SVERIGEDEMOKRATERNA I KOMMUNERNA - Expo
SVERIGEDEMOKRATERNA I KOMMUNERNA - Expo
SVERIGEDEMOKRATERNA I KOMMUNERNA - Expo
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
människor. motionärerna hänvisar till olika uträkningar av invandringens<br />
kostnader som i exempelvis partiets motion om mångkulturellt bokslut i Lund<br />
från 2009:<br />
Professor Bo Södersten, dn (2003-12-28) som räknade ut att invandringen<br />
kostar 40 – 50 miljarder kronor varje år. eller Jan ekberg som först uppskattade<br />
kostnaderna till 120 miljarder per år (1999) och som några år senare<br />
sänkte detta till 30 miljarder per år. Ytterligare ett exempel är ilmar reepalu,<br />
som i dn 2007-07-17 menade att det statliga stödet för flyktingmottagande<br />
bara täcker 22% av kommunernas verkliga kostnader.<br />
men det mångkulturella bokslutet handlar inte bara om att räkna på de direkta<br />
kostnaderna för ett flyktingmottagande. det handlar om att göra ett bokslut på<br />
en hel samhällsideologi.<br />
en så enormt genomgripande, långsiktig, och troligtvis irreversibel samhällsförändring<br />
som införandet av det så kallade mångkulturella samhället måste<br />
naturligtvis följas upp och utvärderas efter hand. det finns för närvarande en<br />
del sådana utvärderingsinstrument, till exempel den så kallade ”integrationsbarometern”.<br />
men detta räcker inte. en uppföljning och utvärdering på kommunal nivå<br />
måste också göras, där mångkulturens ekonomiska konsekvenser utreds.<br />
det behövs också en prognos för när det mångkulturella projektet har fått<br />
samhället att divergera värdemässigt i en sådan omfattning, att det inte<br />
längre finns någon gemensam värdegrund att bygga samhället på. oavsett<br />
om denna situation då kommer att visa sig hanterbar eller inte, är det viktigt<br />
att ha en prognos för vid vilken tidpunkt detta kommer att inträffa. det<br />
mångkulturella bokslutet kan i detta sammanhang tjäna ett viktigt syfte.<br />
motionstexten anpassas i vissa kommuner till lokala förhållanden. Sverigedemokraterna<br />
i Linköping redovisar egna uträkningar för kommunens<br />
kostnader och även i viss mån för befolkningssammansättningen. Även Sverigedemokraterna<br />
i norrköping har anpassat sin motion till förhållanden i<br />
egna kommunen, och hänvisar till stadsdelen Hageby som ”Sveriges tyngst<br />
kriminellt belastade stadsdel år 2005”. att arbetslösheten är större för invandrare<br />
tillskriver partiet delvis att deras ”eventuella tidigare utbildning inte är<br />
anpassad efter svenska förhållanden”.<br />
Indraget stöd till etniska föreningar<br />
det mångkulturella samhället leder enligt Sverigedemokraterna till ett splittrat<br />
land. Partiet har under många år lagt motioner om att dra in stödet till etniska<br />
föreningar, men har med sitt ökade fokus på det mångkulturella samhället hittat<br />
ett nytt sätt att formulera sin politik.<br />
i malmö vill Sverigedemokraterna i en motion från 2003 att kommunen<br />
helt och hållet ska dra in stödet till kulturföreningar för invandrare. enligt<br />
partiet lever många invandrare i dag i ”etniska enklaver, där den individuella<br />
lojaliteten och engagemanget riktas inåt mot den etniska grupp man tillhör<br />
istället för utåt mot det svenska samhället i stort.”<br />
Partiet anser att föreningar som i huvudsak syftar till att upprätthålla olika<br />
invandrargruppers etniska och kulturella identitet bidrar till utvecklingen av<br />
”ökade konflikter och sociala problem”. det är inte rätten att slå vakt om sin<br />
Sverigedemokraterna i kommunerna<br />
62