SVERIGEDEMOKRATERNA I KOMMUNERNA - Expo

SVERIGEDEMOKRATERNA 

I KOMMUNERNA 

En sammanställning av partiets motioner 1991-2011 

anna-sofia Quensel, daniel poohl 

Fokusrapport 2011:2 

EXPO RESEARCH

apporten är producerad av expo research 2011 

www.expo.se 

info@expo.se 

Box 12163 

102 24 Stockholm 

© expo och artikelförfattarna 

omslagsbild: kenny Hjälte 

Sverigedemokraterna i kommunerna 

2

om artikelförfattarna 

DANIEL POOHL 

daniel är vd för stiftelsen expo 

och chefredaktör för tidskriften 

expo. Han har medverkat 

i en rad antologier och böcker 

om svensk högerextremism. 

2010 gav han ut boken Ut ur 

skuggan - en kritisk granskning av 

Sverigedemokraterna tillsammans 

med kollegan mikael ekman. 

ANNA-SOFIA QUENSEL 

anna-Sofia arbetar på expo 

research. Hon har tidigare varit 

huvudssekreterare i Tolkutbildning 

- nya former för nya krav (Sou 

2005:37), utredningssekreterare 

i Teckenspråk och teckenspråkiga - 

Översyn av teckenspråkets ställning 

(Sou 2006:54) samt i Romers 

rätt - en strategi för romer i Sverige 

(Sou 2010:55). 


3

Tack! 


Ett stort tack till alla de kommunala tjänstemän som i 

omgångar varit vänliga att skicka oss Sverigedemokraternas 

motioner och tagit sig tid att besvara våra frågor. 

Stockholm i november 2011 

Expo Research 

4

innehållsförteckning 

Syfte och metod 6 

Sammanfattning 10 

Översikt: Sverigedemokraternas arbete 

i kommunerna 14 

Sverigedemokraternas mönsterkommun 30 

demokrati 33 

ekonomi 39 

Samhällsbyggnad 41 

Brottsbekämpning 44 

invandring, återvandring och assimilering 51 

Barnomsorg 72 

Skola och utbildning 74 

individ- och familjeomsorg 84 

Äldre- och handikappomsorg 88 

kultur och fritid 95 

miljö och natur 101 

djurskydd 105 

Bilagor 

Län- och kommuner, antal och andel 

motioner per kategori. 108 


5

Syfte och metod 

Sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen i samband med valet 2010 

har uppmärksamheten i första hand riktats mot partiets politiska arbete på 

riksplanet. det är förstås inget konstigt med det. Partiets riksdagsentré var ett 

historiskt ögonblick i svensk politik. dessutom har Sverigedemokraternas vågmästarroll 

gjort det ännu mer intressant att följa hur partiet agerar – och hur 

andra partier förhåller sig till Jimmie Åkesson. 

men valet innebar samtidigt en stor framgång i kommunalvalen. Partiet gick 

från 281 mandat till 612, i så gott som varenda svensk kommun valdes en eller 

flera sverigedemokrater in i kommunfullmäktige. den här rapporten vänder 

blicken bort från Sverigedemokraternas välexponerade riksdagsarbete och 

riktar i stället fokus på hur partiet agerar ute i landets kommuner. dels för att 

de väljare som röstat in Sverigedemokraterna också har velat att partiet ska 

påverka politiken i deras närhet. då är det rimligt att undersöka hur partiet 

skött sitt uppdrag och vilka frågor man prioriterat, och inte prioriterat. men 

också för att Sverigedemokraternas kommunpolitik visar hur partiet i stort 

arbetar och har utvecklats. vilka frågor som upptar de lokala sverigedemokraternas 

intressen. och vem partiet värnar om. 

den lokala politiken handlar om vår vardag och rör oss alla. det är kommunerna 

som sköter barnomsorgen och skolan, socialtjänsten och äldre- och 

handikappomsorgen, stadsplaneringen, renhållningen och biblioteksverksamheten. 

dessutom har de också ha hand om frågor inom kultur och fritid. 

kommunpolitikerna spelar därför en viktig roll för hur vår vardag ska se ut. de 

har ett ansvar för helheten och kommuninvånarnas bästa. en viktig princip är 

likställighetsprincipen, dvs. att kommunen inte får särbehandla vissa kommunmedlemmar 

annat än på sakliga grunder. de ska lyssna till medborgarna och 

de ska driva partipolitik. 

Stiftelsen expo bevakar och sprider kunskap om organisationer och nätverk 

som bygger sin politik på en intolerant människosyn. Sverigedemokraterna 

faller inom ramen för vårt bevakningsområde på grund av partiets kollektiva 

skuldbeläggning mot olika invandrargrupper och dess fientliga inställning till 

muslimer. 

Skriften är framtagen av expo research, en av Stiftelsen expos verksamhetsgrenar. 

expo research samlar och analyserar information om intoleranta 

grupper, nätverk och fenomen. Bland annat ansvarar expo research för expos 

arkiv som är Skandinaviens största samling av högerextrem propaganda, och 

publicerar en återkommande årsrapport om vit makt-rörelsen. 

ett sätt att öka kunskapen om Sverigedemokraterna är att undersöka partiets 

kommunpolitik. Hur vill Sverigedemokraterna påverka landets kommuner? 

vilka frågor anser de är mest angelägna, vad vill de lägga mest resurser på? 

För att få en bild av Sverigedemokraternas kommunalpolitik har vi samlat 

in dess motioner i primärkommunerna från 1991 till 1 november 2011, sammanlagt 

1702 motioner. i motionerna föreslår Sverigedemokraterna olika 

åtgärder i enlighet med sin politik och viljeinriktning i kommunerna. motioner 

leder till debatt och beslut i kommunfullmäktige. i de kommuner där 


6

Sverigedemokraterna inte är representerat i nämnder och styrelser är motioner 

det enda sättet de kan lägga förslag på. 

motioner är inte det enda sättet att påverka politiken i en kommun. Sverigedemokraterna 

lägger också enskilda frågor eller ställer interpellationer 

i fullmäktige. i många kommuner där Sverigedemokraterna är invalda har 

partiet också, framför allt under de senaste åren, också presenterat utarbetade 

förslag till budget eller mer eller mindre omfattande budgetreservationer. 

dessa har vi valt att inte samla in. det skulle göra omfattningen av materialet 

för stort. 

vi har bedömt att motioner ger en bra bild av vilken politik Sverigedemokraterna 

vill driva. interpellationer och enskilda frågor visar förvisso också vilka 

frågor som partiet tycker är viktiga. men motionerna ger en helt annan bild av 

vilka visioner partiet har för kommunen, och vilka åtgärder man vill se för att 

skapa ett bättre samhälle. 

varje motion är ett uttryck för Sverigedemokraternas kommunpolitik. varje 

sverigedemokratisk kommunpolitiker är en representant för sitt parti. Även 

om en motion inte följer eller till och med avviker från partiets kommunalpolitiska 

riktlinjer ska den ses om en del av Sverigedemokraternas politik. en 

motion kan ge uttryck för partiets generella hållning i en viss sakfråga, men 

det kan också vara den lokala politikerns tolkning av Sverigedemokraternas 

politik. 

motioner mäter inte Sverigedemokraternas aktivitet ute i kommunerna. och 

det är inte heller aktiviteten som står i fokus i den här rapporten. vi använder 

oss av motionerna för att se vilka frågor som partiet driver och vilka frågor 

som inte prioriteras. 

vi har inte heller följt behandlingen av motionerna i kommunerna och sett 

vilket resultat den gett, om förslagen genomförts eller om de avslagits och i 

så fall på vilka grunder. Från en tidigare undersökning om Sverigedemokraternas 

arbete i kommunerna mellan 2002 och 2006 1 vet vi att ytterst få av 

Sverigedemokraternas motioner får bifall. Även om vi inte aktivt valt att 

följa upp motionerna har vi i samband med att vi samlat in material till rapporten 

i några fall sett att motioner bifallits, som motioner om insynsrätt, 

eller placeringen av ledamöter i fullmäktigesalen. exempelvis rapporterande 

Sverigedemokraterna i Perstorp på sin hemsida att de efter fem år i fullmäktige 

äntligen fått stöd för en motion som handlade om att synliggöra kommunens 

smultronställen för turister genom att lägga upp en intressepunktsfil som kan 

installeras i gPS-navigatörer. 2 i kommuner där Sverigedemokraterna har flera 

mandat sedan en lång tid tillbaka har de även ett visst inflytande och möjlighet 

att påverka. Partiets inflytande kan till exempel leda till kompromisser i samband 

med budgetbehandlingen. 

1 ulla ekström von essen och rasmus Fleischer, Sverigedemokraterna i de svenska kommunerna 

2002-2006, integrationsverket 2006. 

2 5 års väntan slut, nu har vi fått igenom vår första motion! 2011-10-26 18:53 http://perstorp.sverigedemokraterna.se/ 


7

Metod 

vi har begärt in Sverigedemokraternas alla motioner från alla de kommuner de 

är eller varit invalda i. 3 vi har delat in dem efter år, mandatperiod och kategori. 

eftersom Sverigedemokraterna endast hade representation i ett fåtal 

kommuner fram till valet 2002 har vi i tabellerna lagt ihop mandatperioderna 

1991-1994, 1994-1998 och 1998-2002 till en period. vår huvudindelning blir 

alltså perioderna mellan 1991-2002, 2002-2006, 2006-2010 samt 1 november 

2010 till 31 oktober 2011. det är den 1 november, valåret som de nya 

ledamöterna tillträder. motioner som har inkommit till kommunen efter den 1 

november under valåret har vi fört till året därpå. vad vi har sett är det ett mycket 

litet antal motioner som läggs under de två första månaderna, november 

och december. vårt första år i varje mandatperiod omfattar alltså 14 månader 

och det sista året i varje mandatperiod 10 månader. 

genom att kan vi se hur fördelningen mellan kategorierna varierar år från år, 

och även se relationen mellan antalet motioner år från år kan vi få svar på flera 

frågor. när under mandatperioden lägger Sverigedemokraterna flest motioner? 

under vilka år sprids en av sverigedemokraternas seriemotion? 

Förutom indelningen per år har vi också kategoriserat motionerna efter 

huvudpunkterna i partiets skrift Generella riktlinjer för en sverigedemokratisk kommunpolitik 

4 , (fortsättningsvis kallad Riktlinjerna): demokrati, ekonomi, Samhällsbyggnad, 

Brottsbekämpning, invandring, assimilering och återvandring, 

Barnomsorg, Skola och utbildning, individ- och familjeomsorg, Äldre- och 

handikappomsorg, kultur och fritid, miljö och natur samt djurskydd. 

vi har också använt oss av den motions- och idébank som tidigare funnits 

på Sverigedemokraternas hemsida. i den har funnits ett antal motioner som 

partirepresentanter ställt i sina kommuner mellan 2000 och 2006, och därefter 

skickat till partiet centralt. motionerna har handlat om förslag till åtgärder 

inom olika kommunala frågor och kommunpolitikerna har uppmuntrats att 

använda dem antingen som de är eller som underlag till egna motioner. Även 

i motionsbanken är förslagen indelade i olika kategorier. dessa sammanfaller 

nästan helt och hållet med kategorierna i Riktlinjerna. Äldre och nyare motioner 

kan alltså indelas efter samma kategorier. 

Gränsdragningar 

majoriteten av de insamlade motionerna har varit enkla att placera i olika kategorier. 

ibland har gränsdragningen inte varit självklar, till exempel förslagen 

om traditionella skolavslutningar. i Riktlinjerna omnämns till exempel traditionella 

skolavslutningar under invandring men det är under Skola och utbildning 

partiet föreslår att kommunpolitikerna ska motionera. därför har vi valt 

att placera in det under skola/utbildning. 

motioner om förbud mot niqab/burka – eller som förslaget heter i Riktlinjerna 

– Förbud mot heltäckande slöja i skolan, har vi däremot placerat under 

invandring eftersom förbudet i flera motioner inte bara gäller skolan utan 

också all kommunal verksamhet eller inrättningar. 

3 målet har varit att kunna analysera samtliga motioner som partiet lagt i kommunerna. vi bör 

samtidigt lägga in en brasklapp om att vi, trots vår målsättning, kan ha missat några i våra kontakter 

med kommunerna. det kan alltså finnas motioner, som av någon anledning, inte kommit 

med i denna studie. men det handlar i så fall om ett fåtal. 

4 generella riktlinjer för en sverigedemokratisk kommunpolitik-2008-PS-beslut.pdf, http:// 

sverigedemokraterna.se/vara-asikter/asiktsdokument/ 


8

under Skola och utbildning finns förslaget att inget ritualslaktat kött ska 

förekomma i skolorna, och under djurskydd finner vi förslaget att kommunen 

inte ska köpa varor, vars produktion inneburit att djur utsatts för onödigt lidande. 

det sistnämnda förslaget är mer omfattande – det gäller alla kommunens 

verksamheter och inte bara skolmaten. därför har vi placerat in motioner 

med förbud mot halal- och koscherlaktat kött under djurskydd. det finns även 

några andra avvikelser, dessa kommenteras under respektive område. 

det är viktigt att notera att förslag och krav på ändringar vad gäller ekonomi 

är få bland motionerna. det beror framför allt på att ekonomiska frågor i 

huvudsak behandlas i budgetförslag och budgetreservationer som vi inte har 

samlat in och gått igenom. 

Seriemotioner 

många motioner är så kallade seriemotioner, det vill säga motioner med identiskt 

innehåll eller förslag som ställs i kommun efter kommun. en del av förslagen 

i seriemotionerna är partiets egna som de om mångkulturella bokslut, men 

det finns också seriemotioner med förslag som även andra partier driver, exempelvis 

motioner om parboendegaranti. vi beskriver seriemotionerna närmare 

på sidan 23 ff. 

en utförligare beskrivning av vilka förslag som Sverigedemokraterna föreslår 

i Riktlinjernas olika kategorier, och vilka förslag som därefter läggs samt exempel 

och utdrag ur motioner återfinns under respektive politikområde. 


9

Sammanfattning 

Sverigedemokraterna beskriver sig gärna som en folkrörelse på den nedtryckta 

och tystade svenskens sida. genom att lägga örat till marken, vara där andra 

politiker inte rör sig och ta människors vardagliga problem på allvar har partiet 

lyckats kanalisera ett uppror mot det mångkulturella samhället, etablissemanget 

och massinvandringen. 

men är den bilden verkligen sann? en av slutsatserna vi kan dra från det 

omfattande materialet i den här rapporten är att Sverigedemokraterna i stor 

utsträckning bedriver en kommunpolitik som inte utgår från specifika lokala 

frågor och behov. Partiets företrädare i kommunerna fungerar snarare som 

ambassadörer för en politik som i första hand gäller hela landet. 

många av de motioner som partiet lägger är standardiserade krav som partiet 

gemensamt kommit fram till under kommunkonferenser, då partiets nuvarande 

kommunalpolitiska riktlinjer klubbats, eller som innan dess hämtades 

från partiets motionsbank. 

mer än en tredjedel av partiets motioner är standardiserade förslag hämtade 

från Sverigedemokraternas kommunala riktlinjer eller idé- och motionsbanker. 

en stor del av de resterande motionerna innehåller krav som är så allmängiltiga 

att de passar för nästan alla kommuner i landet. 

det är egentligen bara inom ett politikområde som Sverigedemokraternas 

kommunpolitik i stora drag handlar om specifika lokala frågor; det som Sverigedemokraterna 

kallar samhällsbyggnadsfrågor. det handlar om förslag som 

exempelvis övergångställen, cykelställ och alkolås på skolbussarna. 15 procent 

av de motioner som Sverigedemokraterna någonsin lagt ingår den kategorin. 

men även inom samhällsbyggnadsområdet förekommer det att partiets 

företrädare lägger standardiserade förslag. 

Partiet har dessutom i flera fall lånat eller låtit sig inspireras av förslag som 

andra partier redan lagt. en av de som motioner som är vanligast förekommande 

i partiets skolpolitik är den om ett klassmorfarsystem, som innebär 

pensionärer ska kunna fungera som extraresurser för elever. Från början lades 

förslaget i riksdagen av företrädare för miljöpartiet, vänsterpartiet, kristdemokraterna, 

moderaterna och Folkpartiet. och de första sverigedemokratiska 

motionerna i kommunerna är så gott som helt och hållet kopierade 

från en motion som vänsterpartiet lade i Sölvesborg. i dag är det en av Sverigedemokraterna 

kommunalpolitiska käpphästar. Även förslag som traditionella 

skolavslutningar i skolan och skolk-sms är från början formulerade av andra 

partier för att sedan ha införlivats i Sverigedemokraternas kommunpolitik. 

Sverigedemokraterna är förstås inte ensamma om att arbeta med så kallade 

seriemotioner eller att inspireras av andra. men andelen sådana motioner är 

såpass stor att en slutsats kan vara att partiet har svårt att formulera lokalt 

förankrade förslag. 

det finns givetvis undantag. i flera kommuner har lokala företrädare för 

Sverigedemokraterna på olika sätt drivit lokala frågor. 

i gagnef har partiets företrädare lagt ett stort antal motioner som berör det 

lokala äldreboendet Älvuddens sjukhem. i Härjedalen har partiets företrädare 


10

tidigare profilerat sig i den känsliga renbetesfrågan. i malmö har partiet 

föreslagit flera specifika åtgärder för att komma tillrätta med brottsligheten i 

staden. 

det kan finnas många anledningar till att partiets företrädare i stor utsträckning 

inte lämnar in motioner som är lokalt förankrade. många av partiets 

kommunpolitiker är oerfarna. Flera delar av partiets politik är i första hand 

tillämpbar på riksdagsnivå. i vissa fall markerar partiet istället sin syn på lokala 

frågor i sina budgetförslag och budgetreservationer. 

Inaktiva och frånvarande 

Även när vi undersöker när partiet under mandatperioden lägger flest motioner 

tonar bilden fram av ett parti som har svårt att kroka tag i aktuella 

lokala politiska frågor. inom nästan alla politikområden lägger partiet sina 

flesta motioner året efter valet. det finns många förklaringar till det. en är 

givetvis att många av de standardiserade förslagen bara går att lägga en gång, 

som exempelvis de många motioner som föreslår insynsrätt för partiet till olika 

kommunala nämnder. 

granskningen visar dessutom att partiet i en betydande del av landets kommuner 

inte lagt några förslag alls. i 53 av de 105 kommuner där partiet fick 

representation första gången i valet 2010 har ännu ingen motion lämnats in. 

det finns till och med 28 kommuner där Sverigedemokraterna fick representation 

i valet 2006 som partiet ännu inte lyckats lämna någon motion till kommunfullmäktige. 

dessutom har partiet problem med avhopp och tomma stolar 

i flera kommuner. 

Bilden är samtidigt långt ifrån entydig. medan partiet i vissa kommuner 

är så gott som osynliga tar Sverigedemokraterna i andra kommuner en aktiv 

roll i det lokala politiska spelet. Framför allt i kommuner i södra Sverige där 

Sverigedemokraterna har stort stöd bland väljarna och därmed har blivit en 

maktfaktor kan vi se hur lokala företrädare för Sverigedemokraterna lämnar in 

många motioner, som också har förankring i lokala frågor. 

Sverigedemokraternas politik 

i sina kommunala riktlinjer betonar Sverigedemokraterna att om partiets 

företrädare tvingas prioritera så ska skola, omsorg och brottsbekämpning ställas 

i första hand. Sverigedemokraternas faktiska kommunalpolitik visar att 

företrädarna långt ifrån följer rekommendationerna, åtminstone inte när det 

gäller vilka förslag man lägger i kommunerna. 

Förslagen inom skolområdet har först under nuvarande mandatperiod blivit 

ett av de mest prioriterade områdena. när det gäller omsorgsfrågor riktar 

partiets företrädare stor uppmärksamhet till kommunernas pensionärer, med 

förslag om en bekvämare och mer värdig äldrevård. men omsorgsfrågorna i 

kommunerna handlar inte bara om de äldre. när det gäller politikområdena 

barnomsorg och familje- och individomsorg, är partiets engagemang i stort 

sett noll. 

andelen motioner inom brottsbekämpningsområdet blir dock allt större. 

men den är fortfarande långt ifrån den mest prioriterade frågan i förhållande 

till det totala antalet lagda motioner. 

de motioner som förekommer mest under samtliga mandatperioder Sverigedemokraterna 

funnits representerade i kommuner är de som kan kopplas 

till demokratiområdet. under förra mandatperioden utgjorde de en femtedel 


11

av alla motioner. resultatet hittills i år visar på samma nivåer. det handlar 

framför allt om förslag på att öka partiets insyn i olika nämnder men också om 

att exempelvis på olika sätt öka invånarnas möjlighet att ta del av den politiska 

processen i kommunfullmäktige. 

oavsett skälen till varför fördelningen av insynsplatserna sett ut som de 

gör har Sverigedemokraterna kunnat lägga sina motioner och på sätt kunnat 

stärka två av sina viktigaste profilfrågor. dels kan partiet genom sina motioner 

framställa sig som ett parti som värnar yttrandefriheten. men framför allt ger 

de partiet en möjlighet att stärka sin underdogposition. 

de näst vanligaste typen av motioner är de som rör samhällsbyggnad och 

äldrevården, drygt 15 procent vardera. motionerna inom demokrati- och samhällsbyggnadsområdet 

är till sin karaktär knutna till det kommunala arbetet. 

Sverigedemokraternas stora politiska projekt handlar om att stöpa om 

Sverige. vi ska lämna det mångkulturella samhället bakom oss och forma 

samhället kring en svensk nationell identitet. ett av de största hindren och det 

mest akuta problemet för partiet är invandringen, som enligt Sverigedemokraterna 

måste begränsas drastiskt. enligt de väljarstudier 1 som gjorts om Sverigedemokraternas 

väljare så är deras främsta anledning till att de röstar på 

partiet dess invandringspolitik. invandringen är med andra ord otvivelaktigt 

partiets främsta profilfråga. trots detta är det inte det inom det invandringspolitiska 

området som det flesta motioner läggs ute i landets kommuner. 

vår granskning visar att motionerna som kan kopplas direkt till partiets 

invandringspolitik långt ifrån utgör den största andelen av partiets totala antal 

motioner. mellan 1991 till 2002 utgjorde andelen motioner inom invandringsområdet 

drygt 16 procent av partiets alla motioner, mellan 2002-2006 var 

motsvarande siffra runt 20 procent för att under nästa mandatperiod, mellan 

2006 och 2010, sjunka till 12,5 procent. Sedan valet 2010 utgör motioner inom 

invandringområdet bara 9 procent av alla motioner. 

det tycks alltså vara så att invandringen inte tar så stor plats i partiets kommunalpolitik, 

åtminstone inte när det kommer till vilka motioner partiet lägger. 

dessutom så har andelen sjunkit sedan 2006. 

en av förklaringarna kan vara att invandringen i första hand inte är en kommunal 

fråga, förutom i de fall partiet exempelvis lyfter frågan om avtal med 

migrationsverket eller ställer krav på att genomföra folkomröstningar om 

flyktingmottagandet till kommunen. 

eftersom Sverigedemokraterna pekar ut invandringen och det mångkulturella 

samhället som förklaringen till så gott som alla samhällsproblem kan man 

förvisso betrakta andelen motioner inom just det invandringspolitiska området 

som sekundär när man ska mäta i vilken grad partiet fokuserar på frågan. Som 

exempel kan vi se de olika förslagen om brottsbekämpning som en konsekvens 

av sverigedemokraternas syn på invandring och det mångkulturella samhället. 

men vår undersökning visar ändå att partiet när det gäller konkreta politiska 

förslag tycks fokusera mer på andra frågor. det är dock värt att notera att när 

partiet lyckas paketera sitt antiinvandringsbudskap i ett nytt förslag så blir det 

ofta lagt i många kommuner, vilket kommande avsnitt om seriemotioner kommer 

att visa. dessutom är många av motionerna indirekt kopplade till invandringen. 

en annan anledning till att andelen motioner som direkt berör invandring 

1 Se t.ex. valforskningsprogrammets publikationer, http://www.valforskning.pol.gu.se/ 


12

minskat är att partiet sedan förra mandatperioden skiftat fokus från invandring 

till att tala om problemen med det mångkulturella samhället, vilket om 

möjligt blir ännu svårare att formulera i konkreta förslag. ett exempel på när 

partiet lyckats är motionen om mångkulturella bokslut. 

under de senaste mandatperioderna tycks det vara så att de politikområden 

som prioriteras följer partiets profilfrågor i rikspolitiken; invandringen, 

brottsbekämpningen och äldrevården, vilket stärker bilden av ett parti med 

företrädare som i stor grad för ut partiets rikspolitik. 

vi har med den här rapporten fått en bättre bild av hur partiets kommunpolitik 

ser ut. Sverigedemokraterna är ett parti som använder sina kommunala 

företrädare för att föra ut partiets frågor ut i landets kommuner. Samtidigt är 

många av partiets motioner inte lokalt förankrade. det är samtidigt ett parti 

med många ansikten. där partiet har ett stort stöd är man mer aktiv i lokala 

frågor och i vissa kommuner finns skickliga lokalpolitiker med lång erfarenhet, 

medan man i många andra kommuner knappt finns närvarande. det är ett 

parti som inte lyckas få sina företrädare att prioritera de frågor som anges som 

de viktigaste för kommunpolitiken. Samtidigt kan vi se hur partiet, kanske på 

grund av att det har växt så fort, har problem att samordna sin politik. i flera 

kommuner har företrädare lagt förslag som direkt motsägs av förslag i andra 

kommuner. 

den här rapporten går inte igenom i vilken grad partiets arbete i kommunfullmäktige 

har bidragit eller minskat dess möjligheter att locka nya väljare. 

men en snabb genomgång visar att det inte finns något sådant mönster. Sverigedemokraterna 

kan missköta sina politiska uppdrag, låta bli att gå på möten, 

lämna sina platser, föreslå åtgärder som inte kommunen kan besluta om eller 

helt enkelt strunta i att lämna in några motioner överhuvudtaget och ändå 

locka nya väljare i nästa val. 

det är inte kommunpolitiken som avgör Sverigedemokraternas öde. men 

den säger något om vilket parti Sverigedemokraterna är. den här rapporten 

kommer förhoppningsvis att göra bilden tydligare och fylla den kunskapslucka 

som uppstått när partiet nu i första hand betraktas och analyseras som ett 

riksdagsparti. 


13

ÖverSikt 

Sverigedemokraternas arbete 

i kommunerna 

För att få en samlad bild av de olika motioner som Sverigedemokraterna lägger 

presenterar vi i det här avsnittet en översikt över partiets kommunalpolitik. 

vilka politikområden prioriteras, när olika typer av motioner har lagts, hur 

partiets användande av så kallade seriemotioner ser ut. 

Sverigedemokraterna har funnits i lokalpolitken sedan 1991. Sedan dess har 

partiet utvecklats och förändrats. Partiledningen har flera gånger bytts ut, partiet 

har splittrats och många medlemmar har tillkommit och lämnat. Samtidigt 

har partiet växt och blivit mer professionellt. Partiets utveckling från ett litet 

i parti i politikens utmarker till riksdagsparti har på många sätt gett avtryck 

även i partiets kommunpolitik. 

1991-2002 

Sverigedemokraterna fick sina första valframgångar 1991 då partiet fick ett 

kommunalt mandat vardera i dals-ed och Höör. i valet 1994 fördubblades 

mandaten i dals-ed och Höör och Sd fick även ett nytt mandat i ekerö kommun, 

sammanlagt fem mandat. 1998 fick Sverigedemokraterna sammanlagt 

åtta mandat och representation i tre nya kommuner, trollhättan, Sölvesborg 

och Haninge, samtidigt som man förlorade sitt mandat i ekerö (det mandatet 

fick partiet inte tillbaka förrän i valet 2010). Från perioden 1991-2002 har vi 

samlat in sammanlagt 44 motioner – varav fjorton inom demokratiområdet 

och vardera sju inom invandrings- och äldreomsorgsområdet från fyra kommuner. 

i ekerö har ingen motion alls lagts. 

TABELL 1. Antal och andel (%) motioner per kategori 1991-2002. 

KATEgori AnTAL % 

Barnomsorg - - 

Brottsbekämpning 2 4,5 

djurskydd 1 2,3 

ekonomi - - 

individ/familje - - 

invandring 7 15,9 

demokrati 14 31,8 

Kultur 1 2,3 

Miljö 1 2,3 

samhällsbyggnad 5 11,4 

skola 6 13,6 

Äldre 7 15,9 

summa 44 100,0 


14

Sverigedemokraterna var under partiets första elva år ett litet parti, med små 

resurser och ytterst begränsad erfarenhet av kommunalpolitiskt arbete. det 

visar sig också i statistiken. under hela tidsperioden presenterade partiet sju 

motioner i partiets hjärtefråga invandringen, och bara två som berör kriminaliteten. 

Partiet fokuserade under den här perioden i första hand på att bygga upp sin 

organisation. Fram till mitten av 1990-talet förde partiet ut sina idéer genom 

stora demonstrationer. taktiken ändrades efter att mikael Jansson tillträdde 

som partiledare 1995 och gav partiet en mildare framtoning. Fram till valet 

1998 gjorde Jansson allt för att skapa ett parti som inte skulle skrämma iväg 

väljarna. att döma av partiets interna tidningar och brev var de kommunala 

mandaten så få att det inte fanns anledning för partiet att fundera på hur arbetet 

kunde samordnas eller förbättras. valet 1998 blev en besvikelse för partiet. 

men ljuset i mörkret var trollhättan, Haninge och Sölvesborg, kommuner där 

Sverigedemokraterna genom ett aktivt lokalt arbete lyckats locka nya väljare. 

under den efterföljande mandatperioden fram till valet 2002 började kommunalpolitiken 

ta allt större plats i partiets arbete och interna press. Fokus låg 

många gånger på hur partiet hanterades av de andra partierna. därav den höga 

andelen motioner inom demokratiområdet. ett annat förslag från partiet under 

den här perioden var att ”förebygga politiskt våld och eller vänsterextremism”. 

i flera av de kommuner där partiet fanns representerat markerade partiet 

sin syn på invandringen genom att föreslå att kommunens flyktingförläggning 

läggs ner, eller att kommunens invånare ska få rösta om huruvida kommunen 

ska ta emot flyktingar eller inte. På grund av den nästan obefintliga 

representationen ute i kommunerna tog partiet till andra metoder för att få 

kommuner att lyssna på dess krav. i samband med flyktingvågen från Bosnien 

under inbördeskriget i Jugoslavien 1993 fanns partiet bara representerat i två 

kommuner. För att få kommunerna att stoppa motttagningen av flyktingarna 

skickade man ut ett brev där man vädjade till kommunerna att säga upp sina 

avtal med invandrarverket. 

Perioden 2002-2006 

i valet 2002 kandiderade Sverigedemokraterna i 79 kommuner och valresultatet 

gav partiet 49 mandat i totalt 29 kommuner, varav 26 nya. 1 i Höör, 

trollhättan och Sölvesborg var de fortsatt representerade men de förlorade 

sina mandat i dals-ed och Haninge. valet innebar Sverigedemokraternas 

första genombrott i kommunpolitiken. Året innan valet drabbades partiet av 

en splittring. Flera medlemmar lämnade partiet till förmån för utbrytarna i 

nationaldemokraterna. konflikten gav Sverigedemokraterna chansen att finna 

nya samarbetspartners. inför valet 2002 presenterade partiet ett valsamarbete 

med valalliansen Sverige. med valframgången lyckades partiet ta sig in i 

kommuner där partiets företrädare i större grad än tidigare hade erfarenhet av 

sköta ett kommunalt uppdrag. under mandatperioden hoppade 10 ledamöter 

av sina uppdrag i kommunerna. 

1 de 26 nya kommunerna var arvika, askersund, eslöv, Forshaga, Hallstahammar, Helsingborg, 

Höganäs, karlskrona, kristinehamn. kävlinge, Landskrona, Lomma, malmö, mölndal, 

nynäshamn, orsa, ronneby, Simrishamn, Skurup, Sunne, Svalöv, Svedala, timrå, trelleborg, 

Ystad och Älvkarleby. 


15

TABELL 2. Antal motioner och andel (%) per kategori 2002-2006. 


Barnomsorg 3 1,0 



ekonomi 5 1,7 

individ/familje 8 2,7 



Kultur 8 2,7 

Miljö 6 2,0 


skola 40 13,5 

Äldre 29 9,8 

Totalsumma 297 100,0 

efter valet 2002 börjar Sverigedemokraterna för första gången på allvar försöka 

hjälpa och stötta sina nyvalda kommunfullmäktigeledamöter. Partiet upprättade 

en motions- och idébank där man samlade utvalda förslag som partiet 

lagt. intressant nog följde partiets många nya företrädare i stora drag prioriteringarna 

från de tidigare åren. motioner med förslag inom demokratiområdet 

toppade återigen listan – en tredjedel av alla motioner handlar om insynsrätt, 

ändringar av partistöd m.m. På andra plats kom förslagen inom invandringsområdet. 

många av dem var seriemotioner, som motioner om repatriering 

samt folkomröstning eller uppsägning av avtal om flyktingmottagning. många 

förslag sammanfaller med partiets ökade fokus på islam, exempelvis förbud 

mot burka och niqab och förslag om att kommunen ska vidta ”åtgärder mot 

muslimska omskolningsresor”. Flera av de seriemotioner som finns i partiets 

idé- och motionsbank dyker upp i flera kommuner. Bortsett från seriemotioneran 

inom invandringsområdet föreslår partiet på platser runt om i landet ett 

klassmorfarsystem, jourskolor och en upplysningskampanj om kommunismens 

brott. 

2006-2010 

i valet 2006 gick Sverigedemokraterna kraftigt framåt och fick 281 mandat 

i 144 kommuner. i Landskrona till exempel fick Sverigedemokraterna 12 

mandat. i en del kommuner saknade Sverigedemokraterna en lokal partiorganisation, 

och det har inte alltid funnits listor, utan endast blanka valsedlar. 

Partiet fick mandat i några kommuner men saknade personer som kan ställa 

upp i fullmäktige, exempelvis i Östhammar, Surahammar, munkedal. i några 

kommuner valdes personer in i fullmäktige efter att deras namn skrivits på 

Sverigedemokraternas valsedlar. Bristen på kandidater ledde till att platsen/ 

erna i fullmäktige inte kunde återbesättas om en eller flera personer lämnar 

under mandatperioden. det händer att invalda representanter lämnar sverigedemokraterna 

eller till och med blir uteslutna ur partiet, men ändå sitter 

kvar i fullmäktige som s.k. politiska vildar. 


16

TABELL 3. Antal och andel (%) motioner per kategori 2006-2010 





ekonomi 9 1,1 



kommunalpolitik/demokrati 189 22,1 

Kultur 59 6,9 

Miljö 54 6,3 


skola 80 9,3 

Äldre 117 13,7 

summa 857 100,0 

trots bortfallen innebar valresultatet en helt ny situation för partiet. med 

många nya, oerfarna företrädare tvingades partiet för första gången att ta ett 

helhetsgrepp på sitt kommunalpolitik. tre månader efter valet samlades partiet 

till sin första kommunkonferens för att samordna det spretiga arbetet ute i 

kommunerna. mötet enades om nya riktlinjer som skulle ligga till grund för 

arbetet ute i kommunerna. 

när väl partiets fullmäktigeledamöter började lägga motioner upprepade sig 

mönstret från tidigare år. Även om andelen motioner inom demokratiområdet 

sjönk med en tredjedel jämfört med mandatperioden innan utgjorde de ändå 

under hela perioden den största andelen, 22,1 procent. med hjälp av Riktlinjerna 

fick partiets kommunala företrädare lättare att hitta nya frågor att lägga, 

frågor som också gör att partiets politik breddades en aning. andelen motioner 

inom invandringsområdet minskade, medan kulturfrågor, äldrevården, och 

frågor som rörde samhällsbyggnad tog större plats. i det avseendet får partiets 

kommunala riktlinjer effekt, vilket inte minst syns när man undersöker seriemotionerna. 

2007 inleds en nya våg av standardiserade krav som sveper över 

Sverigedemokraternas kommuner under efterföljande åren. 

valframgången innebar samtidigt att Sverigedemokraternas kommunpolitik 

började granskas på ett helt annat sätt. efter valet beskrev Jimmie Åkesson i 

partiets tidning Sd-kuriren Sverigedemokraterna företrädare som ansvarsfulla, 

seriösa och engagerade. 2 men ute i landets kommuner gav partiet inte alltid 

det intrycket. nio månader efter valet saknade partiet ledamöter helt och hållet 

i nitton kommuner och det fanns totalt 28 tomma stolar. 3 i maj 2010 stod 

det klart att partiet tappat nära en tredjedel av dem som valts till ledamöter för 

partiet. totalt skedde 84 avhopp under mandatperioden. 4 Sverigedemokrater- 

2 SD-kuriren 2006/70, sid. 2. 

3 SD - enda partiet med tomma stolar i fullmäktige, http://expo.se/2007/sd---enda-partiet-med-tomma-stolar-i-fullmaktige_1992.html. 

4 SCB:s statistik, allmänna val, nominerade och valda. 


17

nas svårigheter att behålla sina företrädare illustrererar partiets problem med 

att samordna och utbilda sina kommunpolitiker. Statistiken från mandatperioden 

2006 till 2010 bör därmed betraktas som resultatet av en delvis misslyckad 

satsning på att förbättra och bredda partiets kommunpolitik. om resultatet 

skulle sett annorlunda ut ifall fler av partiets företräda stannat vet vi dock inte. 

Nuvarande mandatperiod 

i valet 2010 mer än fördubblade Sverigedemokraterna antalet mandat, från 281 

till 612 mandat i 246 av 290 kommuner, dvs. Sverigedemokraterna finns nu 

representerade i nästan alla kommuner 5 . under 2009 inledde Sverigedemokraterna 

kampanjen ”inga fler tomma stolar”. Partiets mål var att efter valet 2010 

kunna besätta alla nya mandat. 6 Så blev det inte, Precis som efter valet 2006 

finns flera platser obesatta och det finns även ett antal s.k. politiska vildar. 7 

TABELL 4. Antal och andel (%) motioner per kategori 1 november 2010- 31 oktober 2011. 

KATEgori anTal % 




ekonomi 7 1,4 




Kultur 33 6,5 

Miljö 20 4,0 


skola 62 12,3 

Äldre 75 14,9 

summa 504 100,0 

Fram till 1 november 2011 har Sverigedemokraterna lagt 504 motioner. motioner 

inom demokratiområdet dominerar fortfarande och utgör en lika stor 

andel som under föregående mandatperiod. den näst största andelen motioner 

är även under den här mandatperioden Samhällsbyggnad. intressant nog 

fortsätter andelen motioner som direkt rör invandringen att minska. 

det har nu gått lite mer än ett år sedan Sverigedemokraterna nådde riksdagen. 

mycket av partiets fokus har hittills legat på riksdagsarbetet. med största 

sannolikhet kommer Sverigedemokraterna under den närmsta tiden tvingas 

att ta ett nytt grepp när det gäller kommunpolitiken. Först efter det kan vi 

5 i följande kommuner fick man inte något mandat: arjeplog, Bjurholm, danderyd, dorotea, 

eda, gotland, Haparanda, Jokkmokk, kalix, karlsborg, kiruna, Laxå, Lidingö, Luleå, Lycksele, 

malå, mullsjö, nacka, nordmaling, norsjö, Pajala, Piteå, ragunda, robertsfors, Skellefteå, 

Solna, Sorsele, Sotenäs, Stockholm, Storuman, täby, umeå, vansbro, vaxholm, vilhelmina, 

vindeln, vännäs, Åre, Åsele, Älvsbyn, Örnsköldsvik, Österåker, Överkalix och Övertorneå. majoriteten 

av dessa kommuner ligger i norrbotten. 

6 http://www.expressen.se/nyheter/val2010/1.1709245/jimmie-akesson-om-tomma-stolar 

7 en exakt siffra för tomma stolar är svår att ange. efter varje avhopp ska en ny representant 

utses. det är en process som kan dra ut på tiden då den som tillfrågas också kan välja att hoppa 

av, och då börjar processen omigen. 


18

utröna om vi under den nuvarande mandatperioden kommer att få se några 

avgörande förändringar i partiets prioriteringar och arbetsmetoder. 

Förändring över tid – fördelningen av motioner under 

mandatperioderna 

genom att jämföra andelen av kategorierna för de olika mandatperioderna 

samt med totalen kan vi få en unik översikt över hur partiets prioriteringar har 

förändrats i kommunpolitiken. Fördelningen under 2010-2011 anges även men 

det är för tidigt att dra några slutsatser om utvecklingen för resterande mandatperiod. 

TABELL 5. Andel (%) motioner per kategori och mandatperiod samt totalt 

1991- 2002- 2006- 2010- 1991- 

Kategori/andel (%) 2002 2006 2010 2011 2011 

Barnomsorg - 1,0 2,8 2,4 2,3 

Brottsbekämpning 4,5 2,4 5,5 8,5 5,8 

djurskydd 2,3 0,7 0,9 1,6 1,1 

ekonomi - 1,7 1,1 1,4 1,2 

individ och familjeomsorg - 2,7 2,0 2,0 2,1 

invandring 15,9 20,2 12,5 8,9 12,9 

demokrati 31,8 33,3 22,1 22,2 24,3 

Kultur och fritid 2,3 2,7 6,9 6,5 5,9 

Miljö och natur 2,3 2,0 6,3 4,0 4,8 

samhällsbyggnad 11,4 10,1 17,0 15,3 15,2 

skola och utbildning 

Äldre- och 

13,6 13,5 9,3 12,4 11,0 

handikappomsorg 15,9 9,8 13,7 14,9 13,4 

summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 

i sina kommunala riktlinjer betonar Sverigedemokraterna att om partiets 

företrädare tvingas prioritera så ska skola, omsorg och brottsbekämpning ställas 

i första hand 8 . Sverigedemokraternas faktiska kommunalpolitik visar att 

företrädarna långt ifrån följer rekommendationerna, åtminstone inte när det 

gäller vilka förslag man lägger i kommunerna. 

Förslagen inom skolområdet har först under nuvarande mandatperiod blivit 

ett av de mest prioriterade områdena. när det gäller omsorgsfrågor riktar 

partiets företrädare stor uppmärksamhet till kommunernas pensionärer, med 

förslag om en bekvämare och mer värdig äldrevård. men omsorgsfrågor i 

kommunerna handlar inte bara om de äldre, även barnomsorg och individ- 

och familjeomsorg är stora verksamheter. och när det gäller barnomsorg och 

familje- och individomsorg, är partiets engagemang i stort sett noll. 

andelen motioner inom brottsbekämpningsområdet blir dock allt större. 

