Bälteberga 1:3. Vårdplan bebyggelse 2007-2008. Rapport 2008:32

Bälteberga vårdplan
Richardts avbildning från 1854. Detta är före den stora förändringen av ekonomibyggnadsbeståndet några decennier senare.
Helena Beata, änka efter Sjökrona, ägde Bälteberga fram till 1842 varefter delar av
egendomen avstyckades och försåldes. Det resterande godset inkluderande säteriet
köptes och innehades några år av den danske godsägaren von Gerstenberg
Rosteed, innan det såldes vidare till Eberhard Munk af Rosensköld. Vid mitten av
1800-talet då generationsskiften och försäljningar av gården följde tätt såldes ytterligare
delar av markerna. 1868 köpte slutligen Carl Teodor Kinch Bälteberga,
som sedan dess gått vidare inom släkten.
Vid tiden för 1800-talets mitt börjar ekonomibebyggelsen utökas. Någon
byggnad har också rivits och andra har fått ny funktion. Detta gäller t ex den tidigare
spannmålsboden, som från åtminstone 1859 även inrymmer gårdens mejeri
för en tid. Vid denna tid tillkommer även en loglänga i nordväst med gjuten lermur.
De flesta ekonomibyggnader är ännu 1877 täckta med halmtak och till stor del är
de byggda av ekekorsvirke med tegel i facken. Ekonomibyggnader såsom spannmålsbod/mejeri
och mälthuslängan är byggda i gråsten och täckta med tegel (den
senare revs vid 1800-talets mitt).
Men från och med 1870-talet börjar större förändringar att göra sig gällande.
Till att börja med ersätts stall- och loglängorna i söder med nya stallbyggnader
(1873 och 1876). Med tiden ersätts även ekonomibyggnaderna i norr.
17