SVERIGEDEMOKRATERNA I KOMMUNERNA - Expo

Metod
vi har begärt in Sverigedemokraternas alla motioner från alla de kommuner de
är eller varit invalda i. 3 vi har delat in dem efter år, mandatperiod och kategori.
eftersom Sverigedemokraterna endast hade representation i ett fåtal
kommuner fram till valet 2002 har vi i tabellerna lagt ihop mandatperioderna
1991-1994, 1994-1998 och 1998-2002 till en period. vår huvudindelning blir
alltså perioderna mellan 1991-2002, 2002-2006, 2006-2010 samt 1 november
2010 till 31 oktober 2011. det är den 1 november, valåret som de nya
ledamöterna tillträder. motioner som har inkommit till kommunen efter den 1
november under valåret har vi fört till året därpå. vad vi har sett är det ett mycket
litet antal motioner som läggs under de två första månaderna, november
och december. vårt första år i varje mandatperiod omfattar alltså 14 månader
och det sista året i varje mandatperiod 10 månader.
genom att kan vi se hur fördelningen mellan kategorierna varierar år från år,
och även se relationen mellan antalet motioner år från år kan vi få svar på flera
frågor. när under mandatperioden lägger Sverigedemokraterna flest motioner?
under vilka år sprids en av sverigedemokraternas seriemotion?
Förutom indelningen per år har vi också kategoriserat motionerna efter
huvudpunkterna i partiets skrift Generella riktlinjer för en sverigedemokratisk kommunpolitik
4 , (fortsättningsvis kallad Riktlinjerna): demokrati, ekonomi, Samhällsbyggnad,
Brottsbekämpning, invandring, assimilering och återvandring,
Barnomsorg, Skola och utbildning, individ- och familjeomsorg, Äldre- och
handikappomsorg, kultur och fritid, miljö och natur samt djurskydd.
vi har också använt oss av den motions- och idébank som tidigare funnits
på Sverigedemokraternas hemsida. i den har funnits ett antal motioner som
partirepresentanter ställt i sina kommuner mellan 2000 och 2006, och därefter
skickat till partiet centralt. motionerna har handlat om förslag till åtgärder
inom olika kommunala frågor och kommunpolitikerna har uppmuntrats att
använda dem antingen som de är eller som underlag till egna motioner. Även
i motionsbanken är förslagen indelade i olika kategorier. dessa sammanfaller
nästan helt och hållet med kategorierna i Riktlinjerna. Äldre och nyare motioner
kan alltså indelas efter samma kategorier.
Gränsdragningar
majoriteten av de insamlade motionerna har varit enkla att placera i olika kategorier.
ibland har gränsdragningen inte varit självklar, till exempel förslagen
om traditionella skolavslutningar. i Riktlinjerna omnämns till exempel traditionella
skolavslutningar under invandring men det är under Skola och utbildning
partiet föreslår att kommunpolitikerna ska motionera. därför har vi valt
att placera in det under skola/utbildning.
motioner om förbud mot niqab/burka – eller som förslaget heter i Riktlinjerna
– Förbud mot heltäckande slöja i skolan, har vi däremot placerat under
invandring eftersom förbudet i flera motioner inte bara gäller skolan utan
också all kommunal verksamhet eller inrättningar.
3 målet har varit att kunna analysera samtliga motioner som partiet lagt i kommunerna. vi bör
samtidigt lägga in en brasklapp om att vi, trots vår målsättning, kan ha missat några i våra kontakter
med kommunerna. det kan alltså finnas motioner, som av någon anledning, inte kommit
med i denna studie. men det handlar i så fall om ett fåtal.
4 generella riktlinjer för en sverigedemokratisk kommunpolitik-2008-PS-beslut.pdf, http://
sverigedemokraterna.se/vara-asikter/asiktsdokument/
Sverigedemokraterna i kommunerna
8