Partiet har alltid talat om brottsligheten som ett stort samhällsproblem, och 

ofta kopplat frågan till invandringen. i takt med att partiet växt tycks man ha 

lyckats förvandla retoriken till konkreta politiska förslag. men den är fort- 

8 Riktlinjer för en sverigedemokratisk kommunpolitik sid. 1. 


19

farande långt ifrån den mest prioriterade frågan i förhållande till det totala 

antalet lagda motioner. 

under alla mandatperioder är det istället andelen motioner inom demokratiområdet 

som är högst, men den har minskat. minskningen bör ses som ett 

resultat av att partiet i större grad försöker att bredda sin politik ute i kommunerna. 

området samhällsbyggnad har, från att ha varit det fjärde mest prioriterade 

området, i förhållande till de andra politikområdena upptagit ett allt större 

intresse hos partiets företrädare. det är inom det område partiet lättast kan 

förankra sin politik i frågor som ligger nära väljarnas vardag. den ökade andelen 

kan därmed ses som ett försök från partiets sida att driva en politik ligger 

nära kommuninvånarnas intressen. 

den kanske mest förvånande utvecklingen är den allt lägre andelen motioner 

inom invandringsområdet. det bör sägas att Sverigedemokraterna i princip 

kopplar alla samhällsproblem till invandringen, och att andelen motioner inte 

ensamt illustrerar partiets ideologi och vägval. dessutom är invandringen i 

första hand en fråga som inte avgörs i kommunerna. den låga andelen pekar 

mot att Sverigedemokraterna, trots att frågan är viktig för den, har svårt att 

hitta konkreta förslag som kan anpassas till kommunernas beslutsramar. 

många av de motioner som partiet har lagt fungerar inte heller att föreslå 

gång på gång. det är dock värt att notera att när partiet lyckas paketera sin 

anti invandringsbudskap i en nytt förslag så blir det ofta lagt i många kommuner, 

vilket kommande avsnitt om seriemotioner kommer att visa. 

en annan anledning till att andelen motioner som direkt berör invandring 

minskat är att partiet sedan förra mandatperioden skiftat fokus från invandringen 

till att tala om problemen med det mångkulturella samhället, vilket om 

möjligt blir ännu svårare att formulera i konkreta förslag. ett exempel på när 

partiet lyckats är motionen om mångkulturella bokslut. 

Antal motioner per år 

genom att följa antalet motioner år för år kan vi få en bild av när under mandatperioderna 

Sveriegdemokraternas företrädare är som flitigast med att lägga 

förslag till fullmäktige. 

det är under mandatperiodens första år som Sverigedemokraterna lägger 

flest motioner. därefter sjunker antalet mycket kraftigt år från år. 

det kan finnas flera förklaringar till detta. det finns många motioner som 

i princip endast läggs en gång under respektive mandatperiod. Hit hör flera 

av motionerna inom demokrati; de initiala motionerna om insynsplatser, 

valkretsindelningar, minskning av partistöd m.m. Frågan om folkomröstning, 

flyktingmottagning och kravet på mångkulturellt bokslut är också motioner 

partiet lägger tidigt i mandatperioden. 

en annan förklaring kan vara att Sverigedemokraterna förlorar politiker. vi 

vet att det finns många avhopp och att de sker tidigt under mandatperioden. 

vi vet också att partiet har svårt att fylla platserna igen, det saknas kandidater. 

en ytterligare förklaring till ”toppar” i antalet motioner kan vara seriemotioner 

som läggs under ett fåtal år i flera kommuner. det finns dessutom färre 

seriemotioner under senare år jämfört med under åren 2002-2006. 

en intressant fråga är om detta kommer upprepas under innevarande mandatperiod. 


20

TABELL 6. Antal motioner per år 

Kategori 

91/ 

92 93 94 

94/ 

95 98 

98/ 

99 00 01 02 

Kommuner och län 

ett annat sätt att undersöka hur viktiga partiets olika frågor är för dess 

företrädare är att mäta vilka typer och vilka enskilda motioner som fått störst 

spridning. 

Brottsbekämpningsområdet har varit ämne för motioner i en femtedel av 

alla kommuner, 49 stycken. totalt har 99 motioner lagts, enbart i malmö 19 

stycken med förslag på olika åtgärder som att inrätta ett hotbedömningsteam 

samt införa ordningsvakter. Även i Landskrona och Helsingborg har sverigedemokrater 

lagt många motioner om brottsbekämpning, 7 respektive 5 

stycken. 

i 94 kommuner (lite mer än en tredjedel av alla 247 kommuner) har 228 

motioner lagts med förslag om åtgärder för de äldre eller funktionshindrade. 

trelleborg, Landskrona, malmö, Skövde, Höganäs och Höör svarar för sex 

eller fler motioner vardera, i trelleborg sammanlagt tolv. i gagnef har den 

sverigedemokratiska representanten lagt åtta motioner om olika åtgärder, men 

förslagen har endast handlat om att förbättra servicen och förhållandena på ett 

specifikt äldreboende i kommunen. inget av ledamotens förslag berör samtliga 

äldre i kommunen som t.ex. avgiftsfria trygghetslarm. 

nästan lika många motioner om äldreomsorg handlar om invandring och 

har lämnats in i 84 kommuner. i Borås och malmö har det lagts nio stycken. 

något förvånande är att Sverigedemokraterna inte lagt en enda motion inom 

vare sig äldreomsorgen eller invandringsfrågorna i storstaden göteborg. Överhuvudtaget 

har partiets aktivitet när det gäller motioner varit låg i göteborg, 

endast tretton motioner sedan 2006/07. 

de 414 motionerna inom demokratiområdet har lagts i 111 kommuner. 

trollhättan och trelleborg toppar listan med 25 respektive 31 motioner, men 

det höga antalet beror på att partiet lagt en motion om insynsrätt för varje 

nämnd, istället för en enda motion om samtliga nämnder. Förutom dessa två 


02/ 

03 04 05 06 

06/ 

07 08 09 10 

21 

10/ 

11 S:a 

Barnomsorg 1 1 1 14 6 1 3 12 39 

Brottsbek. 1 1 4 1 2 12 17 12 6 43 99 

djurskydd 1 1 1 2 1 1 4 8 19 

ekonomi 2 1 2 7 2 7 21 

individ/fam. 4 2 1 1 4 10 3 10 35 

invandring 2 1 2 1 1 34 14 3 9 43 37 16 11 45 219 

demokrati 1 1 1 2 6 3 66 18 5 10 99 45 33 12 112 414 

Kultur 1 2 1 3 2 30 13 7 9 33 101 

Miljö 1 2 1 1 2 19 21 9 5 20 81 

samhällsb. 1 1 3 16 6 3 5 80 30 23 13 77 258 

skola 1 1 1 3 27 10 3 43 21 8 8 62 188 

Äldre 1 1 3 2 13 11 2 3 34 44 18 21 75 228 

summa 4 3 2 3 1 12 10 3 6 172 66 24 35 387 247 131 92 504 1702

TABELL 7. Antal motioner och antal kommuner per kategori 

KATEgori AnTAL KommunEr AnTAL moTionEr 

Barnomsorg 32 39 

Brottsbekämpning 49 99 

djurskydd 15 19 

ekonomi 15 21 

individ/familje 27 35 

invandring 84 219 

demokrati 111 414 

Kultur 60 101 

Miljö 47 81 

samhällsbyggnad 110 258 

skola 83 188 

Äldre 94 228 

kommuner kommer Svedala högt upp med 21 motioner, Ystad med 15 och 

karlskrona 11 samt mellerud 10 vardera. 

i 110 kommuner har sverigedemokrater lagt motioner inom samhällsbyggnadsområdet, 

dvs. motioner med förslag som hjärtstartare, trafikhinder, 

övergångsställen eller konstgräsplaner. mellerud har lagt flest av alla, 22 

stycken. därefter kommer karlskrona med 9 och trelleborg och trollhättan 

med 8 vardera. 

en fullständig redovisning av antal motioner per kategori och kommun samt 

län finns i bilagor till rapporten. 

Kommuner som sticker ut 

det finns några kommuner som sticker ut i materialet, exempelvis melleruds 

kommun. Här fick Sverigedemokraterna et mandat 2006. under ett fåtal 

månader ställde ledamoten 58 motioner i vitt skilda områden, dock ingen 

motion som handlade om invandring. antalet motioner placerar mellerud 

som nummer tre på tio-i topplistan, endast sverigedemokrater i trelleborg och 

malmö har lagt fler motioner. några av motionerna i mellerud är seriemotioner, 

som t.ex. klassmorfar, sänkt partistöd. Flera av motionerna är också 

inriktade på ungdomar – något som inte är förekommer särskilt ofta i andra 

kommuner. efter knappt ett år hoppade ledamoten av partiet. i en intervju till 

Expressen 2008 säger han att det beror på att han är kritisk till engagemanget 

från partitoppen: ”de måste veta vad som händer ute i kommunerna, om 

det är i sverigedemokratisk anda och att man följer de riktlinjer som finns i 

grunden”. 9 

kommunen fick svårigheter med att hantera motionsfloden: ”På kommunkansliet 

är man lite bekymrad över alla motioner. det visar sig att det är lika 

många motioner som totalt lämnats i mellerud de senaste fyra åren.” 10 

i mellerud fanns även en annan sverigedemokrat som dock inte satt i fullmäktige, 

men som var aktiv genom att lägga 101 medborgarförslag under 

9 http://www.expressen.se/nyheter/1.1144337/mikael-hoppade-av-partiet, Publ. 01 maj 2008. 

10 http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.183030-sd-orsakar-motionsflod-i-mellerud, 15 november 

2006. 


22

samma period. 11 i valet 2010 fick partiet sitt mandat förnyat och till och med 

fördubblat – men de nya ledamöterna har ännu inte lämnat in någon. 

i trollhättan lämnade Sverigedemokraterna 2003 in en motion om insynsrätt 

för varje nämnd, totalt 10 motioner. Även i trelleborg lade Sverigedemokraterna 

en motion för varje nämnd/styrelse, totalt 15 motioner om 

insynsrätt. 

i gagnef fick Sverigedemokraterna ett mandat i valet 2010. under en kort 

period har ledamoten lämnat in 15 motioner, varav majoriteten innehåller 

förslag till förbättringar av det lokala sjukhemmet Älvudden. ingen av dem 

kan sägas tillhöra typiska sverigedemokratiska förslag. Förslagen gäller inte 

äldreomsorgen generellt i kommunen utan de handlar bl.a. om att de boende 

på Älvudden ska få gångband, dagliga läkarbesök eller kameraövervakning. 

Seriemotioner 

något som har nämnts när det gäller Sverigedemokraternas kommunalpolitik 

är att partiet använder sig av så kallade seriemotioner eller cirkulärmotioner 

som de lägger i kommun efter kommun. detta har bland andra ulla ekström 

von essen och rasmus Fleischer kommenterat i sin rapport om Sverigedemokraternas 

kommunalpolitiska arbete under 2002-2006. 12 de citerar 

Sverigedemokraternas representant i kristinehamn som säger att: ”det är styrt 

uppifrån partiet centralt vad vi ska skriva /…/ vi får förslag om vad som ska 

tas upp och sedan får vi utforma skrivelsen själva”. 13 Även Johnny Skalin som 

är partiets ledamot i Sundsvall (och numera riksdagsledamot) har i en kommentar 

till ett blogginlägg 2008 bekräftat att motioner har författats centralt: 

Cirkulärmotioner är inget som är specifikt synonymt för Sd, och det vet du 

mycket väl om LP [Lars Persson]. För övrigt har jag varit med och utvecklat 

de cirkulärmotioner vi driver inom invandringsområdet. 14 

att använda sig av seriemotioner är inte unikt för Sverigedemokraterna. von 

essen och Fleischer nämner i sin rapport att Socialdemokraternas kommunala 

informationsbyrå arbetade på ett liknande sätt med cirkulärmotioner under 

1940-talet. 15 Även under senare år har andra partier använt sig av centralt 

skrivna motioner. Så hade Folkpartiet ett antal ”stommotioner” och ”stominsändare” 

på sin hemsida inför valet 2006. dessa skulle användas av kommunpolitikerna 

för att föra ut folkpartiets profilfrågor. Bland motionerna fanns till 

exempel förslag om sms-skolk och om insatser för att minska drogmissbruk 

m.m. 16 det enda politikern behövde göra var ladda ned dokumenten och 

ersätta ”xxx” med sin kommuns namn och skriva under. 

Idé- och motionsbank 

det finns – eller åtminstone fanns – en central ”idé- och motionsbank” med 

motioner att kopiera helt och hållet eller använda som inspiration till egna 

11 Sd skakas av ny konflikt, 2008-04-07, uppdaterad 2009-02-26. http://www.nwt.se/karlstad/article48966.ece?service=print. 

12 Sverigedemokraterna i de svenska kommunerna 2002-2006, integrationsverket. 

13 ibid. sid. 68. 

14 http://larspersson.blogg.se/2008/september/kommunfullmaktige.html. 

15 Sverigedemokraterna i de svenska kommunerna 2002-2006, integrationsverket, sid 168. 

16 http://www.folkpartiet.se/Folkpartiet-nara-dig/Stockholms-lan/Handledning/Profilfragor- 

Stockholms-lan/Skola/Stommaterial/ 


23

förslag. motionsbanken har varit en del av Sverigedemokraternas strategi att få 

ut den sverigedemokratiska politiken i kommunerna. i en artikel den 19 februari 

2007 i Svenska dagbladet säger Jimmie Åkesson: 

det finns två ”vitsar” med det: ett är att det är ett led i att föra ut partiets 

politik i hela landet. den andra är att vi har ganska många nya i kommunerna 

som inte vet hur det fungerar och därför kollar hur andra har gjort. 17 

i vårt exemplar av Sverigedemokraternas motions- och idébank finns motioner 

om invandring, repatriering och assimilering, kommunalpolitiska demokratifrågor 

och organisationsfrågor, äldreomsorg, miljö, kultur, skola, barnomsorg 

med flera. 

idébankens olika motioner har lagts i någon kommun mellan 2000 och 

2006 och därefter skickats in till partiet som en hjälp för dem som ”nyligen 

fått förtroendet att representera Sverigedemokraterna”. många av motionerna 

kanske inte passar i alla kommuner skriver Sverigedemokraterna inledningsvis 

”men några kan kanske, efter viss modifiering, komma till användning”. Partiet 

råder den nyvalde att ”noggrant kontrollera att de frågor och problem som 

motionen beskriver är aktuella i just din kommun. kontrollera också att det du 

föreslår inte redan är genomfört eller planeras att genomföras…”. 

Bland de drygt sextio olika förslag på motioner som finns i idébanken har 

några spridits mer än andra, medan andra bara lagts i en eller två kommuner. i 

vårt material kan vi se i vilka kommuner och vilka år som motionerna använts. 

i våra tabeller redovisar vi dock endast motioner som lagts i minst fem 

kommuner. Förslagen i motionerna behöver inte heller vara unika för Sverigedemokraterna 

utan kan även vara förslag som andra partier också lägger i 

olika kommuner. 

en del motioner i idébanken har haft lång livslängd. i några fall har motioner 

som ursprungligen skrevs 2003 lämnats in så sent som 2011. 

tidiga seriemotioner handlar exempelvis om att inrätta jourskolor och att 

upprätta en kommunal handlingsplan mot vänsterextremism. en del av motionerna 

är renodlade sverigedemokratiska profilfrågor, som de ovannämnda 

samt förslagen om folkomröstning om flyktingmottagning och mångkulturella 

bokslut. Själva texten är inte alltid helt och hållet densamma, men syftet med 

motionen, det vill säga de förslag man lägger är detsamma. 

nya seriemotioner tillkommer under senare år, som kravet på att kommunerna 

ska anordna traditionella skolavslutningar. denna seriemotion har 

sitt ursprung i ett pressmeddelande från februari 2007. 18 Här rekommenderar 

partiet sina kommunfullmäktigegrupper att lägga förslag i kommunerna med 

krav på att traditionella skolavslutningar ska införas i skolplanerna. uppmaningen 

åtföljdes av tretton kommuner mellan 2007 och 2009 (varav nio första 

året). i ett nytt pressmeddelande från juni 2010 19 skriver partiet återigen att 

alla skolor ska åläggas att anordna traditionella skolavslutningar och under 

2011 läggs förslag i ytterligare 4 kommuner. 

17 http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sd-satsar-pa-massmotioner_202839.svd. 

18 Sverigedemokraterna tar strid för traditionella skolavslutningar. http://www.mynewsdesk. 

com/se/pressroom/sverigedemokraterna/pressrelease/view/130855. 

19 Sverigedemokraterna vill ålägga landets skolor att arrangera traditionella avslutningar, 

http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/sverigedemokraterna/pressrelease/view/sverigedemokraterna-vill-aalaegga-landets-skolor-att-arrangera-traditionella-avslutningar-419872. 


24

TABELL 8. De vanligaste seriemotionerna och år 

Motion/Årtal 91-02 02/03 04 05 06 06/07 08 09 10 10/11 summa 

aktiviteter för äldre 5 1 6 

alkolås/säkerhetsbälten 4 1 1 2 8 

arbetsplikt försörjningsstöd 3 4 7 

avgiftsfria Trygghetslarm 2 2 1 2 1 2 11 21 

digitala handlingar/läsplattor 1 7 8 

drogtester 2 1 7 10 

fixar-Malte 6 3 1 1 11 

flyktingmottagning 5 7 2 1 1 19 9 4 5 23 76 

frågestund för allmänheten 3 1 1 1 6 

förbud burka/niqab 14 1 2 3 2 1 3 26 

förbud mot tiggeri 7 7 

Bättre rel. generationsgränser 3 3 1 7 

förebygga politiskt våld/ 

vänsterextremism 2 2 1 4 2 1 12 

hjärtstartare 2 7 3 12 

inget stöd till invandrades 

kulturföreningar 1 1 2 1 5 

införa medborgarförslag 2 2 4 8 

inga djurtestade produkter 1 1 1 3 

inrätta Jourskola 5 3 3 1 12 

insynsrätt 1 20 2 16 18 2 3 19 81 

Kameraövervakning 1 1 1 9 12 

Klassmorfar 2 6 4 1 1 8 22 

Kommunalt språktest 3 8 1 12 

Kranvatten ist f flaskvatten 1 4 5 

Minskat antal ledamöter kfme 1 2 1 1 5 

Motioner på hemsidan 2 2 5 9 

Muslimska omskolningsresor 9 1 10 

Mångkulturellt bokslut 3 11 2 3 7 26 

ordningsvakter/mer poliser 1 7 2 2 2 6 20 

parboendegaranti 4 10 2 3 7 26 

Repatriering 8 2 2 1 1 1 15 

skolk-sms 2 7 9 

stopp för halalslaktat 1 1 1 6 9 

stopp islamiserade lovdagar 2 1 2 5 

stopp för transfetter 3 6 9 

Terapihundar äldreomsorg 1 3 5 1 3 13 

Traditionell skolavslutning 9 3 1 4 17 

upplysningskampanj om 

kommunismens brott 7 1 5 13 

utdrag belastningsregister 5 1 1 7 

Vårdnadsbidrag 10 2 5 17 

Vänortssamarbete i israel 5 2 7 

Webb-TV kfme 1 1 3 1 3 9 

utbildningsdag i skolan/äldre 6 2 1 9 

Äldre/ handikappombud 1 5 1 5 12 

Ändringar partistöd/arvoden 2 5 4 4 2 2 19 

summa seriemotioner 24 101 33 5 10 137 102 39 23 175 649 

alla motioner 44 172 66 24 35 387 247 132 91 504 1702 

andel seriemotioner 54,5 58,7 50,0 20,8 28,6 35,4 41,3 29,5 25,3 34,7 38,1 


25

många seriemotioner innehåller förslag som Sverigedemokraterna inte är 

ensamma om som parti att föreslå. Hit hör motioner om skolk-sms och många 

förslag inom äldreomsorgen bland annat de om terapihundar, parboendegaranti 

och avgiftsfria trygghetslarm. motioner med sådana förslag har kommit 

från andra partier också. 

Seriemotionerna utgör en stort antal av Sverigedemokraternas motioner, 38 

procent. men andelen sjunker. Bortsett från kravet på insynsrätt i nämnder, 

folkomröstning/uppsägning av avtal om flyktingmottagning och mångkulturellt 

bokslut läggs inte många nya seriemotioner de senaste åren i jämförelse 

med mandatperioden 2002-2006. 

att andelen/antalet seriemotioner minskat med åren i förhållande till andra 

motioner kan ha flera orsaker. att partiets kommunalpolitiker i större 

utsträckning väcker egna förslag som är anpassade till situationen i hemkommunen 

är en förklaring. en annan kan vara att den centrala styrningen genom 

färdigskrivna motioner minskat över åren. i och med att partiet kommit in i 

fler och fler kommuner blir kanske kontakten och kommunikationen mellan 

kommunpolitikerna mindre. Flera olika motioner har spritts till bara två-tre 

kommuner, som laddstolpar för elfordon och delegationsresor till ”urban 

Sensitive zone” samt ett förslag om energisparande åtgärder. med en bättre 

kommunikation mellan kommunerna hade dessa kanske lagts i fler kommuner. 

en trend håller ändå i sig. andelen seriemotioner under en mandatperiod 

är genomgående högst direkt efter valåret, vilket stärker bilden av att partiet 

är mest angelägna om att lägga sina förslag under det första året i respektive 

mandatperiod. 

de olika seriemotionernas spridning sedan valet 2006 visar i viss mån vilka 

frågor som prioriteras av partiets företrädare. 

Tabell 9. De 10 vanligaste seriemotionerna efter 2006/07 

moTion AnTAL 

Mångkulturellt bokslut 26 

parboendegaranti 26 

Traditionell skolavslutning 17 

Vårdnadsbidrag 17 

Kameraövervakning 12 

hjärtstartare 12 

frivilliga drogtester 10 

skolk-sms 9 

stopp för halal- och koscherlslaktat kött 9 

stopp för transfetter 9 

Seriemotionernas popularitet följer till stor del hur de olika politikområdena 

prioriteras. Seriemotionen om uppsägning av avtal med migrationsverket visar 

också att partiet, när det får chansen att föra ut sitt antiinvandringsbudskap, 

gärna tar chansen. 

Lånar andras förslag eller inspireras av andra partier 

Sverigedemokraterna ”lånar” också motioner eller förslag till motioner 

från andra partier. ett exempel på detta är motionen om klassmorfar som 

Sverigedemokraterna lagt i sammanlagt 22 kommuner. idén om att införa 


26

klassmorfar i skolan presenterades i en riksdagsmotion från september 1999 

undertecknad av företrädare från mp, v, kd, m och fp. 20 i april 2000 lade vänsterpartiet 

i Sölvesborg en motion med förslag att kommunen skulle inrätta 

klassmorfar. vid denna tidpunkt satt Jimmie Åkesson i Sölvesborgs kommunfullmäktige. 

i slutet av maj 2000 lade så Sverigedemokraterna i Höör den 

första sverigedemokratiska motionen av många med förslag på att Höör skulle 

införa systemet med klassmorfar. att det rör sig om en kopierad motion är helt 

klart då att-satsen och flera stycken i texten i den sverigedemokratiska motionen 

är identiska med den vänsterpartistiska motionen. 

Frågan om traditionella skolavslutningar som Sverigedemokraterna motionerat 

om i flera kommuner, har t.ex. föreslagits av kd i riksdagen 2006. 21 Även 

delar av Centerpartiet har uttryckt önskemål om kyrkliga skolavslutningar, 

deras Skånedistrikt skickade in en motion med ett sådant förslag till sin partistämma 

2009. 

att använda sig av sms för att rapportera skolk lades exempelvis av moderaterna 

i göteborg och drevs igenom göteborgs utbildningsnämnd något år 

innan Sverigedemokraterna började motionera om det i kommunerna. motion 

om skolk-sms fanns dessutom i den folkpartiska motionsbanken på internet 

inför valet 2006. 

Medborgarförslag 

Sverigedemokraterna har också använt sig av möjligheten att lämna in medborgarförslag. 

i en del kommuner där man inte har haft mandat har partiets 

medlemmar eller sympatisörer lämnat in medborgarförslag, i flera fall med 

samma innehåll som i seriemotionerna. 

Så gjorde man exempelvis i nykvarn och Jönköping före valet 2006. 22 i 

nykvarn lades medborgarförslag med bland annat krav att kommunen ska 

säga upp avtalet om flyktingmottagande, men även förslag som att kommunen 

inte ska hyra ut sina lokaler till ”kommunistiska och vänsterextrema partier, 

inklusive vänsterpartiet och socialdemokraterna”. i Jönköping lade Sverigedemokraternas 

lokala ordförande ett fyrtiotal medborgarförslag, enligt ett 

inslag på Sveriges radio i mars 2004. 23 

Sverigedemokrater i Svenljunga lämnade in nio medborgarförslag under 

2008 – förslag med krav på kommunalt språktest och stopp för mångkulturella 

lovdagar, det vill säga samma innehåll som i partiets seriemotioner. 

i grannkommunen tranemo – där Sverigedemokraterna fanns representerade 

i fullmäktige – lades under 2008 åtta medborgarförslag. det var förslag 

som avveckling av stödet till invandrarföreningar, folkomröstning om mottagande 

av invandrare, förbud mot klädedräkterna nikab och burka i skolan, 

förbud mot huvudbonad under lektionstid och stopp för mångkulturella 

lovdagar i skolan. Precis som i Svenljunga kom förslagen och innehållet från 

vanliga sverigedemokratiska seriemotioner. under samma tid motionerade 

Sverigedemokraterna i tranemos fullmäktige om insynsplatser, mångkulturellt 

.bokslut, terapihundar med mera. 24 

20 motion 1999/2000:ub235 vuxna förebilder i skolan. 

21 motion 2006/07:ub241 Skolavslutning i kyrkan. 

22 nykvarn omnämns t.ex. i Stig montins rapport Vardagens konkreta politik 2004. http://www. 

oru.se/PageFiles/11833/rapportstigmontin.pdf. 

23 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=388157. 

24 http://markkind.sverigedemokraterna.se/2009/04/. 


27

Även under de senaste åren har Sverigedemokraterna arbetat med medborgarförslag. 

i umeå där partiet saknar mandat har partiets toppkandidat vid 

valet 2010 använt sig av möjligheten att föra fram partiets politik genom medborgarförslag. 

till skillnad från de medborgarförslag som vi redovisade ovan 

lägger Sverigedemokraterna i umeå flera medborgarförslag som rör kommunala 

lokala frågor – exempelvis om upphandlingen av ”staden mellan broarna” 

där partiet kräver att kommunala byggprojekt ska ”upphandlas i vederbörlig 

ordning och inte delas ut på oklara premisser till företagare med en speciell 

relation till kommunledningen.” andra förslag har rört utbudet av tv-stationer 

i det kommunala bostadsbolagets kabeltv-nät, och krav på att styrelsen för 

umeå kommunföretag ska polisanmälas för att de enligt Sverigedemokraterna 

”fattat beslut om att våldföra sig på skattebetalarnas pengar på detta vårdslösa 

sätt”. några medborgarförslag är sverigedemokratiska profilfrågor som kravet 

på insynsplatser för alla partier i kommunen, ett medborgarförslag med rubriken 

”inga socialbidragssemestrar till hemländerna” och ett annat med krav på 

att alla asylsökande ska Hiv-testas. 

i Borlänge där det finns 7 sverigedemokrater i fullmäktige har det lagts 

åtminstone två medborgarförslag med krav och innehåll hämtat från sverigedemokratiska 

motioner. det är förslag om mångkulturellt bokslut och om 

uppsägning av kommunens avtal om flyktingmottagning. det är oklart om det 

är en medlem i Sverigedemokraterna som lagt medborgarförslagen. i fullmäktige 

har inte Sverigedemokraterna lagt mer än 5 motioner och ingen av dem 

handlar om mångkulturellt bokslut eller flyktingmottagningen. 

Invandringen som en unik fråga 

Sverigedemokraterna försöker bredda sin politik. men det är nästan bara 

inom invandringsområdet som partiet kan presenteras unika förslag. inom 

skolområdet sticker partiet ut med sitt förslag om omvända skolskjutsar och 

undervisning i lokala dialekter och folkdans. inom äldreomsorgen, driver 

andra partier samma krav och förslag på åtgärder som Sverigedemokraterna, 

som parboendegaranti och avgiftsfria trygghetslarm. Sverigedemokraterna 

skiljer sig dock från de övriga partierna när det gäller finansieringen. de äldres 

behov får stryka på foten på grund av kostnaderna för flyktingmottagningen, 

menar partiet. att ställa invandrare mot andra grupper i samhället är typiskt 

för Sverigedemokraterna, som i en motion om traditionella kyrkoavslutningar 

från Hässleholms kommun 2011: 

i en tid, där högt uppsatta rikspolitiker vill införa muslimska helgdagar och 

avveckla svenska traditioner anser vi Sverigedemokrater att det är viktigt att 

vi värnar vår svenska kultur och våra svenska traditioner. 

en av slutsatserna vi kan dra från det omfattande materialet i den här rapporten 

är att Sverigedemokraterna i stor utsträckning bedriver en kommunpolitik 

som inte utgår från specifika lokala frågor och behov i de kommuner 

där partiet har mandat. Partiets företrädare i kommunerna fungerar snarare 

som ambassadörer för en politik som i första hand gäller hela landet. 

många av de motioner som partiet lägger är standardiserade krav som partiet 

gemensamt kommit fram till under kommunkonferenser, då partiets nuvarande 

kommunalpolitiska riktlinjer klubbats, eller som innan dess hämtades 

från partiets motionsbank. 


28

det är egentligen bara inom ett politikområde som Sverigedemokraternas 

kommunpolitik i stora drag handlar om specifika lokala frågor; det som Sverigedemokraterna 

kallar samhällsbyggnad. 

men det finns undantag. kommuner som malmö, Helsingborg och Landskrona 

till exempel, där man har ett flertal mandat, en utbyggd lokalavdelning 

deltar Sverigedemokraterna inom alla områden och verksamheter i kommunalpolitiken. 

Här lägger de genomarbetade budgetförslag och deltar i det kommunala 

beslutsfattandet på ett helt annat sätt. men även i dessa kommuner 

förekommer flera av de seriemotionerna, och politiken genomsyras av partiets 

inställning till invandringen och det mångkulturella samhället. 


29

Sverigedemokraternas 

mönsterkommun 

det är en kommun där alla är välkomna. om man är svensk. För invandrare 

är gästfriheten ytterst begränsad. avtalet med migrationsverket har rivits upp. 

de som mot all förmodan har bosatt sig i kommunen är assimilerade. efter att 

ha genomgått kommunens språktest har de lagt sin gamla identitet bakom sig 

och ingått i den svenska gemenskapen. möjligheterna att värna sitt ursprung är 

borta. modersmålsundervisningen är slopad och bidragen till invandrarföreningar 

har dragits in. i Sverigedemokraternas mönsterkommun har mångfaldsplanerna 

slängts i papperskorgen, det finns ingen med extrema religiösa åsikter, 

burka och niqab är förbjudna att bära offentligt, kosher- och halalslaktat 

kött är borttaget från affärernas diskar som istället dignar av lokalt producerad 

svensk husmanskost. 

i Sverigedemokraternas mönsterkommun kastar man inte ut invandrare, 

man ser till att så få som möjligt kommer. de som trots allt kommer ska anpassa 

sig och vara tacksamma för gästfriheten och ta seden dit de kommer. trivs 

de inte kan de åka hem. och kommunen lämnar gärna ett generöst bidrag till 

hemresan. 

i Sverigedemokraternas mönsterkommun präglas samhället nämligen av 

det lokala och svenska kulturarvet. den nationella identiteten manifesteras så 

ofta som möjligt på så många platser som möjligt. Svenska flaggor och vimplar 

vajar i vinden, kommunfullmäktiges möten, där den svenska fanan hänger 

bakom presidiet inleds och avslutas med nationalsången. 

tack vare kommunens kulturarvsfond har den lokala hembygdsföreningen 

fått ett uppsving. På fritiden träffas kommunens invånare inte bara i det vitala 

föreningslivet även undervisningen i folkmusik och folkdans är en viktig träffpunkt. 

Även barnen får chansen att komma i kontakt med sitt kulturarv. På 

danslektionerna i skolan är gammeldansen ett stående inslag. 

På nationaldagen är det fest. kommunen ser som sitt ansvar att göra dagen 

till folkfest. kommunens pensionärer och det äldreboende som utmärkt sig 

prisas för sina insatser och firandet präglas av folklighet där alla känner sig 

välkomna. 

Även det lokala kulturutbudet ska värna och stärka den nationella 

identiteten. konsten ska gå att förstå och inte bara vara till för en liten grupp i 

samhället. den skattefinansierade konsten ska dessutom vara politiskt neutral. 

Syftet får inte vara att provocera eller propagera för en specifik åsikt. Samtidigt 

är yttrandefriheten viktig. På det lokala kulturhuset som fått extra resurser 

efter att invandringen till kommunen begränsades kan invånarna därför se en 

utställning med Lars vilks rondellhundar. 

Yttrandefriheten och demokratin är honnörsord i Sverigedemokraternas 

mönsterkommun. avtalet med migrationsverket sades upp efter att invånarna 

fått säga sitt i en folkomröstning. För de små partier som väljs in i kommunen 

är alla dörrar öppna. man erbjuds insyn i alla nämnder och styrelser och 

valkretsarna har ritats om för att inte de små partierna ska missgynnas. att 

vara politiker i Sverigedemokraternas mönsterkommun är ett hedersuppdrag. 


30

man ska stå nära folket och folket ska känna att deras röster räknas. Politiker 

möter medborgarna på olika former av träffar och frågestunder, och kommunfullmäktiges 

möten sänds via radio och webb-tv. en länk mellan folket 

och politiken är borgmästaren som spelar en viktig roll i marknadsföringen av 

kommunen. med sin käpp, halskedja, stadens nycklar och värja kan han värdigt 

representera kommunen i dess möten med vänner från den israeliska vänorten. 

men det finns gränser för yttrandefriheten. allt kan inte tillåtas. Förutom 

förbuden mot burka har de lokala knallarna tvingats ta bort vänsterextrema inslag, 

som knappar med Che guevara-tryck, från sitt utbud. i Sverigedemokraternas 

mönsterkommun finns inte några politiska extremister. ingen misshandlas 

på grund av sina åsikter, inga valaffischer rivs ner och alla respekterar 

majoritetens beslut. den starka sammanhållningen i kommunen gör att ingen 

blir kommunist, anarkist, islamist eller nazist. kommunen har en genomarbetad 

plan för att förebygga att extremism sprider sig. i skolan läggs stor kraft 

på att lära ungdomarna om framför allt kommunismens brott. material från 

antirasistiska organisationer som anklagar Sverigedemokraterna för att sprida 

ett rasistisk och främlingsfientligt budskap är inte längre tillåtet. 

Skolan har en viktig funktion. där formas morgondagens medborgare. 

Barnen och ungdomarna ska inte bara ges kunskap. Skolans uppgift är också 

förmedla en förståelse för det svenska kulturarvet, våra gemensamma normer 

och värderingar. Skolan ska stärka elevernas förståelse för demokratin 

och den judeo-kristna värdegrunden. men undervisningen i gammeldans är 

långt ifrån den enda punkten på schemat som ska stärka sammanhållningen. i 

Sverigedemokraternas mönsterkommun får barnen lära sig att utveckla lokala 

dialekter, seder och bruk. de invandrare som vill ha hemspråksundervisning 

får bekosta den själva. när terminen är slut firas skolavslutningen med psalmsång 

i kommunens välbesökta kyrka. 

det är en skola med ordning och reda. eleverna får betyg i ordning och 

uppförande från första klass och får genomgå frivilliga drogtester. om någon 

skolkar skickar skolan sms till föräldrarna. de som inte kan sköta sig hamnar 

i kommunens jourskolor. men risken att det ska behövas är liten. efter att ha 

befriat kommunen från mångkulturen känner sig eleverna betydligt tryggare 

och lugna. de får dessutom extra stöd av klassmorfarsystemet. ett system där 

kommunens äldre fungerar som extraresurs åt de flitiga eleverna. 

Sverigedemokraternas mönsterkommun är en kommun som präglas av 

småskalighet, klasserna slås inte ihop och bygdeskolorna hålls vid liv. i matsalen 

serveras gratis svensk, närproducerad ekologisk mat, men inget kosher- 

eller halalslaktat kött. 

Skolan styrs av staten, men kommunen välkomnar givetvis lokala friskolor, 

även religiösa. Så länge de är kristna. 

det är en trygg kommun. kommunens ordningsvakter och en omfattande 

kameraövervakning håller ett öga på invånarna. På nätterna vandrar grannarna 

i gemensamma ronder för att kunna rapportera till polisen som efter kommunens 

enträgna lobbyarbete har valt att utöka sin bemanning på kommunens 

polisstation. tiggarna har inte något att hämta i kommunen och efter att kommuninvånarna 

har tröttnat på gatumusikanternas enformiga melodier har de 

även förbjudits att spela för pengar. 

det är samtidigt en trivsam kommun. kommunala patruller motverkar 

klottret och nedskräpningen hålls nere genom kommunens alla papperskorgar 

och de servicevärdar som rapporterar om nedskräpning och skadegörelse. 


31

Lokaltrafiken är billig och går ofta, även ut till de mer glesbefolkade delarna av 

kommunen. det finns gott om lekplatser, parker och hundrastgårdar och till 

och med hjärtstartare är utplacerade. 

i Sverigedemokraternas mönsterkommun är familjen viktig. kärnfamiljen är 

samhällets grundpelare resonerar kommunen. män ska vara män och kvinnor 

ska vara kvinnor. därför har man strukit genuspedagogiken inom barnomsorgen, 

som är generös med sina öppettider. För de som jobbar natt går det att 

lämna barnen på natten. men helst ska inte barnen vara för mycket i förskolan. 

Åtminstone inte under den första tiden. det kommunala vårdnadsbidraget 

gör att barnen inte behöver stressas in på förskolan utan de kan istället vara 

hemma. och det finns många småbarn. efter att ha minskat antalet aborter 

och gjort kommunen familjevänlig har födelsetalen skjutit i höjden. Samtidigt 

finns det stöd för dem som trots allt hamnar i destruktiva förhållanden. kvinnojourerna 

kan varje år räkna med ett generöst bidrag från kommunen, likaså 

stödfunktionen för män. För att det inte ska bli slagsida i debatten har kommunen 

inrättat en internationell mansdag för att hylla de män som i övriga 

samhället är under ständig attack från feminister. 

Framför allt värnar kommunen sina äldre. Äldre- och handikappsombudet 

säkerställer att pensionärer får vad de, efter sitt långa liv, har rätt till; trygghetslarm, 

rätten att bo med sin partner på ålderdomshemmen, intressanta utflykter 

till platser med anknytning till det gamla bondesverige de är uppvuxna 

i och en pensionärslekpark. På ålderdomshemmen är standarden hög. det 

serveras god nylagad svensk husmanskost, de boende får vilket kaffe de vill, de 

har gratis halkmattor, iP-bildtelefon, dagliga läkarbesök, löpband och kameraövervakning. 

Hela kommunen präglas av ett sunt leverne. i de livsmedel som köps in med 

skattemedel finns inga transfetter, aspartam eller glutamat. maten ska inte heller 

har producerats så att djur ska ha lidit i onödan. idrottslivet är lättillgängligt 

och i skolan tar idrotten stor plats. Även naturen tas om hand. kommunen 

har gett plats åt vindkraftverk men inte samma stora skala som i många andra 

kommuner och har tydliga utsläppsmål. kommunens bilar går på el eller andra 

icke-fossila bränslen. Solpanelerna glittrar på skolans tak. gifterna i kommunens 

marker är sanerade och fisklivet har blivit rikare sedan fiskarnas vandringsvägar 

förbättrats. det är inte bara fisk som ska skyddas. djurrätten är självklar 

i Sverigedemokraternas mönsterkommun. På det kommunala djurhemmet kan 

alla djurälskare vara säkra på att bortsprungna djur tas väl om hand. invånarna 

kan dessutom känna sig trygga med att inga av de produkter som köps in med 

skattebetalarnas pengar har testats på djur. 

tack vare den kraftigt begränsade invandringen till kommunen har man råd 

att satsa på svenskarna och det svenska. kommunen behöver ändå ta ut skatt, 

men den är helt enkelt anpassad efter de behov som kommunen har. de delar 

av kommunens verksamheter där man har hittat billigare privata alternativ har 

privatiserats och kommunen drivs framåt av en småföretagaranda som understöds 

av kommunens småföretagarcenter. 

det är sedan länge slut på kommunens studieresor till de mångkulturella 

förorterna i Frankrike. istället vallfärdar landets kommuner till Sverigedemokraternas 

mönsterkommun för att ta del av det unika framgångskonceptet. 

i stadshuset möts de av den folkliga och populära borgmästaren. 

vid hans sida står en av nyckelfigurerna i framgångskonceptet - kommunens 

återvandringsombudsman... 


32

demokrati 

Sverigedemokraternas politik inom demokrati handlar till stor del om att föra 

fram partiets hårda kritik av den svenska demokratins tillstånd. Partiet har 

under hela sin historia beskrivit demokratin som bristfällig och i vissa sammanhang 

som en skendemokrati. Personer och organisationer som opponerar 

sig mot invandringspolitiken straffas ut, tystas och förföljs. 

inom kommunpolitiken tar sig den svenska skendemokratin många uttryck 

och Sverigedemokraterna lägger ner mycket av sin tid på att utmana och förändra 

det partiet ser som totalitära strukturer. exemplen är enligt partiet många 

och riktlinjerna ger partiets företrädare en rad olika förslag på åtgärder. 

de större partierna gynnas på de mindres bekostnad genom ofördelaktiga 

valkretsindelningar. För att råda bot på detta kan politikerna motionera om en 

ändrad valkretsindelning. dessutom har flerpartisystemet i praktiken avskaffats 

genom att partierna i kommunen bildar olika allianser. detta tillsammans 

med att antalet platser i styrelser och nämnder ibland ändras godtyckligt efter 

ett val gör att småpartier stängs ute från de kommunala nämnderna och styrelserna. 

Sverigedemokraternas representanter uppmanas därför yrka på att alla 

småpartier ska ha insynsplatser i styrelser, nämnder och beredningar. Politiken 

måste kunna drivas på lika villkor för partierna. 

i Riktlinjerna föreslås att partistödet och arvodena för de folkvalda bör sänkas 

och att antalet heltids- och deltidspolitiker bör minskas för att klyftan mellan 

väljare och parti inte ska bli för stor. andra förslag handlar om att digitalisera 

sammanträdshandlingar och att fullmäktigeledamöterna ska tillbringa en dag 

eller två inom äldreomsorgen. 

Här finns också en del övergripande kommunala frågor som motioner om 

handlingsplaner med mera. 

För att vitalisera demokratin i kommunen kan lokalpolitikerna föreslå åtgärder 

som ska öka kommuninvånarnas delaktighet i beslutsprocessen – exempelvis 

öppna nämndsammanträden, folkomröstningar och medborgarförslag. 

andra inslag är allmänna frågestunder och politikerchattar samt att på olika 

sätt öka brukarinflytandet inom områden som vården, skolan och omsorgen. 

en annan viktig roll för Sverigedemokraternas förtroendevalda är, enligt 

Riktlinjerna, att se till det inte råder några skillnader i service mellan olika 

delar av kommunen. kommunen har samma ansvar som staten att se till att 

alla svenska medborgare har rätt till likvärdig välfärd. ett förslag är att ersätta 

eventuella stadsdelsnämnder med centrala facknämnderna för att tydliggöra 

ansvarsfördelningen och samla kommunens kompetens inom respektive verksamhetsområde. 

