SVERIGEDEMOKRATERNA I KOMMUNERNA - Expo
SVERIGEDEMOKRATERNA I KOMMUNERNA - Expo SVERIGEDEMOKRATERNA I KOMMUNERNA - Expo
suppfattning kan känna sig kränkta.” detta tas upp i bland andra norrköpings motion dä man skriver att ”skolavslutningarna har väckt goda känslor och fina minnen”, och eftersom de ”pågått under en mycket lång tid ser vi inte hur denna harmlösa tradition plötsligt ska anses vara kränkande.” Sverigedemokraterna i Hässleholm och Skurup väljer att tona ned det kristna och skriver att ”traditionen med skolavslutning i kyrkan har nuförtiden inte särdeles mycket med protestantisk tro att göra” och jämför den med julafton som ”för de flesta är mer är av en familjehögtid med julklappsutdelning är ett firande av Jesus födelse”. ingen ska tvingas delta och man föreslår att kyrkobesöket läggs på morgonen innan den formella obligatoriska avslutningen i skolan. det är viktigt att i tider som nu värna om vår svenska kultur då ”högt uppsatta rikspolitiker vill införa muslimska helgdagar och avveckla svenska traditioner”. Förslag om utbildningar i dialekter, starta-eget och hushållsekonomi i sina Riktlinjer föreslår partiet att de lokala politiska representanterna ska lägga förslag om hemspråksundervisning i lokala dialekter eller kultur. i Älvkarleby föreslog Sverigedemokraterna 2003 att kommunen skulle erbjuda undervisning i lokal kultur och historia. Sverigedemokraten tyckte att det var viktigt ”att lära vad som har hänt i kommunen innan man lär sig andra länders kultur och historia.” i Landskrona (2007) vill Sverigedemokraterna att det ska vara möjligt att få undervisning i traditioner, seder och bruk i vissa årskurser eller att eleverna ska ha möjlighet att temaarbete om detta. motionen inleds med ett citat från mona Sahlin: ” Jag tror att det är lite det som gör många svenskar så avundsjuka på invandrargrupper. ni har en kultur, en identitet, en historia, någonting som binder ihop er. och vad har vi? vi har midsommarafton och sådana töntiga saker.” Sverigedemokraterna fortsätter: varje land har en identitet, så även Sverige. Låt oss kalla den ”svenskheten” och den är inget vi skall skämmas för. Svenskheten är något vi skall högt värdera och försöka bevara till kommande generationer. vår öppenhet mot omvärlden måste balanseras mot ansvaret för dem som redan bor i Sverige – är födda och bosatta här och har ansvaret för att föra det nedärvda arvet, identiteten och ”svenskheten” vidare. vårt svenska arv är landet, lagen, språket, vår konst och litteratur, våra minnen och monument och vårt arbete. kultur är viktig för varje enskild människa och det är bland annat det som håller ihop det svenska samhället. det brister tydligen bland många svenskar vad det gäller kunskapen om våra svenska traditioner, seder och bruk. i Hässleholm och Sunne ställer Sverigedemokraterna 2007 också förslag att kommunen ska tillhandahålla undervisning i de lokala dialekterna. eftersom man i Älvdalen undervisar i älvdalsmålet och på gotland i gutemålet bör eleverna i Hässleholm få undervisning i såväl skånska som göingemål från lågstadiet och uppåt. dialekterna är unika som identitetsbärare menar partirepresentanterna, och skånskan och för Hässleholms del, göingemålet har aktivt motarbetats från ”överhögheten i Stockholm”. tv- och radiosändningar på rikssvenska har också bidragit till att kunskaperna gått förlorade. Sunnes motion innehåller en del stycken som är identiska med motionen Sverigedemokraterna i kommunerna 80
från Hässleholm – och åberopar att den statliga utredningen Mål i mun. Förslag till handlingsprogram för svenska språket (Sou 2002:27) föreslår att det ska undersökas om dialekter kan ingå i modersmålsundervisningen. i Sunne vill Sd att skolorna ska undervisa i Frykdalsmål. 