Bälteberga 1:3. Vårdplan bebyggelse 2007-2008. Rapport 2008:32

likna den befintliga putsens brukssammansättning, styrka, ballast och ytstruktur.
Putsytor i bom utan sprickor och som inte fjädrar vid tryck lämnas orörda.
Antalet putspåslag varierar med murverk och önskat resultat. Grundprincipen
bygger på tre steg: tunn grundning, utstockning och ytputs. Grundning tilllämpas
främst på naturstensmurar, vars hårda stenytor kan kräva ett hydrauliskt
bruk för att verkligen få fäste. Grundningen stänkes på rena stenytor med slev.
Undvik att grunda fogar i de fall dessa är utförda i kalkbruk. Utstockningen påförs
med syfte att fylla ut ojämnheter och skapa ett enhetligt, inte alltför slätt,
underlag för den slutliga ytputsen. Det ideala underlaget för putsbruk är sugande,
poröst och skrovligt. För att i påslaget uppnå bästa vidhäftning påförs bruket
förhand, med slev. Tekniken för detta kan variera från att strykas på - krävs vid
feta klistriga bruk, slås eller kastas på, men syftet med momentet är att bruket
skall vara väl förankrat i muren (Malinowski och Johansson 1999:33ff). Ett kraftfullt
påslag ger med rätt teknik både jämn spridning på bruket och en god vidhäftning.
Ytputsen slutligen slås på förhand och utformas i enlighet med befintligt
utförande. För att uppnå efterfrågat slutresultat är det viktigt att utföra provytor
där kombinationen av bruk, redskap och teknik kan utvärderas.
Avfärgning
Färger som kalkfärg, linoljefärg och slamfärg har en lång tradition och är väl beprövade
avseende underhåll och åldrande. En traditionell färgtyp har en rad fördelar
framför moderna färgtyper: Lägre materialkostnader, det gradvisa åldrandet
ger en mer tilltalande patina samt ett mindre arbetsamt underhåll, orsakar inte
skador på underlaget. Regionmuseet förordar användning av kalkfärg på alla
kalkputsade byggnader.
Kalkfärg
Kalkfärg består av släckt kalk som rörs ut i vatten till så kallad kalkmjölk. Den
klara vätska som kvarstår när kalken sjunkit till botten kallas kalkvatten. Kalkvattning
utgör ett viktigt delmoment vid avfärgning med kalk. Putsade ytor kalkvattnas
både före och efter kalkavfärgning med syfte att fixera den målade ytan och
stärka dess egenskaper.
En kalkavfärgad yta rengörs genom borstning med rotborste alternativt
stålborste. Ytor målade med annat än kalkfärg måste rengöras helt från färg före
applicering av kalk.
Kalkmjölken, dvs kalkfärgen, får inte vara alltför kraftig, då tjocka skikt
gärna spricker upp. Färgen påföres i korsvisa drag med kalkpensel. För att undvika
skarvar och fläckighet bör färgen målas vått i vått och på hela väggytor i ett
svep. Full täckning uppnås först efter upprepade strykningar, med ett minimum
på omkring 6 gånger. Ren kalkfärg ger ett lysande vitt resultat, vitheten inträder
först efter att färgen torkat. Kalkfärg kan även färgsättas med kalkäkta pigment
efter önskad kulör. Vid pigmentering rekommenderas uppmålning på mindre
provytor.
99