Sverigedemokraterna ska också verka för ett ökat samarbete över kommungränserna 

istället för fler sammanslagningar av kommunerna. På så vis kan 

små kommuner klara de välfärdskostnader som uppstår till följd av en åldrande 

befolkning. kommunpolitikerna ska även motverka att kommunen fördelar 

medel till kommundelar eller verksamheter på basis av den etniska sammansättningen. 


33

TABELL 10. Demokratimotioner, antal per mandatperiod 

DEmoKrATi 

moTion/mAnDATpErioD 

1991- 

2002 

de frågor som Sverigedemokraterna driver i kommunerna när det gäller 

demokrati i den kommunala organisationen handlar framför allt om ”politik 

på lika villkor”. vid fördelningen av platser till kommunstyrelse och andra 

nämnder stängs de partier ute som inte har tillräckligt många mandat eller ingår 

i någon allians. alla ska ha samma rättigheter och skyldigheter säger Sverigedemokraterna 

i sitt principprogram. det gäller den kommunala processen 

också. alla partier ska därför ha samma möjlighet till full insyn i de politiska 

besluten. Sverigedemokraternas vanligaste krav handlar därför om rätten till 

insynsplatser i alla styrelser och nämnder eller åtminstone i kommunstyrelsen. 

På så sätt kan de delta i de diskussioner som förs kring olika förslag. en insynsplats 

i exempelvis kommunstyrelsen innebär att de har en möjlighet att följa 

diskussionerna kring de olika ärendena som kommer upp i kommunfullmäktige. 

Har man inte haft tillräcklig insyn i ett ärende så kan det leda till långa 

diskussioner i fullmäktige, resonerar partiet. 

vad konsekvensen skulle bli om kravet på en insynsplats alltid bifölls är en 

intressant frågeställning. Har Sverigedemokraterna tillräckligt med lokalpolitiker 

i alla kommuner för att ta plats i alla nämnder och styrelser? Även om 

insynsplatserna endast innebär att Sverigedemokraterna har rätt att delta 

på sammanträdena innebär det en ökad arbetsbelastning. om kommunerna 

bifaller motionerna bör ju också partiet delta där de har rätt till det. vad hade 

till exempel hänt om Sverigedemokraterna i trelleborg med sina två mandat 

hade fått bifall på de 15 motioner om observationsplatser i olika nämnderna 

2003? 

eller för att ta ett färskare exempel från Fagersta. där fick partiet två mandat 


2002- 

2006 

2006- 

2010 

2010- ToTALT 

insynsrätt/insynsplats 1 22 39 19 81 

Ändringar av partistöd/arvoden 2 9 6 2 19 

förebygga politisk våld/ 

vänsterextremism 

2 3 6 1 12 

publicera motioner på 

hemsidan 

4 5 9 

Webb-TV 2 4 3 9 

digitala handlingar/läsplattor 1 7 8 

utbildningsdag i skola/ 

äldreomsorg 

6 2 8 

införa medborgarförslag 2 2 4 8 

Vänortssamarbete i israel 5 2 7 

frågestund för allmänheten 3 1 1 1 6 

Minskning av ledamöter i 

fullmäktige 

1 3 1 5 

Övriga demokratimotioner 6 54 116 67 242 

summa demokratimotioner 14 99 189 112 414 

samtliga motioner 44 297 857 504 1702 

andel av alla motioner (%) 31,8 33,3 22,1 22,2 24,3 

34

2011, dessutom begärde partiet insynsplatser i samtliga nämnder och styrelser, 

sammanlagt sju stycken. ett år efter valet har en av partiets representanter i 

Fagersta hoppat av. i kommuner där Sverigedemokraterna endast har ett fåtal 

mandat kan därför kravet på insynsrätt verka som ett slag i luften. 

Omtanke om den kommunala ekonomin 

i vår sammanställning har vi identifierat 19 motioner med krav på frysningar 

eller sänkningar av arvoden och partistöd. att vara politiker är ett hedersuppdrag 

och inget extraknäck, säger Sverigedemokraterna i en tidig motion från 

Sölvesborg 1999 och föreslår att inga arvoden ska betalas ut. i sina Riktlinjer 

skriver partiet också att partistöd generellt ska ”hållas på en låg nivå och fördelas 

på ett sätt som inte missgynnar något parti i kommunfullmäktige.” 

ett argument för att minska partistödet är, som partiet föreslår i kristinehamn 

(2002), att skolan och omsorgen kunde ha större nytta av pengarna. i 

Skurup föreslår partiet i två motioner att arvodet för fullmäktigeledamöterna 

ska avskaffas helt och att posten som oppositionsråd dras in. de besparingar 

kommunen gör ska gå till ”Social-service-försörjningsstödet”. och då kan man 

höja normen för försörjningsstöd med 20 procent för att: 

det står i socialtjänstlagen att varje kommuninvånare skall ha en skälig 

levnadsstandard, vi inom Sverigedemokraterna kan inte finna att så är fallet 

i Skurups kommun, fråga mig, jag försöker just nu efter diverse olyckliga 

omständigheter klara mig och min dotter på socialhjälp och det är totalt 

omöjligt att få det att gå ihop (2004). 

Bland andra motioner om besparingar finns en från Ystad 2008 där ledamoten 

föreslår att kommunen ska slopa den årliga julmiddagen för fullmäktigeledamöterna. 

de pengar som man tjänar in på detta ska istället gå till 

exempelvis Frälsningsarmens jul för hemlösa och ensamma. 

men efter 20 års valframgångar i kommunerna och representation i nästan 

alla kommuner finns det ändå mycket få motioner med förslag på sänkning 

av arvoden eller partistödet. Samtidigt som Riktlinjerna förespråkar att kommunpolitiker 

av omtanke om kommunens ekonomi ska motionera om lägre 

arvoden och partistöd är det värt att notera att Sverigedemokraterna kräver att 

partistödet ska betalas ut också i de kommuner där partiet endast har ”tomma 

stolar”, alltså icke-existerande politiker till sina mandat. 

Färre politiker minskar avståndet till väljarna 

i Riktlinjerna framhåller Sverigedemokraterna att färre politiker minskar 

klyftan mellan väljare och förtroendevalda. men detta har inte fått något 

större gehör mer än i fem kommuner. i karlskrona motionerade partiet två 

gånger om att minska antalet ledamöter i fullmäktige, första gången i slutet 

av mandatperioden 2002–2006, andra gången precis i början av påföljande 

mandatperiod. karlskrona har i förhållande till kommuner av motsvarande 

storlek betydligt fler fullmäktigeledamöter – 75 mot 61 i växjö och kalmar 

hävdar partirepresentanten 1 . demokratin fungerar inte sämre för att det finns 

färre politiker, fortsätter sverigedemokraten och påpekar att många ledamöter 

i karlskrona har en ”minst sagt mycket låg aktivitetsnivå och deras insats tycks 

1 kommunerna är inte jämnstora. karlskrona har nästan dubbelt så många invånare som kalmar 

men 20 000 invånare färre än växjö. 


35

vara begränsad till att vara närvarande samt att trycka på rätt knapp vid rätt 

tillfälle”. 2 Även Sverigedemokraterna i Jönköping, anser att en minskning av 

antalet ledamöter inte skulle märkas av eftersom bara hälften av dem varit 

uppe i talarstolen och deltagit i debatten. dessutom skulle kommunen tjäna på 

en minskning av antalet fullmäktigeplatser, över en miljon om året. 

Förändrad valkretsindelning har varit föremål för partiets motioner i Sundsvall 

(2007) och i vellinge. i vellinge har man lagt motionen två gånger – en 

gång förra mandatperioden och en gång innevarande period. 

i sitt principprogram beskriver Sverigedemokraterna sig som värnare av brukar- 

och direktdemokrati. i kommunen ska till exempel viktiga frågor avgöras 

genom folkomröstningar. 

men det tycks inte ha slagit rot i partiets arbete ute i kommunerna. För utom 

kraven på folkomröstning om flyktingmottagningen 3 finns det endast fjorton 

motioner med förslag på folkomröstningar om specifika lokala frågor – exempelvis 

hamnprojekt, skolnedläggningar m.m. några lokala krav på brukardemokrati, 

att de kommuninvånare som är direkt berörda av en verksamhet 

också ska kunna delta i beslutsprocessen kring den, har vi inte funnit. 

men det finns också andra sätt att föra invånarna närmare den politiska 

processen. Hit hör förslagen om att kommunen ska införa medborgarförslag, 

det vill säga privatpersoner i kommunen ska ha möjlighet att skriva förslag till 

kommunfullmäktige. medborgarförslagen ska behandlas på samma sätt som 

partiernas motioner. ett sätt att argumentera för medborgarförslag är att som 

Sverigedemokraterna i västerås koppla samman det med Sveriges medlemskap 

i eu: 

många västeråsbor upplever att de kommer allt längre ifrån de beslut som 

påverkar oss lokalt samt att många viktiga frågor ej debatteras i framförallt 

kommunfullmäktige. alltfler beslut som gäller oss västeråsare tas även numera 

utanför rikets gränser. /…/ ett slags politisk ”adel” växer fram som ej 

länge främst ser till västeråsarnas eller rikets väl och ve, utan kanske ser sig 

främst som unionens företrädare. 

För att medborgarna och de folkvalda ska komma närmare varandra lägger 

Sverigedemokraterna också en rad förslag som diskussionsforum och chattar, 

medborgarkvällar, politikercafé eller ambulerande kommunfullmäktigemöten 

eller frågestunder för allmänheten. För att invånarna ska ha mer insyn kan 

kommunernas hemsidor förbättras genom att protokoll och partiernas 

motioner till fullmäktige publiceras. i några kommuner har man lagt förslag 

om att inrätta ungdomsfullmäktige eller ungdomsråd för att stärka ungdomarnas 

möjligheter till insyn och påverkan. en annan vanlig motion är att kommunfullmäktigemöten 

ska sändas på webben. 

Flera sverigedemokratiska förslag handlar om åtgärder som rör de förtroendevalda, 

som förslag om att ledamöterna ska få alla handlingar digitalt och 

även att kommunen ska köpa in läsplattor. 

det tål att poängteras att Sverigedemokraterna inte är ensamma om att lägga 

förslag om folkomröstningar, medborgarförslag, frågestunder m.m. i dessa 

2 2004 lägger Sverigedemokraterna i karlskrona en klart ”udda” motion om inköp av skyltdockor. 

För att spara pengar kan kommunen ersätta ledamöterna i fullmäktige med skyltdockor och 

ledamöternas ”röstknappar [kan göras] parallellkopplade till de gruppledare som inte tillåter 

avvikande åsikter inom det egna partiet”. 

3 Se invandring. 


36

avseenden skiljer de sig inte från andra partier. det gör de däremot genom en 

del tidiga seriemotioner. 

Sverigedemokraterna har profilerat sig genom att försöka lyfta det vänsterextrema 

våldet. i flera tidiga motioner vill Sverigedemokraterna på olika sätt 

mobilisera kommunerna till ett avståndstagande och motstånd till vad partiet 

kallar vänsterextremism. Som en följd av detta behöver kunskapen om kommunismen 

och dess brott öka. 

en av Sverigedemokraternas tidiga seriemotioner handlar därför om att 

förebygga och motverka vänsterextremism och politiskt våld. den lades första 

gången i Sölvesborg år 2000 och därefter med mer eller mindre identiskt innehåll 

i ytterligare elva kommuner. de vänsterextrema tongångarna har ökat i 

det svenska samhället och skulden till det är politikernas ”flathet och bristande 

verklighetsuppfattning” (Sölvesborg 2000) som har skapat en grogrund för de 

vänsterextrema grupperna. 

i Helsingborgs motion från 2003 pekar partiet också på att det finns ”riksdagsmän 

i Sveriges riksdag som öppet bekänner sig till kommunismen”. det 

finns ”organiserade extremister, som bl a saboterar allmänna val, stör demokratiska 

politiska sammankomster och hotar förtroendevalda till livet” i Helsingborg. 

Liknande argument finns i motionerna från karlskrona och nykvarn. 

genom att utarbeta en handlingsplan kan kommunerna försvara de mänskliga 

rättigheterna och ”motverka och förebygga vänsterextremismen och den 

ökande politiska kriminaliteten” står det i de första motionerna. i senare motionerna 

från kalmar, oskarshamn och ronneby lägger Sverigedemokraterna 

till att handlingsplanen även ska omfatta nationalsocialistiskt våld. motionen 

är seglivad. den läggs igen i vetlanda så sent som 2011 och då handlar det omigen 

endast om vänsterextremism. 

i det här sammanhanget bör man också nämna de fyra motioner från 2003- 

2007 som handlade om att kommunen ska låta genomföra studieresor för ”att 

illustrera de totalitära ideologiernas brott mot mänskligheten”. det har på 

andra ställen genomförts flera lovvärda projekt med studieresor till koncentrationsläger 

säger Sverigedemokraterna, men partiet vill även: 

lyfta fram de grymheter som begåtts i kommunismens namn, något som 

man i så gott som samtliga kommuner i landet inte vågar göra. att man från 

regeringens sida enbart valt att genomföra kampanjer mot nazismen beror 

med all säkerhet på man försökt dölja kommunismens grymheter enbart för 

att man varit beroende av dessa för att behålla makten. 

Vänort i Israel 

en av de mest betydelsefulla politiska förflyttningar Sverigedemokraterna 

gjort är deras uttalade stöd för israel. den israelvänliga profilen passar bra 

till partiets antimuslimska agenda. israel blir värt att stödja på grund av dess 

utsatta position i en del av världen som partiet anser präglas av islams våldsamma 

framfart. i fem kommuner - Forshaga, Helsingborg, malmö, Perstorp 

och trelleborg - lämnade Sverigedemokraterna under februari-mars 2009 in 

en seriemotion om vänortssamarbete i israel. 2011 läggs motionen igen i Borås 

och vellinge. i ett pressmeddelande i mars 2009 på mynewsdesk skriver den 

sverigedemokratiska politikern Lars-Johan Hallgren från malmö att motionen 

tillkommit ”i syfte att nyansera den negativa bild av malmö, som spridits över 

Sverigedemokraterna i kommunerna 37

världen genom den senaste tidens antisemitiska attentat och händelseutvecklingen 

kring davis Cup-matchen mellan Sverige och israel”. 4 

motionen visar på en annan poäng med Sverigedemokraternas plötsliga 

vurm för israel. med stödet till israel har partiet också utvecklat en känslighet 

för antisemitism, åtminstone den som kommer från aktörer eller personer som 

partiet på något sätt kan koppla till islam. 

i Helsingborg pekar partiet på att den militanta islamismen är på frammarsch 

i regionen. trelleborgs motion nämner också situationen i malmö: 

gömt under ursäkter som ”israelkritik”, där det senaste exemplet, 

Stortorget i malmö, en fredsmanifestation av både judar och icke judar, som 

bombarderades av flaskor, raketer och ägg, samt ropen ”Hitler Hitler”, där 

många äldre judar, flera av dem överlevande från förintelsen, fick fly, förföljda 

av muslimska – samt vänsterungdomar, som drog runt på malmös gator, 

för att jaga… Judar! 

i Forshaga och Perstorp skriver motionärerna att tiden som förflutit mellan andra 

världskrigets slut och nutiden gör att minnena från Förintelsen ”tenderar 

att förblekna”. de fortsätter: ”dessutom så har vårt mångkulturella samhälle 

kraftigt bidragit till att vi har en ökande befolkningsandel som inte erkänner 

eller vägrar erkänna staten israels rätt att existera.” genom att kommunen 

skaffar sig en vänort i israel visar den solidaritet med det judiska folket och 

signalerar tydligt till kommuninvånarna att antisemitism inte tolereras. 

Utbildningsdag för kommunpolitiker i äldreomsorgen/skolan 

i trelleborg, trollhättan, arvika och Helsingborg läggs den sverigedemokratiska 

motionen om en utbildningsdag i äldreomsorgen för kommunfullmäktigeledamöterna. 

trelleborg och trollhättan lägger också motioner om 

utbildningsdagar i skolan. Syftet med utbildningsdagarna är att fullmäktigeledamöterna 

ska få insyn i två av kommunens kärnverksamheter, nämligen 

skola och äldreomsorg. På detta sätt får ledamoten en erfarenhet som ska vara 

honom/henne ”behjälplig i framtida beslutshantering”. motionerna finns även 

i idé- och motionsbanken. 

2007 lägger Sverigedemokraterna i norrköping samma motion om en utbildningsdag 

i äldreomsorgen. i nykvarn väljer partiet samma år att lägga en 

motion om utbildningsdag inom såväl skola som äldreomsorg med tillägget 

att: ”Jag tror själv att många inte har en aning om hur slitsamt det kan vara 

på vissa arbetsplatser eller hur elever och äldre har det”. 2011 föreslår Sverigedemokraterna 

i norrköping att det även ska genomföras en utbildningsdag 

i näringslivet för ledamöterna. 

4 http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/sverigedemokraterna/pressrelease/view/sd-villatt-malmoe-etablerar-vaenortssamarbete-med-israel-277402. 

Sverigedemokraterna i kommunerna 38

ekonomi 

målsättningen för Sverigedemokraternas ekonomiska politik är enligt Riktlinjerna 

att skapa bästa möjliga förutsättningar för att återskapa och upprätthålla 

det svenska folkhemmet. kommunen ska hushålla med de ekonomiska resurserna 

och de sverigedemokratiska kommunpolitikerna ska i sina budgetförslag 

sträva efter att kommunen ska ha ett överskottsmål på i genomsnitt minst 2 

procent under varje konjunkturcykel. kärnverksamheten ska prioriteras och 

pensionsskulderna får inte skjutas på framtiden. 

kommunalskatten ska anpassas efter de faktiska behov som kommunen har 

för att garantera medborgarna en god offentlig service. välfärden ska vara solidariskt 

finansierad, men ekonomiska skillnader mellan olika samhällsgrupper 

går inte att helt sudda ut via skattepolitiken. utbildning och arbete måste löna 

sig, det är incitament som är grundläggande för tillväxten. 

Även om välfärden är skattefinansierad behöver inte alltid kommunen vara 

utövare av olika verksamheter. Privata alternativ kan tillåtas inom exempelvis 

omsorg, skola, kollektivtrafik under förutsättning att kostnaden blir lägre samtidigt 

som kvaliteten inte försämras. 

kommunen bör även satsa på olika åtgärder för att stödja och öka småföretagandet. 

exempel på sådana insatser är småföretagarcenter. 

i vårt insamlade material finns mycket få motioner inom området ekonomi. 

detta beror på att det är i samband med budgetarbetet i kommunerna som 

Sverigedemokraterna kan driva förslagen i Riktlinjerna. vi har inte samlat in 

de olika budgetförslag och reservationer som partirepresentanterna lämnat i de 

olika kommunerna. i denna rapport fokuserar vi helt på partiets motioner. 

vi har funnit 21 motioner med olika förslag om företagande i kommunen 

samt fördelningen av medel till olika verksamheter. 

TABELL 11. Ekonomimotioner, antal per mandatperiod 

EKonomi 


denna rapport behandlar inte Sverigedemokraternas budgetarbete ute i kommunerna 

och därmed har vi svårt att kommentera eller dra några slutsatser om 

hur den sverigedemokratiska ekonomiska politiken drivs i kommunerna. inte 

heller kan vi säga mycket om de sporadiska motionerna som är inriktade på att 

främja företagsamheten, mer än att partiet uppmärksammar ungdomarna i sitt 

förslag om sommarlovsentreprenörer, ett förslag som även kristdemokraterna 

och Folkpartiet lagt i andra kommuner. 

under mandatperioden 2002-2006 har vi i vårt material några motioner 

som handlar om kommunens finanser. i trollhättan (2003) föreslår Sverigedemokraterna 

att det ska ske en omfördelning av de kommunala medlen i 

stället för att skolan ska tvingas spara. Svedalas sverigedemokrater vill att kommunen 

ska göra neddragningar inom förvaltning och administration. (2003). 


1991-2002 2002- 

2006 

2006- 

2010 

2010- ToTALT 

summa ekonomi - 5 9 7 21 

alla motioner 44 297 857 504 1702 

andel av alla motioner - 1,7 1,1 1,4 1,2 

39

i Höganäs lägger partiet 2005 en motion om kommunens avbetalningar på 

pensionsskulden. Partirepresentanten är bekymrad för vad som kan hända om 

en ”framtida finansminister i likhet med k-o Feldt går på skattjakt och konfiskerar” 

en del av kommunens pensionsmedel. Partiet vill ha svar på hur säkra 

kommunens pensionsmedel är. 

Motioner om företagande 

det är i mellerud som flest motioner om företagande ställs. Här lägger Sverigedemokraterna 

förslag om att kommunen ska försöka förmå ikea att 

etablera sig i kommunen. i anslutning till ikea ska det finnas billiga butikslokaler 

för företagarna i kommunen, föreslås i en annan motion. Ytterligare 

två motioner handlar också om butikslokaler i två olika kommundelar, dals 

rostock och dalskog. alla motionerna lämnades in 2007. 

i Härjedalen vill Sverigedemokraterna 2007 att arbetscentrum ska finnas 

kvar i Funäsdalen. i en motion från 2011 vill partiet också att ett innovationscentrum 

ska inrättas i kommunen. 

Sverigedemokraterna i karlskrona vill att kommunen ska utreda möjligheten 

att skapa ett marint center där ett företag inom den marina fritidssektorn kan 

samlas. (2007) Även i Sundbyberg vill Sverigedemokraterna 2011 undersöka 

förutsättningarna för en företagarby för småföretagare. 

i Perstorp (2007) föreslår Sverigedemokraterna att kommunen ska öka sitt 

engagemang för att locka till sig fler företag. det behövs krafttag för att skapa 

fler arbetstillfällen i kommunen. 

Sverigedemokraterna i norrköping (2011) föreslår att kommunen ska införa 

en företagslots där kommunen erbjuder hjälp och stöd till företagare. Lotsen 

ska också fungera som ett servicecenter och sammanföra allt ifrån tillståndsfrågor 

till direktkontakt med rätt personer och myndigheter i norrköping. i 

en annan motion, som lämnades in samtidigt, vill partiet att kommunen ska 

bli bättre på att marknadsföra sin kostnadsfria rådgivning för de som vill starta 

eget vid nyföretagarcentrum i norrköping. 

Projekt för ungdomar 

i tre kommuner, trelleborg, Borås och kungsbacka, lägger Sverigedemokraterna 

en motion om att kommunen ska satsa på projektet Sommarlovsentreprenör. 

det riktar sig till ungdomar som har ett intresse för entreprenörskap 

och ska finnas som alternativ till de kommunala sommarjobben. Sommarlovsentreprenörer 

finns i andra kommuner, och det är ett förslag som även andra 

partier lägger i olika kommuner. Även i motala lägger Sverigedemokraterna 

en motion om att kommunen ska inrätta en tjänst som kan stödja arbetslösa 

ungdomar som har ideér om att starta eget. tjänsten ska kallas ”växthus-företagande”. 

Seniorföretagande 

i Söderhamn vill Sverigedemokraterna starta SeniorFöretagande verksamhet 

för att på så sätt ta tillvara kunnande, traditioner, historia hos de äldre och för 

att minska generationsklyftorna. 


40

Samhällsbyggnad 

Sverigedemokraterna vill bygga ett samhälle präglat av småskalighet, trygghet 

och tradition. Samhällsplaneringen ska genomsyras av ett brottsförebyggande 

och trygghetsskapande perspektiv. Lokalpolitikerna ska motverka miljöer som 

kan skapa en känsla av otrygghet genom att till exempel placera ut så kallade 

hjärtstartare där mycket folk är i rörelse för att förbipasserande enkelt ska 

kunna återuppliva personer som drabbas av plötsligt hjärtstillestånd. 

Småskaligheten är central för Sverigedemokraterna, kommunens centrum 

ska vara levande och nya köpcentra i samhällets utkant undvikas. kommuninvånarna 

ska ha möjlighet att påverka samhällsplaneringen genom rådslag och 

remissförfarande. Förslag som kommunala patruller för att motverka klotter 

och fler papperskorgar mot nedskräpning samt bättre belysta gator och 

gångvägar ska öka trivseln i kommunen. Sverigedemokraterna kan också tänka 

sig serviceinriktade ”stadsvicevärdar” med uppgift att rapportera om nedskräpning 

och skadegörelse. 

många förslag i Riktlinjerna handlar om kommunens trafiksituation: trafikhinder, 

rondeller och övervakade övergångsställen för att öka säkerheten för 

kommuninvånarna. andra motioner som lokalpolitikerna föreslås lägga rör 

åtgärder för att minska trafikbuller och införande av bilfria zoner. 

kommunens vägar ska hålla en god kvalitet, och satsningar på kollektivtrafiken 

ska göras, exempelvis bör tidtabeller ses över och rimliga priser 

införas. ett väl utbyggt cykelvägnät samt satsningar för att underlätta samåkning 

för arbetspendlare är andra lämpliga områden för Sverigedemokraternas 

politik. 

inom boendeområdet vill Sverigedemokraterna att det ska finnas möjlighet 

för de boende att ombilda sina kommunala hyresrätter till bostadsrätter. Samtidigt 

ska kommunens bostadsbolag ha som sin viktigaste uppgift att tillhandahålla 

hyresbostäder av god kvalitet till rimliga hyror. det ska finnas gott om 

grönområden och lekplatser. 

andra förslag inom samhällsområdet är bl.a. att partiet ska sträva efter att 

bevara kulturhistoriskt viktiga byggnader i kommunen. den offentliga konsten 

ska ha en folklig förankring och lyfta fram det nationella och lokala kulturarvet. 

Byggnader med starkt symbolvärde av religiös eller annan karaktär som 

kraftigt avviker från svensk eller västerländsk byggnadstradition ska förbjudas, 

exempelvis moskéer. trots att dessa förslag ligger inom samhällsområdet har vi 

valt att kategorisera dem under invandrings- repektive kultur och fritidsområdet. 


41

TABELL 12. Samhällsbyggnad, antal per mandatperiod 

SAmhäLLSByggnAD 

moTion/mAnDAT 

1991- 

2002 

eftersom motionerna och förslagen inom denna kategori oftast är knutna till 

den specifika situationen i varje enskild kommun finns inte många renodlade 

seriemotioner. de få som finns är bland andra förslaget om alkolås och säkerhetsbälten 

i kommunens fordon och förslaget om att placera ut hjärtstartare. 

i idé- och motionsbanken finns också motioner som handlar om farthinder, 

levande centrum och förslag om tomträtter. 

ett stort antal motioner handlar om olika trafikfrågor, till exempel ett tiotal 

motioner om olika former av trafikhinder för att minska hastigheten vid skolor 

eller i centrum. det finns även flera förslag om förbättringar av cykel- och 

gångvägar. ett antal motioner handlar om att göra torg eller kommunens 

centrum mer lättillgängligt. i en del kommuner vill Sverigedemokraterna ha 

nya busshållplatser eller bättre turtäthet. vanliga krav är också att avgiften för 

kollektivtrafiken ska sänkas. trots att det alltså finns många likartade motioner 

har vi ändå valt att inte kalla dem seriemotioner förutom förslagen om 

hjärtstartare och alkolås. 

ett annat område som Sverigedemokraterna tar upp i sina Riktlinjer är 

bostadsbyggande. men vi har funnit mycket få motioner som handlar om 

detta. i idé- och motionsbanken finns bara två förslag, det ena en motion om 

att kunna friköpa tomträtter som ursprungligen lades i Landskrona, det andra 

om att omvandla kommunala hyresrätter till bostadsrätter från malmö. men 

inget av förslagen fick någon uppföljare i andra kommuner. andra motioner 

om bostadsbyggande handlar om s.k. Passivhus och i ett fall specifikt om ungdomsbostäder. 

vad vi däremot hittar bland de olika motionerna är flera förslag som kan 

sägas vara högst individuella men även förslag till åtgärder som faller utanför 

den kommunala kompetensen. vi ger några exempel på detta nedan. 

det som kan sägas representera en sverigedemokratisk särart är riktlinjerna 

att lokalpolitikern ska motverka uppförandet av moskéer och lägga förslag 

om att den offentliga konsten ska vara ”folklig och lyfta fram det nationella 

och lokala kulturarvet.” men det finns få exempel på sådana motioner ute i 

kommunerna och de som finns har vi valt att kommentera under andra områden. 

de tre motioner som handlar om att motsätta sig moskéer i kommunen 

har vi placerat under avsnittet om invandring, återvandring och assimilering. 

motioner som handlar om att resa statyer eller namnge gator efter lokala 

kändisar, har vi kategoriserat som tillhörande avsnittet kultur och fritid. 

Överlag ger samhällsbyggnadsområdet Sverigedemokraterna möjlighet 

att ge förslag som direkt berör kommuninvånarna. många av förslagen 


2002- 

2006 

2006- 

2010 

2010- ToTALT 

alkolås/säkerhetsbälten 5 1 2 8 

hjärtstartare 9 3 12 

Övriga motioner 

samhällsbyggnad 

5 24 136 72 238 

alla motioner samhällsbyggnad 5 30 146 77 258 

alla motioner 44 297 857 504 1702 


42

är inte avgörande för kommunens framtid utan signalerar istället att 

Sverigedemokraterna bryr sig om väljarnas vardag och att de eftersträvar en 

trygg, småskalig kommun där invånarna har nära till allt. 

Ur motionerna 

motionen att kommunen ska införa alkolås och säkerhetsbälten i skolbussarna 

eller i alla av kommunens fordon finns i idé- och motionsbanken. den motionen 

lades i Helsingborg i juli 2003. därefter har motioner med liknande innehåll 

och krav lagts i ytterligare sex kommuner, varav två under den innevarande 

mandatperioden. men förslag om alkolås och säkerhetsbälten är krav som 

Sverigedemokraterna inte är ensamma om. Sådana förslag har lagts av andra 

partier i olika kommuner och även i riksdagen. Så lades till exempel motioner 

om alkolås i kommunens fordon av folkpartiet redan 2003 i Luleå och umeå 

ett annat förslag – som blivit seriemotion – som inte heller är unikt för 

Sverigedemokraterna, gäller utplacering av hjärtstartare i kommunen. 

Svrigedemokraterna motionerade i två kommuner 2008, och i ytterligare sju 

2009. Även innevarande mandatperiod förekommer förslag om hjärtstartare. 

inom kategorin Samhällsbyggnad kan vi också finna ”udda” motioner och 

även förslag som faller utanför den kommunala kompetensen. Som ett förslag 

kan nämnas det i Skurup (2004) att kommunen ska inrätta två kommunala 

städdagar om året. meningen är att kommuninvånarna ska städa upp på 

stränder, lekplatser m.m. och att kommunen ska tillhandahålla det material 

som behövs. i Östersund 2011 vill den sverigedemokratiska representanten ha 

gratis latrintömning vid en avfallsstation: ”i dagens läge när vi alla kämpar för 

att avföring ej skall hamna fel så bör denna kostnad göras gratis för medborgarna.” 

i mellerud lade ledamoten under de få månader han satt i fullmäktige som 

sverigedemokrat totalt femtioåtta motioner varav tjugotvå inom Samhällsbyggnad. 

i motionerna föreslogs bland annat att kommunen skulle ha vakter vid 

övergångsställen och att varje lyktstolpe skulle få en egen beteckning – det 

skulle underlätta om man behövde byta lampa. 

Ytterligare exempel på motioner som faller utanför kommunens kompetens 

är förslaget att kommunen ska öppna en Burger king i Åmål för att 

invånarna inte ska behöva åka till grannkommunen. Åtgärden skulle också 

medföra fler arbetstillfällen för ungdomarna. Samma lokalpolitiker vill också 

att kommunen öppnar en Hennes & mauritz och en gina tricot-affär (Åmål 

2011). i trollhättan yrkade den sverigedemokratiska ledamoten ”att kommunstyrelsen 

utreder möjligheten att förse kommunen med fler uttagsautomater 

på nya platser” eftersom han ansåg att de befintliga var grovt snedfördelade 

geografiskt (2003). 


43

Brottsbekämpning 

att bekämpa brottslighet är ett av de tre viktigaste områdena för Sverigedemokraterna. 

i det sverigedemokratiska folkhemmet är fysisk trygghet 

precis lika viktig som social trygghet. 1 att garantera medborgarnas trygghet 

och säkerhet är - enligt partiets kommunalpolitiska riktlinjer – ”statens viktigaste 

uppgift vid sidan om nationens fortbestånd”. Sverigedemokraternas 

vision är ett samhälle där medborgarna känner en samhörighet och därigenom 

en naturlig tillit till sina medmänniskor, till rättsväsendet och lagstiftarna. 

Brottsbekämpning är först och främst en statlig uppgift. ”många av de åtgärder 

som krävs måste vidtas på riksnivå i form av en ansvarsfull invandringspolitik, 

skärpta lagar samt fler poliser med ökade befogenheter” säger 

partiet. trots det finns det flera åtgärder som lokalpolitikerna kan föreslå i 

brottsförebyggande syfte. exempel på så kallad social prevention är motioner 

om kommunala anti-skolkprogram, skolk-sms till föräldrarna och åtgärder mot 

drogmissbruk som frivilliga drogtester. ett annat förslag är att kommunen ska 

kräva att personal som arbetar med barn/ungdomar eller äldre ska kunna visa 

utdrag ur belastningsregistret. om det inte finns något brottsförebyggande råd 

(Brå) i kommunen kan de sverigedemokratiska lokalpolitikerna förslå att man 

inrättar ett. ett annat förslag är att stödja lokala brottsofferjourer. 

kameraövervakning, nattvandringar eller patrullerande ordningsvakter är 

exempel på vad Sverigedemokraterna kallar situationsanpassad brottsprevention. 

kommunen bör också samverka med polisen, det lokala näringslivet och 

ideella föreningar med olika åtgärder mot brottslighet som ”vakande ögon” 

eller andra former av grannsamverkan. 

TABELL 13. Brottsbekämpning, antal per mandatperiod 

BroTTSBEKämpning 


Sverigedemokraterna ger inte mycket för olika sociala brottspreventiva åtgärder, 

det behövs konkreta åtgärder för att komma tillrätta med ordningsproblem 

och brottslighet i kommunerna. Fler ordningsvakter och mer poliser, 

1 http://sverigedemokraterna.se/2011/07/18/jimmie-akesson-vi-kommer-att-bredda-var-politik/ 


1991-2002 2002- 

2006 

2006- 

2010 

2010- ToTALT 

drogtester 3 7 10 

ordningsvakter/mer poliser 1 13 6 20 

utdrag ur belastningsregister/ 

äldreomsorg 

7 7 

Kameraövervakning 3 9 12 

förbud mot tiggeri 7 7 

Övriga motioner 2 6 21 14 43 

alla motioner inom 

brottsbekämpning 

2 7 47 43 99 

alla motioner 44 297 855 504 1702 


44

kameraövervakning och s.k. frivilliga drogtester utmärker sverigedemokraternas 

syn på brottsbekämpningen. det är de visserligen inte ensamma om. Fler 

ordningsvakter har till exempel föreslagits av moderater i några kommuner 

i början på 2000-talet. och kristdemokraterna i uppsala vill ha en ”styrka 

med kommunala ordningsvakter” 2011. kravet på att kommunerna ska uppvakta 

polismyndigheterna för att få en ökad polisnärvaro har också drivits av 

andra partier. inte ens motionerna med krav på tiggeriförbud är en helt egen 

sverigedemokratisk tanke. moderaterna motionerade om ett förbud i malmö 

tidigare och även i riksdagen. 2 

andra partier pekar däremot inte ut invandringspolitiken som en av de 

bakomliggande orsakerna till brottsligheten och kriminaliteten, som Sverigedemokraterna 

gör. i motionerna med krav på stopp för flyktingmottagningen 

leder invandringspolitiken till att brottsligheten ökar, invandrarna pekas 

ut som kriminella. de många förslagen om fler ordningsvakter, mer poliser 

och utökad kameraövervakning av skolor och i utsatta bostadsområden är en 

följd av det resonemanget. i Filipstad har svenskar utsatts för ”mångkulturellt 

våld” och därför behövs fler poliser men också undervisning i ”Lag & rätt”, 

på SFi-kurserna. och i de många motionerna om förbud mot tiggeri är det 

först och främst de ”kringresande sällskapen” och ”utländska ligor från Östeuropa” 

som förbudet riktas mot. 

det är ur ett kriminalpreventivt perspektiv som Sverigedemokraterna vill 

”stävja det organiserade tiggeriet”. Samhället måste också skydda sig mot 

vänsterextremister och i några förslag kräver partiet därför förhöjd säkerhet 

vid kommunfullmäktigemöten. det är först och främst repressiva åtgärder som 

föreslås. 

att det skulle kunna finnas andra bakomliggande orsaker till brottsligheten 

än invandringspolitiken nämns inte. istället går Sverigedemokraternas politik 

ut på att försvåra för de kriminella/brottsligheten. och det ska börjas 

tidigt. många förslag är inriktade på ungdomar – skolk-sms nämns som en 

preventiv åtgärder som ska förhindra att ungdomarna utvecklar negativa 

normbeteenden, de så kallade frivilliga drogtesterna ska också förebygga brott. 

drogfrihet och ett sunt leverne är en del av den nationalistiska människosynen. 

Förslag som att inrätta brottsförebyggande råd eller enheter har bara lagts i 

ett par kommuner liksom förslaget om stöd till brottsoffer. 

det är kanske inte rimligt att förvänta sig sådana förslag under rubriken 

Brottsbekämpning. det finns i området Samhällsbyggnad olika förslag som 

också kan räknas som brottspreventiva, till exempel bättre belysning av 

gångvägar m.m. under kultur och fritid finns några förslag om aktiviteter för 

ungdomar, men totalt sett så är det mycket få förslag bland alla kommunalpolitiska 

motioner sammantaget. 

2 Sverigedemokraterna är inte först med att lägga motioner med förslag om förbud mot tiggeri. 

Carl axel roslund, (m) motionerade i riksdagen 2002/03 : ”att tigga för att överleva är tyvärr 

en nödvändighet för många människor i fattigare länder, men att tigga för att dryga ut socialtjänstnormen 

är ett förargelseväckande beteende som inte bör accepteras i Sverige. Bettleri, dvs. 

vanemässigt tiggande, på offentlig plats bör därför uttryckligen förbjudas i lag”. Även i malmö 

kommun vill moderaterna få stopp på det organiserade tiggeriet : att tigga för att överleva är en 

sak, att ha tiggeri som sin yrkesverksamhet är en helt annan sak, säger anja Sonesson. Sydsvenskan, 

http://www.sydsvenskan.se/malmo/article230215/malmomoderater-vill-forbjuda-tiggeri. 

html. 


45

Fler ordningsvakter, fler poliser och mer kameraövervakning 

ett sätt att minska brottsligheten är att få ut fler ordningsvakter i gatubilden. 

”en stadsvaktsgrupp på 5-6 man bör därför rekryteras och Polisen skall vara 

denna grupps överordnande och skall styra och kompletteringsutbilda stadsvakten”, 

skrev sverigedemokraterna i Landskrona tidigt under 2000-talet. 

därefter har flera motioner om ordningsvakter lagts. i Helsingborg skriver de 

sverigedemokratiska kommunpolitikerna att situationen i stadsdelarna Björka 

och i Ödåkra av många upplevs som ”ohållbar”. enligt motionen terroriserar 

ungdomsgäng området och orsakar både ”ekonomisk och personlig skada”. 

Partiet yrkar på att Helsingborg genomför ett projekt om ordningsvakter i 

likhet med grannkommunen Ängelholm. Sverigedemokraterna i närliggande 

Örkelljunga lägger en nästintill identisk motion och det gör även partiet i 

karlstad. 

malmös sverigedemokratiska politiker tycker att den kommunala verksamheten 

har fått ”en alltför kraftig slagsida mot långsiktig, social brottsprevention”. 

Patrullerande väktare med ordningsvaktsförordnande s.k. ”paragraf 

3-väktare” behövs som komplement. 

i nykvarn föreslår Sverigedemokraterna att kommunen antingen ska anställa 

väktare eller anlita ett vaktbolag. de kan ha fler funktioner än ren övervakning 

menar de: 

väktarna behöver inte finnas till enbart för att förhindra brott utan skulle 

även dagtid kunna fungera som värdar i centrum och bl.a. hjälpa folk att 

hitta vägen, hjälpa äldre att bära kassar från affären till parkering, bevaka 

övergångsställen då barnen skall till skolan och kanske tom hjälpa till att 

hålla rent i centrum. 

Sverigedemokraterna i trollhättan lämnade in en motion om ordningsvakter 

under våren 2011. den avslogs då fullmäktige fann att den låg utanför det 

kommunala ansvaret, och direkt efteråt lämnade då partiet in en ny motion 

där man i stället begärde att kommunen skulle skaffa ”trygghetsvärdar”. 

i två kommuner vill Sverigedemokraterna öka säkerheten vid kommunfullmäktigemöten 

med hjälp av vakter. 2007 ställde lokalpolitikerna i Perstorp 

krav på att kommunens säkerhetsansvarige inför varje fullmäktigemöte skulle 

analysera risken att de så kallade autonoma grupperna skulle ställa till med 

”eventuella upplopp, förstörelse” och om det fanns en risk kalla in polis. 

Sverigedemokraterna hade sedan länge ”märkt att vissa utomparlamentariska 

organisationer försöker störa folkvalda medborgare från att fullgöra sin plikt.” 

detta syftar antagligen på en incident vid ett fullmäktigemöte i Lund under 

senhösten 2006. 

när dessa sk autonoma grupper träffas uppstår ofrånkomligen våldshandlingar 

i form av stenkastning, förstörelse, smutskastning samt även i vissa fall 

misshandel av vissa politiska partiers företrädare och deras anhöriga.” 

Bara ett par dagar efter självmordsbombaren i Stockholm 2010 begärde 

Sverigedemokraterna i tomelilla att fullmäktige skulle hyra in ordningsvakter 

till sina offentliga möten. ”Även om ingen hotbild föreligger”. motionärerna 

oroar sig för att händelsen i Stockholm ska ”trigga nya tokpannor” /…/ att ta 

så många otrogna som möjligt med sig till paradiset”. Även här pekar man på 

att sverigedemokrater ofta blir hotade och ibland överfallna: 


46

extremister ger sig på våra ledamöter. allt för att hindra yttrandefriheten 

och demokratin, som dessa människor föraktar. när har vi dem i tomelilla? 

/…/ ni säger kanske att det inte har hänt något tidigare i tomelilla, 

så därför behövs det inte? det sa man i Stockholm också. det har ju inte 

hänt tidigare, därför kan det ju inte hända här och nu heller. Låt oss Sverigedemokrater 

inte få rätt en gång till när vi varnar för de odemokratiska 

krafterna! 