2011 kräver sverigedemokraten i Hällefors att kommunen ska ha utbildning i den lokala dialekten eftersom detta ”främjar att dialekten fortlever och utvecklas i Bergslagen i allmänhet och i Hällefors i synnerhet, det stärker sammanhållningen och stoltheten i bygden.” i samma motion föreslås för övrigt att det ska finnas klassmorfar i skolorna för att öka tryggheten för eleverna. i ett antal kommuner har Sverigedemokraterna kommit med förslag om olika specialutbildningar. För gymnasieelever ville man ha körkortsutbildning, i mellerud och Helsingborg redan 2007, och i Falköping 2011. i trollhättan ansåg partiet 2003 att eleverna behövde mopedutbildning och i Flen att eleverna år 2010 ska få utbildning i hushållsekonomi – goda sådana kunskaper skulle kunna hjälpa människor att inte få ekonomiska problem i framtiden, menade motionären. andra förslag om utbildningar har t.ex. Svedala lagt om inrättandet av en starta-eget-utbildning på gymnasiet, Sverigedemokraterna i Laholm har motionerat om inrättandet av ett idrottsgymnasium och i nykvarn och trollhättan finns motioner om undervisning i teckenspråk eller i tSS (tecken som stöd) i Högsby. Omvänd skolskjuts i Sunne, torsby, tranemo och ulricehamn föreslås 2007-2008 att kommunen ska använda sig av vad man kallar omvänd skolskjuts. ”Små skolor som präglas av närhet till natur, bygdkännedom, småskalighet och mindre klasser borde vara ett föredöme för röriga och stimmiga miljöer .” mobbingen och utanförskapet ökar ”lavinartat ju större skolan är”, skriver Sverigedemokraterna i Sunne, torsby och tranemo. genom omvänd skolskjuts kan kommunen rädda skolorna från nedläggning, och det måste vara billigare att stänga en eller flera avdelningar i en stor skola tillfälligt än starta nya skolor på landsbygden allt eftersom elevunderlagen ökar. ulricehamns motion är fåordigare men andemeningen är densamma. Småskaligheten och bevarandet av bygdeskolor är en sverigedemokratisk profilfråga, men det är inte bara sverigedemokrater som föreslår omvända skolskjutsar för att rädda småskolor. i Flen motionerade moderaterna 2008/09 om just omvända skolskjutsar för att rädda hotade landsbygdskolor. 8 Betygssättning av lärare en bra relation mellan lärare och elev är en förutsättning för lärandet. elevens prestationer följs upp genom betyg, och Sverigedemokraterna i eskilstuna (2009) efterlyser en ”konstruktiv dialog kring elevernas önskemål av läraren”. om eleven får en möjlighet att betygsätta sin lärare kan det underlätta en sådan dialog. Betygsättningen ska inte i första hand gå ut på att kritisera läraren utan ska ge förslag på vad läraren kan bli bättre på. Samma motion läggs 2011 i Ludvika och karlskrona. Sverigedemokraterna i karlskrona har lagt till några meningar som knyter an till skolinspektionens rapport om andelen elever som fått godkänt i grundskolans ämnen. de låga siffrorna kan också 8 http://ekuriren.se/nyheter/flen/1.41077-forvaltningschefen-tror-inte-pa-omvanda-skolskjutsar. Sverigedemokraterna i kommunerna 81
- Page 29 and 30: det är egentligen bara inom ett po
- Page 31 and 32: man ska stå nära folket och folke
- Page 33 and 34: demokrati Sverigedemokraternas poli
- Page 35 and 36: 2011, dessutom begärde partiet ins
- Page 37 and 38: avseenden skiljer de sig inte från
- Page 39 and 40: ekonomi målsättningen för Sverig
- Page 41 and 42: Samhällsbyggnad Sverigedemokratern
- Page 43 and 44: är inte avgörande för kommunens
- Page 45 and 46: kameraövervakning och s.k. frivill
- Page 47 and 48: extremister ger sig på våra ledam
- Page 49 and 50: igedemokratiska motionerna 3 . För
- Page 51 and 52: invandring, återvandring och assim
- Page 53 and 54: TABELL 14. invandringsmotioner per
- Page 55 and 56: det är dock andra grupper som intr
- Page 57 and 58: Kriminalitet i flera motioner koppl
- Page 59 and 60: vårt närområde som enklare kan a
- Page 61 and 62: Janssons kritiserade slutsatser. is
- Page 63 and 64: etniska och kulturella identitet so
- Page 65 and 66: drare från arabländer mot asiater
- Page 67 and 68: Örkelljungamotionen åberopar att
- Page 69 and 70: sin egen orimlighet och vi ser inge
- Page 71 and 72: terna innebär att ”utopin i real
- Page 73 and 74: så att fler kan stanna hemma - och
- Page 75 and 76: i syfte att öka elevernas förstå
- Page 77 and 78: ditioner. trots att partiet värnar
- Page 79: i en enda kommun, växjö, vill Sve
- Page 83 and 84: Övriga motioner under 2011 har det
- Page 85 and 86: atiska lokalpolitikerna sig på att
- Page 87 and 88: sina fruar och solidariskt betalar
- Page 89 and 90: TABELL 18. äldreomsorg per mandatp
- Page 91 and 92: kommunen med omnejd. ”de gamla up
- Page 93 and 94: domsrelaterade skäl har förlorar
- Page 95 and 96: kultur och fritid Sverigedemokrater
- Page 97 and 98: Sverigedemokraterna i Borås i sin
- Page 99 and 100: markägarna utreda förutsättninga
- Page 101 and 102: miljö och natur Sverigedemokratern
