Bälteberga 1:3. Vårdplan bebyggelse 2007-2008. Rapport 2008:32

Fogning
I äldre murverk har fogbruk och murbruk tillkommit samtidigt. Överflödigt murbruk
vid murandet drogs ut med slev till en bearbetad fog. Från slutet på 1800talet
introducerades ytfogen som utgör en i efterhand påslagen fog ofta utförd
med dekorativ profil. Murverk äldre än 1850 är generellt murade med kalkbruk,
därefter kommer en rad nya brukstyper som hydrauliskt kalkbruk, kalkcementbruk
och cementbruk. Cementhaltiga brukslagningar i äldre byggnader bör på
sikt avlägsnas, då skador i murverk som spruckna tegelstenar ofta kan kopplas till
fogningen. Sprickor i cementfogar leder i regel till att fukt tränger in i den porösa
tegelstenen. Den fuktade stenen kan sedan i samband med frost spjälkas och
sprängas loss.
En skadad eller vittrad fog rensas till samma djup som fogen är bred. Fogrensning
görs precis som putsnedtagning för hand. Undantaget cementhaltiga
fogar som kan vara svåra att avlägsna utan att stenen tar skada. Det kan krävas att
sådana fogar sågas ut försiktigt. Vid fogning gäller tumregeln att utgå från äldre
befintligt bruk med tradition i byggnaden och anpassa sammansättning, kulör och
utförande efter lämplig referensyta. Lämpligen utförs provytor för att få fram rätt
bruksblandning och teknik.
Putsarbete
Kalkputsning utförs bäst på våren, april-juni, eftersom härdningen (karbonatiseringen)
tar lång tid. Grundläggande moment i putsarbetet består av förvattning,
påslagning i flera steg, och eftervattning. Konsekvent utförd eftervattning gör att
putsen härdar långsamt och får en starkare struktur. I detta sammanhang är det
även viktigt att skydda nyputsade ytor från starkt solsken och starka vindar.
Tidigare putsade ytor rengörs med rotborste eller mässingsborste och sköljs
av med vatten. Högtryckstvättning medför att onödigt stor mängd vatten sugs in i
väggen. Vid eventuell användning av högtryckstvätt eller blästring är det viktigt
att utföra provrengöring på en mindre yta för att utvärdera valet av metod och
tryck.
Generellt gäller att minimera ingreppen vid en fasadrestaurering och endast
ta ner puts på ytor med uppenbara skador. Nedknackning av puts utförs alltid för
hand med murhammare och mejsel, ett handhavande som är skonsamt för både
mur och puts. Elektriska borrar och bilningsmaskiner kan ge förödande skador
på underliggande murverk och drar ofta med sig mer puts än nödvändigt.
Ytor med skadad eller bortfallen puts rensas från löst sittande delar så att
skarpa kanter skapas på kvarvarande puts. Vid påförandet arbetas det nya putsbruket
in under befintlig puts. Lagningar får inte bli bulor i ytan. Större sprickor
kan kräva upphuggning för att möjliggöra en mer djupgående och långsiktig lagning.
Upphuggna sprickor fogas och kilas med skärvsten av för muren lämpligt
bruk och stenmaterial. Mindre sprickor kratsas försiktigt och fylls upp med bruk.
Sprickbildning i anslutning till omfattningar återkommer alltid och bör behandlas
med minsta möjliga ingrepp. Generellt för samtliga putslagningar gäller att efter-
98