Bland de sverigedemokratiska motionerna finns också flera förslag på projekt 

med grannsamverkan eller ”vakande ögon”. Sverigedemokraterna i kävlinge 

lade 2003 en motion om insatser mot brottsligheten. trots det Brottsförebyggande 

rådet har brottsligheten och otryggheten ”snarare ökat än minskat. /…/ 

inte en dag utan ett antal inbrott i bilar, villor och butiker. i sina hem utsätts 

försvarslösa åldringar för främmande och samvetslösa besökare som genom 

bedrägligt förfarande – ibland våld – berövar de gamla såväl pengar som hälsa. 

med nuvarande resurser och för överskådlig tid kommer inte Polisen ensamt 

att ha någon möjlighet att stävja denna brottslighet.” 

i motionen kritiserar Sverigedemokraterna Brå för att det bara ”pratats, 

pratats och åter pratats. det konkreta som utförts är projekt riktade till barnen 

i skolan och utdelande av pris för ’arbete mot rasism’, vilket avlett uppmärksamhet 

och resurser från de verkliga och stora problemen ute i samhället. 

vilket är föga förvånande mot bakgrund av att Brå leds av flickebarn utan 

verklighetsförankring och livserfarenhet”. 

i ale och Härjedalen har Sverigedemokraterna yrkat på att kommunen på 

olika sätt ska bearbeta polismyndigheten för att hindra att polisstationen läggs 

ned. Sverigedemokraterna i Partille protesterar mot att bemanningen på polisstationen 

minskat: ”när katten är borta dansar råttorna på bordet”. kommunen 

ska därför arbeta för att det helst ska finnas uniformerad och lokalt 

förankrad polis på plats i större utsträckning. 

i karlstad yrkar partiet på 10 nya närpolistjänster och den sverigedemokratiska 

lokalpolitikern i Boxholm har ett lite mer udda förslag – partiet vill ha 

fotpatrullerande polis i centrum under skoltid på morgonen för att vaka över 

elevernas färdväg och för ”att med blotta närvaron dämpa trafikrytmen till 

fromma för alla trafikanters säkerhet”. 

motionerna om kameraövervakning handlar om att öka känslan av trygghet 

och att komma åt problem med en ökad kriminalitet och skadegörelse. 

i Södertälje vill man ha kameraövervakning för att stoppa den skadegörelse 

i framför allt Hovsjö, en stadsdel som har en hög andel personer med annan 

etnisk bakgrund än svensk. Sverigedemokraternas ledamot i växjö vill att 

kommunen skriver till regeringen för att kunna ha mer kameraövervakning 

på gator och torg. den enda motionen som Sverigedemokraterna i Botkyrka 

hitintills lagt handlar om kameraövervakning av kommunens skolbyggnader. 

”Frivilliga” åtgärder mot drogmissbruk 

de olika förslagen på drogtestning är alla utom ett inriktade på skolungdomar. 

i motionerna uttrycker Sverigedemokraterna oro över utbredningen av missbruket, 

men de kan oftast inte precisera den faktiska omfattningen i kommunen 

i sina motioner. 

de vanligaste förslagen går ut på att kommunen ska genomföra frivilliga och/ 


47

eller slumpmässiga drogtester på skolorna i syfte att minska drogmissbruket. 

men frivilligheten är villkorad – deltar eleven inte ska ”samtliga kommunala 

och privata gymnasieskolor /…/ informera elevernas vårdnadshavare/målsmän 

i de fall någon elev väljer att avstå från att erlägga ett drogtest eller ej närvarar 

vid ett sådant test” kräver Sverigedemokraterna i Fagersta. 

den ”nationalistiska människosynen som Sverigedemokraterna bygger sitt 

principprogram på förespråkar ett sunt levnadssätt utan narkotika och missbruk” 

skriver Sverigedemokraterna i kungsbacka. därför ska man genomföra 

regelbundna oförberedda drogtester. testet ska vara ”helt frivilligt” men 

skolan ska alltid ta kontakt med målsman eller socialtjänsten om testet är positivt 

eller om eleven ”har en drogliberal attityd och inte vill eller vågar genomgå 

testet” eller ”agiterar på gymnasieskolans område för droganvändning”. 

i de fyra kommunerna gävle, Älvkarleby (2007), Sandviken samt Söderhamn 

(2011) har Sverigedemokraterna lagt en mer eller mindre identisk motion 

om slumpmässiga tester på högstadie- och gymnasieskolan. Även dessa 

frivilliga drogtester är villkorade - endast de ungdomar som deltar i testet ska 

kunna få något av de kommunala sommarjobben för ungdomar. dessutom vill 

Sverigedemokraterna att kommunen ska verka för att övriga företagare i kommunen 

ställer samma krav på de ungdomar som söker sommarjobb hos dem. 

i karlskrona föreslår Sverigedemokraterna att drogtestet ska vara slumpmässigt 

och att det ska genomföras på alla elever från mellanstadiet och uppåt. 

det handlar alltså inte om något frivilligt test. ”det är inget ingrepp i elevens 

integritet då detta sköts med sekretess och utförs på alla av utbildad personal 

från alkohol- och drogsektionen. På flera skolor i Skåne görs detta regelbundet 

i ren säkerhetsaspekt”, hävdar motionärerna. 

Sundsvalls sverigedemokrater vill 2008 att kommunen utbildar sin skolpersonal 

så att den får tillräckligt med kunskap för att kunna uppmärksamma/ 

upptäcka eventuellt drogmissbruk, och därefter erbjuder de föräldrar som 

önskar samma utbildning. 

emmaboda vill 2011 sprida mer information om drogmissbruk på skolorna 

men även att polisen ska ha mer tid att prata mer med ungdomar. Partiet vill 

dessutom kunna drogtesta folk på krogen. det är ett förslag de är ensamma 

om. 

i två kommuner föreslår Sverigedemokraterna att kommunen ska ställa krav 

på att de föreningar som söker och erhåller bidrag från kommunen måste ha en 

drogpolicy. 

Förbud mot tiggeri 

till kategorin Brottsbekämpning räknar vi också in de motioner som Sverigedemokraterna 

lagt i flera kommuner om att förbjuda tiggeri i den kommunala 

ordningsstadgan. Bakgrunden till denna motion, som vandrat runt i sju 

kommuner, är att Sala kommun under våren 2011 föreslog att man skulle föra 

in ett förbud mot tiggeri i sin lokala ordningsstadga. Förbudet motiverades 

bland annat med att kommunen vill göra det lättare för polisen att agera mot 

den eventuella brottslighet som kan följa i tiggeriets spår, till exempel människohandel. 

Förbudet stöddes av samtliga partier i Sala. detta förbud upphävdes 

dock i april 2011 av länsstyrelsen med hänvisning bland annat till att det var en 

för stor inskränkning i den enskildes frihet. 

Sverigedemokraterna i uppsala (2011-03-23) skrev den första av de sver- 


48

igedemokratiska motionerna 3 . För uppsalabornas trivsel, välbefinnande och 

trygghet ska offentligt tiggeri förbjudas. tiggeriet är ett ”negativt och tråkigt 

inslag i gatubilden” och är ofta organiserat av ”utländska ligor, inte minst från 

Östeuropa, som också är inblandade i människohandel och andra kriminella 

aktiviteter”. tiggeriet hjälper inte heller de verkligt drabbade, det är ett ”cyniskt 

sätt för ligor att utnyttja utsatta människor.” eftersom det inte finns någon 

lagstiftning mot tiggeri kan ett förbud i den lokala ordningsstadgan ge polisen 

rätt att ingripa. Sverigedemokraterna yrkade också på att de som vill spela 

musik eller sälja rosor på offentlig plats måste söka tillstånd på förhand. 

i den motion som Sverigedemokraterna i Partille lagt skriver de att en ”lokal 

ordningsföreskrift med tiggeriförbud ger samhället större möjligheter att 

markera och agera mot ytterligare ett av människohandelns och den organiserade 

brottslighetens många övergrepp. det är sedan ordningsmakten som får 

avgöra om en insamling handlar om tradition alt. välgörande ändamål eller 

otillåtet tiggeri.” 

Flera motioner hävdar att förbudet införts i Sala kommun, och även i andra 

kommuner – som den motion som vill förbjuda tiggeri i kombination med 

gatumusik som vänersborg lägger i slutet av maj, dvs. en månad efter att länstyrelsen 

fattade sitt beslut. i vänersborgsmotionen handlar det förutom risken 

för organiserat tiggeri och internationell kriminalitet också om att musiken är 

dålig. den är ”oftast enformig och i ständigt återkommande enkla harmonier. 

de som i timtal tvingas höra och se denna företeelse, tex affärsinnehavare och 

expediter upplever detta som störande och stressande. /…/ tiggarnas trakterande 

av musikinstrument bedöms inte av motionärerna vara av sådan art att 

de omedelbart kan jämställas med buller eller annan olägenhet som beskrivs i 

de lokala ordningsföreskrifterna för vänersborgs kommun” (26 maj 2011). 

Utegångsförbud för ungdomar 

i ett pressmeddelande 2008 4 ställer Sverigedemokraterna krav på en skärpt lagstiftning 

på riksplan med möjlighet att utfärda undantagstillstånd efter oroligheter 

i rosengård i malmö. 

den mångkulturella samhällsordningen i kombination med de etablerade 

partiernas ovilja att ta itu med de militanta vänstergrupperna i landet har 

skapat en situation som kräver extraordinära åtgärder. de etablerade partiernas 

flumstrategier med dialogpoliser, brobyggare och en alltför ensidig 

fokusering på social brottsprevention har uppenbarligen inte fungerat. det 

som nu utspelar sig i rosengård är ett angrepp på hela det demokratiska 

3 efter att Sverigedemokraterna i uppsala lagt sin motion skriver kent ekeroth, riksdagsman 

för Sverigedemokraterna, i Svenska dagbladet 22 april 2011 att det behövs en lagstiftning som 

ger polisen möjlighet ”att forsla bort tiggare och utfärda böter, vilket förbättrar gatumiljön 

avsevärt. med Sverigedemokraternas förslag till skärpta regler kring utvisningar får polisen även 

befogenhet att i större utsträckning utvisa tiggarna, om det visar sig att de är utlänningar. Slutligen 

kan polisen undersöka om det finns kopplingar till organiserad brottslighet. alla dessa moment 

är positiva för samhället och människors trygghet och trivsel.” tiggeriet är till stor del ”ett 

invandrarfenomen som vi importerat för att vi varit för slappa eller ovilliga för att göra något åt 

det.” Sverigedemokraterna lade även en riksdagsmotion 2011. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/forbjud-tiggeri-i-hela-landet_6111417.svd. 

4 http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/sverigedemokraterna/pressrelease/view/infoermoejligheten-att-utfaerda-undantagstillstaand-sverigedemokraterna-kraever-skaerpt-lagstiftning-efter-nya-upplopp-paa-rosengaard-262296. 


49

samhället och samhället måste därför med kraft svara på hotet från de krafter 

som eftersträvar laglöshet och kaos och som utsätter skötsamma medborgare, 

polis, och rädd ningspersonal för livsfara. 

Pressmeddelandet följs upp med lokala motioner i malmö, göteborg och 

uppsala under 2009. i sina motioner föreslår Sverigedemokraterna att respektive 

kommun ska utreda möjligheten att införa temporära utegångsförbud för 

ungdomar under 18 år. ”För att samhället skall kunna återta kontrollen och 

lättare kunna hantera liknande situationer i framtiden är det uppenbart att det 

krävs en politisk kursomläggning och ett batteri av nya åtgärder. Långsiktiga 

sociala insatser är bra, men inte nog.” 


andra sverigedemokratiska originalförslag är en motion i Helsingborg om 

att komma åt bidragsfusk med socialbidrag med hjälp av en lögndetektor. 

i uppsala vill Sverigedemokraterna att kommunfullmäktige ska motarbeta 

den årliga uppsala reggaefestival och liknande ”knarkfestivaler”. de lokala 

företrädarna i Strömsund vill att kommunen ska se till att skolorna följer knivlagen 

och att misstänkta knivinnehavare visiteras. 

Sverigedemokraterna i malmö har tröttnat på den styrande majoritetens 

ovilja och oförmåga att hantera situation med den utbredda kriminaliteten: 

”att ha ett kommunalråd mot kriminalitet är bra och visar om inte annat att 

de styrande långt om länge kommit till insikt om vilket stort problem det 

faktiskt är, men en person med en titel kommer knappast att lösa de förekommande 

problemen med kriminalitet i malmö.” Sverigedemokraterna yrkar på 

att kommunen ska ta fram ett konkret handlingsprogram för att förbättra tryggheten 

och åtgärda kriminaliteten. Företrädare för alla partier, för näringslivet, 

de religiösa livsåskådningarna, föreningsliv och polis och myndighet ska vara 

med i arbetet med handlingsplanen. Även i andra kommuner finns förslag till 

brottspreventiva team. 

Malmö kommun utmärker sig 

det är i malmö som Sverigedemokraterna lämnat in flest motioner om brottsbekämpning. 

Sedan partiet kom in i kommunfullmäktige 2002 har de lagt 65 

motioner varav 19 inom brottsbekämpningsområdet, dvs. nästan en tredjedel 

av alla. Förutom de motioner som berörts ovan har Sverigedemokraterna i 

malmö begärt särskilda insatser för att öka tryggheten på kyrkogårdarna och 

velat förstärka gränskontrollen gentemot danmark. de har också föreslagit att 

kommunen ska inrätta ett team i skolorna som ska genomföra ett systematiskt 

hotbedömningsarbete med insamling av information. ett sådant team ska 

minska risken för att ”de allra grövsta planerade våldshändelserna ska kunna 

utföras i skolan”. Sverigedemokraterna i malmö vill också inrätta ett civilkuragepris, 

som ska ”uppmuntra malmöborna att ta ansvar för sina medmänniskor 

och visa hur viktigt det är att våga visa civilkurage när en medmänniska 

blir utsatt för övergrepp”. i sin senaste motion (oktober 2011) föreslår de att 

det ska vara möjligt att använda narkotikahundar på skolorna för att minska 

drogmissbruket. 


50

invandring, återvandring och 

assimilering 

Sverigedemokraternas främsta profilfråga är invandringen. Partiet kräver att 

Sverige ska föra en vad Sverigedemokraterna kallar ”ansvarsfull invandringspolitik”. 

en av partiets grundläggande idéer är att det mångkulturella Sverige 

ska avvecklas. Partiet skriver i sitt nuvarande principprogram bland annat att 

”den viktigaste faktorn i ett tryggt, harmoniskt och solidariskt samhälle är den 

gemensamma identiteten, vilken i sin tur förutsätter en hög grad av etnisk och 

kulturell likhet bland befolkningen”. 1 

För att människor ska känna sig trygga bör samhället bygga på en tydlig 

värdegemenskap. och enligt Sverigedemokraterna ska den gemenskapen formas 

kring svenskheten och det svenska. därför blir det mångkulturella samhället 

ett problem, eftersom det inte värnar det svenska utan istället tillåter, och 

till och med stärker, människors olika kulturella identiteter. det skapar enligt 

Sverigedemokraterna ett samhälle som inte håller samman. 

Partiets grundläggande idé om hur samhället ska formas är fullständigt 

avgörande när det gäller partiets syn på invandringen. människor i olika delar 

av världen är mer eller mindre lika varandra. Sverigedemokraterna är inte 

emot invandring av princip, det handlar om varifrån de invandrade kommer. 

Ju längre bort från den ”kultursfär” vi befinner oss i, desto större är olikheterna. 

människor från afrika och mellanöstern passar inte in och har svårt att 

bli svenska. För det är vad partiets politik går ut på. För att kunna skapa ett 

svenskt Sverige måste de som kommer hit bli svenskar, de ska inte integreras, 

de ska assimileras. Partiet tillämpar vad de kallar en öppen svenskhet, alltså att 

egentligen vem som helst, åtminstone i teorin, kan bli svensk. 

vår kritik av den misslyckade invandrings- och integrationspolitiken har 

ingenting med rasism att göra. Sverigedemokraterna står för en öppen 

svenskhet. nationell identitet sitter inte i hudfärgen eller någon annan del av 

kroppen. Svenskheten sitter i beteende och värderingar. 2 

Ändå präglas stora delar partiets politik av förslag som går ut på att inte ge 

människor chansen att bli svenskar. istället ska invandringen från kulturellt 

avlägsna länder begränsas, som ett led i strävan att försöka undvika ”kulturkrockar”. 

invandringspolitik är framför allt en nationell fråga. men Sverigedemokraterna 

vill i kommunerna bland annat få till stånd en debatt om den statliga 

invandringspolitiken genom att lägga motioner med krav på stopp för 

flyktingmottagningen. genom krav på att kommunerna ska upprätta så kallade 

mångkulturella bokslut vill Sverigedemokraterna att kostnaden för invandringen 

synliggörs. debatten ute i kommunerna om flyktingmottagningen och 

1 Sverigedemokraternas Principprogram från 2003, http://sverigedemokraterna.se/files/2011/06/ 

Sverigedemokraterna-Principprogram-2005.pdf. under partiets landsdagar i november 2011 ska 

partiet ta beslut om ett nytt principprogram, men det nuvarande principprogrammet har ändå 

fungerat som ideologisk bas för de flesta av de motioner som behandlas i den här rapporten. 

2 Jimmie Åkesson, ordförandebrevet februari 2011. 


51

kostnaderna för den ska leda till att kommunerna i sin tur påverkar uppåt, mot 

regeringen. Så här förklarar Jimmie Åkesson partiets strategi: 

För att sända en signal till regeringen om att invandringspolitiken havererat 

arbetar vi kommunalt för att säga upp avtalen med migrationsverket. Så 

länge vi har en ansvarslös invandringspolitik måste vi även från kommunalpolitiskt 

håll arbeta för att få till stånd en förändring på riksplanet. 3 

inom den övergripande kategorin invandring, assimilering och återvandring 

finner vi motioner med krav på folkomröstning om flyktingmottagning, uppsägning 

av avtal om flyktingmottagning och krav på mångkulturella bokslut. 

en del motioner innehåller såväl krav på stopp för mottagningen, uppsägning 

av avtal som folkomröstning och därför redovisar vi dem i en grupp. i motionerna 

med krav på mångkulturellt bokslut kan det finnas krav på att kommunen 

ska säga upp eventuella avtal om flyktingmottagning men vi har valt att särredovisa 

dessa motioner. 

i detta avsnitt behandlas också motioner som handlar om förbud mot särbehandling, 

införandet av återvandringsstöd, indraget stöd för etniska kulturföreningar, 

förbud mot burka/niqab samt förslag om att inrätta ett kommunalt 

språktest. 

till att börja med kan man konstatera att trots att invandringsfrågan är den 

främsta profilfrågan för partiet har motioner bara lagts i 84 kommuner, det 

vill säga inte i mer än en tredjedel av alla kommuner där Sverigedemokraterna 

finns representerade. 

en förklaring kan vara att partiets syn på invandringen inte direkt kopplas 

till just det invandringspolitiska området. många förslag inom andra politikområden 

präglas av Sverigedemokraternas syn på det mångkulturella samhället 

men adresseras i andra typer av motioner. 

under kategorin Brottsbekämpning redovisar vi motionerna med förbud 

mot tiggeri och under kategorin miljö/djur de olika förslagen om stopp för 

halal- och/eller koscherslaktat kött i kommunerna. Sverigedemokraternas seriemotion 

om traditionella skolavslutning redovisas under området Skola och 

utbildning. 

dessutom utgår vissa av förslagen inom andra politikområden från Sverigedemokraternas 

grundläggande samhällssyn, utan att den direkt hänvisas till 

i motionstexten. 

3 http://sverigedemokraterna.se/vara-asikter/var-politik-a-till-o/ under Flyktingmottagande i 

kommunerna. 


52

TABELL 14. invandringsmotioner per mandatperiod 

inVAnDring 

moTion/ 

mAnDATpErioD 

1991-2002 2002- 

2006 

Sverigedemokraternas första motioner på invandringsområdet lades i Höör 

och dals-ed 1992, och ställde krav på kommunala folkomröstningar om flyktingmottagandet. 

motionerna var inspirerade av folkomröstningen i Sjöbo 

i samband med valet 1988 då Sjöbo kommun i en uppmärksammad folkomröstning 

valde att säga nej till en kommunal flyktingmottagning. i dessa tidiga 

motioner är Sverigedemokraternas huvudargument att det är en demokratisk 

rättighet för kommuninvånaren att få säga sin mening om flyktingmottagningen, 

eftersom den får konsekvenser för alla kommuninnevånare. 

i motionen från Höör från 1992 beskrev Sverigedemokraterna konsekvenserna 

på följande sätt: 

inte sällan har t.ex. en stark koncentration av tidigare flyktingar och anhöriga 

till dessa uppstått i vissa bostadsområden med påföljd att samhällsbilden 

kraftigt ändrats socialt, kulturellt och etniskt. oavsett vad man som politiker 

anser om detta så är det en fråga som i sina praktiska konsekvenser markant 

påverkar livsmiljön för varje invånare. Beslutet om ifall denna utveckling 

också ska fortgå i Höörs kommun under 90-talet borde därför flyttas ut från 

fullmäktigesalen till människorna i verkligheten. 

i dals-ed argumenterade man 1992 på samma sätt: 

nu är det hög tid att edsborna får säga vad de tycker om flyktinginvasionen 

i samhället. 

Samma år lade Sverigedemokraternas företrädare i kommunen en motion med 

krav på att alla icke nordiska flyktingar som kommunplaceras av invandrarverket 

ska Hiv-testas – och Hiv-positiva ska inte få komma. det är ”en samhällsfara 

att personer från länder med utbredd Hiv bosätter sig i vår kommun, 

utan att vara Hiv-testade”. 


2006- 

2010 

2010- ToTALT 

folkomröstning/uppsägning 

av avtal 

5 11 37 23 76 

förbud burka-niqab 17 6 3 26 

Repatriering 10 4 1 15 

indraget stöd till etniska 

föreningar 

1 3 1 5 

Åtgärder mot muslimska 

omskolningsresor 

10 10 

Kommunalt språktest 3 9 12 

Mångkulturellt bokslut 19 7 26 

stopp för islamiserade/ 

mångkulturella lovdagar 

2 3 5 

Övriga motioner 2 6 26 10 44 

summa invandringsmotioner 7 60 107 45 219 

alla motioner 44 297 857 504 1702 


53

demokratiargumentet har dykt upp i flera andra kommuner under åren. 

men det är långt ifrån det enda skälet partiet framfört. i takt med att minnet 

från Sjöboomröstningen bleknat hittar partiet andra sätt att angripa frågan. 

Även om argumenten ofta går in i varandra försöker vi här bena ut huvuddragen 

i Sverigedemokraternas retorik. 

Invandringspolitiken leder till extremism 

2002 lade den dåvarande fullmäktigeledamoten i Sölvesborg Jimmie Åkesson 

en motion med krav på en folkomröstning om kommunens flyktingmottagande. 

men den här gången handlade förslaget inte bara om folkets rätt att säga 

sitt i frågan. Jimmie Åkesson krävde dessutom att avtalet med integrationsverket 

skulle rivas upp. invandringen ledde, enligt Åkesson till ökad extremism i 

samhället. 

den svenska invandringspolitiken under senare år har varit unik i sitt slag 

och orsakat stora ekonomiska och sociala problem. /…/ extremism och samhällsförakt 

blir ett naturligt resultat av en sådan politik. det är ingen slump 

att Sverige 60 år efter andra världskrigets slut har en aktiv och växande naziströrelse. 

att ungdomars väg till nazismen går via missnöje med den förda 

invandringspolitiken är ingen ovanlighet. 

denna motion kom senare att ingå i Sverigedemokraternas centrala motions- 

och idébank och texten har kopierats i flera motioner som omväxlande ställer 

krav på folkomröstning och/eller krav på uppsägning av avtal (arvika, karlskrona, 

enköping, uppsala, ronneby, gislaved med flera). de flesta av dessa 

seriemotioner lades under 2003 och 2004, men även under 2007 och 2008 

använder sig Sverigedemokraterna av argumentet om ”extremism och samhällsförakt”. 

Sverigedemokraterna i Perstorp (2006) uttrycker i sin motion först medkänsla 

med flyktingarna och menar att ”dessa människor kommer om inget 

underverk inträffar vara dömda till ett liv i utanförskap vilket vi inte finner 

rimligt ur humanitär aspekt.” därefter följer argumentet om extremism; Sverigedemokraterna 

menar att en folkomröstning där kommuninnevånarna får 

säga sitt underlättar för en ”hållbar utveckling och ett antifascistiskt samhälle”. 

denna motion drogs dock tillbaka. 2007 lägger partiet en ny motion som följer 

den ursprungliga Sölvesborgsmotionen. 

Så sent som 2011 använder sig Sverigedemokraterna i tierp av argumentet 

om extremism. 

Inga ”riktiga” flyktingar 

trots att den mest förekommande motionen inom invandringsområdet handlar 

om att på olika sätt stoppa eller begränsa den kommunala flyktingmottagningen, 

så hävdar Sverigedemokraterna att de inte alls är emot att ge flyktingar 

en fristad. men det måste vara ”riktiga flyktingar”. Begreppet är ett av de mest 

förekommande i partiets argumentation kring flyktingmottagande och kräver 

en kort bakgrund för att göras begripligt. 

Som invandrare till Sverige kan du få rätt att komma hit på ett antal olika 

grunder. 2010 beviljades 105 102 uppehållstillstånd och registrerade uppehållsrätter. 

21 507 kom för att arbeta, 18 857 kom inom ramen för eeS-samarbetet, 

14 188 kom för att studera och 13 113 var i Sverige på besök. 


54

det är dock andra grupper som intresserar Sverigedemokraterna. Sverigedemokraterna 

riktar fokus på följande kategorier: 

• Anhöriga, 21 460 personer under 2010. 

• Anhöriga till flyktingar, 3 166 personer under 2010. 

• Konventionsflyktingar, de som får flyktingstatus baserad på Genévekonventionen 

och får uppehållstillstånd för att de har välgrundade skäl att vara 

rädda för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, 

kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp, 2 274 

personer under 2010. 

• Skyddsbehövande, de som får uppehållstillstånd för att riskerar att straffas 

med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller 

förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löper stor 

risk att skadas på grund av väpnad konflikt. de kan också få uppehållstillstånd 

för att de behöver skydd på grund av yttre eller inre väpnad konflikt, 

eller känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp på grund 

av andra svåra motsättningar i hemlandet, eller inte kan återvända till sitt 

hemland på grund av miljökatastrof. den gruppen bestod förra året av 2 610 

personer. 

• Kvotflyktingar, utländsk medborgare som före resan till Sverige fått uppehållstillstånd 

inom den flyktingkvot som regeringen fastställt, 1 804 personer 

under 2010. 

• Synnerligen ömmande omständigheter, personer som beviljas uppehållstillstånd, 

på grund av omständigheter som är direkt knutna till individens hälsa, 

anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. 

Sverigedemokraterna hävdar i flera av de motioner som lagts runt om i landet 

att bara en liten del av dem som kommer till kommunen är ”riktiga” flyktingar. 

migrationsverket ger formellt flyktingstatus till de personer som kommer 

som kvotflyktingar och konventionsflyktingar, alltså cirka 4 procent av alla 

som fick uppehållstillstånd i Sverige under 2010. Så i den bemärkelsen har 

partiet helt rätt. väldigt få av dem som kommer har flyktingstatus. 

men när det gäller den kommunala flyktingmottagningen är den siffran ointressant. 

Bland den gruppen som är aktuell för kommunal flyktingmottagning 

ingår inte studenter, arbetskraftsinvandrare eller de som kommer till Sverige 

inom ramen för eeS-avtalet. 

i själva verket utgör alltså personerna med flyktingstatus en mycket större 

andel. de som är aktuella för kommunens flyktingmottagande är kvotflyktingar, 

skyddsbehövande konventionsflyktingar, de med synnerligen ömmande 

skäl och deras anhöriga – om de ansöker om uppehållstillstånd inom två år 

efter att deras anhörige har fått ett positivt besked. enligt migrationsverket 

handlar det om cirka 13 000 personer som behöver få en plats i någon av landets 

kommuner under 2011. 

Sverigedemokraterna pratar alltså egentligen inte utifrån kommunens perspektiv, 

utan utifrån hela landets. Som i Sverigedemokraternas motion i Sundsvall 

från 2011. där vill partiet att kommunen ska agera mot den ”vettlösa” 

invandringen: 

vi måste dra i invandringsbromsen för att hjälpa de invandrare och flyktingar 

som befinner sig i Sverige idag. Sverige är världskänt för sin liberala 

flyktingpolitik och det gör att många säljer vad de har i sina länder och söker 


55

lyckan i Sverige. endast en liten del av de som kommer till Sverige är riktiga 

flyktingar. enligt vissa beräkningar är så lite som 5% reellt skyddsbehövande. 

resterande 95% faller inte in under Fn:s definition av flyktingar. 

Flyktingmottagningen kostar för mycket 

ett annat sätt för Sverigedemokraterna att argumentera mot flyktingmottagande 

är att fokusera på kostnader. Sverigedemokraterna i Åstorp (2007) 

talar om ”massinvandringen” som har ”orsakat enorma kostnader för det 

svenska samhället, pengar som istället hade kunnat användas till att förbättra 

den svenska välfärden och till att hjälpa verkligt nödställda flyktingar i deras 

närområden. den har också gett upphov till stora gruppmotsättningar och en 

eskalerande brottslighet, med en kraftigt minskad trygghetskänsla bland medborgarna 

som följd.” 

Partille (2011) kräver ett nollavtal med länsstyrelsen vad gäller framtida 

flyktingar samt därutöver full ekonomisk ersättning från staten till kommunen 

för de invandrare som bosätter sig i Partille med stöd av eBo-lagen 4 . i Landskrona 

motionerade Sverigedemokraterna i 2010 att kommunen skulle begära 

av regeringen att Landskrona skulle bli undantagen eBo-lagen. 

under rubriken ”Stabilisering av Socialförvaltningens ekonomi” vill Sverigedemokraterna 

i Hörby att kommunen säger upp avtalet med migrationsverket. 

motionen lyder: ”med anledning av Hörbys dåliga ekonomi inom 

socialförvaltningen som nu ligger back med ca 29 milj. en stor del av dessa 

kostnader kommer från den generösa invandringen till kommunen. dessa kostnader 

får och kan inte fortsätta att stiga.” 

i Fagersta där man har ett avtal om att ta emot 30 flyktingar om året hyser 

partiets representant farhågor över den ”utökade belastningen som vi ser 

komma i form av anhöriga till dessa ’flyktingar’” och vill därför säga upp avtalet 

medan ”vi förhoppningsvis har en chans att rädda situationen och ta hand 

om de som redan är här”. 

Sverigedemokraternas representant i vimmerby (2011) pekar på kostnaderna 

för kommunen och att de statliga pengarna för flyktingmottagningen endast är 

”skattebetalarnas pengar i rundgång”. mottagningen drar ”bort stora resurser, 

som annars kunde ha använts till långt angelägnare ändamål för inhemska behov, 

t.ex. som statliga anslag till äldreomsorg, sjukvård eller skola”. vimmerby 

påpekar även att endast 5 procent är flyktingar enligt Fn:s flyktingkonvention 

och att det sällan är de som är i högst behov av hjälp som kommer hit utan ofta 

de som har råd att betala flyktingsmugglare. 

istället för att lägga pengar på en flyktingmottagning vill Sverigedemokraterna 

satsa på att hjälpa flyktingar i deras närområden. ekvationen är i första 

hand en del av i partiets argumentation för hur Sverige som land ska lägga 

om sin migrations- och biståndspolitik. men retoriken dyker även i den 

kommunalpolitiska debatten, som ett argument för varför kommunerna inte 

ska ha ta emot flyktingar. vi har dock inte hittat några förslag på hur enskilda 

kommuner på olika sätt skulle kunna bidra med att ”hjälpa folk på plats”. 

4 Boende för asylsökande regleras i Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande. en asylsökande 

kan välja att bo i en av migrationsverkets anläggningar, eller själv ordna eget boende (eBo) hos 

anhöriga eller vänner. tidigare innebar lagen att asylsökande hade samma rätt till dagersättning 

oavsett om de vistades i migrationsverkets boende eller på egen hand ordnade bostad. i mars 

2005 togs bostadsersättningen bort i ett försök att minska antalet asylsökande som väljer eBo. 


56

Kriminalitet 

i flera motioner kopplar Sverigedemokraterna på en av sina andra profilfrågor 

– kriminaliteten. invandrare saknar inte bara skyddsskäl och kostar pengar. de 

är dessutom i högre grad kriminella. 

i Svedala la partiet 2003 en motion om folkomröstning där partiet argumenterade 

att invandringen är till skada för Sverige och att det mångkulturella 

samhället leder till våld: 

vi vill inte att arbetare skall bli överfallna på sina arbetsplatser, att vi skall 

behöva SeCuritaS vakter i våra skolor eller att våra ungdomar eller åldringar 

skall drabbas av rånarligor som tar deras mobiltelefoner, mopeder, handväskor 

och pengar. /…/ Svedala är en attraktiv bosättningsort och många 

som väljer att bosätta sej här gör det för att slippa det mångkulturella våldet 

som breder ut sej alltmer. 

2005 la Svedala en ny motion med krav på stopp för avtalet med integrationsverket 

med en nästintill identisk text. 

Även i en motion i eslövs kommun (2006) pekar partiet på invandrades 

kriminalitet. Sverigedemokraterna hänvisar till Brottsförebyggande rådets 

rapport 2005:17 Brottslighet bland personer födda i Sverige och utlandet. där kan 

man enligt partiet läsa att ”hela 12 % av den första generationens invandrare är 

brottslingar. /…/ Överrepresentationen lever dessutom kvar bland invandrarnas 

barn även om den minskar.” 

Sverigedemokraterna i Strängnäs (2011) kräver att avtalet ska omförhandlas. 

man menar att en stor mängd av de flyktingar som kommer till Sverige är insmugglade 

– och att Sveriges asylpolitik därmed bidrar till en miljardindustri. 

vidare släpper Sverige in ett flertal krigsförbrytare. ”Förmodligen hade Hitler 

erhållit asyl i Sverige om han sökt sig till Sverige idag. med tanke på hans 

skyddsbehov”, säger motionären och exemplifierar därefter med namnen på 

några krigsförbrytare. Sverigedemokraten vill att Strängnäs endast ska ta emot 

kvotflyktingar och inga krigsförbrytare. Förutom kravet på omförhandling vill 

man ha en utvärdering av kostnaderna för invandringen/mångkulturellt bokslut 

samt en folkomröstning. 

en motion i Boxholm är kort och koncis: Sverigedemokraterna kräver att 

kommunen med ”underbar färdighet” ska säga upp avtalet om flyktingmottagningen. 

det finns inga fördelar med att kommunen tar emot asylsökande 

och de ”scenarier som utspelar sig med bil och skolbränder, överfall och rån av 

svenskar som förekommer på många andra svenska orter” har kommunen varit 

förskonade från och därför finner partiet det ”lämpligt att fullmäktige verkar 

för att det så ska förbli”. (2010). 

Andra krav – samma argument 

det finns motioner där kravet inte är en uppsägning av avtalet utan att kommunen 

ska minska sin flyktingmottagning. argumentationen följer dock 

samma mönster. i Flen 2007 lägger Sverigedemokraterna en motion som i sin 

helhet lyder: 

Flen har under många år lojalt ställt upp för statens flyktingpolitik. det har 

emellertid på senare år skapat problem i Flen. det är till exempel besvärligt 

att hantera många språk. rosengård i malmö är en stadsdel med stora problem. 

Flen riskerar att få liknande problem. det kan vi inte acceptera. 


57

i Skövde (2008) vill partiet minska flyktingmottagningen från 120 personer 

till 12. vi är på väg in i en lågkonjunktur och har redan hög arbetslöshet, 

skriver den lokale sverigedemokraten. arbete är viktigt för att man ska känna 

sig delaktig i samhället och bli snabbt integrerad och bristen på jobb tror ledamoten 

kan leda till stora och kostsamma sociala problem. att inte få möjlig het till 

ett arbete framkallar frustration och i värsta fall hat mot det svenska samhället. 

vi vill inte att några stadsdelar i vår kommun förvandlas till osäkra, 

brottsbelastade områden där ingen egentligen vill bo eller verka. vi ser nu 

med facit i hand hur majoriteten av våra stora och medelstora städer dras 

med detta problem. 

Sverigedemokraten påpekar också på den brist på bostäder som finns och behovet 

av utökade resurser för att 

ta hand om de ”nyinflyttade” som redan finns i Sverige /…/ de pengar som 

varit tänkt att användas till närmaste årens flyktingmottagande istället bör 

satsas på skola, sjukvård, rättsväsendet och våra gamla! 

Sverigedemokraterna i Södertälje pekar på att kommunen har svårigheter till 

följd av en ”ohejdad massinvandring ” och att svenskarna därför flyr kommunen. 

enligt motionen har kommunen tidigare antagit riktlinjer om att 

”agera kraftfullt för att minska antalet flyktingar till Södertälje”. men partiet 

ifrågasätter om kommunen verkligen följer dessa då man har avtal med migrationsverket 

om att ”ta in hundratals nya flyktingar som i sin tur kommer att 

generera ytterligare anhöriginvandring”. För att minska inflyttningen i framtiden 

och även förhindra utflyttning av svenskar vill därför partiet att kommunen 

säger upp avtalet. därutöver vill Sverigedemokraterna att Södertälje 

ska ”uppmuntra ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter för att binda till 

sig befolkningsunderlag med större skattebärighet” och att ”med de medel som 

står till buds försvåra ytterligare inflyttning till Södertälje av flyktingar som 

anlänt till andra kommuner”. 

många gånger flätas de olika argumenten samman för att forma ett 

mardrömsscenario för kommunen. Så beskriver Sverigedemokraterna i kungsbacka 

kommunens vägval i en motion från 2001 där partiet vill ha folkomröstning 

och uppsägning av avtalet med migrationsverket till dess att en ”Sverigedemokratisk 

invandringspolitik implementerats på nationell nivå”. 

Partiet vill undvika att kungsbacka blir ett mångkulturellt samhälle med 

”segregation, det utanförskap, de sociala och ekonomiska problem” som det 

innebär. ”kungsbackabor som längtar efter mångfald kan enkelt flytta till ett 

mångkulturellt paradis som exempelvis Biskopsgården eller Hjällbo”. Flyktingarna 

är inte flyktingar i första hand – utan anhöriga eller andra som invandrat 

på grund av ekonomiska skäl. de är överrepresenterade i brottstatistiken och 

Sverigedemokraterna varnar för det svenskfientliga våldet. Bara 10 procent 

som söker asyl i Sverige visar sitt pass och många är ”charlataner och bluffmakare”. 

Flyktingarna är ”ifrån ett fattigt land som vill bli försörjd av svenska 

bidrag och inte alls vara förföljd”. genom att inte visa en id-handling bevisar 

de ”sin dåliga karaktär och att de helt saknar skyddsbehov”. 

kungsbackas sverigedemokrater säger sig inte vara helt negativ till invandring, 

men den ska begränsas till en mer hanterbar nivå. och för att den 

svenska kulturen inte ska hotas vill man ”i huvudsak ta emot personer från 


58

vårt närområde som enklare kan anpassa sig till oss /…/ Flyktingar från andra 

världsdelar vill vi hellre hjälpa på plats i deras närområden”. 

den ursprungliga motionen röstades ned av en majoritet i fullmäktige i augusti 

2011. Sverigedemokraterna var dock övertygade om att de har en folkmajoritet 

med sig i vad de kallade en ödesfråga och krävde i en ny motion att ett 

brev skulle skickas ut till de ca 8 000 som står i bostadskön: 

etablissemanget fick en panikattack och har stark ångest av blotta tanken på 

att låta folket i kungsbacka bestämma. tänk om folket röstar fel? vad kommer 

rödvinsbolsjevikerna på tv att säga? 

motionen kallar det ett svek mot kungsbackas unga att ta emot så kallade 

flyktingar, som får gå före i bostadskön på skattebetalarnas bekostnad. många 

kungsbackabor behöver akut en ny bostad: 

det är lätt att tycka att det är fint och vackert att ta emot flyktingar när 

man själv sitter i ett elegant boende i en stor och pampig villa i Särö eller 

gottskär. vi vet hur många som röstar på de etablerade partierna resonerar 

– gärna flyktingar, etniska motsättningar och mångkultur, men absolut inte 

i mitt bostadsområde. Hyckleriet blir uppenbart när de så kallade ensamkommande 

flyktingbarnen (ofta skäggiga och passlösa unga män med tydliga 

åldersrynkor i ansiktet) inte tas emot i godhetsapostlarnas egna hem. 

kravet i motionen är att ett brev med följande information ska skickas ut: 

tyvärr tillhör du ingen prioriterad grupp. utomeuropeiska flyktingar får numera 

gå före i bostadskön. nuvarande regler beräknas gälla minst till 2014. 

Hjälp till återvandring 

en sak är hur kommunen ska förhålla sig till att ta emot flyktingar. en annan 

är hur man ska hantera det faktum att Sverige redan tagit emot för många. ett 

av partiets förslag är att helt enkelt underlätta för de personer som vill åka tillbaka 

till de länder de kommit ifrån. mellan 2003 och 2004 lades flera seriemotioner 

om hjälp och stöd till invandrare för att de ska lämna landet. motionen 

från malmö som ingick i den sverigedemokratiska motions- och idébanken 

handlade om att kommunen skulle erbjuda flyktingar som, enligt motionen, 

inte längre var skyddsbehövande hjälp att ”återvandra”. i motionen talas det 

om det tellus-projektet i malmö som syftat till att underlätta situationen för 

de av kommunens invandrare som önskar återvända till sitt hemland. Projektet 

är lovvärt, men inte nog – verksamheten behöver byggas ut säger Sverigedemokraterna: 

de senaste decenniernas massinvandring till Sverige, som i ett europeiskt 

perspektiv är helt unik, har medfört svåra sociala och ekonomiska problem 

för landet och malmö kommun. i vissa fall har det även inneburit problem 

med så kallad Brain drain för utvandrarländerna. om ovan angivna problem 

skall kunna åtgärdas är det av yttersta vikt att malmö kommun uppmuntrar 

och bistår de invandrare som frivilligt kan tänka sig att återvända till sina 

hemländer. 

i flera av motionerna påminner Sverigedemokraterna om att endast en mindre 

del av de hundratusentals personer som kommit till Sverige under senare år 


59

uppgivit skyddsbehov. det finns flera skäl för att stödja insatser om återvandring 

menar sverigedemokraterna: 

• Förhållandena i de flesta hemländerna möjliggör ett återvändande. 

• Dessa människor utan skyddsbehov behövs i respektive hemland för att 

hjälpa till med återuppbyggnaden. 

• Flertalet av de invandrade är inte självförsörjande. 

• Sveriges ekonomi och välfärdssystem är på väg mot totalt haveri. 

• Massinvandringen skapar en plattform för internationell brottslighet och 

terrorism. 

i partiets motion i Helsingborg 2003 pekas särskilt irakier och kurder ut som 

grupper som man borde satsa på. 

tio motioner läggs under 2003-2004 i förutom malmö, i karlskrona, kristinehamn, 

kävlinge, Landskrona, orsa, trollhättan, Ystad, Älvkarleby och 

Helsingborg. 