- Page 103 and 104: åsikter bland sverigedemokraterna
- Page 105 and 106: djurskydd Fram till den första jan
- Page 107 and 108: 2009 på Länsstyrelsen men Sverige
- Page 109 and 110: Tabell 2 Antal och andel (%) motion
- Page 111 and 112: Brottsbekämpning 1 1 Individ/famil
- Page 113 and 114: Uppsala län (C) Alla uppgifter gä
- Page 115 and 116: Södermanlands län (D) Sverigedemo
- Page 117 and 118: Östergötlands län (E) Sverigedem
- Page 119 and 120: Jönköpings län (F) Sverigedemokr
- Page 121 and 122: Kronobergs län (G) Sverigedemokrat
- Page 123 and 124: Kalmar län (H) Sverigedemokraterna
- Page 125 and 126: Blekinge län (K) Sverigedemokrater
- Page 127 and 128: Skåne län (M) Sverigedemokraterna
- Page 129 and 130: Tabell 3 Antal motioner per kommun
från Hässleholm – och åberopar att den statliga utredningen Mål i mun. Förslag<br />
till handlingsprogram för svenska språket (Sou 2002:27) föreslår att det ska undersökas<br />
om dialekter kan ingå i modersmålsundervisningen. i Sunne vill Sd att<br />
skolorna ska undervisa i Frykdalsmål.<br />
2011 kräver sverigedemokraten i Hällefors att kommunen ska ha utbildning i<br />
den lokala dialekten eftersom detta ”främjar att dialekten fortlever och utvecklas<br />
i Bergslagen i allmänhet och i Hällefors i synnerhet, det stärker sammanhållningen<br />
och stoltheten i bygden.” i samma motion föreslås för övrigt att det<br />
ska finnas klassmorfar i skolorna för att öka tryggheten för eleverna.<br />
i ett antal kommuner har Sverigedemokraterna kommit med förslag om<br />
olika specialutbildningar. För gymnasieelever ville man ha körkortsutbildning,<br />
i mellerud och Helsingborg redan 2007, och i Falköping 2011. i trollhättan<br />
ansåg partiet 2003 att eleverna behövde mopedutbildning och i Flen att<br />
eleverna år 2010 ska få utbildning i hushållsekonomi – goda sådana kunskaper<br />
skulle kunna hjälpa människor att inte få ekonomiska problem i framtiden,<br />
menade motionären. andra förslag om utbildningar har t.ex. Svedala lagt om<br />
inrättandet av en starta-eget-utbildning på gymnasiet, Sverigedemokraterna i<br />
Laholm har motionerat om inrättandet av ett idrottsgymnasium och i nykvarn<br />
och trollhättan finns motioner om undervisning i teckenspråk eller i tSS<br />
(tecken som stöd) i Högsby.<br />
Omvänd skolskjuts<br />
i Sunne, torsby, tranemo och ulricehamn föreslås 2007-2008 att kommunen<br />
ska använda sig av vad man kallar omvänd skolskjuts. ”Små skolor som präglas<br />
av närhet till natur, bygdkännedom, småskalighet och mindre klasser borde<br />
vara ett föredöme för röriga och stimmiga miljöer .” mobbingen och utanförskapet<br />
ökar ”lavinartat ju större skolan är”, skriver Sverigedemokraterna i<br />
Sunne, torsby och tranemo. genom omvänd skolskjuts kan kommunen rädda<br />
skolorna från nedläggning, och det måste vara billigare att stänga en eller flera<br />
avdelningar i en stor skola tillfälligt än starta nya skolor på landsbygden allt<br />
eftersom elevunderlagen ökar. ulricehamns motion är fåordigare men andemeningen<br />
är densamma.<br />
Småskaligheten och bevarandet av bygdeskolor är en sverigedemokratisk<br />
profilfråga, men det är inte bara sverigedemokrater som föreslår omvända skolskjutsar<br />
för att rädda småskolor. i Flen motionerade moderaterna 2008/09 om<br />
just omvända skolskjutsar för att rädda hotade landsbygdskolor. 8<br />
Betygssättning av lärare<br />
en bra relation mellan lärare och elev är en förutsättning för lärandet. elevens<br />
prestationer följs upp genom betyg, och Sverigedemokraterna i eskilstuna<br />
(2009) efterlyser en ”konstruktiv dialog kring elevernas önskemål av läraren”.<br />
om eleven får en möjlighet att betygsätta sin lärare kan det underlätta en<br />
sådan dialog. Betygsättningen ska inte i första hand gå ut på att kritisera<br />
läraren utan ska ge förslag på vad läraren kan bli bättre på. Samma motion<br />
läggs 2011 i Ludvika och karlskrona. Sverigedemokraterna i karlskrona har<br />
lagt till några meningar som knyter an till skolinspektionens rapport om andelen<br />
elever som fått godkänt i grundskolans ämnen. de låga siffrorna kan också<br />
8 http://ekuriren.se/nyheter/flen/1.41077-forvaltningschefen-tror-inte-pa-omvanda-skolskjutsar.<br />
Sverigedemokraterna i kommunerna<br />
81