisk värdering<br />
Byggnads- och arkitekturhistoriskt värde<br />
<strong>Bälteberga</strong> har gamla anor som går tillbaka till medeltiden. Sitt nuvarande utseende<br />
fick anläggningen dock omkring 1739 då huvudbyggnaden och dess flyglar<br />
uppfördes. Arkitekt bakom verket anses vara Fortifikationsbyggmästaren Georg<br />
Mochelten, upphovsman även till Christinehofs slott samt Spannarp uppförda vid<br />
samma tid. Till anläggningen, som i samtiden rönte vida uppmärksamhet, hörde<br />
även en väl tilltagen ladugårdsanläggning, som tillsammans med mangården bildade<br />
en cour d´honneur, representativt för tillkomsttiden. En viktig del av helheten<br />
var också den ansenliga trädgården, med bl a avenboksallér omtalade av Linné.<br />
En ombyggnad i början av 1800-talet gav huvudbyggnaden dess nuvarande<br />
klassicistiska utseende. I samma veva tillkom ännu välbevarade interiörmålningar<br />
som tillskrivits Christian Laurentius Gernandt, vilka återfinns i salongen respektive<br />
”Runda rummet”. Det sistnämnda kallades från början ”Divan”[-rummet], en<br />
tidstypisk företeelse populariserad av Gustaf III i slutet av 1700-talet. Dessa välbevarade<br />
interiörer representerar stora kulturhistoriska värden. Huvudbyggnadens<br />
planlösning är tämligen välbevarad sedan åtminstone 1800-talets början.<br />
Omkring 1870 genomgick ladugården stora förändringar och de gamla stallen<br />
i korsvirke ersattes med nuvarande tegelbyggnader. Förändringar har sedan<br />
skett kontinuerligt, pga förändrade behov och funktioner. Det äldre ekonomibyggnadsbeståndet<br />
har idag främst kulturhistoriska värden förknippade med exteriörerna<br />
och är viktiga för bevarandet av miljöns karaktär. Invändigt finns en äldre<br />
inredning kvar i häststallet (byggnad 7) som visar hästens betydelse på gården.<br />
Det finns även inslag av äldre ekonomibyggnader som visar på skiftande byggnadstekniker<br />
– ekekorsvirke respektive gråstensmurverk. Dessa byggnader, som<br />
under de senaste 200-250 åren haft mångskiftande användning är likaså ett värdefullt<br />
inslag i miljön.<br />
Trädgårdshistoriskt värde<br />
Strukturen av den anlagda, allékantade park- och trädgårdsanläggningen från<br />
1700-talet finns bevarad. Avenboksalléerna, delvis täckta bildandes en lövgång, är<br />
kulturhistoriskt värdefulla inslag i detta sammanhang, liksom trädalléerna som<br />
inramar anläggningen och kantar tillfartsvägarna.
Change language