Även senare läggs motioner i Flen 2010 och i Ludvika 2011. Sverigedemokraterna 

i Flen förslår att kommunen bättre ska hjälpa flyktingar som vill återvandra 

till sina hemländer och i Ludvika vill man tillsätta en ”återinvandringshand 

läggare” respektive införa ett ”kommunalt återinvandrings bidrag” vid 

sidan om det statliga. Ludvika vill även att handläggaren ska följa upp bidraget 

så att inget fusk förekommer. 

Från invandring till mångkultur 

Sverigedemokraternas retorik kring invandringen har under de senaste åren 

förändrats. Partiet lägger idag mer fokus på det mångkulturella samhället. 

därmed kan man i större grad fånga i och förklara samhällsproblem utifrån en 

grundläggande idé om hur samhället ska se ut. 

under mandatperioden 2006-2010 börjar partiet lägga motioner där kritiken 

mot den ”ansvarslösa” invandringspolitiken och regeringen övergår till att 

handla om de sociala negativa konsekvenserna av det mångkulturella samhället 

under samma tidsperiod börjar partiet dessutom hitta forskning och respekterade 

aktörer att luta sina idéer emot. när partiet talar om invandringen, och 

därmed mångkulturens kostnader, pekar man på undersökningar som gjorts 

av exempelvis Jan ekberg, professor i nationalekonomi. ekberg har gjort flera 

beräkningar på invandringens kostnader. i en debattartikel i expressen från 9 

april 2008 förklarar han sina slutsatser: 

de beräkningar som genomgått granskning av vetenskapssamhället pekar 

på att den årliga kostnaden ligger på cirka 1,5- 2 procent av bruttonationalprodukten 

(BnP) vilket motsvarar cirka 40 miljarder kronor. kostnaden 

uppkommer som skillnaden mellan vad invandrarna tar i anspråk av den 

offentliga sektorns utgifter (bidrag och andra offentliga transfereringar samt 

offentliga tjänster som exempelvis skola, sjukvård och så vidare) och vad 

människor tillhörande gruppen invandrare bidrar med i form av skatter och 

socialförsäkringsavgifter. 

debattartikeln var ett svar på påståendet att kostnaden för invandringen i 

själva verket ligger på 300 miljarder per år, en summa som härstammar från 

ekonomen Lars Janssons bok Mångkultur eller välfärd. under flera år hänvisade 

Sverigedemokraterna till Lars Janssons beräkningar, men efter ekbergs tydliga 

kritik mot Jansson har även Sverigedemokraterna delvis slutat hänvisa till 


60

Janssons kritiserade slutsatser. istället använder man sig av Jan ekberg för att 

peka på invandringens kostnader. totalsumman är inte lika hög, men det är en 

förlustaffär, vilket räcker för Sverigedemokraterna. 

en annan person som allt oftare dyker upp som referens i partiets motionstexter 

om det mångkulturella samhället är den amerikanske statsvetaren robert 

Putnam. Putnam har skapat en skola med sin forskning om vad han kallar 

socialt kapital, som i grunden är ett sätt att mäta människors delaktighet och 

tillit i ett samhälle. ett av hans många resultat visar att det sociala kapitalet 

sjunker i samhällen med människor från många delar av världen. För Sverigedemokraterna 

fungerar Putnams forskning som ett perfekt argument för att 

partiets idéer om det mångkulturella samhällets brister stämmer. 

Putnams namn dyker upp i flera motioner, som i en motion frånkarlshamn: 

mångkulturalismen minskar invånarnas tro på samhället; folk har lägre 

förtroende för politiker, lägre valdeltagande och mindre benägenhet att delta 

i gemensamma projekt. Putnam menar också att människor i mångkulturella 

samhällen har färre nära vänner och upplever sämre livskvalitet. Putnam 

varnar också för att han kanske underskattat dessa negativa effekter. 

kulturellt homogena samhällen upplevs som säkrare och individen har större 

tro på samhället och dess institutioner. i mångkulturella samhällen är det 

motsatsen; etniska grupper har större lojalitet mot den egna gruppen än mot 

samhället vilket också öppnar upp för korruption. vill vi verkligen ha ett 

samhälle där de olika grupperna sluter sig och ser med misstänksamhet på 

sin omgivning? 

i Lunds kommunfullmäktige har debatten kring hur Putnams forskning 

egentligen ska tolkas gått varm hösten 2011. efter att Sverigedemokraternas 

företrädare i kommunen envisats med att hänvisa till den amerikanske statsvetarens 

forskning tog en av Folkpartiets ledamöter kontakt med Putnam. 

under en fullmäktigedebatt visade han upp ett utskrivet epostbrev där Putnam 

förklarade att Sverigedemokraterna misstolkat hans forskningsresultat. 

Även i en artikel i expo har Putnam uttryckt sin bestörtning över hur Sverigedemokraterna 

använder sig av honom. Putnam förklarar att huvudpoängen 

med forskningsresultaten är 

att mångfalden ger betydande fördelar. vi säger visserligen att invandring 

och etnisk mångfald skapar svårigheter på kort sikt. det är svårt att leva med 

etnisk mångfald. /.../ men vår forskning visar att en framgångsrik invandringsnation 

kan hantera motsättningarna och dra fördelar av dem. 5 

Mångkulturella bokslut 

en av de mest spridda seriemotionerna är partiets krav på ett mångkulturellt 

bokslut. Förslaget har lagts i Lund, Linköping, malmö, ulricehamn, trelleborg, 

eksjö, enköping och Habo. i motionerna talas om de negativa följderna 

av massinvandringen och införandet av mångkulturen – en ”troligtvis irreversibel 

samhällsförändring”. 

de höga kostnaderna går ut över välfärden och mångkulturen leder till ett 

försämrat samhällsklimat och minskad gemenskap, ökad brottslighet och 

minskad trygghet. dessutom är ”massinvandring” ett ineffektivt sätt att hjälpa 

5 erik Sidenbladh: Multikulturalismen i skottgluggen, expo nr 3 2011. 


61

människor. motionärerna hänvisar till olika uträkningar av invandringens 

kostnader som i exempelvis partiets motion om mångkulturellt bokslut i Lund 

från 2009: 

Professor Bo Södersten, dn (2003-12-28) som räknade ut att invandringen 

kostar 40 – 50 miljarder kronor varje år. eller Jan ekberg som först uppskattade 

kostnaderna till 120 miljarder per år (1999) och som några år senare 

sänkte detta till 30 miljarder per år. Ytterligare ett exempel är ilmar reepalu, 

som i dn 2007-07-17 menade att det statliga stödet för flyktingmottagande 

bara täcker 22% av kommunernas verkliga kostnader. 

men det mångkulturella bokslutet handlar inte bara om att räkna på de direkta 

kostnaderna för ett flyktingmottagande. det handlar om att göra ett bokslut på 

en hel samhällsideologi. 

en så enormt genomgripande, långsiktig, och troligtvis irreversibel samhällsförändring 

som införandet av det så kallade mångkulturella samhället måste 

naturligtvis följas upp och utvärderas efter hand. det finns för närvarande en 

del sådana utvärderingsinstrument, till exempel den så kallade ”integrationsbarometern”. 

men detta räcker inte. en uppföljning och utvärdering på kommunal nivå 

måste också göras, där mångkulturens ekonomiska konsekvenser utreds. 

det behövs också en prognos för när det mångkulturella projektet har fått 

samhället att divergera värdemässigt i en sådan omfattning, att det inte 

längre finns någon gemensam värdegrund att bygga samhället på. oavsett 

om denna situation då kommer att visa sig hanterbar eller inte, är det viktigt 

att ha en prognos för vid vilken tidpunkt detta kommer att inträffa. det 

mångkulturella bokslutet kan i detta sammanhang tjäna ett viktigt syfte. 

motionstexten anpassas i vissa kommuner till lokala förhållanden. Sverigedemokraterna 

i Linköping redovisar egna uträkningar för kommunens 

kostnader och även i viss mån för befolkningssammansättningen. Även Sverigedemokraterna 

i norrköping har anpassat sin motion till förhållanden i 

egna kommunen, och hänvisar till stadsdelen Hageby som ”Sveriges tyngst 

kriminellt belastade stadsdel år 2005”. att arbetslösheten är större för invandrare 

tillskriver partiet delvis att deras ”eventuella tidigare utbildning inte är 

anpassad efter svenska förhållanden”. 

Indraget stöd till etniska föreningar 

det mångkulturella samhället leder enligt Sverigedemokraterna till ett splittrat 

land. Partiet har under många år lagt motioner om att dra in stödet till etniska 

föreningar, men har med sitt ökade fokus på det mångkulturella samhället hittat 

ett nytt sätt att formulera sin politik. 

i malmö vill Sverigedemokraterna i en motion från 2003 att kommunen 

helt och hållet ska dra in stödet till kulturföreningar för invandrare. enligt 

partiet lever många invandrare i dag i ”etniska enklaver, där den individuella 

lojaliteten och engagemanget riktas inåt mot den etniska grupp man tillhör 

istället för utåt mot det svenska samhället i stort.” 

Partiet anser att föreningar som i huvudsak syftar till att upprätthålla olika 

invandrargruppers etniska och kulturella identitet bidrar till utvecklingen av 

”ökade konflikter och sociala problem”. det är inte rätten att slå vakt om sin 


62

etniska och kulturella identitet som ska dras in – men det ska inte finansieras 

med kommunala skattemedel när det saknas medel för vård, skola och omsorg, 

enligt partiet. motionen ingick i motions- och idébanken och har lagts i sammanlagt 

fem kommuner med något olika skrivningar, den senaste motionen i 

Borås 2011. 

2009 la Sverigedemokraterna i Sundvall seriemotionen om indraget stöd 

till etniska föreningar: ”talessättet ’att ta seden dit man kommer’ verkar inte 

gälla längre.” istället för integration vill sverigedemokraterna ha assimilering – 

invandrarna ska anpassa sig till det svenska samhället. 

i karlskoga föreslår partiet att föreningar, för att erhålla bidrag, måste 

registrera sig i föreningsregistret - ett förslag som tycks vara helt och hållet 

riktat mot föreningar som är bildade på etnisk grund: 

de alltmer växande gruppkonflikterna i det numera mångkulturella Sverige 

ökar trycket på samhället att stödja just dessa gruppers etniska, religiösa, 

politiska eller kulturella föreningar. det är att beteckna som ett demokratiunderskott 

om dessa föreningar /…/ tillåts verka med föreningsstöd utan 

att vara direkt publikt exponerade i föreningsregistret så att var individ i vår 

kommun utan att röja sin identitet kan ta del av de agendor som förs i kommunen 

med stöd från de gemensamma resurserna. 

Stopp för särbehandling och ersätt integrationsarbete med 

assimilationsarbete 

enligt Sverigedemokraterna skapar det mångkulturella samhället inte bara 

splittring, det är också till sin natur diskriminerande mot svenskar. Sverigedemokraterna 

menar i sina riktlinjer för kommunalpolitiken att man ska 

sätta stopp för etnisk kvotering och så kallad positiv särbehandling i kommunerna. 

detta har partiet på ett par olika sätt tagit fasta på i kommunerna. 

i Huddinge vill partiet riva upp beslutet om att minst hälften av de ungdomssommarjobb 

som kommunen erbjuder ska tillfalla ungdomar med utländsk 

bakgrund. detta är diskriminerande mot ungdomar ”utan utländsk 

bakgrund”. etnicitet får inte spela någon roll för om man får eller inte får 

anställning hos kommunen. Sverigedemokraterna föreslår därför att Huddinge 

kommun ska verka för att rekrytering till kommunen och dess bolag inte ska 

baseras på utländsk eller icke utländsk bakgrund. 

i fyra kommuner, Borås (2008), karlshamn (2008), Lund (2009) samt 

Linköping (2011) vill Sverigedemokraterna att det ska fattas ett principbeslut 

om ”att kvotering, eller positiv särbehandling utifrån kön, religiös 

tillhörighet, eller etnisk bakgrund ej får förekomma vid tjänstetillsättning”. 

Sverigedemokraterna är noga med att understryka att de tar avstånd från 

all form av diskriminering – och därför måste principen vara att kommunen 

endast utgår från kompetens vid tjänstetillsättning. 

i Boråsmotionen konstaterar Sverigedemokraterna att kommunens personalpolitiska 

program och andra mångfaldsplaner: 

syftar till att favorisera människor utifrån etnisk bakgrund. detta får som 

konsekvens att man frångår alla viktiga principer om likabehandling och alla 

människors lika värde, samt att man förbiser grundregeln om att kompetensen 

ska vara det avgörande vid anställning inom kommunen. 

det partiet har vänt sig emot är följande formuleringar i programmet: ”vid 


63

ekrytering skall vid lika meriter den etniska och kulturella mångfalden tillvaratas”, 

”vid rekrytering skall eftersträvas etnisk mångfald på arbetsplatserna” 

och ”kommunens arbetsplatser ska spegla vårt mångkulturella samhälle”. 

Borås vill förutom att kvoteringen ska avskaffas att ”avsnitten som handlar om 

mångfald i det personalpolitiska programmet och dess riktlinjer stryks”. 

På basis av formuleringen i Lunds kommuns mångfaldsplan att det ”inom de 

närmaste 5 åren ska minst 10 % av förvaltningarnas anställda vara rekryterade 

bland arbetstagare med annan bakgrund än svensk” hävdar Sverigedemokraterna 

att denna etniska kvotering är diskriminering av svenskar. 

Sverigedemokraterna krävde dessutom i en motion 2007 att mångfaldsplanen 

i Lund skulle avskaffas helt. den ansågs vara en medveten ”systematisk 

etnisk diskriminering” som strider mot bland annat diskrimineringslagen och 

mot Fn:s deklaration om mänskliga rättigheter. ”en fullständig lista över dessa 

är knappast möjlig att åstadkomma, eftersom etnisk diskriminering strider 

mot hela den västerländska, demokratiska värdegrund som de flesta svenska 

lagar och internationella överenskommelser bygger på” står det i motionen. 

mångfaldsplanen är självmotsägande i sitt själva syfte, och erbjuder lite, om 

något alls, av substans i sina övriga starkt disparata och allmänt hållna formuleringar 

om till exempel kompetens vid anställning. Sverigedemokraterna 

yrkar att planen omedelbart ska avskaffas, men också att kommunen ska göra 

en förteckning över anställningsärenden där arbetssökanden har diskriminerats 

på grund av etnisk tillhörighet och som slutkläm: ”att Lunds kommun 

polisanmäler sig själv med åberopande av den i föregående punkt nämnda 

förteckningen”. 

i linje med partiets assimileringspolitik föreslår flera lokala sverige demokrater 

(karlshamn, Borås och eskilstuna) att kommunernas integrationsarbete 

ska ersättas med assimilationsarbete. i Borås och karlshamn refererar partiet 

till Putnam, men eskilstunamotionen är delvis egenskriven, här citerar partiet 

inte Putnam utan menar att den förda politiken ”skapar klyftor i samhället, 

olika grupperingar stärker sin identitet och delar i värsta fall inte samma 

grundläggande värderingar som övriga. en följd av detta blir en uppluckrad 

moral och motsättningar mellan grupper”. 

Sverigedemokraternas politik inom invandringsområdet handlar egentligen 

inte om att stoppa invandringen. För invandring måste vi kunna ha, menar 

partiet. men det måste vara rätt typ av invandrare som kommer. 

enligt en motion i tranemo (2009) så är det tjänstemännen i kommunen 

som beslutar vilka invandrare som är välkomna. ett sådant beslut bör fattas 

politiskt – och tjänstemännen ska beordras att ”efterleva dessa politiska 

beslut”. För att inte kommunens ekonomi ska belastas för hårt är det viktigt 

att man väljer ut dem som får komma, menar partiet: 

det finns invandrargrupper som omedvetet/medvetet inte vill/kan integrera 

sig i vårt samhälle och dessa invandrargrupper bör vi i tranemo kommun 

undvika av rent ekonomiska skäl. det finns omfattande statistik – undersökningar 

som tidigare omnämnts att de absolut mest svårintegrerade grupperna 

i dag utgörs utav invandrare från ararbländer(arabtalande) somalier 

och zigenare (s.k. romer). 

motionären fortsätter med att hänvisa till göteborgs-Posten som skrivit om 

somaliers höga arbetslöshet och dåliga kunskaper i svenska. Sverigedemokraterna 

vill istället ha det som i gnosjö där kommunen valde att ”byta ut” invan- 


64

drare från arabländer mot asiater och ”diverse s.k. jugoslaver”, med resultatet 

att bidragsberoendet i kommunen minskade. motionären ställer frågan: 

Hur tror ni att en analfabet belastar både ekonomiskt och praktiskt kommunens 

skolsystem i förhållande till en invandrare som tidigare har någon 

form av skolutbildning? när nu kommunens politiska organ har möjlighet 

att styra vilka invandrare som skall få möjlighet att komma till vår kommun, 

så skall vi givetvis utnyttja denna möjlighet om inte annat rent ekonomiskt 

för att rädda kvar de delar av välfärden som fortfarande fungerar. 

Ökat fokus på islam 

den grupp som passar in sämst in i Sverigedemokraternas Sverige är muslimer. 

i takt med partiets allt mer påtagliga antimuslimska retorik har även partiets 

motioner i allt större grad fokuserat på islam och muslimer. 

2003 kom partiets första seriemotion med krav på förbud mot burka/niqab. 

de tidiga motionerna är i princip identiska och inleds med: 

i en västsvensk kommun har det uppmärksammats att flickor kommit till 

skolan iklädda den heltäckande klädedräkten nikab. Fenomenet har av 

förståeliga skäl vållat problem bland elever och personal och Skolverket ger 

nu skolorna rätt att förbjuda de heltäckande dräkterna. 

Huruvida det förekommer elever med burka eller niqab i den egna kommunen 

känner inte motionärerna till, men vill att kommunen i förebyggande syfte ska 

förbjuda att eleverna tillåts bära burka/niqab i skolorna. 

i dessa motioner ligger tonvikten på att sverigedemokraterna anser att klädseln 

är kränkande, att flickorna kan tvingas bära burka/niqab och partiet hänvisar 

till läroplanen (Lpo-94) som säger att skolan och eleverna ska ta avstånd 

mot all form av kränkande och förtyckande behandling. 

Frågan lever sedan vidare ute i de kommuner där Sverigedemokraterna har 

mandat. men kraven varierar. 

i Hallstahammar 2006 riktar Sverigedemokraterna i två motioner först och 

främst fokus på islam som en destruktiv kraft och som en fara för Sverige. i 

den första motionen från maj 2006 med krav på förbud mot niqab och burka 

i skolorna hänvisar Sverigedemokraterna till att Sverige som nation bygger på 

den ”greko-romersk-Judeo-kristna värdegrunden”. och att vårt ”homogena 

samhälle har bl.a. medfört en lång tid av sammanhängande politisk stabilitet” 

och att vi har förskonats ”från etniska och religiösa motsättningar som är så 

typiska för samtliga mångkulturella samhällen och nationer.” 

motionären fortsätter med att samhällen med ”antagonistiska religioner” 

präglas av motsättningar och instabilitet – och att det finns ”många exempel 

genom historien som entydigt visar att islam i princip ej kan leva i samexistens 

med andra religioner.” Ledamoten varnar för islams destruktiva inverkan på 

samhället och exemplifierar med bl.a. Bosnien (!). inte heller västeuropa är 

förskonat från den muslimska befolkningen som ”ställer allt större krav på 

speciella rättigheter. man förordar bl.a. att Sharialagar ska tillämpas.” riksdagen 

har bestämt att vi är ett sekulariserat samhälle med religionsfrihet vilket är 

en demokratisk rättighet. men det finns ett problem, menar den lokale partiföreträdaren: 

det allvarliga för Sveriges del är den att vi har missbedömt och underskattat 

islam och den fara som den utgör för vår kulturella integritet. religionsfri- 


65

heten måste försvaras, men den får ej bli ett medel för att flytta fram islams 

positioner i ett sekulariserad Sverige. den stora invandring som Sverige 

har mottagit från den muslimska världen är ej försvarbar och den ligger ej 

i den svenska nationens intresse. islam utgör ett hot mot Sverige i många 

avseenden, till de mest akuta hoten hör den ändrade demografiska sammansättningen 

i Sverige. muslimernas snabbt ökade andel av befolkningen är 

destruktiv för Sverige i såväl kulturellt som ekonomiskt avseende. dessutom 

så innebär islams närvaro i det svenska samhället en kränkning av kvinnans 

demokratiska rättigheter. 

Förslaget till kommunfullmäktige var att kommunen ”skall upprätthålla en 

miljö vid de kommunala skolorna som är förenligt med ett sekulariserat samhälle 

som bygger på religionsfrihet”. 

Sverigedemokraterna i gislaved skriver i sin motion att ”nikab, burka också 

är en ’maskering’ som inte är förenlig med Svenska värderingar och svensk 

kultur”. man kan inte tillåta nikab och burka i skolorna ”samtidigt som många 

barn har blivit hemskickade från skolan på grund av att de bär en t-shirt med 

en svensk flagga”. 6 massinvandringen leder till att allt fler människor kommer 

att dölja sitt ansikte och Sverigedemokraterna i gislaved menar att det ”känns 

främmande och långt från folkhemmets Sverige som den en gång har varit” 

(2010). 

i norrköping lägger partiet 2011 motionen om ”Förbud mot maskering på 

kommunala inrättningar”. där hänvisar partiet till maskeringsförbudet vid 

demonstrationer 7 och förbud för motorcyklister att använda hjälm när de handlar 

vid vissa bensinmackar. enligt motionen handlar det om trygghet, människor 

har svårt att lita på personer som man inte kan se i ögonen. dessutom är 

heltäckande slöjor som burka och niqab en symbol för ett ”hemskt kvinnoförtryck 

som inte är förenligt med svensk kvinnosyn” och har inte någon som 

helst religiös förankring. 

den motion som Sverigedemokraterna lägger i eskilstuna 2010 ställer krav 

på ett generellt förbud mot burka och niqab i alla kommunens verksamheter. 

de varierande kraven på burka/niqab-förbud har orsakat huvudbry för partiledningen. 

under partiets kommunkonferens i oktober 2008 enades partiet 

om att förbjuda alla former av huvudbonader. Partiledningen var emot förslaget 

men det gick igenom med en rösts övervikt. 

Jag har fortfarande inte riktigt smält vad vi faktiskt beslutat om. vi får väl 

analysera det här i partistyrelsen. Slutligen är det ju så att partistyrelsen ska 

godkänna de beslut som fattas här, sade partiledaren Jimmie Åkesson efter 

omröstningen. 8 

trots beslutet på kommunkonferensen har vi endast funnit en enda motion 

om förbud från Örkelljunga kommun (2007). det har också lagts som ett medborgarförslag 

från en sverigedemokrat i tranemo 2008. 

6 Bakom påståendet att många barn blivit hemskickade från skolan ligger, vad vi har funnit, en 

artikel från 2007 i norrbottens kuriren där det berättas om en 13-årig pojke i råneå som blev 

hemskickad. artikeln kan läsas på http://byar.lulea.se/files/3023.pdf. 

7 Lag (2005:900) om förbud mot maskering i vissa fall. enligt denna lag gäller inte förbudet den 

som täcker ansiktet av religiösa skäl. 

8 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=2400625. 


66

Örkelljungamotionen åberopar att det i många skolor finns ordningsregler 

som förbjuder mössor och kepsar: 

under lektionstid ska man ta av mössor och kepsar. det tillhör normalt hyfs 

att inte ha huvudbonad inomhus. detta har man idag regler för på varje skola 

för sig. På senare tid har dock skolorna fått en ny huvudbonad att ta ställning 

till. Slöja som påstås bäras av religiösa skäl undantas från reglerna på en 

del skolor. För att underlätta för rektorerna på de olika skolorna vill vi ha ett 

generellt förbud som gäller på lektionstid. detta även för att undvika utanförskap 

och mobbing. 

Ingen ny fråga 

Frågan om islam är dock inte ny. redan 1999 krävde partiets företrädare i 

Haninge att kommuninvånarna skulle få folkomrösta om det moskébygge som 

redan beviljats bygglov, i ett av kommunens områden. 

islam är inte enbart en religion utan en hel livsstil där koranen anger levnadssättet 

för de troende och det är ett levnadssätt som helt skiljer sig från 

vår kristna syn på tillvaron. därav följer att det blir enorma kulturkrockar 

som tar sig olika uttryck såsom misshandel av unga familjemedlemmar vilka 

vill leva som vanliga svenskar, i synnerhet av unga kvinnor, kvinnoförtryck, 

krav på särbehandlingar i skolor, på sjukhus inom militärtjänstgöringar osv. 

trollhättans motion från 2003 med krav på att kommunen ska riva upp sitt 

beslut om en andra moské ifrågasätter också islams ställning som religion 

”detta i och med att koranen gör anspråk på att styra samhället utan hänsyn 

till folkviljan och demokratiska beslut.” de moskéer som finns i Stockholm 

och malmö har gjort ”reklam för muslimska terrorgrupper”. Sverige har enligt 

motionärerna under de senaste decennierna en ”muslimsk massinvandring 

som saknar motstycke i svensk historia”, att bygga ytterligare en moské skulle 

leda till ytterligare segregation och social oro enligt Sverigedemokraterna. 

därefter har växjö år 2007 också motionerat om en folkomröstning, Bakgrunden 

är att kommunen sålt mark till stiftelsen växjö muslimer för att de 

ska kunna bygga en moské. ett sådant beslut bör inte fattas innan kommuninvånarna 

fått en möjlighet att folkomrösta. i motionen säger Sverigedemokraterna: 

vi är för religionsfrihet för svenskar men i den svenska befolkningen finns 

knappast underlag för en moské här i Sverige. Som enda politiska parti säger 

vi nej till moskén. Som enda politiska parti säger vi Ja till det svenska folket! 

vi vill genom ett lokalt folkomröstningsförfarande ge dessa så ofta politiskt 

marginaliserade människor en chans till verkligt inflytande genom att de får 

tillfälle att avge sin egen röst utan att ständigt bli överkörda av sina politiska 

representanter i kommunen. …/ i övrigt anser vi att man genom moskébygget 

motverkar en naturlig integration och assimilering till det svenska samhället. 

vi önskar ett samhälle fritt från religiösa dogmer, påbud och påtryckningar. 

vi vet vad religiös islamisk kultur står för och vad den för medlar om 

det i det västerländska samhället och vad dessa mål är. 

Muslimska omskolningsresor 

i början på 2000-talet rapporterade svensk och dansk press om muslimska 

barn som skickades till Somalia för att gå i koranskola. den mediala uppmärk- 


67

samheten fick snabbt politiska konsekvenser. 2003 motionerade den moderate 

riksdagsmannen Sten tolgfors i riksdagen om att regeringen skulle låta 

utreda hur vanligt det var att svenska barn sänds till koranskolor utomlands. 9 

Förslaget snappades upp av Sverigedemokraterna och anpassades till kommunpolitiken. 

under 2004 och 2005 la Sverigedemokraterna i nio kommuner 

seriemotionen med krav på att kommuner ska vidta åtgärder mot muslimska 

barns ”omskolningsresor”. 

Partiet hävdade att det fanns ett växande problem i Sverige med som muslimska 

föräldrar ville skicka sina barn till andra länder för att omskolas. Syftet 

var enligt partiet att ”man vill avskärma barnen från den svenska skolan och 

den västerländska uppväxtmiljön. enligt motionen vill föräldrarna helt enkelt 

inte att barnen ska bli ”svenska”. 

det här är oacceptabelt och ett ”sabotage mot integrationen och ett övergrepp 

mot barnen”. det är det dessutom ”ett hån mot svenska folket och 

skattebetalarna som i olika former står för notan av resor. 

enligt Sverigedemokraterna är omfattningen inte känd eller officiellt redovisat, 

men, påstår partiet i motionen, det har ”i olika sammanhang /…/ framkommit 

att det i ett enskilt land kan röra sig om hundratals barn som satts 

i koranskola.” enligt partiet har också bland annat ud tvingats till ”resurskrävande 

insatser” för att tillvarata barnens rättigheter. 

Sverigedemokraterna ville därför att skolorna och socialförvaltningen skulle 

utreda och rapportera förekomsten av omskolningsresor. dessutom bör kommunen 

tillsammans med staten se till att adekvata sanktioner kan tillämpas 

(Landskrona 2004). efter 2005 har inga fler motioner om omskolningsresor 

lagts. 

under de efterföljande åren fokuserar partiet istället på diskussionen om 

”mångkulturella lovdagar”, eller som partiet i vissa kommuner kallar det 

”islamiserade lovdagar”. 

i likhet med texten om förbudet mot niqab/burka inleds motionerna med en 

hänvisning till ett specifikt fall, en annan kommun som i samband med ramadan 

gav skolans muslimer lov. Sverigedemokraterna befarar därför att fler 

kommuner kommer följa efter. det handlar inte om att åtgärda ett existerande 

problem, utan om att förebygga det. 

det är, skriver Sverigedemokraterna: 

invandrarna som skall anpassa sig till det svenska samhället och inte tvärtom. 

en gemensam identitet och gemensamma traditioner är, enligt vår mening, 

avgörande för stabiliteten och sammanhållningen inom ett samhälle.” 

Beslut om sådana lovdagar, som dessutom tidsmässigt sammanfaller med att 

flera skolor beslutat att inte fira skolavslutningen i kyrkan, uppfattas enligt 

partiet som en provokation av många svenskar. det motverkar den sammanhållning 

som partiet eftersträvar och riskerar att öka motsättningarna i samhället. 

Sverigedemokraterna i nykvarn avslutar med att den: 

kristna traditionen är en omistlig del av den svenska kulturen och identiteten 

och den som har för avsikt att bo här permanent får helt enkelt acceptera 

det. att varje etnisk och religiös grupp skall ha sina egna lovdagar faller på 

9 motion 2003/04:So222 Barn som sänds till koranskolor i Somalia. 


68

sin egen orimlighet och vi ser ingen anledning till att just muslimerna skall 

särbehandlas som i de aktuella fallen. 

i Sundsvall och karlshamn (2008) talar Sverigedemokraterna om ”mångkulturella” 

lovdagar och pekar inte särskilt ut muslimer. Partiet vill att kommunen 

ska fatta ett principbeslut om att inga andra lovdagar än traditionellt 

svenska ska tillåtas eller accepteras i någon som helst kommunal verksamhet. 

motionen är ett bra exempel på hur Sverigedemokraterna på olika sätt kan 

formulera sina krav, antingen som en kritik mot mångkulturen eller mot 

islamiseringen, och hur dessa begrepp många gånger fylls med så gott som 

samma innebörd. ”talesättet att ta seden dit man kommer gäller inte längre. 10 

/…/det finns flera anledningar till att motsätta sig att olika kulturella grupper 

infogar sitt hemlands seder och bruk i Sverige, speciellt avseende offentliga 

institutioner som våra skolor”. anledningarna är att den rådande politiken 

motverkar ”immigranternas” möjlighet att anpassa sig till Sverige. det är 

bara genom assimilation som motsättningar och konflikter kan undvikas. den 

andra anledningen är ”egenvärdet” i att bevara svenska seder. ”Principen att 

alla kulturer ska ha rätt att införliva sina seder baseras på att man likställer alla 

kulturer i Sverige, d v s den svenska kulturen har enligt den rådande normen 

ingen företrädesrätt eller prioritet i Sverige.” detta påstående ska inte leda till 

att man debatterar den svenska kulturens värde i relation till andra kulturer 

menar partiet. det räcker med att ”inse att den svenska kulturen med allt vad 

det innebär generellt har varit bra för Sverige och fortsätter vara viktig i framtiden. 

Ensamkommande flyktingbarn 

antalet ensamkommande flyktingbarn har under de senaste åren ökat dramatiskt, 

vilket också syns i Sverigedemokraternas kommunpolitik. i takt med att 

de ensamkommande flyktingbarnen har uppmärksammats både medialt och 

politiskt har också Sverigedemokraterna valt att markera i frågan. 

de motioner som berör de ensamkommande flyktingbarnen fokuserar ofta 

på själva begreppet flyktingbarn. i själva verket handlar det om ungdomar, 

som dessutom, enligt Sverigedemokraterna ljuger om sin ålder. 

i Svedala, där partiet tidigare lagt två motioner om folkomröstning respektive 

uppsägning av avtalet, vill Sverigedemokraterna säga upp avtalet igen 

2009. anledningen är att Svedala kommun ofrivilligt ”berikats” med ett stort 

antal ensamkommande ”flyktingbarn” och därmed anser partiet att kommunen 

”med råge uppfyllt det avtal som vi har med migrationsverket om att ta 

emot 20 asylinvandrare under 2010.” 

Sverigedemokraternas representant i trosa riktar in sig mot ensamkommande 

flyktingbarn och kräver att kommunen ”måste inom Sveriges kommuner 

och landsting (SkL) verka för att det kommunala självstyret inte ytterligare 

undergrävs”. Syftet är att få SkL att agera ”kraftfullt” för att få till stånd biologiska 

test av asylsökande som säger sig vara under 18 år, motarbeta den utredning 

som tillsatts om mottagningen av asylsökande samt uppmana regeringen 

att ändra regelverket så att asylsökande i högre utsträckning får tillfälliga 

uppehållstillstånd i stället för permanent uppehållstillstånd (Put). därigenom 

10 denna inledande mening återfinns i många sverigedemokratiska motioner, t.ex. Sundsvalls 

motion från 2009 om indraget stöd till etniska föreningar, och karlshamns motion om att 

ersätta integrationsarbete med assimileringsfrämjande arbete från 2008. 


69

lir det svårare att utnyttja ”ankarbarn”. de ensamkommande flyktingbarnen, 

menar motionen, har i själva verket: 

varken varit flyktingar eller ensamma. majoriteten kommer från Somalia 

och afghanistan där utbildningsnivån är låg och analfabetismen är utbredd. 

detta innebär att berörda kommuner drabbas av oplanerad och långvarig 

försörjningsbörda. regeringen ger kommunerna Svarte Petter. 

Även i kungsbacka ifrågasätter partiet de ensamkommande flyktingbarnen: 

genom att skamlöst ljuga om sin ålder kan tjugoåringar enkelt få flyktingstatus 

på falska premisser. när det påstått föräldralösa ”flyktingbarnet” fått 

ett uppehållstillstånd kommer, som genom ett mirakel, hela familjen fram 

igen och får invandra i Sverige som anhöriga. Bluff och rackar spel är vad det 

egentligen handlar om i många fall. 

i Strömsund vill Sverigedemokraterna i en motion från 2011 reda ut de ensamkommande 

flyktingbarnens ålder. Partiet kräver en ”ärlig redovisning av 

åldern på ungdomarna” då det är svårt att tro att ungdomarna är 14-17 år, 

baserat på ”iakttagelser som gjorts på byn”. kraven som partiet menar att 

kommunen ska ställa är: 1. att avkräva legitimation av ungdomarna, 2. att eftersträva 

riktiga personuppgifter. 


i eskilstuna och Landskrona lägger Sverigedemokraterna 2010 en motion med 

förslag att kommunen ska genomföra delegationsresor till ”Sensitive urban 

Zones”. motionerna är så gott som identiska – motionärerna byter endast ut 

namnet på kommunen och i Landskrona fall har man lagt till uppgifter om 

kostnader för försörjningsstödet för utrikesfödda i Landskrona. motionerna är 

en kritik mot att visionen att respektive kommun ska utvecklas till mångkulturella 

städer. ett delegationsbesök till Frankrike som har längre erfarenhet av 

att utvecklas mångkulturellt förordas då det där finns 751 områden som klassificerats 

som ”Sensitive urban Zones 11 ”. i motionerna beskrivs dessa som: 

områden som i väsentliga delar har separerats från det övriga samhället. 

många av dessa områden är starkt präglade av Sharialagar och i ett nyhetsinslag 

av CBn news 12 beskriver man dessa områden som farliga att beträda för 

vita och icke-muslimer. områdena har utvecklats under en politisk god vilja 

att skapa ett berikande mångkulturellt samhälle men har resulterat i segregation 

och hårda motsättningar. 

därefter övergår motionerna till att nämna att mångkulturen dödförklarats av 

bl.a. angela merkel (förbundskansler i tyskland) vilket för Sverigedemokra- 

11 i Frankrike heter det Zones urbaines Sensibles (ZuS) eller ”quartier en difficulté” – (områden 

med problem). dessa områden karaktäriseras av dåliga bostadsförhållanden och med en 

hög grad av ojämlikhet vad gäller bostäder och arbete. 

12 Christian Broadcasting network. kristen höger organisation som sänder nyheter 24 timmar 

om dygnet. ”the mission of CBn and its affiliated organizations is to prepare the united States 

of america and the nations of the world for the coming of Jesus Christ and the establishment of 

the kingdom of god on earth. ” Statement of Faith : från http://www.cbn.com/about/mission/ 

Statement_of_Faith.aspx och mission : http://www.cbn.com/about/mission/mission_Statement.aspx. 

inslaget ifråga är troligen ”europe’s multiculturalism Leading to Civil War?” – men inslaget 

finns inte längre kvar på CBn. texten till inslaget finns däremot. 


70

terna innebär att ”utopin i realiteten är dömd att misslyckas” och att bristen 

på ”assimilationskrav i kombination med en kraftig invandring har visat sig få 

förödande konsekvenser för samhällsutvecklingen”. 

Beslutsfattarna i eskilstuna och Landskrona bör därför ge sig ut ”i verkligheten” 

genom att genomföra en delegationsresa till något av områdena i 

”syfte att studera effekterna av ett mångkulturellt samhälle”. 

Avveckla modersmålsstöd och modersmålsundervisning 

endast ett fåtal motioner har lagts om att dra in modersmålsstödet eller 

modersmålsundervisningen. i Svalöv 2003 och eslöv 2008 motionerar Sverigedemokraterna 

om indragen modersmålsundervisning. i Landskrona lägger 

partiet en motion 2008 om att avveckla modersmålsstödet i förskolan. Partiet 

säger att ”Landskrona tillhör den minoritet av landets kommuner som frivilligt 

åtagit sig att erbjuda invandrarbarn så kallat modersmålsstöd i förskolan.” 

Partiet ifrågasätter om stödet är en förutsättning för att barn med invandrarbakgrund 

skall kunna tillgodogöra sig undervisningen i svenska och andra 

ämnen. de hänvisar till att man i danmark avskaffat stödet och att det enligt 

danska forskare inte haft några negativa effekter för inlärning av danska. Partiet 

menar också att Sverigedemokraterna är tveksamma till det riktiga i att 

redan i förskolan skilja ut invandrarbarn ifrån svenska barn: 

vi befarar att verksamheten endast förstärker barnens invandraridentitet och 

utanförskap och gör det svårare både för dem själva och deras omgivning, att 

i framtiden se dem som svenskar. 

Kommunalt språktest 

med början under mandatperioden från 2006 och fram till 2008 har det lagts 

tolv motioner om att kommunerna bör införa kommunala språktest (Bollnäs, 

Borås, eslöv, Forshaga, gävle, klippan, malmö, mölndal, nykvarn, oskarshamn, 

Perstorp och Åstorp). Seriemotionen finns i motions- och idébanken 

och kom till efter att det blivit obligatoriskt för kommunerna att anordna en 

välkomstceremoni för nya medborgare. eftersom det inte är möjligt att påverka 

vem som blir svensk medborgare vill Sverigedemokraterna att kommunerna 

ska införa ett villkor om kunskaper i svenska och svensk kultur för dem som 

vill delta i ceremonin. detta ska motivera de nya svenska medborgarna att lära 

sig språket, kulturen och ”centrala västerländska normer såsom mäns och kvinnors 

lika rättigheter i ett jämlikt samhälle”. ett sådant språkprov skulle ”samtidigt 

sända ut en tydlig signal till de nya medborgarna om att medborgarskapet 

medför både rättigheter och skyldigheter”. 

medborgarskapet ska vara något eftersträvansvärt och ett 

prov med examen blir en positivt laddad symbol som bevisar att man uppfyllt 

ett antal kriterier. en sådan symbol tror vi kommer att ha positiva 

effekter såväl vid anpassningen till det svenska samhället som till exempel 

vid framtida anställningsintervjuer. genom att ställa krav på godtagbara 

kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället så tydliggörs 

det att Sverige, det svenska samhället, samt medborgarskapet är någonting 

värdefullt. 


71

Barnomsorg 

Barnomsorgen är en rättvisefråga, anser Sverigedemokraterna enligt sina 

centrala dokument. man vill främja en utveckling som ger familjerna en större 

självständighet och ökad valfrihet inom förskolan. kommunen bör införa vårdnadsbidrag 

för de föräldrar som vill kunna ägna mer tid åt sina barn. daghem 

ska vara öppna på de tider som föräldrarna behöver det – arbetar man på 

natten behövs nattdaghem. Barngrupperna ska vara små och personaltätheten 

högre inom barnomsorgen. 

däremot ska genusperspektiv i barnomsorgen förbjudas, flickor och pojkar 

är födda olika och detta förhållande ska bejakas. Likaledes vill Sverigedemokraterna 

att modersmålsträningen i förskolan avskaffas. enligt partiet 

försvårar modersmålsträningen invandrarbarnens anpassning till det svenska 

samhället och tar även för stora ekonomiska och personella resurser i anspråk. 

arbetslösa och föräldralediga ska endast få barnomsorg enligt de lagstadgade 

15 timmarna per vecka. 

TABELL 15. Barnomsorg per mandatperiod 

BArnomSorg 


1991- 

2002 


2002- 

2006 

2006- 

2010 

2010- ToTALT 

Vårdnadsbidrag 12 5 17 

Övriga motioner inom barnomsorg 3 12 7 22 

summa motioner - 3 24 12 39 

alla motioner 44 297 857 504 1702 

andel av alla motioner (%) - 1,0 2,8 2,4 2,3 

Få egna frågor 

Flera av de förslag om barnomsorg som finns i partiets Riktlinjer drivs även 

av andra partier. Så är till exempel vårdnadsbidrag och dessutom ett förstärkt 

vårdnadsbidrag en viktig fråga för kristdemokraterna. Även synen på nattöppna 

daghem och dagis för föräldrar med obekväm arbetstid delas av andra 

partier. 

Sverigedemokraterna sticker däremot ut när det gäller synen genuspedagogik 

och modersmålsträningen i förskolan. men det finns knappt några förslag om 

att ta bort modersmålsstödet. i vårt material har vi inte heller funnit några 

motioner som handlar om genuspedagogiken. 

i endast en kommun (kävlinge) har Sverigedemokraterna föreslagit att 

barnomsorgen ska få utökade resurser för att barngrupperna inte ska vara för 

stora och för att öka personaltätheten. detta enda förslag om utökade resurser 

kan ses i relation till alla de förslag som Sverigedemokraterna ställer om förbättringar 

inom äldreomsorgen. Cirka 13 procent av kommunernas kostnader 

gick 2009 till förskoleverksamhet och skolbarnomsorg enligt Sveriges kommuner 

och Landsting, SkL 1 mot 19 procent för äldreomsorgen. tyngdpunkten 

i sverigedemokraternas barnomsorgspolitik ligger i att erbjuda vårdnadsbidrag, 

1 http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/om_kommuner/kostnader_och_intakter. 

72

så att fler kan stanna hemma – och då ställer partiet kostnaderna för vårdnadsbidraget 

i relation till kostnaderna för daghem m.m. Färre daghem – högre 

vårdnadsbidrag. 

Vårdnadsbidrag 

redan 2005 yrkade sverigedemokraterna i eslöv på att kommunen skulle 

ersätta de föräldrar som stannade hemma med sina barn efter föräldraförsäkringsmånaderna 

med ett belopp som motsvarade vad en plats i den 

kommunala barnomsorgen kostade. ersättning ska betalas ut av rättviseskäl 

och för att visa att samhället uppskattar de föräldrar som stannar hemma. 

”individens vilja att ta ansvar för sina närstående och sig själv skall på 

allt vis uppmuntras, ty de utgör grunden i ett gott samhälle” avslutar Sverigedemokraterna 

sin motion. 

efter att det stod klart att kommunerna kunde införa ett kommunalt vårdnadsbidrag 

1 juli 2008 formulerade Sverigedemokraterna en standardmotion 

om att kommunerna skulle vara med från starten och erbjuda dem som önskade 

vårdnadsbidrag. tolv mer eller mindre identiska motioner lämnades in 

under 2007/2008. Söderhamn och karlstad lade förslag på kommunalt vårdnadsbidrag 

2011. 

i vetlanda, där vårdnadsbidrag redan införts, yrkade Sverigedemokraterna 

i mars 2011 att vårdnadsbidraget ska höjas till sjutusen kronor per familj och 

gälla för barn upp till 5 års ålder. vetlanda kommun har brist på förskoleplatser 

och ska bygga nya stora lokaler, men de pengarna skulle istället kunna användas 

för att höja vårdnadsbidraget. 

enligt motionen tvingas många familjer ut för tidigt i förvärvsarbete av 

ekonomiska skäl. ett högre vårdnadsbidrag kan kanske även motivera fler 

kvinnor att föda barn skriver motionärerna. 


i malmö kommun har Sverigedemokraterna lagt en motion om att arbetslösa 

och föräldralediga endast ska få barnomsorg femton timmar i veckan. det är 

vad lagstiftningen ger dem rätt till och vad kommunen måste tillhandahålla. i 

mellerud vill den sverigedemokratiske ledamoten däremot se till att alla, även 

arbetslösa och föräldralediga ska få 40 timmars barnomsorg i veckan om de så 

önskar. 

i Boxholm och i emmaboda vill Sverigedemokraterna att kommunen ska 

öppna nattis, och i Hammarö vill man se till att det finns barnomsorg på 

obekväm arbetstid. i Skurup lägger man en motion om att den öppna förskolan 

i kommunen ska räddas. 

Sverigedemokraterna i Södertälje kommun lägger en egen motion om att 

kommunen vid ett och samma tillfälle ska genomföra en satsning vid terminsstarten 

för att barnen på dagis och i skolan ska bli av med huvudlössen. 

motioner om att avskaffa modersmålsstöd i förskolan har räknats in i kategorin 

invandring, återvandring och assimilation. 


73

Skola och utbildning 

enligt Sverigedemokraterna handlar skolans roll i samhället inte bara 

om kunskapsförmedling, utan även till stor del om att förmedla en djupgående 

förståelse och acceptans för det svenska kulturarvet: 

i kulturarvet ingår det svenska folkets gemensamma historia, kultur, traditioner, 

normer och värderingar, språk och religion. dessa är de byggstenar 

vilka utgör grunden för ett tryggt och stabilt Sverige. utan goda kunskaper 

om dessa byggstenar, och då framförallt gemensamma normer, värderingar 

och språk, är det svårt, om inte omöjligt, att bli en naturlig del av det svenska 

samhället. 1 

det är skolans uppgift är att lära ut den ”verkliga innebörden av demokrati 

och respekt för andras åsikter, samt stimulera till kritiskt och konstruktivt 

tänkande och reflektion kring etiska och moraliska frågor. kritiskt och självständigt 

tänkande skall uppmuntras – inte bestraffas”. eleverna ska lära sig 

samarbete, hänsynstagande, kamratanda och ärlighet och kommunen måste ta 

”krafttag” för att skapa ordning och reda i skolan. Skriftliga omdömen i ordning 

och uppförande och skolk-sms är olika förslag som politikerna kan ställa. 

Skolan är en spegling av samhället i övrigt och enligt Sverigedemokraterna 

går det tydligt att se hur 

den mångkulturella otryggheten /.../ nått innanför skolans område. det har 

lett till att våld, mobbning, sexuella trakasserier samt etniska och religiösa 

motsättningar har fått en ”oacceptabelt stor utbredning”. 2 

olika förslag som gynnar småskalighet i skolan ska prioriteras, till exempel ska 

de sverigedemokratiska representanterna arbeta mot sammanslagningar av 

klasser och skolor och för att de bygdeskolor som finns ska bevaras. ett förslag 

de kan lägga är omvända skolskjutsar - dvs. att skjutsa elever till skolor med vikande 

elevantal istället för att lägga ned skolan. en ökad vuxennärvaro genom 

exempelvis klassmorfarsystemet ska införas för att öka tryggheten i skolan. 

andra förslag är att det ska finnas en möjlighet att få ordningsomdömen från 

första klass. Läxor får inte avskaffas och kommunen ska erbjuda läxhjälp om 

det behövs. 

det svenska kulturarvet är viktigt i Sverigedemokraternas skola, och partiet 

tillmäter språkets roll som kulturbärare stor betydelse – hemspråksundervisning 

i lokala dialekter och folkmål bör därför erbjudas. kommunalpolitikerna 

ska verka för att kommunen ska utöva påtryckningar på staten för att avskaffa 

den ”skattefinansierade” hemspråksundervisningen. om föräldrar vill ha hemspråksundervisning 

ska de finansiera den själva. kommunen bör också erbjuda 

traditionella skolavslutningar för de föräldrar som önskar det. 

Svenska barn måste få tillgång till sin egen svenska historia i väsentligt större 

omfattning än idag. Sverigedemokraterna avvisar samtidigt alla försök att låta 

dagsaktuella politiska ställningstaganden styra den historiska undervisningen. 

1 ur Sverigedemokraternas idéprogram för skola och utbildning. 

2 generella riktlinjer för en sverigedemokratisk kommunpolitik, sid. 17. 


74

i syfte att öka elevernas förståelse för ett hållbart ekologiskt samhälle ska 

skolmaten vara svensk, närproducerad, ekologisk och helt gratis för eleverna. 

kött från djur som utsatts för onödigt lidande vid slakt – dvs. ritualslakt – får 

inte förekomma. inte heller får skolorna sälja godis. mer motion i skolan förbättrar 

elevernas hälsa och rörlighet. Flickor och pojkar ska skiljas åt i idrottsundervisningen 

för att minska den sneda betygsfördelningen mellan dem. 

den nuvarande gymnasieskolan är inte tillräckligt anpassad till individen – 

att tvinga samtliga elever att läsa in högskolekompetens är fel. kursutbudet 

på gymnasieskolan ska kunna anpassas till den lokala arbetsmarknaden och 

samarbetet med näringslivet ska stärkas. 

Även om Sverigedemokraterna förespråkar ett återförstatligande av skolan 

ska ändå friskolor kunna erbjudas som komplement för att öka valfriheten. 

men samtidigt ska det vara lättare för kommunen att säga nej till ”segregerande 

friskolor”. i sitt invandringspolitiska program från 2007 säger Sverigedemokraterna 

så här om religiösa friskolor: 

då det finns en överhängande risk för att religiösa friskolor, med en religiös 

inriktning utan koppling till den svenska historien och kulturen, ökar segregationen 

och motverkar assimilering, skall statligt och kommunalt stöd 

endast utgå till religiösa friskolor som vilar på judeo-kristen grund och som 

följer angivna regler. 

TABELL 16. Skola per mandatperiod 

SKoLA 



1991-2002 2002- 

2006 

2006- 

2010 

2010- ToTALT 

Klassmorfar 2 6 6 8 22 

inrätta Jourskola 8 3 1 12 

upplysningskampanj om 

kommunismens brott 

8 5 13 

Traditionell skolavslutning 13 4 17 

skolk-sms 2 7 9 

Övriga motioner inom skola 4 14 49 41 110 

alla motioner inom skola 6 40 80 62 188 

alla motioner 44 297 857 504 1702 


Skolk-sms och klassmorfar prioriterade frågor i kommunerna 

Förslaget om klassmorfar ligger i linje med flera andra sverigedemokratiska 

motioner som till exempel förbättrade relationer över generationsgränser. men 

det är samtidigt ett förslag som de delar med andra partier. 

de äldre ska ses som en resurs och en tillgång, och ungdomar behöver fler 

vuxna i skolan, där passar klassmorfar eller mormor in. de äldre ses som 

traditionsbärare och respektingivande, genom dem minns man den goda tid 

som försvunnit i Sverige. i en motion från karlskoga i juni 2011 säger Sverigedemokraterna 

att klassmorfar är den 

75

fråga som vi i Sverigedemokraterna driver över hela landet för att kunna få 

fler äldre och deras livserfarenheter i skolan, till stöd för alla elever. Lugnande 

inverkan i klassrummet, historier från svunna och goda tider, läxhjälp 

och en extra hand för läraren. /…/ elever från främmande länder lystrar ofta 

på äldre personer. 

exempel på den sverigedemokratiska politiken är förslagen om att genomföra 

en upplysningskampanj om kommunismens brott eftersom kunskapen 

om dessa är låg till skillnad från den kunskap och information som finns om 

nazismens brott. det är en kampanj som behövs eftersom ”ungdomar idag 

väljer att kalla sig kommunister och dessutom hyllar, urskuldar och ibland även 

förnekar, de brott som begåtts i kommunismens namn.” denna motion är en 

del av det paket med förslag som sverigedemokrater riktat mot vänsterextremism 

och politiskt våld framför allt under tidigare mandatperioder. 

en annan röd tråd bland de många motionerna inom skolområdet är olika 

åtgärder för att minska oro och stökighet som kan förekomma i skolan. det 

mångkulturella samhället och den oansvariga invandringspolitiken har gett 

upphov till segregation, rotlöshet och ökade motsättningar hävdar sverigedemokraterna 

och denna ”mångkulturell otrygghet” har också spridit sig 

till skolorna där mobbning och kränkningar ökar. 

det är i ljuset av det som vi ska se några av de förslag som Sverigedemokraterna 

lägger för att komma åt oro och stök i skolorna. Barn som utsätts för 

mobbningar och kränkningar ska slippa sina plågoandar, det kan åstadkommas 

genom att den störande eleven flyttas till en jourskola. 

i Borås hävdar sverigedemokraten att ”svenskfientlighet” är ett bakomliggande 

motiv för många brott och kränkningar och därför behöver skolorna i 

sitt värdegrundsarbete uppmärksamma och motarbeta svenskfientliga attityder. 

Sverigedemokraterna föreslår gärna åtgärder för att stoppa ett icke önskvärt 

beteende, t.ex. skolk. Skolk leder till sämre studieresultat och också en riskfaktor 

för ett normbrytande beteende som kriminalitet och droganvändning. Stöd 

för detta finner de bl.a. i en rapport Elever på vift. men en viktig slutsats om 

hur rapportförfattarnas resultat ska tolkas nämner inte Sverigedemokraterna: 

till sist kan inte resultaten användas för att avgöra om skolk orsakar andra 

problembeteenden, om andra problembeteenden orsakar skolk eller om 

skolk och problembeteenden inte är kausalt relaterade men båda orsakade av 

andra bakomliggande faktorer. 3 

Sverigedemokraternas förslag handlar om att stoppa skolket – inte att ta reda 

på varför elever skolkar. det är samma enkla lösning som i andra motioner, att 

genom förbud stoppa det negativa beteendet. 

det finns ett fåtal motioner som föreslår åtgärder för att komma åt problematiken, 

exempelvis socialsekreterare på skolorna. det finns även förslag om 

stöd till lärare och olika premier för att stimulera såväl elever som lärare. 

Skolans viktiga roll för kunskapen om vårt kulturarv har inte gett många 

avtryck i de sverigedemokratiska motionerna, bortsett från förslaget om traditionella 

skolavslutningar som drivits i flera kommuner. några få förslag om 

utbildning i lokala dialekter finns, och även ett förslag om kurs i seder och tra- 

3 Elever på vift. Vilka är skolkarna? Fou- rapport 2005-15, Stockholm. http://www.prevention.se/ 

PdF/2005-15.pdf. 


76

ditioner. trots att partiet värnar för den svenska kulturen så ser vi alltså inte 

att det är en fråga som partiet på lokal nivå fäster någon större vikt vid, varken 

i skolan eller i de motioner som finns under avsnittet om kultur och fritid. 

Klassmorfar 

Förslaget om att inrätta klassmorfarsystem 4 – har lagts i tjugotvå kommuner 

sedan Sverigedemokraterna lade sin första i Höör år 2000. denna första klassmorfarmotion 

var kopierad från en vänsterpartistisk motion som hade lagts i 

Sölvesborg en månad tidigare (se Seriemotioner). tillsammans med motionerna 

om insynsrätt, förslagen om folkomröstning och stopp för flyktingmottagning 

samt frågan om parboendegaranti är klassmorfar en av de vanligaste 

sverigedemokratiska motionerna. 

klassmorfarmotionen är också en av de få seriemotioner utöver motionerna 

om flyktingmottagning som lagts under längst tid av sverigedemokraterna 

– från 2000 till dags dato har den i olika omarbetade versioner dykt upp i 

kommunerna. i den första motionen från Höör pekar man på det stora gapet 

mellan generationerna men också på behovet av positiva manliga förebilder, 

framförallt i skolor för yngre barn. några år senare (2003) lägger Sverigedemokraterna 

i arvika, Forshaga och Sunne en nyskriven motion i frågan 

där man även pekar på att stämningen i många klasser är stimmig och orolig 

på grund av bristen på auktoritära lärare och lärarinnor. motionen slår också 

ett slag för den småskalighet som Sverigedemokraterna gärna värnar - eleverna 

har svårt att hänga med i undervisningen eftersom klasserna är alltför stora 

menar partiet. 

Jourskolor 

Förslaget om att inrätta en jourskola för stökiga elever är en annan långlivad 

seriemotion från 2003 och framåt. Förslaget tycks också vara unikt för Sverigedemokraterna. 

motionen ingick i partiets idé- och motionsbank, och tanken 

är att ”stökiga elever som kränker sina skolkamrater /…/skall kunna flyttas 

dit under en utredningstid i väntan på permanent omplacering. ett sådant 

förfarande garanterar de skötsamma eleverna trygghet och studiero, samtidigt 

som de stökiga elevernas behov kan tillgodoses med hjälp av en väl uppbyggd 

kompetens på den aktuella jourskolan”. Åtta motioner lämnades in under 

2003–2004 (Helsingborg, karlskrona, malmö, ronneby, trollhättan, Landskrona, 

trelleborg, nynäshamn), ytterligare tre år 2007, varav två från nyinvalda 

sverigedemokrater i norrköping och nykvarn. i Landskrona upprepade partiet 

sin tidigare motion 2007. det senaste förslaget om jourskola är från 2011, och 

lämnades in av Sverigedemokraterna i Jönköping. Jönköpingsmotionen är näst 

intill identisk med den ursprungliga motionen från 2003, vilket antyder att 

idé och motionsbanken fortfarande används som inspiration och underlag för 

(framför allt nya) lokalpolitiker. 

4 klassmorfar eller klassmormor ska enligt föreningen klassmorfar för barnen i Sverige fungera 

som ett socialt stöd för barnen i skolan. de kan bistå med olika arbetsuppgifter men får inte 

konkurrera med andra yrkesgrupper. idén började 1996 i Stockholms län, och projektet kallades 

då mer män i skolan eftersom behovet av vuxna manliga förebilder var stort. dessa rekryterades 

framförallt från arbetslösa män över 50 år samt pensionärer. efter några år började man använda 

sig av klassmormor också. 


77

Upplysningskampanj om kommunismens brott 

Ytterligare en seriemotion, som även den finns i idé- och motionsbanken, är 

förslaget om att kommunen ska initiera en upplysningskampanj i skolorna om 

kommunismens brott mot mänskligheten och dess likheter med nationalsocialismen. 

motionen yrkar också på att kommunen ska uppvakta regeringen för 

att få en liknande kampanj på riksnivå. Skälet är att det sedan länge finns: 

upplysningskampanjer om nationalsocialismens brott mot mänskligheten i 

våra svenska skolor. däremot har ingen kampanj om kommunismens likartade 

brott och folkmord förekommit, vilket är beklagligt såväl som förvånande. 

inte minst då det än idag existerar kommunistdiktaturer där brotten mot 

mänskligheten fortfarande pågår - jag syftar då främst på kina och nordkorea, 

men även då allt fler ungdomar idag väljer att kalla sig kommunister 

och dessutom hyllar, urskuldar och ibland även förnekar, de brott som begåtts 

i kommunismens namn. 

motionen har lagts i tretton kommuner. den ursprungliga motionen från 

karlskrona – som återfinns i idé- och motionsbanken – lämnades in i mars 

2003. ett stycke har dock redigerats bort från motionen i idé- och motionsbanken. 

i den ursprungliga motionen lade sverigedemokraten skulden för 

bristen på kunskap på vänsterpartierna: 

Som utbildad lärare har jag vid flera tillfällen förfasats över svenska skolungdomars 

undermåliga kunskaper om kommunismen och dess flagranta brott 

mot mänskligheten. detta är mycket skrämmande, och ansvaret för detta 

totala misslyckande tillfaller vänsterpartierna i synnerhet. 5 

motionen läggs i förutom karlskrona, arvika, malmö, mölndal, Sunne, 

Svedala och trelleborg under 2003 och därefter i Helsingborg, klippan, 

nykvarn samt Perstorp 2007. Perstorps sverigedemokrater vill värna om det 

öppna demokratiska samhället. kommunen har under senare år varit ”förskonat 

från dessa avarter; kommunister, anarkister, nationalsocialister och allt vad 

de kallar sig”. dessa problem finns framförallt i storstäderna med det är ingen 

garanti för att det inte ska hända i Perstorp. Sd vill inte ha ”dessa element på 

våra gator, för allas säkerhet och trygghet”. 

Åtgärder mot skolk 

Sverigedemokraterna i malmö och trelleborg lägger under 2008 sex förslag 

om skolk-sms därför att ”skolkande elever är överrepresenterade i samtliga 

typer av normbrott såsom kriminalitet och droganvändning.” Samma motionstext 

använder Sverigedemokraterna i karlskrona tre år senare. under 2011 

lämnas motioner om skolk-sms in i sammanlagt nio kommuner. Förutom 

karlskrona, så vill Sverigedemokraterna i Borlänge, Helsingborg, karlshamn, 

Linköping, norrköping, Surahammar och trelleborg att det ska vara möjligt 

att meddela föräldrarna om skolk genom sms. Skollagen kräver att rektorn ska 

informera vårdnadshavare samma dag en elev uteblivit utan giltig anledning. 

”Skolk-sms är ett kostnadseffektivt sätt att främja hög närvaro vid lektionerna 

och därmed få mer ordning i skolan” skriver Sverigedemokraterna i Linköping 

och norrköping. 

5 Läraren richard Jomshof var den sverigedemokratiske ledamoten i karlskronas kommunfullmäktige 

som undertecknade motionen. 


78

i en enda kommun, växjö, vill Sverigedemokraterna undersöka varför eleverna 

skolkar, för det är fel tro att ”alla skolkar av ren lathet, det måste finnas 

andra orsaker”. Sverigedemokraterna yrkar att kommunen startar ett projekt 

mellan socialtjänst, kuratorer och skolpsykologer för att förbättra skolmiljön. 

Politikern har ”själv besökt ungdomarnas hemsidor och forum på en vecka och 

en del av skolkandet beror på att föräldrar själva förbjuder sina barn att delta i 

viss lektionsundervisning, lärarnas dåliga arbetsmiljö och stressade arbetssituation, 

brist på skolsyster och mm.” 

under 2007 kommer också också fyra motioner om skriftligt omdöme i 

ordning och uppförande. Stök och oordning påverkar studieresultaten negativt. 

genom att ge omdömen i ordning och uppförande kan miljön i skolan bli 

lugnare och mer trygg. Föräldrarna får svart på vitt hur skolan uppfattar eleven 

och det kan leda till att den enskilde elevens beteende ändras till det bättre 

skriver Sverigedemokraterna i Helsingborg. Även Svedala och karlstad vill införa 

omdömen i ordning och uppförande i Svedala från årskurs 7 och i karlstad 

från årskurs 3. Sverigedemokraterna i Perstorp tycker att det ska vara frivilligt 

för föräldrar och elever. 

Att värna om traditioner 

i februari 2007 skriver Sverigedemokraterna i ett pressmeddelande att partistyrelsen 

menar att skolor ska vara skyldiga att anordna traditionella kyrkliga 

skolavslutningar och ”rekommenderar sina kommunfullmäktigegrupper att 

lägga förslag i kommunerna med krav på att detta införs i skolplanerna.” Bakgrunden 

är enligt uttalandet att fler och fler svenska skolor med hänvisning till 

”att ett ständigt ökande antal elever har en icke-svensk bakgrund”, har beslutat 

sig för att stoppa de traditionsenliga skolavslutningarna i kyrkan. i tretton 

kommuner hörsammade lokalpolitikerna partistyrelsen och lämnade in motioner 

under 2007-2009 (arvika, Haninge, Helsingborg, karlskrona, malmö, 

nykvarn, ronneby, tidaholm, Örebro, karlshamn, trelleborg, växjö, gävle). 

Sverigedemokraterna i Hässleholm, Lerum, Skurup och norrköping lämnade 

in motioner 2011. underlaget till de tidigare motionerna har i de flesta fallen 

hämtats från pressmeddelandet 2007. Partistyrelsen skrev att: 

Sverige har varit ett kristet land i mer än ett årtusende. den svenska kulturen 

är således intimt sammanflätad med kristendomen. att i kommunal och 

statlig verksamhet radera alla kopplingar till kristendomen innebär i praktiken 

att man också raderar en omistlig del av det svenska kulturarvet och 

undergräver den gemensamma identiteten i vårt samhälle. 

genom att förvägra svenska elever rätten att få uppleva traditionella kyrkliga 

skolavslutningar och tillsammans få sjunga gamla svenska sånger som ”den 

blomstertid nu kommer” berövar man dem på en del av deras kulturarv och 

på känslan av samhörighet med tidigare generationer 6 . 

Partistyrelsen gick ut med ett nytt pressmedelande 7 201o med förnyat krav på 

att skolorna ska åläggas att anordna traditionella skolavslutningar om minst tio 

procent av eleverna och deras föräldrar önskar det. i pressmeddelandet skriver 

man att ”motivet för att avveckla de traditionella skolavslutningarna är oftast 

att skolan skall vara religiöst neutral och att invandrade elever med annan tro- 

6 http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/sverigedemokraterna/pressrelease/view/130855. 

7 http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/sverigedemokraterna/pressrelease/view/sverigedemokraterna-vill-aalaegga-landets-skolor-att-arrangera-traditionella-avslutningar-419872. 


79

suppfattning kan känna sig kränkta.” detta tas upp i bland andra norrköpings 

motion dä man skriver att ”skolavslutningarna har väckt goda känslor och 

fina minnen”, och eftersom de ”pågått under en mycket lång tid ser vi inte hur 

denna harmlösa tradition plötsligt ska anses vara kränkande.” 

Sverigedemokraterna i Hässleholm och Skurup väljer att tona ned det kristna 

och skriver att ”traditionen med skolavslutning i kyrkan har nuförtiden inte 

särdeles mycket med protestantisk tro att göra” och jämför den med julafton 

som ”för de flesta är mer är av en familjehögtid med julklappsutdelning är ett 

firande av Jesus födelse”. ingen ska tvingas delta och man föreslår att kyrkobesöket 

läggs på morgonen innan den formella obligatoriska avslutningen i 

skolan. det är viktigt att i tider som nu värna om vår svenska kultur då ”högt 

uppsatta rikspolitiker vill införa muslimska helgdagar och avveckla svenska 

traditioner”. 

Förslag om utbildningar i dialekter, starta-eget och 

hushållsekonomi 

i sina Riktlinjer föreslår partiet att de lokala politiska representanterna ska 

lägga förslag om hemspråksundervisning i lokala dialekter eller kultur. i 

Älvkarleby föreslog Sverigedemokraterna 2003 att kommunen skulle erbjuda 

undervisning i lokal kultur och historia. Sverigedemokraten tyckte att det var 

viktigt ”att lära vad som har hänt i kommunen innan man lär sig andra länders 

kultur och historia.” 

i Landskrona (2007) vill Sverigedemokraterna att det ska vara möjligt att få 

undervisning i traditioner, seder och bruk i vissa årskurser eller att eleverna 

ska ha möjlighet att temaarbete om detta. motionen inleds med ett citat från 

mona Sahlin: ” Jag tror att det är lite det som gör många svenskar så avundsjuka 

på invandrargrupper. ni har en kultur, en identitet, en historia, någonting 

som binder ihop er. och vad har vi? vi har midsommarafton och sådana 

töntiga saker.” Sverigedemokraterna fortsätter: 

varje land har en identitet, så även Sverige. Låt oss kalla den ”svenskheten” 

och den är inget vi skall skämmas för. Svenskheten är något vi skall högt 

värdera och försöka bevara till kommande generationer. vår öppenhet mot 

omvärlden måste balanseras mot ansvaret för dem som redan bor i Sverige 

– är födda och bosatta här och har ansvaret för att föra det nedärvda arvet, 

identiteten och ”svenskheten” vidare. 

vårt svenska arv är landet, lagen, språket, vår konst och litteratur, våra minnen 

och monument och vårt arbete. kultur är viktig för varje enskild människa 

och det är bland annat det som håller ihop det svenska samhället. det 

brister tydligen bland många svenskar vad det gäller kunskapen om våra 

svenska traditioner, seder och bruk. 

i Hässleholm och Sunne ställer Sverigedemokraterna 2007 också förslag att 

kommunen ska tillhandahålla undervisning i de lokala dialekterna. eftersom 

man i Älvdalen undervisar i älvdalsmålet och på gotland i gutemålet bör 

eleverna i Hässleholm få undervisning i såväl skånska som göingemål från 

lågstadiet och uppåt. dialekterna är unika som identitetsbärare menar partirepresentanterna, 

och skånskan och för Hässleholms del, göingemålet har aktivt 

motarbetats från ”överhögheten i Stockholm”. tv- och radiosändningar på 

rikssvenska har också bidragit till att kunskaperna gått förlorade. 

Sunnes motion innehåller en del stycken som är identiska med motionen 


80

från Hässleholm – och åberopar att den statliga utredningen Mål i mun. Förslag 

till handlingsprogram för svenska språket (Sou 2002:27) föreslår att det ska undersökas 

om dialekter kan ingå i modersmålsundervisningen. i Sunne vill Sd att 

skolorna ska undervisa i Frykdalsmål. 

2011 kräver sverigedemokraten i Hällefors att kommunen ska ha utbildning i 

den lokala dialekten eftersom detta ”främjar att dialekten fortlever och utvecklas 

i Bergslagen i allmänhet och i Hällefors i synnerhet, det stärker sammanhållningen 

och stoltheten i bygden.” i samma motion föreslås för övrigt att det 

ska finnas klassmorfar i skolorna för att öka tryggheten för eleverna. 

i ett antal kommuner har Sverigedemokraterna kommit med förslag om 

olika specialutbildningar. För gymnasieelever ville man ha körkortsutbildning, 

i mellerud och Helsingborg redan 2007, och i Falköping 2011. i trollhättan 

ansåg partiet 2003 att eleverna behövde mopedutbildning och i Flen att 

eleverna år 2010 ska få utbildning i hushållsekonomi – goda sådana kunskaper 

skulle kunna hjälpa människor att inte få ekonomiska problem i framtiden, 

menade motionären. andra förslag om utbildningar har t.ex. Svedala lagt om 

inrättandet av en starta-eget-utbildning på gymnasiet, Sverigedemokraterna i 

Laholm har motionerat om inrättandet av ett idrottsgymnasium och i nykvarn 

och trollhättan finns motioner om undervisning i teckenspråk eller i tSS 

(tecken som stöd) i Högsby. 

Omvänd skolskjuts 

i Sunne, torsby, tranemo och ulricehamn föreslås 2007-2008 att kommunen 

ska använda sig av vad man kallar omvänd skolskjuts. ”Små skolor som präglas 

av närhet till natur, bygdkännedom, småskalighet och mindre klasser borde 

vara ett föredöme för röriga och stimmiga miljöer .” mobbingen och utanförskapet 

ökar ”lavinartat ju större skolan är”, skriver Sverigedemokraterna i 

Sunne, torsby och tranemo. genom omvänd skolskjuts kan kommunen rädda 

skolorna från nedläggning, och det måste vara billigare att stänga en eller flera 

avdelningar i en stor skola tillfälligt än starta nya skolor på landsbygden allt 

eftersom elevunderlagen ökar. ulricehamns motion är fåordigare men andemeningen 

är densamma. 

Småskaligheten och bevarandet av bygdeskolor är en sverigedemokratisk 

profilfråga, men det är inte bara sverigedemokrater som föreslår omvända skolskjutsar 

för att rädda småskolor. i Flen motionerade moderaterna 2008/09 om 

just omvända skolskjutsar för att rädda hotade landsbygdskolor. 8 

Betygssättning av lärare 

en bra relation mellan lärare och elev är en förutsättning för lärandet. elevens 

prestationer följs upp genom betyg, och Sverigedemokraterna i eskilstuna 

(2009) efterlyser en ”konstruktiv dialog kring elevernas önskemål av läraren”. 

om eleven får en möjlighet att betygsätta sin lärare kan det underlätta en 

sådan dialog. Betygsättningen ska inte i första hand gå ut på att kritisera 

läraren utan ska ge förslag på vad läraren kan bli bättre på. Samma motion 

läggs 2011 i Ludvika och karlskrona. Sverigedemokraterna i karlskrona har 

lagt till några meningar som knyter an till skolinspektionens rapport om andelen 

elever som fått godkänt i grundskolans ämnen. de låga siffrorna kan också 

8 http://ekuriren.se/nyheter/flen/1.41077-forvaltningschefen-tror-inte-pa-omvanda-skolskjutsar. 


81

ha med pedagogerna att göra och att ge lärarna feedback kan höja nivån på den 

kommunala skolan skriver partiet. 

Kritik mot läromedel i skolorna 

det finns några sverigedemokratiska motioner som behandlar läromedlen 

i kommunens skolor. i timrå lägger partiet en motion 2003 där de protesterar 

mot att material producerat av 5i12-rörelsen ska användas i skolorna. 

Sverigedemokraterna vänder sig mot att det i 5i12-rörelsens skrivelse står att 

partier med rasistiska och främlingsfientliga och antidemokratiska budskap har 

tagit plats i många kommuner: 

det är i vårt fall inte så svårt att förstå att det är Sverigedemokraterna som 

åsyftas, eftersom det är enbart detta parti som är ”nytt” i timrå kommunfullmäktige 

efter kommunalvalet år 2002. 

Partiet har granskat materialet som beskrivs av 5i12 som ett instrument för 

att påverka ungdomars attityder och kallar det för ”hjärntvätt av ungdomar”. 

Sverigedemokraterna fortsätter med att beskriva 5i12 rörelsens syfte som ”att i 

skolan bryta ner svenska elevers självkänsla och personliga stolthet genom förklenanden 

av deras nationella ursprung.” materialet ”tar heder och ära av den 

svenska ungdomen för gynnande av en fix idé om det mångkulturella samhällets 

förträfflighet.” indirekt så bidrar 5i12-rörelsens budskap också till många 

ungdomars drogberoende. det är en otäck organisation och dess ”vilseledande 

och kränkande” material ska inte få spridas i skolan. 

i sin första motion som Sverigedemokraterna i trosa lägger kräver motionären 

att kommunen som huvudman ska vidta åtgärder mot ”osakliga 

läromedel i skolan”. innan Sverigedemokraterna kom in i fullmäktige har 

han i egenskap av privatperson anmält ett läromedel till Skolinspektionen 

2008. Han har granskat en lärobok i religion som hans dotter använt i skolan 

och han vänder sig särskilt mot avsnittet om islam som han menar är grovt 

osakligt. i en lång bilaga beskriver han de fel om islam han menar läromedlet 

innehåller. ett exempel är 

Sid 105: Hela avsnittet om att djur och växter lever i islam är bara förledande 

och riktat mot djurälskande barn för att ge ett gott intryck av islam. det har 

inget att göra med islams grundbudskap. 

Skolinspektionen har överlämnat ärendet till trosa kommun i dess egenskap 

av huvudman för vidare utredning och prövning. Skolkontoret i trosa i sin 

tur har utrett ärendet och i sitt svar från 2009 skriver de bl.a. att läromedlets 

skildring är generaliserande och att det är viktigt att ”man i ett land med 

religionsfrihet inte gör en värdering av de olika religionerna eftersom det vore 

att uppmuntra till diskriminering”. man använder inte bara ett läromedel när 

man undervisar i religion och det finns ”många tolkningar kring vad som kan 

betraktas som fakta i dessa frågor och de diskussioner man har kring detta och 

de slutsatser man drar i klassrummet.” 

Sverigedemokraten var inte nöjd med det svar han fått och väcker nu frågan 

i en motion till trosa kommunfullmäktige. eftersom han anser att det är orimligt 

att varje enskild kommun ska granska läromedlen vill sverigedemokraten 

att kommunen ska vända sig till Sveriges kommuner och Landsting (SkL) för 

att de ska samordna granskningen av de läromedel som skolorna använder. 


82


under 2011 har det lagts tre motioner i Falköping, klippan och Sandviken om 

att kommunerna ska börja med rastfadderverksamhet. klippans och Sandvikens 

motioner är identiska medan Falköping skrivit en egen text. 

i några tidiga motioner från 2002-03 vill kristinehamn och trollhättan att 

kommunen ska ha dyslexiombud på skolorna. Hammarö föreslår 2008 att 

kommunen ska försöka få sponsrade datorer till elever med dyslexi. 

Landskrona (2008) och Östra göinge (2009) motionerar om utökade 

resurser till skolpsykologer och logopeder och i Surahammar 2011 vill partiet 

att kommunen ska rekryterar fler skolpsykologer. Svalöv vill i en motion från 

2007 belöna högpresterande elever – med till exempel resor eller en summa 

pengar i högstadiet. 

Öppna studieverkstäderna för alla elever i eskilstuna och inte bara för elever 

med invandrarbakgrund, skriver Sverigedemokraterna i en motion från 2011. 

många av Södertäljes skolor är ökända för sin brist på disciplin och ordning 

bland eleverna skriver Sverigedemokraterna i Södertälje i en motion 2011. det 

är inte många lärare som ser jobben i t.ex. Hovsjöskolan som attraktivt och 

kompetenta lärare söker sig nog till andra skolor. därför vill partiet att kommunen 

anställer en person som ska ge skolpersonalen stöd och som också ska 

rapportera till kommunens utbildningsnämnd om situationen på skolorna. 

Även lärarnas arbetssituation står också i centrum för den motion som 

Sverigedemokraterna i värnamo lämnar in 2011. det har blivit vanligare med 

hotfulla, pressande och våldsamma situationer samtidigt som lärarna granskar 

utifrån perspektivet elevernas rättigheter. Lärarna riskerar att komma i kläm 

mellan verkligheten och politiska målsättningar skriver Sverigedemokraterna. 

Partiet föreslår att kommunen tillsätter en oberoende utredning av lärarnas 

arbetssituation bl.a. inventera förekomsten av hotfulla och våldsamma situationer 

i kommunens skolor. 


83

individ- och familjeomsorg 

en bärande princip för Sverigedemokraterna är att värna om den ”naturliga” 

familjen med mamma, pappa och barn eftersom den är ”samhällets grundläggande 

byggsten och den konstellationen ger bästa förutsättningar för ett balanserat 

och rikt liv”. ett av förslagen i Riktlinjer är därför att kommunerna ska 

ha en utbyggd familjerådgivning för familjer i kris. kommunen ska även kunna 

erbjuda kvalificerad rådgivning för alla som befinner sig i svåra livssituationer. 

ett annat fokus i Riktlinjerna är att minska antalet aborter genom till exempel 

kommunala handlingsplaner med åtgärder som preventivmedelskampanjer, 

och diskussioner i skolorna om relationer och etiska aspekter på abort. andra 

förslag för att minska aborterna är ett ökat stöd till gravida kvinnor som har 

sociala eller ekonomiska problem och/eller ökat stöd till föreningar som arbetar 

för att minska aborttalen. 

kommunen bör vidare införa olika krav på dem som erhåller försörjningsstöd, 

klienterna ska arbeta aktivt för att komma ur sin situation. Försörjningsstödet 

kan därför kombineras med olika former av arbetsplikt. 

missbrukare ska erbjudas omedelbar behandling och helst ska kommunen ha 

ett eget behandlingshem. kostnaderna för att inte behandla människor med 

missbruksproblem är mycket högre än kostnaden för behandling. För missbrukare 

med dubbeldiagnos, dvs. att man förutom sitt missbruksproblem även är 

psykiskt sjuk ska kommunen inrätta särskilt boende för att dessa personer inte 

ska hamna i ”misär på gatan.” 

TABELL 17. individ- och familjeomsorg per mandatperiod 

inDiViD/FAmiLJEomSorg 


arbetsplikt/praktik 

försörjningsstöd 

Övriga individ/ 

familjeomsorgsmotioner 

individ- och familjeomsorgsfrågor hör inte till något prioriterat område för de 

sverigedemokratiska lokalpolitikerna. att Socialtjänsten i kommunerna inte 

bara omfattar försörjningsstöd utan ska även stödja personer med alkoholproblem, 

stöd för barn som riskerar att fara illa eller alla som på något sätt har 

drabbats av personliga problem ser vi inte mycket av. en så pass viktig funktion 

som stödet till barn och unga, det kan vara barn som far illa i hemmet, eller 

barn och ungdomar som missbrukar droger tangeras enbart i två motioner. 

inte heller socialtjänstens roll när barn och ungdomar under tjugoett år begår 

brott eller faller offer för brott uppmärksammas. 

trots socialtjänstens omfattande verksamhet koncentrerar de sverigedemok- 


1991-2002 2002- 

2006 

2006- 

2010 

2010- ToTALT 

3 4 7 

5 13 10 28 

summa individ/familjeomsorg - 8 17 10 35 

alla motioner 44 297 857 504 1702 

andel av alla motioner (%) - 2.7 2,0 2,0 2,1 

84

atiska lokalpolitikerna sig på att kräva arbetsplikt vid försörjningsstöd och 

stöd till i första hand familjer i kris samt insatser för att minska antalet aborter. 

nästan en tredjedel av alla motioner bygger på ett tidigt förslag i idé- och 

motionsbanken att kommunerna ska kräva en motprestation/arbetsplikt för 

att få försörjningsstöd. i den citerar partiet Socialtjänstlagen 1 som stöd för att 

det är ”lagstadgat att kommunens socialtjänst inte ska försätta medborgare i 

passivt bidragsberoende”. i en senare motion gäller arbetsplikten specifikt för 

invandrade med försörjningsstöd. 

några spridda förslag om förbättringar av kvinnojourer och inrättande av 

kvinnohus finns bland motionerna, även ett förslag om mansmottagning. till 

de mer anmärkningsvärda förslagen hör det om en internationell mansdag i 

Falun som återges lite längre fram i texten. Förslag om missbruk och spelberoende 

och även åtgärder för hemlösa finns i några kommuner, men på det hela 

taget så kan vi säga att lokalpolitikerna tycks ha mycket lite kunskap om och 

därmed förslag till förbättringar för de kommuninvånare som befinner sig i 

någon form av krissituation. det som står i centrum är arbetsplikten. 

Arbetsplikt 

Sverigedemokraterna i Sunne yrkar att kommunen ska föreslå någon form av 

kommunal arbetstjänst som ska åläggas den som söker socialbidrag. För det 

utförda arbetet kan partiet tänka sig att kommunen ska betala ut ett ”stimulansbidrag” 

på 25kr/dag. (2003). Liknande förslag finns i kristinehamn och 

Landskrona. 

i en betydligt färskare motion, 2011, vill Södertäljes sverigedemokrater förutom 

kravet på motprestation för försörjningsstödet även att kommunen gör 

en uppföljning och kontroll av de utbetalade medlen. de åtgärder som partiet 

föreslår är riktade till invandrade med försörjningsstöd. de redan existerande 

kraven på att bidragstagaren ska stå till arbetsmarknadens förfogande räcker 

inte, eftersom ”man kan lätt straffa bort sig från dessa krav genom att t.ex. 

vägra lära sig svenska nog för att bli anställningsbar.” efter sex månader med 

bidrag ska kommunen kräva att bidragstagaren deltar i en kommunal utbildningskurs 

där arbetspraktiken består av enklare sysslor som inte kräver ”kvalificerade 

språkkunskaper”, exempelvis snöröjning på vintern och parkvård på 

sommaren. om man inte har tillräckliga kunskaper i svenska kan man istället 

välja en intensivkurs i svenska. dessutom föreslår Sverigedemokraterna att 

kommunen ska göra stickprovskontroller för att säkerställa att bidragstagaren 

finns i landet. 

Abortpreventiva åtgärder 

endast två kommuner har föreslagit åtgärder för att minska antalet aborter. 

den ena är eslöv där Sverigedemokraterna yrkar på att kommunen ska ta fram 

en handlingsplan med ett flertal åtgärder som de har hämtat från en resolution 

från europarådet 2 och som de återger på engelska (eslöv 2008). 

Sverigedemokraterna i askersund skriver en lång motion 2007 där ledamoten 

menar att många aborter är resultatet av påtryckningar från anhöriga 

och ”personal (t o m barnmorskor!) som borde ha till uppgift att stödja kvin- 

1 Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras situation 

inriktas på att frigöra och utveckla enskilda och gruppers egna resurser (SFS 1980:620). 

2 resolution 1607(2008): access to safe and legal abortion in europe. 


85

nan i sin graviditet”. Ännu allvarligare är det att socialministern ”häver ur sig 

att det är samhällets uppgift att bekämpa ’oönskade graviditeter’! Påven har 

med rätta fördömt denna ’dödens kultur’”. 

motionen fortsätter med att: ”samhällsomstörtarna bland liberaler och 

socialister lyckats upplösa de naturliga sambanden mellan familjebildning, sex 

och fortplantning så att många barn föds utom äktenskapet. men det är inte 

skäl nog för att svenska folket ska abortera sig till nästan utrotning (vilket blir 

följden om den livsfientliga politiken fortsätter)”. den mycket låga nativiteten 

hos den svenska ursprungsbefolkningen uppvägs visserligen av invandrarkvinnorna 

men de totala födelsetalen är ändå för låga. kommunalpolitikern yrkar 

på att kommunen ska inför en mammapremie: 

ge förstföderskor – som överväger abort av ekonomiska skäl – en premie på 

36 000 om de fullföljer graviditeten. Hälften innan vecka 22 (den tidsgräns 

för aborter som finns) och resten när barnet är fött. För att få mammapremien 

får kvinnans inkomst inte överstiga socialbidragsnormen med mer än 

5 000 kronor. 

en sådan mammapremie kan hjälpa till att ersätta den ’livsfientliga kulturen’ 

med ’en livsbejakande kultur’, förstföderskornas medelålder måste sänkas 

och naturens ordning återställas: naturens ordning är att unga vuxna tar 

ansvar för sin egen familj som föräldrar, medan äldre vuxna tar ansvar för 

hela samhället som politiker! 

Internationell lokal mansdag 

i Falun yrkar den sverigedemokratiska representanten att kommunen ska införa 

en lokal internationell mansdag (2011) i försvar av mannen. det har under 

flera år pågått en förtalskampanj mot mannen, hävdar motionären. mannen 

har ”under en alltför lång tid utsatts för en nedlåtande och i vissa avseenden 

direkt kränkande behandling” inte bara av kvinnor utan även av män. 

ingen kan väl förneka att hela vårt moderna samhälle är en produkt av mannens 

ypperliga förmåga till kreativt tänkande och enorma potential med 

avseende på solidaritet och samarbetsvilja. 

i tidiga år förhindras pojkar att utveckla en sund manlighet, de saknar positiva 

manliga förebilder. de utsätts istället för en ”suspekt och abnorm mansvärld 

som idag har övertagits av våldsidioter, brutala misshandlare och psykiskt 

sjuka personer”. Pojkarna missgynnas i skolan – de får en undervisning som är 

lämpad för små söta flickor som kan sitta still och skriva handstil med mikroskopiskt 

små snirkliga bokstäver eller påtvingas att tälja till smörknivar 

som sedan skall slipas med nollnollans sandpapper resten av terminen. 

därför yrkar den sverigedemokratiska representanten att Falu kommun ska 

utveckla en internationell mansdag lokalt 

ägnad åt att manifestera mannens unika betydelse inte bara historiskt utan 

även i modern tid. dagen skall ägnas åt att för små blivande män men också 

för en del förvånade kvinnor och andra visa upp den mansvärld som få utomstående 

känner till. 

genom en sådan dag kan man t.ex. lyfta fram en den breda majoritet av vuxna 

män som är ”fredliga, trevliga vanliga personer som sköter sitt arbete, inte slår 


86

sina fruar och solidariskt betalar sin skatt och på så sätt bidrar till samhällets 

fortlevnad”. det är de som arbetar inom alla sektorer och ”tyst bär en enorm 

börda på sina ryggar och [har] utan knot accepterat en tillbakadragen roll.” 


andra motioner inom kategorin individ- och familjeomsorg är förslag att ge 

studenter ekonomisk hjälp till tandvård i nykvarn, och att tidigarelägga utbetalningar 

av försörjningsstöd vid jul i Ängelholm. Samma kommunalpolitiker 

i Skurup som vill sänka arvodena för ledamöterna i fullmäktige (se avsnittet 

om demokrati) lägger också två motioner med yrkande på att normen för 

försörjningsstöd ska ökas och ändras. utgångspunkten är återigen hans egen 

situation. 

i gävle och Landskrona lägger man identiska förslag att kommunerna 

anställer socialsekretare i högstadieskolorna för ”att snabbt kunna komma 

tillrätta med dagliga incidenter och samtidigt avlasta skolan.” det kan leda till 

ekonomiska och sociala vinster på lång sikt. 

det finns även några sverigedemokratiska förslag på förbättring av kvinnojouren, 

eller som i orsa att inrätta ett kvinnohus. Helsingborg vill ha ett 

kriscentrum för kvinnor och rådgivning för män. Linköping vill inrätta en 

mansjour mot våld. Sverigedemokraten i Hammarö vill 2009 att kommunen 

ska skaffa ”kvinnofridsinstruktörer”. Hammarö vill också ha en kommunal 

handlingsplan med åtgärder mot spelberoende. 

i karlstad föreslår sverigedemokraten 2007 att 

kommunens fattigpensionärer skall få ett extra kommunalt bidrag varje 

månad. en fattigpensionär som inte har råd att gå till tandläkaren eller lösa 

ut sina medicinska recept. vi vill då börja med att ge alla karlstads kommuns 

fattigpensionärer ett bidrag på minst 1.500 kronor per månad. detta är då 

att betrakta som en billig utgift för att höja standarden för den sämst ställda 

ålderspensionären. 


87

Äldre- och handikappomsorg 

Förbättringar och åtgärder för de äldre är en av Sverigedemokraternas prioriterade 

frågor. i Riktlinjerna finns flera förslag på motioner som partiets lokala 

representant kan ställa, till exempel att äldreomsorgen i kommunerna ska vara 

väl utbyggd med en flexibel hemtjänst, hemsjukvård och nattpatruller. det bör 

ske en kraftig utbyggnad av trygghets- och seniorboenden för att äldre inte ska 

sluta sina liv i social isolering utan kunna åldras med värdighet. Är man över 

85 ska man få plats på särskilt boende om man så önskar och partiet vill att 

den så kallad parboendegarantin ska införas. 

Bland andra förslag finns åtgärder för att förbättra maten och att trygghetslarm 

ska vara avgiftsfria. ett annat förslag är att det ska finnas en fixartjänst 

– Fixar-malte - i kommunen som ska kunna hjälpa alla över 65 med gardinbyten, 

tröskelborttagning och liknande. För dem som har fallskador eller andra 

sjukdomar ska kommunen erbjuda hemrehabilitering och i förebyggande syfte 

friskvårdsträning. 

kommunerna ska ha en äldre- och handikappombudsman och om det inte 

finns något pensionärsråd ska ett sådant inrättas. Sverigedemokraterna vill 

uppmuntra frivilligorganisationer och anhörigvårdare inom äldreomsorgen. 

Partiet föreslår att det inom äldreomsorgen ska finnas något liknande skolornas 

klassmorfarsystem och en volontärförmedling för personer som vill hjälpa 

till. kommunerna bör genomföra kontinuerliga brukarundersökningar för 

att kunna anpassa vården och insatserna till brukarnas önskemål och behov. 

Samtidigt är det viktigt att tillvarata de äldres kunskaper bl.a. genom klassmorfarsystemet1. 

kommunen ska också ge stöd åt föreningar som arrangerar 

verksamheter och mötesplatser för äldre, och även kunna erbjuda kollo för de 

äldre. 

de äldre invandrade som på grund av ålder, demens eller andra orsaker tappat 

förmågan att förstå svenska ska, om förutsättningarna finns, kunna få vård 

på sitt modersmål. rätten att kunna bli förstådd eller förstå sina vårdgivare 

gäller också svenskar – invandrad äldrevårdspersonal med bristande språkkunskaper 

ska därför erbjudas vidareutbildning i svenska. vid nyanställning ska 

kraven på kunskaper i svenska och svensk kultur ställas högre än idag. 

Riktlinjerna föreslår också förbättringar och åtgärder för funktionshindrade. 

kommunen ska ha ett handikappolitiskt program, och kommunens information, 

verksamhet och miljö ska vara tillgänglig för personer med olika funktionshinder. 

anhörigvårdare ska få stöd och hjälp och kommunen ska ha en 

god samverkan med såväl brukare som anhöriga. Sverigedemokraterna vill 

också att kommunen ska på olika sätt sprida information om olika funktionshinder 

samt i samverkan med myndigheter, näringsliv och utbildningsväsende 

erbjuda meningsfull sysselsättning. 

1 klassmorfarmotionerna behandlas i Skola och utbildning. 


88

TABELL 18. äldreomsorg per mandatperiod 

äLDrEomSorg 


Prioriterat område för Sverigedemokraterna 

Äldre- och handikappomsorg är ett av de områden där man kan se att de Sverigedemokratiska 

kommunalpolitikerna varit aktiva med motioner. det är en 

trygg och värdig ålderdom med Zoegas kaffe, svensk husmanskost och möten 

över generationsgränser som förslagen i motionerna går ut på. de äldre ska 

inte tvingas sitta inaktiva i kommunerna, utan erbjudas utflykter i natur- och 

kulturmiljöer som de särskilt uppskattar eftersom ”nästan alla gamla har haft 

sin uppväxt i gamla Bondesverige”. genom volontärförmedlingar och klassmorfarsystemet 

kan de äldres kunskaper tas tillvara och vara till nytta i skolor 

och på daghem. det finns ibland en lätt förmyndarton - de gamla blir barn på 

nytt och därför är det bra att ge de gamla möjlighet att träffa barn på dagis och 

skola. 

till skillnad från de få förslagen inom barnomsorgen och individ- och 

familjeomsorgen så finns här en mängd motioner för att förbättra den kommunala 

omsorgen om de äldre. men Sverigedemokraterna har inte många egna 

förslag, utan de motionerar om samma förbättringar och åtgärder som andra 

partier önskar, Fixar-malte, parboendegarantier och trygghetslarm hör till de 

vanligaste motionerna oavsett parti. 

vad Sverigedemokraterna däremot gör är att ställa kostnaderna för äldreomsorgen 

mot kostnaderna för flyktingmottagningen i flera motioner. de gemensamma 

ekonomiska resurserna ska i första hand användas till inhemska behov, 

skriver Sverigedemokraterna i sitt principprogram. Sverigedemokraterna vill 

utjämna de skillnader som de menar finns mellan kostnaderna för flyktingpolitiken 

och för äldreomsorgen. de äldres låga pensioner ställs mot flyktingars 

ekonomiska bistånd, ”muhammedanernas” skolmat mot maten i äldreomsorgen. 

detta strider på sätt och vis mot vad Sverigedemokraterna själva skriver 

i sina Riktlinjer under rubriken välfärd på lika villkor att alla svenska medborgare 

har rätt till likvärdig välfärd och att medel inte ska fördelas till verksamheter 

på basis av den etniska sammansättningen. det kan också strida mot vad 


1991-2002 2002- 

2006 

2006- 

2010 

2010- ToTALT 

avgiftsfria trygghetslarm 2 3 5 11 21 

Äldre/handikappombud 1 7 4 12 

parboendegaranti 19 7 26 

fixar-Malte 6 4 1 11 

förbättrade relationer över 

generationsgränser 

3 3 1 7 

aktiviteter för äldre 5 1 6 

Terapihundar 1 9 3 13 

Motioner om 

funktionshindrade 

2 9 6 17 

Övriga motioner äldreomsorg 2 11 59 42 114 

summa äldreomsorg 7 29 117 75 228 

alla motioner 44 297 857 504 1702 


89

som kallas den kommunala likställighetsprincipen som säger att alla medlemmar 

i kommunen ska behandlas lika såvida det inte finns sakliga skäl att inte 

göra det (alla är lika inför lagen). de eventuella skillnader som finns ska vila på 

skälig och rättvis grund 2. 

Första gången Sverigedemokraterna ställer grupperna mot varandra är 1993 

då de begärde en utredning om hur pensionärerna i Höör mådde eftersom en 

sådan utredning hade gjorts om flyktingarna. i senare motioner talar man om 

vikten av språkkunskaper, det är bra att äldre invandrade som talar för lite 

svenska får omsorg på sitt modersmål, men då måste även de svenska äldre få 

personal som talar adekvat svenska. men behoven hos denna grupp får inte 

användas som ett ”rättfärdigande för att diskriminera etniska svenskar genom 

allmänna regler om etnisk kvotering och positiv särbehandling av invandrare, 

vilket ofta sker idag”. kraven på svenskkunskaper ska höjas när kommunen 

nyanställer, och redan anställd personal med brister i svenska ska erbjudas 

vidareutbildning. 

vad som är slående är bristen på motioner om funktionshandikappade. det 

finns några förslag om kombinerad äldre- och handikappombudsman och 

några förbättringar för syn och hörselskadade. vi ser också att i relation till andra 

kommunala omsorgsfrågor dominerar äldrefrågorna totalt. det finns inte 

ens en tiondel så många förslag för ungdomar som det finns för de äldre och 

inte heller för individ- och familjeomsorgen eller barnomsorgen. 

Ur motionerna 

under de tidiga mandatperioderna formulerar Sverigedemokraterna ett par 

motioner med egna förslag om åtgärder inom äldreomsorgen. Seriemotionen 

”angående relationer över generationsgränser” är en av dem. det kom till 

med anledning av Fn-året för de äldre i samhället 1999. Förslaget går ut på 

att kommunen ska ta fram en handlingsplan för hur skolklasser ska kunna 

besöka äldreboenden och hur äldre ska kunna besöka de yngre i skolan. På så 

sätt får grupperna inblick i varandras vardag eftersom ”många unga människor 

har idag ingen naturlig relation till de äldre /…/ äldre människor [är] bara 

något man möter som hastigast på stan eller på bussen, och som bor på ålderdomshem. 

många äldre människor ser de unga som busar och slynglar, vilka 

lever rövare, knarkar och rånar, och känner därför rädsla över att gå ut efter 

mörkrets inbrott”. den första motionen lämnades in i Sölvesborg och kom att 

ingå i idé- och motionsbanken. Höör och Haninge lade samma motion senare 

samma år. 

under 2008 formulerade Sverigedemokraterna en motion med ett likartat 

förslag och en i det närmaste identisk rubrik – ”angående förbättrade relationer 

över generationsgränserna”. genom att ”äldre besöker skolorna och hjälper 

till med läsning och studier samtidigt som skoleleverna visar de äldre hur man 

använder t.ex. datorer” kan man uppnå bättre relationer mellan generationerna. 

motionen lämnades in i malmö, trelleborg och Borås. Sverigedemokraterna 

i Halmstad anpassar motionen något och lämnar in den 2011. 

en annan tidig sverigedemokratisk seriemotion är ”aktiviteter för äldre”. 

denna motion lämnades in i arvika, Forshaga, Sunne och trollhättan under 

2003. Förslaget går ut på att kommunen ska erbjuda de gamla som bor i kommunens 

gruppbostäder regelbundna utflykter i natur- och kulturmiljöer inom 

2 kommunallagen (1991:900) 2 kapitlet 2§. 


90

kommunen med omnejd. ”de gamla uppskattar natur- och landsbygdsmiljöer 

då nästan alla gamla har haft sin uppväxt i gamla Bondesverige.” det kan säkert 

genomföras med små medel, eventuellt kan arbetslösa och andra frivilliga 

ställa upp för de gamla och hjälpa till mot ett bidrag om exempelvis 100 kr/ 

gång. 

utflykterna – där de äldre skulle få ”nygamla intryck på utsidan” kan prövas 

på ett gruppboende först, menar motionärerna, om bara några få vill delta kan 

man bjuda in andra äldre från andra gruppboenden: ”det vore säkert roligt 

att få träffa jämngamla från andra enheter inom omsorgen”. Även i dessa 

motioner eftersträvar man möten över generationsgränserna – ”de gamla blir 

barn på nytt heter det, så det vore också en god sak att ge de gamla möjlighet 

att få träffa barn på dagis och skola. detta skulle även de unga uppskatta och 

ha nytta av.” 

kraven på aktiviteter för äldre återkommer senare i andra motioner. i växjö 

(2007) ställer Sverigedemokraterna kostnaderna för invandring mot behovet 

av förbättringar inom äldreomsorgen: ”i dagens läge får nykomna invandrare 

ekonomiska bistånd i form av Socialbidrag, tandvård och sjukvård men våra 

äldre har bara sin pension som inte räcker till. därför är det en av de viktigaste 

grundprinciperna för Sverigedemokraternas omsorg program att utjämna 

dessa skillnader.” 

Sverigedemokraterna vill att olofströms kommun bygger en pensionärslekplats 

2009. en sådan aktivitetspark leder till att de äldre kan träffas och 

fortsätta umgås samtidigt som de kan ”träna balansera, träna armhävningar, 

fingerrörelser, ryggstretchning och mycket annat för att sätta fart på stela kroppar”. 

i Strängnäs föreslår Sverigedemokraterna 2011 att de äldre ska få tillgång till 

utevistelse minst varannan dag och att det ska ske en samordning av aktiviteter 

mellan olika äldreboenden. Även här pekar partiet på invandringens kostnader: 

”rent ekonomiskt kan det rimligen inte finnas någon som helst begränsning. 

kommunfullmäktige har beslutat att gladeligen spendera, över tiden, 

10-tals miljoner på så kallade flyktingar eller -nyanlända. På de så kallade 

ensamkommande flyktingbarnen spenderas också omfattande resurser”. 

Parboendegaranti och avgiftsfria trygghetslarm 

dessa två motioner är antagligen de allra vanligaste motionerna om äldreomsorg 

som läggs i kommunerna – ovsett parti! Sverigedemokraterna lägger 26 

motioner om att kommunerna ska göra det möjligt för äldre att bo tillsammans 

på äldreboenden, även om det endast är en av dem som behöver det. det 

är omänskligt att gamla människor tvingas att leva åtskilda som det heter i 

Sverigedemokraternas motion i tranemo 2008. 

trygghetslarm är ett annat återkommande förslag. Sverigedemokraterna 

föreslår – som andra partier – att detta ska vara helt avgiftsfritt i kommunerna. 

Förslaget om slopad avgift återfinns i idé- och motionsbanken. den första motionen 

läggs i Höör 1998 och flest motioner läggs 2011 i 11 kommuner. 

tranemos motion från 2008 menar att kommunen har så god ekonomi 

eftersom de kunde öka invandringen till kommunen med ”26 st. utlänningar” 

utöver de tidigare beslutade 50, att man har råd med gratis trygghetslarm. 

men det är inte bara från ekonomisk synpunkt som Sverigedemokraterna vill 

erbjuda kommunens pensionärer gratis trygghetslarm: ”genom den radikala 

ökningen utav invandringen till kommunen så kommer vi kanske att utsätta 


91

våra äldre för en mycket större hotbild i form av ökad våld och bedrägerier 

m.m. mot åldringarna i vår kommun.” 

Äldre- och handikappombudsman, terapihundar och Fixar-Malte 

den första seriemotionen om äldre- och handikappombudsman tycks ha lagts i 

Landskrona 2004. det är i alla fall den motionen som återfinns i idé- och motionsbanken. 

den följs av ytterligare 12 motioner med krav antingen på enbart 

en äldreombudsman eller en kombinerad ombudsman. 

med början 2007 lägger Sverigedemokraterna motioner om terapihundar 

i äldreomsorgen. de första motionerna läggs i Borås, karlskrona och malmö 

2007. dessa följs av motioner i karlshamn, kristianstad, Sölvesborg, tranemo 

och trelleborg 2008, Hässleholm 2009 och norrköping och Surahammar 

2011. terapihundar ska påverka de äldres hälsa positivt. andra partier har 

också motionerat om att kommuner ska skaffa terapihundar. 

motionerna om Fixar-malte är en annan av de vanligare tidiga seriemotionerna. 

Sverigedemokraterna lade under loppet av några månader i slutet av 

2004 identiska motioner i karlskrona, kävlinge, ronneby, Sunne, trelleborg 

samt Älvkarleby. men Sverigedemokraterna är inte ensamma om att motionera 

om en sådan här servicetjänst, förslag om detta har lagts av andra partier, 

exempelvis av kristdemokraterna i Sundsvall i januari 2004. 

Bakgrunden till de kommunala Fixar-malte tjänsterna är att Höganäs kommun 

2001 anställde malte Larsson, en f.d. vaktmästare på ett av kommunens 

servicehem, för att hjälpa äldre invånare med riskfyllda vardagssysslor. 3 det lyckade 

projektet ledde till att de äldres fallskador i kommunen minskade kraftigt, 

och idén om en kommunal Fixar-malte spreds till flera kommuner. 

motioner med förslag om Fixar-malte eller liknande tjänster återkom i början 

av mandatperioden 2006-2010 i askersund, Bollnäs, kävlinge och tierp. 

i Hofors lägger Sverigedemokraterna en motion 2011. motionen drogs dock 

tillbaka eftersom kommunen redan hade en Fixar-malte. Hoforsmotionen 

avslutas med följande: 

Jag måste ge min eloge, här om dagen då jag såg invandrare som del tog i ett 

arbete, att rensa ogräs! det tyckte jag var bara bra, ock måste som sagt ge 

min eloge!!!! Så det verkar som vi kan få i gång dom , å inte bara sitta å ha 

det bra , ty allt kostar pengar!!!!! 

Samma motionär lägger också ett förslag om hörselslinga i Folkets Hus där 

fullmäktige sammanträder. Även denna motion dras tillbaka då det redan finns 

en hörselslinga. 

Övriga motioner inom kategorin äldreomsorgen 

ett annat sverigedemokratiskt förslag är kravet på att kunskaper i svenska 

ska höjas vid nyanställningar inom äldreomsorgen och att man ska fortbilda 

äldreomsorgspersonal med bristande kunskaper i svenska. denna motion har 

endast lämnats in i malmö 2009 och i Borås 2011. 

2009 skriver Sverigedemokraterna i malmö en motion med krav på att äldreomsorgspersonal 

med bristande kunskaper i svenska språket ska fortbildas. 

Äldreomsorgspersonal med invandrar bakgrund utgör ofta en resurs i kontakten 

med vårdtagare med invandrar bakgrund, som av ålders- eller sjuk- 

3 http://www.dn.se/nyheter/sverige/fixar-malte-halverar-fallolyckor 2004-07-22. 


92

domsrelaterade skäl har förlorar förmågan att kommunicera på svenska. men 

det är lika viktigt att svenska vårdtagare kan få kommunicera på sitt modersmål. 

Bristande kunskaper i svenska går ut över dem som har svenska som modersmål. 

Förutom fortbildning i svenska vill partiet också att kraven på svenskkunskaper 

ska höjas när man nyanställer inom äldreomsorgen. en så gott som 

identisk motion lägger Sverigedemokraterna i Borås 2011. 

i Helsingborg och klippan motionerade Sd 2009 respektive 2010 att kommunen 

skulle undersöka möjligheterna att använda nödsändare för dementa 

för att kunna spåra en person som gått vilse, något som dock är olagligt eftersom 

det anses vara integritetskränkande. 

Förslaget om att avskaffa biståndsprövningen när en person fyller 85 år har 

lagts i flera kommuner. den som är över 85 år och som så önskar ska få plats på 

kommunens särskilda boende utan att deras behov prövas. Örkelljunga skriver: 

Som ett led, i vårt försök, att återupprätta det svenska folkhemmet lägger 

vi Sverigedemokrater därför följand(e) förslag: att helt avskaffa biståndsbedömningen 

vid 85 års ålder och ge alla äldre, över 85 år, som vill, plats på 

kommunens särskilda boende. 

det läggs även förslag om att införa sprinklers i äldreboenden, en sådan motion 

finns för övrigt i idé och motionsbanken men har bara fått två uppföljningar 

sedan den lades 2003 i Forshaga. i riksdagen motionerade Sverigedemokraterna 

detta år för att sprinklers ska införas i alla äldreboenden. 

Från Borås, oskarshamn och trelleborg (2007/08) finns tre motioner om 

s.k. volontärförmedling där äldre, men även skolungdomar och andra personer 

utanför arbetsmarknaden ska kunna hjälpa till med läxläsning, barnpassning 

och liknande sysselsättningar. 

det finns flera förslag om förbättrad mat i äldreomsorgen. i en tidig motion 

från 2004 vill sverigedemokraterna i Höganäs att kommunen ska ta hänsyn till 

de äldres kultur och vanor: 

deras katter avlivas, tilldelning av ägg ransoneras etc. nu senast är det valet 

av kaffe som de påtvingas av en verklighetsfrånvarande och felprioriterad 

överhet. /…/ Större delen av de äldre i kullabygden har växt upp med och 

”alltid druckit Zoegas kaffe”. detta sitter i ryggmärgen och är en del av deras 

kultur /…/ vid kommunens barnstugor tas hänsyn till muhammedanbarnens 

matkultur och de serveras den dyrare oxfärsen, medan svenska barn får 

nöja sig med fläskfärs, till olika rätter. vi i Sverigedemokraterna anser att 

kullabygdens matkultur är väl så viktig att bevara som vilken som helst importerad 

sådan. 

Samma motionär vill också 2005 att kommunen ska undersöka om de äldre på 

kommunens äldreboende lider av undernäring och i så fall vidta åtgärder. 

Från 2003 finns en motion i arvika där sverigedemokraten vill att den 

färdiglagade, frysta mikromaten ska ersättas med god, nylagad svensk husmanskost. 

i trelleborgs kommun vill Sverigedemokraterna först att kommunfullmäktige 

ska proväta mat från leverantören Salamat, därefter motionerar partiet att 

kommunen ska säga upp avtalet med leverantören. 

i Höganäs vill Sverigedemokraten att det ska ske förbättringar av Flexlinjen, 


93

den lokala bussen. i tre olika motioner vill partiet ha assistent, bänkar samt 

vindskydd vid Flexlinjens hållplats. det läggs också flera förslag i kommunerna 

om billigare bussbiljetter, eller helt gratis bussresor från varierande ålder. 

eskilstuna vill ha gratis halkskydd åt alla pensionärer och i ett par kommuner 

lägger Sverigedemokraterna förslag om hjälp med snöröjning. i mellerud vill 

den lokala partirepresentanten att kommunen ska köpa in iP-bildtelefoner till 

de boende på vårdhemmen. gagnefs representant lägger ett stort antal motioner 

som föreslår olika förbättringar av det lokala sjukhemmet Älvudden. 

Bland annat ska de boende få dagliga läkarbesök, förbättrade hygienförhållanden, 

löpband, luftkonditionering och kamera- och ljudövervakning. 

Motioner om funktionshindrade 

Sverigedemokraterna månar om de äldre men knappast om de funktionshindrade. 

av de 228 motionerna inom omsorgsområdet handlar bara 17 om 

förbättringar för funktionshindrade, och då är de inräknade som gällde kombinerad 

äldre/handikappombudsman. 

Bland motionerna om förbättring för funktionshindrade finns förslag på att 

ledarhundar ska få följa med in i offentliga inrättningar (trollhättan) och att 

den lokala badstranden ska göras tillgänglig för funktionshindrade (Skurup). i 

malmö 2009 föreslår partiet att kommunen ska införa tjänsten teletal, denna 

motion kopieras i Helsingborg och oskarshamn 2011. Svedala vill återinföra 

ett habiliteringsstöd i en motion från 2003, kravet återupprepas 2007. i Järfälla 

vill partiet 2007 införa förbättringar för synskadade: hissknapparna i kommunens 

lokaler bör förses med punktskrift och att kommunen ska verka för 

att detta också genomförs i det kommunala bostadsbolaget Järfälla hus aB. 

Sverigedemokraterna i malmö motionerar 2010 om en kommunal koordinator 

som ska underlätta för föräldrar till barn med funktionsnedsättning. det 

behövs en person som kan ”fungera som spindel i nätet och hjälpa föräldrarna 

med information och samordning av övriga kontakter.” 


94

kultur och fritid 

Sverigedemokraterna vill stärka intresset och kunskapen om svenskt och lokalt 

kulturarv, eftersom detta bidrar till att ”återskapa en gemensam identitet i vårt 

samhälle och underlättar dessutom assimilering av nytillkomna”. kommunens 

anslag till verksamheter som stödjer det svenska och lokala kulturarvet ska 

vara rejält tilltagna, de kan höjas exempelvis genom en särskild kulturarvsfond. 

kommunen ska ta en aktiv roll vid officiella högtider och har ett särskilt ansvar 

för att ge nationaldagsfirandet en ”folklig profil”. det ska finnas undervisning i 

folkmusik och folkdanser och Sverigedemokraterna vill premiera gammeldans i 

grundskolans dansundervisning. Skattemedel ska inte användas för att ”smala, 

högst tvivelaktiga och inte sällan politiserade verksamheter”. 

den kultur partiet värnar om är den folkliga. Partiet vill däremot generellt 

sänka stödet till vuxenkultur med undantag för biblioteksverksamheten. 

Partiet vill stärka sambandet mellan motion och folkhälsa genom att kommunen 

ska stödja det lokala idrotts- och föreningslivet. idrottsrörelsen spelar 

roll inte bara för hälsan men även för den demokratiska och sociala fostran, 

anser Sverigedemokraterna. kommunen ska även stötta spontanidrotten på 

olika sätt. 

Föreningsverksamheten för barn och ungdomar ska prioriteras och det ska 

finnas ett brett utbud. För att få bidrag ska föreningarna garantera att verksamheten 

är drogfri. eventuellt bidragsfusk ska polisanmälas. 

i Riktlinjerna föreslår Sverigedemokraterna under samhällsbyggnad att den 

offentliga konsten ska ha en folklig förankring och lyfta fram det nationella 

och lokala kulturarvet. motioner med sådana förslag har vi trots detta placerat 

under detta avsnitt. 

TABELL 19. Kultur och fritid 

KuLTur och FriTiD 



1991-2002 2002- 

2006 

2006- 

2010 

2010- ToTALT 

summa kultur och fritidsmotioner 1 8 59 33 101 

alla motioner 44 297 857 504 1702 


Kultur och fritidsmotioner i kommunerna 

kulturen har en central plats i Sverigedemokraternas politik kan man läsa på 

Sverigedemokraternas hemsida under Vår politik från A-Ö. Partiet vill framför 

allt satsa ”på bevarandet och levandegörandet av kulturarvet samt på att 

göra kulturen bredare och mer tillgänglig för de små barnen, de äldre och de 

funktionshindrade.” trots dessa formuleringar har vi endast 36 motioner som 

direkt handlar om kulturfrågor. de övriga 65 motionerna i denna kategorin 

innehåller förslag om fritid eller turism. 21 motioner innehåller förslag som är 

riktade till ungdomar. det är också en stor spridning av förslag bland motionerna, 

och bara ett fåtal seriemotioner. 

den första sverigedemokratiska kulturmotionen ställdes i Sölvesborg 2000. 

i den vill partiets företrädare att kommunen ska ändra reglerna för det kommunala 

kulturpriset. dagens kulturpolitik ”medverkar till att skapa rotlösa, 

95

identitetslösa och otrygga människor. Sverigedemokraterna vill blåsa liv i den 

svenska folksjälen och slå vakt om den svenska kulturens ställning och främja 

dess utveckling, för att på så vis stävja utbredandet av normlöshet”. detta 

uppnår man genom att ändra reglerna för det kommunala kulturpriset så att 

”endast arbete för bevarande av den lokala, nationella och nordiska kulturen 

belönas”. dessutom ska pristagaren helst vara boende i kommunen. 

i Ystad (2003) föreslår Sverigedemokraterna att den svenska nationalsången 

ska inleda mötena, och att det helst ska finnas en ”instrumentalt version” av 

sången i bakgrunden. ”att öppet erkänna att man stöder sin nation är egentligen 

en skyldighet som folkvald och det minsta vi vill börja med att införa är så 

enkelt som att sjunga nationalsången inför varje fullmäktigemöte. detta kommer 

att binda samman oss och känna ansvar för de beslut vi tar.” genom att 

sjunga nationalsången visar ledamöter att de inte är nationsfientliga och sången 

kommer öka den öppna nationella gemenskapen, menar Sverigedemokraterna. 

2008 lägger Sd i tranemo en motion med förslag till ändrade ceremonier i 

kommunfullmäktige. det ska hänga en svensk fana bakom presidiet under alla 

fullmäktigemöten och mötena ska inledas eller avslutas med nationalsången. 

Ledamöterna behöver inte ”kunna nationalsången eller ha sångröst utan detta 

kan säkert skötas rent tekniskt med förinspelad sång och musik”. de ändrade 

ceremonierna ska göra tranemo svenskare. 

Sverigedemokraterna vill att kommunen ska uppvakta sina ”svenska hjältar” 

i klippan (2007) och ”tranemos Äldre” (2008) på nationaldagen. kommuninnevånarna 

ska rösta fram det äldreboende som under året utmärkt sig 

för mycket hög vårdkvalité och service. På det äldreboende som vinner ska de 

boende och personalen uppvaktas och belönas för sina insatser. kommunen 

ska även uppvakta ”kommun-äldste”. Partiet vill att den 6 juni ska kännas som 

en särskild dag och firandet och uppvaktandet är symboliskt mycket viktigt. 

Även Sverigedemokraterna på orust lägger samma motion 2008. 

Utställningar av Lars Vilks konstverk 

i takt med massinvandringen från muslimska länder har konflikter mellan 

yttrandefriheten, demokratin och den fundamentalistiska grenen av islam 

blivit allt vanligare i europa. det kan inte längre råda någon tvekan om att 

islamismen och undfallenheten inför denna idag utgör ett av de allvarligaste 

hoten mot demokratin. 

Så skriver Sverigedemokraterna i trelleborg i en motion där de föreslår att 

kommunen ska ställa ut Lars vilks teckningar av profeten muhammed som ett 

försvar för yttrandefriheten. kan man visa Jesus som transvestit i ecce Homoutsällningen 

på riksdagen ska man kunna visa mohammed som rondellhund: 

”allt annat vore hyckleri och ett bevis på att Sverige håller på att islamiseras. 

Yttrandefrihet och demokrati får aldrig underställas religiösa dogmer!” 

Även i varberg (2007) vill Sd att kommunen ska ställa ut Lars vilks ”rondellhunds-teckningar”. 

denna motion är skriven kort efter att nyhetsmedia 

skrivit om al-Qaida som riktat hot mot svenska medborgare och företag den 

15 september 2007. ”det demokratiska samhället får aldrig acceptera att anhängare 

av totalitära, antidemokratiska ideologier med hot och våld försöker 

omstörta samhället. vi, varbergs folkvalda politiker har ett ansvar att försvara 

demokratin från de krafter som vill se den avskaffad.” 


96

Sverigedemokraterna i Borås i sin tur kopierar nästan hela trelleborgs motion 

om Lars vilks teckningar tre år efter den ursprungliga motionen (2010). 

endast ett år efter Boråsmotionen om Lars vilks teckningar skriver eskilstuna 

en motion om politiskt neutral kultur. den kultur som finansieras med skattemedel 

ska vara till för en så stor del av befolkningen som möjligt, skriver partiet. 

ingen ska känna sig exkluderad eller ovälkommen. Sverigedemokraterna 

föreslår tre principer som bör ingå i en vägledande policy för den kommunalt 

skattefinansierade kulturverksamheten: 

kommunens skattebetalare ska inte lägga en del av sin lön på kultur som 

syftar till att väcka politisk opinion till förmån för en politisk ideologi som de 

kanske själva motsätter sig. inte heller ska skattemedel finansiera kultur vars 

syfte är att ta ställning emot en politisk ideologi. 

inte heller ska skattemedlen gå till kulturyttringar som utan att vara tydliga 

med sitt ställningstagande ger ensidiga perspektiv på sådant som borde beskrivas 

ur flera perspektiv. det vore att försöka påverka människors åsiktsbildning 

i en viss riktning istället för att uppmuntra till självständigt tänkande. 

vidare ska kommunen inte finansiera kulturverksamhet som bara välkomnar 

vissa människor och därmed exkluderar övrig. verksamheter som bekostas 

med skattemedel ska kunna fungera som mötesplats för alla, inte exkludera 

människor på grund av kön, ursprung, religion, sexuell läggning eller politisk 

åsikt. 

Namnge gator och torg efter lokala kändisar 

i Svalöv 2007 lägger Sverigedemokraterna ett förslag att kommunen ska 

uppkalla en gata eller ett torg i teckomatorp efter monica nilsson, som var 

den som slog larm om miljöskandalen på Bt-kemi under 1970-talet. monica 

nilsson symboliserar de personer, de ”visslare” som vågar säga ifrån mot 

felaktigheter, även om det är obekvämt för dem själva. Hon har visat att det i 

längden lönar sig att framföra sina åsikter, även om de är obekväma för makthavarna, 

skriver motionären. 

Även i Bollnäs lägger Sverigedemokraterna en motion 2007 om att uppmärksamma 

lokala kulturpersonligheter. Partiet hänvisar till att det i kommunens 

kulturpolitiska program står att det lokala kulturarvet ska bevaras och 

att kommuninvånarna ska känna stolthet över det. i motionen vill motionären 

att gator uppkallas efter karl-rune nordkvist och mårten andersson. 

ingemar Johansson ska hedras i göteborg, tycker Sverigedemokraterna som 

vill resa en staty över honom på nya ullevi. ingo är en stor förebild och hjälte, 

en arbetargrabb som gjorde det omöjliga. det är den andan som behövs för att 

Sverige ska komma på fötter igen, menar partiets ledamot. 

den första motionen som Sverigedemokraterna i norrtälje lägger efter att de 

kommit in i fullmäktige efter valet 2010 handlar om att kommunen ska uppföra 

ett monument eller en staty till minnet av gustaf ii adolf. det var gustaf 

ii adolf som gav norrtälje stadsrättigheter 1622, därför bör han stå staty i 

stadskärnan. 

Kulturarvsfonder 

endast i två kommuner, askersund 2007 och Lerum 2011 har partiet lagt motioner 

om kulturarvsfonder. 

i askersund (2007) handlar det om en specifik del av kulturarvet. Sver- 


97

igedemokraterna vill att kommunen ska inrätta ett anslag för att dokumentera 

och levandegöra kommunens unika frikyrkoarv. det är en del av folkrörelsearvet, 

och därmed en del av den svenska kultur – ”som enligt lärare på 

Sjöängsskolan inte finns.” Frikyrkoarvet handlar om en levande tro och därför 

är det viktigt att det inte bara dokumenteras utan även levandegörs. arvet ska 

föras vidare, ”som levande tro, till nya generationer”. 

Lerums motion föreslår att kommunen ska inrätta en kulturarvsfond som 

olika kulturarvsfrämjande organisationer kan begära bidrag ifrån. Fonden kan 

samarbeta med t.ex. hembygdsföreningar och biblioteket och främja såväl det 

immateriella som materiella kulturarvet. 


i eksjö lägger Sverigedemokraterna tre motioner 2009/2010. deras första motion 

överhuvudtaget i fullmäktige handlar om att kommunen ska återställa en 

lokal valvbro. i den andra motionen föreslår motionären att eksjö galgbackar 

ska minnesmärkas för att kommunens historia ska bevaras. i den tredje motionen 

vill partiet att kommunen ska återinföra borgmästartiteln. eksjö är en 

evenemangsstad, skriver motionären, där historia blandas med nutid och det är 

från eksjö som borgmästare munthe kommer. inte bara borgmästartiteln ska 

återinföras utan även repliker av de värdighetstecken som borgmästaren har, 

käpp, halskedja, stadens nyckel och värja. På så vis kan borgmästaren vara en 

värdig representant för eksjö vid vänortsträffar och olika högtidligheter. 

malmö ska högtidlighålla hundraårsjubileet av 1914 års kungamöte, föreslår 

Sverigedemokraterna i en motion från 2008. det året möttes de skandinaviska 

monarkerna i malmö i ”en anda av förbrödring och fredsvilja under en tid av 

global oro”. ett tidigare förslag om firande hade röstats ned i kulturnämnden, 

därför vill Sverigedemokraterna ge fullmäktige en möjlighet att ompröva kulturnämndens 

beslut och ge kommunstyrelsen i uppdrag att föreslå hur firandet 

ska gå till. 

göteborgs sverigedemokrater vill i en motion 2011 rädda göteborgs Wind 

orchestra från nedläggning. Blåsorkestern från 1905 är viktig för göteborgs 

identitet och erbjuder en ”uppbygglig och god kultur” för kommuninvånarna. 

i norrköping (2011) föreslår Sverigedemokraterna att kommunen ska utlysa 

en tävling där kommuninvånarna får komma med idéer till historiska och kulturella 

motiv som gestaltar kommunens historia. dessa kan därefter målas på 

olika offentliga platser som viadukter och plank. 

Sverigedemokraterna i oskarshamn efterlyser ett stadshistoriskt museum i 

en motion från 2010. det finns mycket annat en kommun ska tänka på, som 

skolor och att funktionshindrade får den hjälp de behöver, men man får inte 

glömma stadens historia och tidigare generationers liv. därför behövs ett Stadshistoriskt 

museum i oskarshamn. 

Helsingborgs sverigedemokrater lägger en motion om att inrätta ett större 

museum 2011. det tidigare museet stängdes 2002 och därefter har stadens 

samlingar varit nerpackade i ett magasin. 

Fritidsmotioner 

exempel på de förslag om olika fritidsaktiviteter som Sverigedemokraterna 

lägger i olika kommuner är bl.a. badbussar (Ystad 2003), kallbadhus i Halmstad 

(2008) nya hoppbackar i Falun och utbyggnad av hoppbackar i Falköping 

2011. i gävle vill Sverigedemokraterna att kommunen i samarbete med 


98

markägarna utreda förutsättningarna för att kunna erbjuda jakt i kommunen 

(2007). i Älvkarleby lägger Sverigedemokraterna samma motion några veckor 

senare. 

i Bromölla (2008) och i Lund (2011) vill partiets företrädare att kommunen 

ska anlägga konstgräsplaner. kävlinge vill 2004 ha en helt ny idrottsplats, och 

2007 motionerar partiet om att föreningar med barn och ungdomsaktiviteter 

ska få bidrag även för barn från 4 år och uppåt istället för regeln om 7 år. i 

Hässleholm (2007) vill partiet att motionsslingan upprustas och i eskilstuna 

läggs en motion om bättre belysning vid motionsspåren (2011). i gnosjö behövs 

det ställplatser för husvagnar (2011) och Sverigedemokraterna i Skövde 

vill ha en bowlinghall (2007). 

i Sundsvall motionerar Sverigedemokraterna 2007 om utökade anslag till 

samtliga föreningar i kommunen. Föreningarna behövs som samlingsplatser 

där människor med samma intressen kan mötas. Sverigedemokraterna skriver 

bland annat att ett väl utbyggt föreningsliv även knyter band mellan människor 

med olika bakgrund och ”bidrar därmed till att assimilera nysvenskar till 

samhället”. två år senare lägger partiet förslag om indraget stöd till de etniska 

föreningarna i kommunen. 

Sverigedemokraterna i Perstorp motionerade 2011 om att kommunen ska 

lägga upp en intressepunktsfil som används av gPS-navigatorer. Filen ska innehålla 

samtliga Perstorps ”Smultronställen”. På detta sätt kan turismen öka i 

kommunen. denna motion bifölls av kommunfullmäktige samma år. en annan 

motion av partiet handlade om att förbättra vägbeskrivningen och skyltningen 

till ugglebadet i kommunen. Även denna motion lämnades in 2011. 

Motioner med förslag som riktar sig till ungdomar 

Bland de 21 förslagensom riktar sig till ungdomar finns bland annat tre motioner 

från sverigedemokraten i mellerud som vill inrätta ungdomsgårdar i tre 

olika kommundelar. i mellerud läggs också en motion om hur bibliotekshallen 

i kommunen ska byggas om med utrymme för ungdomars fritidsaktiviteter. en 

samlingslokal för ungdomar vill Sverigedemokraterna i Hällefors (2011) också 

ha. den ska vara öppen för ungdomar från 16 år och uppåt. 

i Svalöv (2005) värnar partiet om de ungdomar som inte är intresserade av 

idrott. ett ungdomens hus borde inrättas och verksamheten ska styras av ungdomarna 

själva, menar partiet. 

Sverigedemokraterna i Ljusdal motionerar också om ett ungdomens hus 

2011. det är partiets första och hittills enda motion i Ljusdal. ungdomens hus 

behövs i kommunen, eftersom det är så många ungdomar som vill flytta ifrån 

kommunen eftersom det saknas jobb och det inte finns något att göra och 

kommunen inte satsar på ungdomarna. i en bilaga till motionen finns en utförlig 

beskrivning av var ungdomens hus kan placeras och vilka verksamheter 

som kan ingå. 

i Östra göinge vill partiet att kommunen ska ge bidrag till ett ungdomscafé 

som ska drivas av glimåkra ungdomsförening. det finns ett behov i byn av en 

samlingslokal för barn och unga. dessutom kan de utländska barn/ungdomar 

som placeras i kommunen umgås med ”bygdens egna unga” vilket underlättar 

deras integration i Sverige. 

i fyra kommuner lägger Sverigedemokraterna motioner för motorsportsintresserade 

ungdomar. i kävlinge 2007 föreslår partiet att kommunen 

ska upplåta mark för ”fri framfart” av moped och lätt motorcykel för att 


99

minska störningarna och olycksriskerna i samhället. i Örkelljunga vill Sverigedemokraterna 

att kommunen ska försöka hitta vägsträckor som kan användas 

av ungdomarna. vägarna skulle kunna stängas av några timmar för träning 

eller tävlingar. Sverigedemokraterna i tomelilla vill att kommunen ska inrätta 

en motorfritidsgård (2011) och i Hällefors vill man förutom samlingslokalen 

för ungdomar också ha en motorgård (2011). i kommunerna pekar partiet på 

ungdomarnas sysselsättningsproblem. tomelilla vill uppmuntra de ungdomar 

som bl.a. byggt sina fordon själva. en lokal med några garageplatser och lyftanordningar 

och vask och toa är vad som behövs. kommunen bör söka samarbete 

med exempelvis tomelilla motorklubb och se om de är intresserade av att 

driva fritidsgården. i Hällefors finns det också tomma lokaler och en satsning 

på ungdomarna är viktig eftersom de är kommunens framtid. ”kommunens 

pengar kan inte bara satsas på Carl Jan granqvist, dryck och mat” skriver 

partiet. 

Sverigedemokraterna i värnamo har lagt flera motioner med förslag om 

förbättringar för ungdomarna i kommunen. Bland annat har partiet motionerat 

om att kommunen bör inrätta ett ungdomsfullmäktige (2011). en annan 

motion handlar om behovet av en busshållplats för att ungdomarna ska kunna 

ta sig till ”bredasten” i kommunen. dessutom har partiet lagt en och samma 

motion om mer ungdomsaktiviteter två gånger under 2011 (första tillfället i 

februari, det andra i juni) 1 . det finns gott om sportaktiviteter för ungdomar i 

värnamo, men partiet vill att kommunen även ska satsa på andra aktiviteter 

för de ungdomar som inte är intresserade av sport i första hand. Bristen på 

aktiviteter leder till att ungdomarna dricker och att drogmissbruket ökar i 

värnamo. det behövs blandade och olika aktiviteter, detta kan också leda till 

att ”ungdomar från olika kulturer blandas och det är bra och något som vi ska 

stödja. Börjar svenska- och invandrarungdomar umgås minskar motsättningarna 

i samhället” och då blir det en ”bra kommun där folk från hela världen 

kan bo i sammspel och inte i motsättning”. 

andra satsningar på aktiviteter för barn och ungdomar är äventyrsbad i Flen 

och karlshamn, bägge förslagen läggs 2008. i Ystad 2007 och i Sjöbo 2011 vill 

sverigedemokraterna satsa på banor för skateboard. 

1 motionen har fått två olika diarienummer och finns antecknad i protokollen från fullmäktigemötet 

i februari resp. juni. av den anledningen har vi faktiskt räknat motionen två gånger. 


100

miljö och natur 

Sverigedemokraterna centralt vill att kommunen genomsyras av ett kretsloppstänkande; 

grunden för allt liv är det naturliga kretsloppet och där ingår 

människan som en integrerad del. kommunerna ska ”regelbundet uppmuntra 

till miljövänligt leverne”. i Riktlinjerna föreslås en rad åtgärder för att minska 

olika miljöproblem. Bland annat kan lokalpolitikerna föreslå att kommunen 

ska sätta upp mål för hur stor del av energibehovet som ska komma från 

förnyelsebara energikällor och mål för att minska energiförbrukningen. i kommunen 

kan man prova enskilda vindkraftverk. i samarbete med länsstyrelsen 

ska kommunen också sätta upp mål för att minska utsläpp av kväve, fosfor och 

kvävedioxider samt utsläpp från lantbruket. kommunens fordon bör köras på 

icke-fossila bränslen och helst ska transporterna ske på järnväg. 

Sverigedemokraterna föreslår också att kommunen ska analysera vilka miljöeffekter 

de kommunala besluten leder till. kommunpolitikerna kan föreslå att 

det skapas fler naturreservat. Livsmedel som köps in ska vara närproducerade 

i så stor utsträckning som möjligt. ett sätt att premiera gott miljöarbete är att 

dela ut ett kommunalt miljöpris. 

TABELL 20. miljö och natur 

miLJö och nATur 


1991- 

2002 


2002- 

2006 

2006- 

2010 

2010- ToTALT 

stopp för transfetter 9 9 

Kranvatten istället för flaskvatten 5 5 

Övriga miljömotioner 1 6 40 20 20 

summa miljömotioner 1 6 54 20 81 

alla motioner 44 297 857 504 1702 


Miljömotionerna i kommunerna 

miljöpolitiska frågor är inte ett område som engagerat mer än ett fåtal av de 

sverigedemokratiska kommunpolitikerna. konkret handlar de tidiga förslagen 

om olika punktåtgärder som förbud av olika ämnen, transfetter, aspartam och 

glutamat eller att kommunen inte ska använda buteljerat vatten utan istället 

servera kranvatten. Politikerna lägger också förslag om olika energibesparingsåtgärder 

som t.ex. lågenergilampor och gatlampor utrustade med rörelsedetektorer. 

detta är förslag som även andra partier driver i kommunerna. 

de få större övergripande förslagen handlar om vindkraft. och när det 

gäller vindkraft så har de lokala politikerna delade meningar. i någon kommun 

förespråkar sverigedemokraten att kommunen ska bygga en hel vindkraftspark 

som kan täcka kommunens energibehov, i en annan slår den lokale 

företrädaren fast att vindkraften inte kan producera tillräckligt med el för 

att vara ett alternativ till användningen av fossila bränslen. Överlag ses vindkraftverken 

som något kommunerna ska vara restriktiva med, vindkraftverk 

är ett förfulande inslag i naturen och får inte byggas för nära boenden p.g.a. 

buller. 

101

några förslag om minskning av utsläpp finns inte bland motionerna. inte 

heller några förslag om hur kretsloppstänkandet ska styra kommunen eller på 

att kommunen ska genomföra en konsekevensanlays av miljöeffekterna i sina 

beslut. 

Vanliga motioner 

Partiet ställde krav på att de livsmedel som kommunen köper in och serverar 

i skola och äldreomsorg maximalt får innehålla två procent transfetter i Borås, 

eslöv, Helsingborg, Härjedalen, karlskrona, klippan, oskarshamn, Sundsvall 

och trelleborg under åren 2007 och 2008. det finns också några förslag om 

förbud mot triclosan och aspartam i några kommuner. Sverigedemokraterna 

i nykvarn (2009) vill förbjuda livsmedel med glutamattillsats. inte bara av 

hälsoskäl utan även för att det är ”pinsamt om kommunen serverar mat som är 

av sådan kvalitet att man måste tillsätta konstgjorda smakförhöjare för att dölja 

hur dåligt det smakar”. 

i några tidiga motioner om miljö föreslår Sverigedemokraterna att kommunen 

ska tillhandahålla motorvärmare. en sådan motion läggs i dals-ed 

redan 1995 – för övrigt den enda motion vi har inom miljöområdet fram 

till mandatperioden 2002. i trelleborg lägger partiet motionen 2003 och i 

nykvarn 2007. 

en rapport om koldioxidutsläppen från konsumtionen av buteljerat vatten 

(från konsumentföreningen i Stockholm 2007) leder till att Sverigedemokraterna 

i likhet med många andra partier motionerar om att kommunen ska sluta 

köpa in vatten på flaska. detta ska istället ersättas med kranvatten. motionen 

läggs i eslöv, Härjedalen, klippan, Landskrona och trelleborg under 2007 och 

2008. 

klippan, kristianstad och norrköping lägger samma motion om att kommunen 

ska bygga ut sin infrastruktur för elfordon genom att placera ut laddstolpar. 

kommunerna uppmuntras också att köpa in och använda fler elfordon i 

den kommunala verksamheten. motionen läggs under 2010 och 2011. 

Energibesparingsåtgärder 

Förslag om att ersätta glödlampor med lågenergilampor kommer från Sverigedemokraterna 

i eslöv, Laholm och oskarshamn under 2007-2008. i mellerud 

(2007) och Örebro (2009) föreslår Sd att kommunen ska skaffa s.k. 

rörelsedetektorstyrda gatlyktor, dvs. gatlyktor som tänds först när någon är i 

närheten. i Burlöv och Landskrona motionerar Sverigedemokraterna med bara 

någon dags mellanrum 2011 att kommunen ska ”byta ut lysrör, glödlampor, 

halogen samt även lågenergilampor till Led anpassade ljuskällor”. 

Solceller och Solpaneler 

motioner som handlar om investeringar i solceller och solpaneler har lagts i 

tre kommuner. Hörby motionerade redan 2007 om solpaneler och Söderhamn 

och kristianstad om solceller 2011. kristianstads sverigedemokrater föreslår att 

kommunen ska installera mindre anläggningar av solvärme, solceller och vindkraftverk 

på högstadieskolor och gymnasieskolor för att bland annat främja 

ungdomarnas intresse för förnyelsebara energiformer. 

Olika förslag och åsikter om vindkraft 

det har även lagts flera motioner om vindkraft, men här tycks det finnas skilda 


102

åsikter bland sverigedemokraterna i kommunerna. Så vill ledamoten i mellerud 

att kommunen på strategiska platser ska bygga små vindkraftsparker. 

dessa ska kunna användas för trådlös bredbandsutbyggnad samt 3g-nätet i 

kommunen. det kombinerar elförsörjningsvinster med elavbrottssäkringar & 

bättre infrastruktur. det finns även en estetisk synpunkt – ”ett aerodynamiskt 

vindkraftsfält om 16-25 torn (är) vackrare än ett anskrämligt fackverkstorn 

som står lite här och där”. nio vindkraftsparker bör räcka för hela kommunens 

energibehov (2007). Samma år föreslår sverigedemokraterna i Härjedalen att 

det ska göras en utredning om vindkraften i kommunen, storskalig vindkraft 

får inte bli ett nytt ”vattenkraftprojekt med förstörd natur, endast tillfälliga 

arbeten och ingen vinst kvar i området där energin produceras”. Sverigedemokrterna 

i askersund ser mycket positivt på vindkraftsutbyggnaden, 

men det finns många invändningar. med vindkraften följer nya hot mot 

naturen, miljön och landskapsbilden, vindkraftsverk passar till exempel inte i 

ålderdomliga kulturlandskap och bör inte byggas nära vätterns stränder. 

under 2011 lägger Sverigedemokraterna i Skövde en motion om att kommunen 

ska använda sig av sitt ”kommunala veto” mot uppförande av storskaliga 

vindkraftverk i kommunen: 

Hade jag trott att de nationella planeringsmålen för vindkraft som ligger på 

bordet hade kunnat vara en del av lösningen i de framtidsutmaningar vi står 

inför, hade jag varit den första att förorda utbyggnad av vindkraften, men så 

är dock inte fallet. därför ser jag det som orimligt att vi skall göra dessa stora 

inskränkningar i kulturvärden, landskapsbild och människors vardag som 

detta för med sig. det finns en allmänt utbredd övertro på vindkraften som 

lösning på framtidens energiutmaningar. om man undviker känsloargument 

och politiskt mode och faktiskt tittar närmre på siffrorna, framträder dock en 

annan bild. 

motionärens slutsatser är att vindkraften inte kan ersätta kärnkraften, att en 

storskalig utbyggnad på nationell nivå kommer leda till högre elpriser och 

nätavgifter samt att vindkraftverken kommer ha en negativ inverkan på människors 

vardag. det kommer leda till buller, reducerade fastighetsvärden och 

”förverkade natur- och kulturvärden och estetiska samt landskapsbildsmässiga 

värden”. 

Samma år lägger Sverigedemokraterna i Bollnäs en motion om att kommunen 

ska bygga en vindkraftspark. en sådan skulle vara bra för miljön och 

den ”generera egen miljövänlig el till Bollnäsborna”. inom 10 år vill Sverigedemokraterna 

att kommunen ska ha ”egen park med ca 10 vindsnurror som 

skall vara utspridd på ett stort område så att det inte skadar naturen.” 

i Strömsund lägger sverigedemokraten en kort motion: de ”emotser en 

redovisning av samtliga vattenkraftverk som finns i kommunen. då med 

avseende på skick, brukbarhet och möjligkapacitet.” i redovisningen vill 

sverigedemokraten också att kommunen ska göra en jämförelse med vindkraftverkens 

initiala kostnader och ”satsa på vatten som redan finns i stället för 

vindkraft.” 

ett problem med motionen var bara att kommunen inte har någon vattenkraft. 

Bland andra förslag inom miljöområdet kan vi notera ett från Burlöv 

om att kommunen årligen ska bekämpa björnlokan (2007), malmös sverigedemokrater 

vill att kommunen klimatkompenserar vid tjänsteflygningar 


103

och föreslår även i en annan motion att kommunen ska informera invånarna 

om miljövänlig odling (2008). kristianstad vill satsa på en biogasanläggning 

och tankställen för flytande gas i två motioner från 2010. Sverigedemokraterna 

i Falköping föreslår i en motion från 2011 att kommunen ska satsa på ett 

kommunalt bärmusteri för att tillvarata mer frukt, men också för att det kan 

ge nya arbetstillfällen. Samma år föreslår sverigedemokraterna i malmö att 

kommunen ska inrätta en depå för närproducerade livsmedel och satsa på mer 

ekologisk mat i sin verksamhet. 

Sverigedemokraterna i Laholm (2009) och Halmstad (2011) vill på olika sätt 

förbättra fiskarnas vandringsvägar och få en naturlig fiskproduktion. i Surahammar 

handlar sverigedemokraternas första motion om att sanera giftmark i 

kommunen (2011). 

i Simrishamn, där partiet kom in i fullmäktige 2002, lägger Sverigedemokraterna 

sina allra första motioner 2011. i motionerna vill Sverigedemokraterna 

att det ska bli ett förbud mot s.k. geo-engineering. i sin andra motion från 

2011 vill partiet att alla Co2 reducerande projekt i Simrishamn ska stoppas. 

det finns inga entydiga bevis för att koldioxidutsläppen påverkar miljön negativt 

menar de. de tankegångar som Sverigedemokraterna i Simrishamn för 

fram har vi inte funnit i några andra motioner eller i partiets Riktlinjer. 


104

djurskydd 

Fram till den första januari 2009 hade kommunerna ansvar för att djurhållningen 

skulle skötas lagenligt. därefter flyttades allt ansvar för djurskyddsarbetet 

inklusive sällskapsdjur och kontroll av livsmedel och foder i primärproduktionen 

till länsstyrelsen. detta innebär att de förslag som Sverigedemokraterna 

har sina Riktlinjer om kommunens resurser för att övervaka djurskyddslagstiftningen 

är obsolet. men det Riktlinjerna föreslår att de lokala politikerna ska 

kräva är att kommunen inte köper in livsmedel vars produktion inneburit att 

djur utsatts för onödigt lidande gäller fortfarande. i praktiken handlar detta 

förslag om förbud mot traditionsenligt slakat koscher- och halal kött i kommunala 

verksamheter. 

TABELL 21. Djurskydd 

DJurSKyDD 


1991- 

2002 

Djurskyddsmotionerna i kommunerna 

Sverigedemokratiska motioner inom detta sakområde domineras av kravet på 

att kommunen inte ska köpa in eller servera halal- eller koscherslaktad mat, 

dvs. kött från djur som slaktats enligt muslimsk och judisk sed. Slaktmetoderna 

är förbjuden i Sverige, men tillåtna i flera andra länder. därför vänder sig Sverigedemokraterna 

också mot att halalslaktat kött importeras till Sverige. 

i Sverige har muslimska företrädare accepterat att djuret bedövas innan det 

snittas och det är Sverigedemokraterna medvetna om. men Sverigedemokraterna 

menar att även om så sker är djurets lidande ”större än nödvändigt”. 

totalstopp för inköp och servering i alla kommunens verksamheter är kravet 

– inga undantag får göras i nästan samtliga motioner. men i två av motionerna 

de från gislaved och Linköping framkommer andra argument. 

i Linköping formulerar Sverigedemokraterna en motion som ställer den religionsanpassade 

maten mot svenska traditioner. det handlar om att ”ta seden 

dit man kommer” – en formulering som används i flera andra sverigedemokratiska 

motioner där partiet kritiserar det mångkulturella samhället och den 

rådande integrationspolitiken. 

inom kategorin finns också några tidiga förslag om att inte köpa in produkter 

som testats på djur och ett förslag om sänkta tillsynsavgifter. efter att djurskyddsfrågorna 

flyttats från kommunen till länsstyrelser har Sverigedemokraterna 

lagt förslag på att kommunen ändå ska ha egna kommunala djurhem. 


2002- 

2006 

2006- 

2010 

2010- ToTALT 

förbud mot halal- och koscherslaktat 

kött 

2 7 9 

summa djurskyddsmotioner 1 2 8 8 19 

alla motioner 44 297 857 504 1702 


105

Vanliga motioner 

i de flesta av motionerna om halal- och koscherslaktat kött är det lagen om att 

djur inte ska utsättas för onödigt lidande vid slakt som står i centrum som i 

den från växjö (2008). i trelleborg 2010 kan inte Sverigedemokraterna ”godta 

att djur slaktas på ett barbariskt sätt utomlands och sedan importeras hit, det 

är ett sätt att kringgå de krav inom t ex miljö- och djurskydd som det svenska 

samhället ställer.” genom motionen och dess krav på totalstopp vill partiet 

få slut på att ”kött, slaktat på de mest barbariska och djurplågerimässiga sätt 

man kan tänka sig, handlas in och serveras i kommunal regi.” Sd i karlskrona 

vill att kommunen i sitt upphandlingsunderlag skriver in att köttet ska vara 

ursprungsmärkt. det har nämligen förekommit halalslaktade kycklingar från 

thailand och lamm från nya Zeeland. målsättningen ska vara att undvika 

importerat kött. ”det enda sättet att veta vad vi serverar barnen och de äldre 

i kommunen är att vi ökar mängden svenskt kött i våra kommunala verksamheter”. 

två av motionerna fokuserar däremot inte på att skydda djuren från onödigt 

lidande. Här sätts helt andra argumenti centrum. i den allra första motionen 

som läggs i gislaved 2005 nämns inte halal-eller koscherslaktad mat utan 

kravet är att kommunen ska sluta att servera ”religionsanpassad mat” i skolorna. 

Sådan mat för enbart med sig negativa konsekvenser. det ”ökar risken för 

motsättningar mellan svenska och invandrarbarn”, innebär en ”orimlig kostnadsökning” 

för varje portion samt en ”ökad arbetsbelastning” för skolkökspersonalen. 

”men först och främst är det en rättvisefråga”, skolmaten ska vara 

lika för alla. 

Även Linköpingsmotionen om att förbättra och förändra kommunens kost- 

och måltidspolicy handlar om kultur och religion, svenska traditioner och i 

sista hand djurskyddslagstiftningen. de boende i kommunen ska vara tacksamma 

för den skattefinansierade maten som de erbjuds. 

det sänder ut fel signaler när religiösa och kulturella påbud från andra länder 

ska ges allt mer inflytande. i sig må det vara en liten sak, men det är en viktig 

princip, och många bäckar små blir till slut en å. Sverige och Linköping behöver 

inte fler olika grupper som kräver särrättigheter och försöker anpassa 

samhället i olika riktningar. 

djuren ska inte behöva lida i onödan och ”religiösa påbud ska inte styra 

hur slakt går till.” det är viktigt med svenska traditioner, det värnar Sverigedemokraterna 

om, även de som handlar om matlagning och måltider. ”att 

framhäva ett hänsynstagande till traditionell svensk matkultur anser vi vara en 

god idé för att påtala vikten av att knyta an till vårt gemensamma kulturarv” 

fortsätter de i sin motion. 

Inga djurtestade produkter i kommunen 

tre motioner har lagts om detta, en 1995 i Höör, 2005 i eslöv och i Hammarö 

2010. motionen från 2005 finns i den sverigedemokratiska idé- och motionsbanken, 

och är nästan identisk med den motion som läggs i Höör tio år tidigare. 

Kommunala djurhem 

Sverigedemokraterna värnar om hemlösa djur, det behövs ett ställe där de kan 

tas om hand och få vård vid behov. ansvaret för detta vilar sedan första januari 


106

2009 på Länsstyrelsen men Sverigedemokraterna menar att det inte fungerar 

tillfredsställande. i Helsingborg (2009), Landskrona (2010) och malmö 

(2011) har därför partiet lagt förslag att kommunen ska starta ett djurhem. 

Som bidrag till driften vill Sverigedemokraterna också att kommunen öppnar 

ett djurskyddskonto dit privatpersoner kan skänka pengar. kommunerna ska 

också upprätta ett bildregister över omhändertagna djur. ett sådant register 

kan underlätta sökandet efter husdjur som sprungit bort. 

i en tidig motion ville Sverigedemokraterna i trollhättan att kommunen 

skulle utreda möjligheterna att göra det enklare för en veterinär eller djurklinik 

att etablera sig i kommunen eftersom det är en skriande brist på veterinärer i 

trollhättan (2003). men detta ligger inte inom den kommunala kompetensen. 

en motion från den tid då kommunen fortfarande ansvarade för sjurskyddslagstiftningen 

är den av Sverigedemokraterna i eslöv (2007). de vill att kommunen 

inte ska ta ut någon avgift för tillsynen av lantbrukets djur och stallar. 

djurhållarna har det besvärligt med lönsamheten, och avgiftsfri tillsyn är en 

gest som visar att kommunen ger uppmuntran åt en viktig näring. dessutom 

”vinner man även att kontrollerna kan mottagas av de utsatta med större jämnmod”. 


107

Stockholms län (AB) 

Sverigedemokraterna har mandat i 18 av länets 25 kommuner. 

Alla uppgifter gäller per den 31 oktober 2011. 

Tabell 1 

Översikt över antalet motioner per kommun samt det år när SD kom in i 

kommunfullmäktige. Tabellen visar även antal mandat, varav ev. tomma stolar och 

politiska vildar. 

KOMMUN Motioner Invald år Mandat Tomma Politisk 

stolar vilde 

Botkyrka 2 

2010 3 

Ekerö* - 

1994 1 

Haninge** 14 

1998 4 1 

Huddinge 4 

2006 3 

Järfälla 3 

2006 3 

Norrtälje 6 

2010 2 

Nykvarn 25 

2006 2 1 

Nynäshamn 2 

2002 2 

Salem - 

2010 1 

Sigtuna 4 

2006 2 

Sollentuna - 

2010 1 

Sundbyberg 3 

2010 2 

Södertälje 11 

2006 5 

Tyresö - 

2010 2 

Upplands-Bro 1 

2006 2 

Upplands-Väsby - 

2006 2 

Vallentuna 2 

2010 1 

Värmdö 1 

2010 2 

Totalsumma 78 

- 40 1 1 

* Första gången Sverigedemokraterna får mandat i Ekerö är 1994, men man förlorade mandatet i valet 1998. Först i 

valet 2010 kom SD tillbaka i fullmäktige. 

** Sverigedemokraterna förlorade sina mandat i Haninge vid valet 2002, men kom in på nytt i valet 2006.

Tabell 2 

Antal och andel (%) motioner per kategori samt för jämförelse (kursiverat) antal och 

andel (%) per kategori för hela landet. 

KATEGORI 

Län 

antal 

Barnomsorg 1 


Djurskydd - 

Ekonomi 1 

Individ/familje 3 

Invandring 14 

Demokrati 21 

Kultur 2 

Miljö 2 


Skola 10 

Äldre 4 

Totalsumma 78 

Antal 

hela 

landet 

Län 

andel 

% 

Alla 

andel 

% 

39 1,3 2,3 

99 9,0 5,8 

19 - 1,1 

21 1,3 1,2 

35 3,8 2,1 

219 17,9 12,9 

414 26,9 24,3 

101 2,6 5,9 

81 2,6 4,8 

258 16,7 15,2 

188 12,8 11,0 

228 5,1 13,4 

1702 100 100

Tabell 3 

Antal motioner per kommun och kategori efter år då motionen lämnades in till 

kommunfullmäktige. 

KOMMUN KATEGORI/ÅRTAL 98/99 2000 02/03 2004 06/07 2008 2009 2010 2010/11 Totalsumma 

Botkyrka Brottsbekämpning 1 1 

Demokrati 1 1 

Botkyrka 

Totalt 2 2 

Haninge* Brottsbekämpning 1 1 

Individ/familje 1 1 

Invandring 1 1 2 4 

Demokrati 3 3 

Samhällsbyggnad 1 1 1 3 

Skola 1 1 

Äldre 1 1 

Haninge 

Totalt 3 4 4 2 1 14 

Huddinge Brottsbekämpning 1 1 2 

Invandring 1 1 

Demokrati 1 1 

Huddinge Totalt 1 1 2 4 

Järfälla Samhällsbyggnad 2 2 

Äldre 1 1 

Järfälla Totalt 3 3 

Norrtälje Demokrati 3 3 

Kultur 1 1 

Samhällsbyggnad 2 2 

Norrtälje 

Totalt 6 6 

Nykvarn Brottsbekämpning 1 1 


Invandring 4 2 6 

Demokrati 6 1 1 8 

Miljö 1 1 2 


Skola 4 4 

Äldre 1 1 

Nykvarn 

Totalt 19 1 5 25 

Nynäshamn Demokrati 1 1 

Skola 1 1 

Nynäshamn Totalt 1 1 2 

Sigtuna Demokrati 1 1 

Kultur 1 1 


Skola 1 1 

Sigtuna 

Totalt 2 2 4 

Sundbyberg Ekonomi 1 1 


Äldre 1 1 

Sundbyberg Totalt 3 3 

Södertälje Barnomsorg 1 1




Demokrati 1 1 


Skola 3 3 

Södertälje Totalt 11 11 

Upplands-Bro Demokrati 1 1 

Upplands-Bro Totalt 1 1 

Vallentuna Brottsbekämpning 1 1 


Vallentuna Totalt 2 2 

Värmdö Demokrati 1 1 

Värmdö 

Totalt 1 1 

Totalsumma 3 4 1 1 27 4 6 2 30 78 

* Sverigedemokraterna förlorade sina mandat i Haninge vid valet 2002, men kom in på nytt i valet 2006.

Norrbottens län (BD) 



Tabell 1 





stolar vilde 

Arvidsjaur - 

2010 1 

Boden 1 

2010 1 

Gällivare - 

2010 1 1 

Totalsumma 1 

3 

Tabell 2 

Motioner per kategori: Antal och andel för länet 

samt antal och andel för hela landet (kursiverade). 

KATEGORI Antal 

län 

Barnomsorg - 

Brottsbekämpning - 

Djurskydd - 

Ekonomi - 

Individ/familje - 

Invandring - 

Demokrati - 

Kultur - 

Miljö - 


Skola - 

Äldre - 

Totalsumma 1 

Tabell 3 

Antal 

hela 

landet 

Andel 

län 

% 

Andel 

hela 

landet 

% 

39 - 2,3 

99 - 5,8 

19 - 1,1 

21 - 1,2 

35 - 2,1 

219 - 12,9 

414 - 24,3 

101 - 5,9 

81 - 4,8 

258 100 15,2 

188 - 11,0 

228 - 13,4 

1702 100 100 



2010/ Totalt 

KOMMUN KATEGORI/årtal 

2011 

Boden Samhällsbyggnad 1 1

Uppsala län (C) 


Sverigedemokraterna har mandat i länets samtliga kommuner. 

Tabell 1 




KOMMUN Motioner Invald år Mandat 

2010 

Enköping 2 

2006 2 

Heby - 

2006 2 

Håbo - 

2010 1 

Knivsta - 

2010 1 

Tierp 4 

2006 3 

Uppsala 10 

2006 2 

Älvkarleby 15 

2002 2 

Östhammar - 

2006 2 

Totalsumma 31 

15 

Tabell 2 

Tomma 

stolar 

Politisk 

vilde 



KATEGORI Antal 

län 

Barnomsorg - 


Djurskydd - 

Ekonomi - 

Individ/familje 

Invandring 8 

Demokrati 7 

Kultur 1 

Miljö - 


Skola 1 

Äldre 6 

Totalsumma 1 

Antal 

hela 

landet 

Andel 

län 

% 

Andel 

hela 

landet 

% 

39 - 2,3 

99 16,1 5,8 

19 - 1,1 

21 - 1,2 

35 - 2,1 

219 25,8 12,9 

414 22,6 24,3 

101 3,2 5,9 

81 - 4,8 

258 9,7 15,2 

188 3,2 11,0 

228 19,4 13,4 

1702 100 100

Tabell 3 



KOMMUN KATEGORI/ÅRTAL 02/03 2004 2005 2006 06/07 2008 2009 2010 

2010/ 

2011 Totalsumma 

Enköping Invandring 1 1 2 

Enköping 

Totalt 1 1 2 

Tierp Invandring 1 1 

Demokrati 1 1 


Äldre 1 1 

Tierp Totalt 2 2 4 

Uppsala Brottsbekämpning 1 1 1 1 4 



Äldre 1 1 

Uppsala 

Totalt 1 2 4 1 2 10 

Älvkarleby Brottsbekämpning 1 1 


Demokrati 1 1 2 

Kultur 1 1 

Samhällsbyggnad 1 1 2 

Skola 1 1 

Äldre 1 2 1 4 

Älvkarleby Totalt 1 5 1 1 2 4 1 15 

Totalsumma 1 5 1 1 3 9 4 1 6 31

Södermanlands län (D) 

Sverigedemokraterna har mandat i samtliga kommuner. 


Tabell 1 





2010 

Tomma 

stolar 

Eskilstuna 15 2006 8 2 

Flen 4 2006 3 1 

Gnesta - 2010 1 

Katrineholm 1 2010 2 

Nyköping 2 2010 3 

Oxelösund - 2010 1 

Strängnäs 5 2010 2 

Trosa 2 2010 1 

Politisk 

vilde 

Vingåker 1 2010 1 1 

Totalsumma 30 22 

Tabell 2 



KATEGORI 

Län 

antal 

Barnomsorg 2 


Djurskydd - 

Ekonomi - 


Invandring 7 

Demokrati 6 

Kultur 3 

Miljö 1 


Skola 5 

Äldre 3 

Totalsumma 78 

Antal 

hela 

landet 

Län 

andel 

% 

Alla 

andel 

% 

39 6,7 2,3 

99 - 5,8 

19 - 1,1 

21 - 1,2 

35 - 2,1 

219 23,3 12,9 

414 20,0 24,3 

101 10,0 5,9 

81 3,3 4,8 

258 10,0 15,2 

188 16,7 11,0 

228 10,0 13,4 

1702 100 100

Tabell 3 



KOMMUN KATEGORI/ÅRTAL 06/07 2008 2009 2010 2010/11 

Total 

summa 

Eskilstuna Barnomsorg 2 2 



Kultur 2 2 

Miljö 1 1 


Skola 2 2 

Äldre 1 1 2 

Eskilstuna Totalt 1 2 2 4 6 15 

Flen Invandring 1 1 2 

Kultur 1 1 

Skola 1 1 

Flen Totalt 1 1 2 4 

Katrineholm Demokrati 1 1 

Katrineholm Totalt 1 1 

Nyköping Demokrati 2 2 

Nyköping Totalt 2 2 

Strängnäs Invandring 1 1 

Demokrati 1 1 


Skola 1 1 

Äldre 1 1 

Strängnäs Totalt 5 5 

Trosa Invandring 1 1 

Skola 1 1 

Trosa Totalt 2 2 

Vingåker Samhällsbyggnad 1 1 

Vingåker Totalt 1 1 

Totalsumma 2 3 2 6 17 30

Östergötlands län (E) 

Sverigedemokraterna är representerade i länets samtliga kommuner. 


Tabell 1 





2010 

Boxholm 5 2010 1 

Finspång - 2010 1 

Kinda 5 2010 1 

Linköping 7 2010 3 

Mjölby 1 2010 2 

Motala 6 2006 2 

Norrköping 27 2006 4 

Söderköping - 2010 1 

Vadstena 1 2006 1 

Valdemarsvik - 2010 1 

Ydre - 2010 1 

Åtvidaberg 2 2010 1 

Tomma 

stolar 

Politisk 

vilde 

Ödeshög 7 2006 1 1 


Tabell 2 



Län 

antal 

Antal 

hela 

landet 

Län 

andel 

% 

Alla 

andel 

% 

KATEGORI 

Barnomsorg 1 

39 1,6 2,3 


99 6,6 5,8 

Djurskydd 1 19 1,6 1,1 

Ekonomi 3 


Invandring 7 

Demokrati 10 

Kultur 1 

Miljö 4 


Skola 5 

Äldre 13 

Totalsumma 61 

21 4,9 1,2 

35 4,9 2,1 

219 11,5 12,9 

414 16,4 24,3 

101 1,6 5,9 

81 6,6 4,8 

258 14,8 15,2 

188 8,2 11,0 

228 21,3 13,4 

1702 100 100

Tabell 3 



KOMMUN KATEGORI/ÅRTAL 06/2007 2008 2009 10/2011 Summa 

Boxholm Barnomsorg 1 1 




Skola 1 1 

Boxholm Totalt 5 5 

Kinda Demokrati 1 1 


Äldre 3 3 

Kinda Totalt 5 5 

Linköping Brottsbekämpning 1 1 

Djurskydd 1 1 



Miljö 1 1 

Skola 1 1 

Linköping Totalt 7 7 

Mjölby Demokrati 1 1 

Mjölby Totalt 1 1 

Motala Ekonomi 1 1 


Demokrati 1 1 


Äldre 1 1 2 

Motala Totalt 2 4 6 

Norrköping Brottsbekämpning 2 2 

Ekonomi 2 2 



Kultur 1 1 

Miljö 2 2 


Skola 1 2 3 

Äldre 6 6 

Norrköping Totalt 2 25 27 

Vadstena* Invandring 1 1 

Vadstena Totalt 1 1 

Åtvidaberg Äldre 2 2 

Åtvidaberg Totalt 2 2 

Ödeshög Individ/familje 1 1 

Demokrati 1 1 

Miljö 1 1 


Ödeshög Totalt 2 2 2 7 

Totalsumma 5 5 2 49 61 

* Den enda motionen som SD lämnat in i Vadstena återtogs. SD-ledamoten avled innan 

motionen hann behandlas i fullmäktige.

Jönköpings län (F) 



Tabell 1 





2010 

Tomma 

stolar 

Aneby - 2010 3 2 

Eksjö 8 2006 3 

Gislaved 9 2006 3 

Gnosjö 8 2006 3 

Habo 3 2010 1 

Jönköping 7 2010 3 

Nässjö 5 2010 4 

Sävsjö - 2006 4 

Tranås 4 2006 2 

Vaggeryd - 2006 2 

Vetlanda 5 2010 2 

Värnamo 10 2010 3 


Tabell 2 

Politisk 

vilde 



Län 

antal 

Antal 

hela 

landet 

Län 

andel 

% 

Alla 

andel 

% 

KATEGORI 

Barnomsorg 1 

39 1,7 2,3 


99 5,8 

Djurskydd 1 19 1,7 1,1 

Ekonomi - 


Invandring 4 

Demokrati 15 

Kultur 7 

Miljö - 


Skola 5 

Äldre 15 

Totalsumma 59 

21 1,2 

35 1,7 2,1 

219 6,8 12,9 

414 25,4 24,3 

101 11,9 5,9 

81 4,8 

258 16,9 15,2 

188 8,5 11,0 

228 25,4 13,4 

1701 100 100

Tabell 3 



KOMMUN KATEGORI/ÅRTAL 06/2007 2008 2009 2010 10/2011 Totalsumma 

Eksjö Individ/familje 1 1 

Demokrati 2 2 

Kultur 1 2 3 


Eksjö Totalt 1 4 3 8 

Gislaved Djurskydd 1 1 


Demokrati 1 1 


Äldre 3 3 

Gislaved Totalt 3 5 1 9 

Gnosjö Invandring 1 1 

Kultur 1 1 


Skola 1 1 

Äldre 2 2 

Gnosjö Totalt 8 8 

Habo Invandring 1 1 

Demokrati 1 1 

Äldre 1 1 

Habo Totalt 3 3 

Jönköping Demokrati 2 2 


Skola 2 2 

Äldre 2 2 

Jönköping Totalt 7 7 

Nässjö Demokrati 2 2 

Kultur 1 1 

Äldre 2 2 

Nässjö Totalt 5 5 

Tranås Demokrati 2 2 

Äldre 1 1 2 

Tranås Totalt 1 1 2 4 

Vetlanda Barnomsorg 1 1 

Demokrati 1 1 

Skola 1 1 

Äldre 2 2 

Vetlanda Totalt 5 5 

Värnamo Demokrati 4 4 

Kultur 2 2 


Skola 1 1 

Äldre 1 1 

Värnamo Totalt 10 10 


Kronobergs län (G) 



Tabell 1 





2010 

Tomma 

stolar 

Alvesta - 2006 3 2 

Lessebo - 2006 2 1 

Ljungby 3 2010 2 

Markaryd 1 2006 2 

Tingsryd - 2006 2 

Uppvidinge - 2006 3 

Växjö 14 2006 2 

Älmhult 2 2006 2 


Tabell 2 

Politisk 

vilde 



Län 

antal 

Antal 

hela 

landet 

Län 

andel 

% 

Alla 

andel 

% 

KATEGORI 

Barnomsorg - 

39 - 2,3 


99 5,0 5,8 

Djurskydd 2 19 10,0 1,1 

Ekonomi - 


Invandring 6 

Demokrati - 

Kultur - 

Miljö - 


Skola 5 

Äldre 3 

Totalsumma 20 

21 - 1,2 

35 - 2,1 

219 30,0 12,9 

414 - 24,3 

101 11,9 5,9 

81 - 4,8 

257 15,0 15,2 

188 25,0 11,0 

228 25,0 13,4 

1701 100 100

Tabell 3 




Ljungby Samhällsbyggnad 1 1 

Skola 2 2 

Ljungby Totalt 3 3 

Markaryd Samhällsbyggnad 1 1 

Markaryd Totalt 1 1 

Växjö Brottsbekämpning 1 1 

Djurskydd 1 1 2 



Skola 1 1 2 

Äldre 2 2 

Växjö Totalt 6 4 3 1 14 

Älmhult Skola 1 1 

Äldre 1 1 

Älmhult Totalt 2 2 


Kalmar län (H) 



Tabell 1 





2010 

Borgholm - 2010 1 

Emmaboda 5 2010 1 

Tomma 

stolar 

Politisk 

vilde 

Hultsfred 2 2006 1 1 

Högsby 11 2006 4 

Kalmar 6 2006 2 

Mönsterås 2 2010 2 

Mörbylånga 4 2006 2 

Nybro - 2006 2 

Oskarshamn 18 2006 3 

Torsås - 2010 1 

Vimmerby 2 2010 2 

Västervik 1 2010 2 


Tabell 2 



Län 

antal 

Antal 

hela 

landet 

Län 

andel 

% 

Alla 

andel 

% 

KATEGORI 

Barnomsorg 2 

39 3,9 2,3 


99 2,0 5,8 

Djurskydd 1 19 2,0 1,1 

Ekonomi - 


Invandring 6 

Demokrati 14 

Kultur 2 

Miljö 2 


Skola 5 

Äldre 11 

Totalsumma 20 

21 - 1,2 

35 - 2,1 

219 11,8 12,9 

414 27,5 24,3 

101 3,9 5,9 

81 3,9 4,8 

258 13,7 15,2 

188 9,8 11,0 

228 21,6 13,4 

1702 100 100

Tabell 3 




Emmaboda Barnomsorg 1 1 



Äldre 2 2 

Emmaboda Totalt 5 5 

Hultsfred Demokrati 1 1 

Äldre 1 1 

Hultsfred Totalt 1 1 2 

Högsby Invandring 1 1 

Demokrati 2 2 

Kultur 1 1 


Skola 1 1 2 

Äldre 2 1 3 

Högsby Totalt 4 3 2 2 11 

Kalmar Demokrati 3 1 4 


Skola 1 1 

Kalmar Totalt 3 1 2 6 

Mönsterås Barnomsorg 1 1 


Mönsterås Totalt 2 2 

Mörbylånga Invandring 1 1 

Demokrati 2 2 

Skola 1 1 

Mörbylånga Totalt 3 1 4 

Oskarshamn Invandring 2 2 


Kultur 1 1 

Miljö 1 1 2 


Skola 1 1 

Äldre 1 1 1 1 1 5 

Oskarshamn Totalt 8 3 2 3 2 18 

Vimmerby Djurskydd 1 1 


Vimmerby Totalt 2 2 

Västervik Invandring 1 1 

Västervik Totalt 1 1 


Blekinge län (K) 



Tabell 1 





2010 stolar vilde 

Karlshamn 19 

2010 5 2 

Karlskrona 43 

2002 8 

Olofström 8 

2006 4 

Ronneby 8 

2002 5 1 

Sölvesborg 17 

1998 6 

Totalsumma 95 

28 

Tabell 2 



Län 

antal 

Antal 

hela 

landet 

Län 

andel 

% 

Alla 

andel 

% 

KATEGORI 

Barnomsorg 2 

39 2,1 2,3 


99 2,1 5,8 

Djurskydd 1 19 1,1 1,1 

Ekonomi 1 


Invandring 19 

Demokrati 23 

Kultur 3 

Miljö 2 


Skola 12 

Äldre 13 

Totalsumma 95 

21 1,1 1,2 

35 - 2,1 

219 20,0 12,9 

414 24,2 24,3 

101 3,2 5,9 

81 2,1 4,8 

258 17,9 15,2 

188 12,6 11,0 

228 13,7 13,4 

1702 100 100

Tabell 3 



KOMMUN 

KATEGORI/ 

Total- 

ÅRTAL 98/99 2000 2001 2002 02/03 2004 2005 2006 06/07 2008 2009 2010 10/11 summa 

Karlshamn Barnomsorg 1 1 



Kultur 1 1 

Miljö 1 1 

Samhällsbygg. 1 1 

Skola 1 1 2 

Äldre 1 1 

Karlshamn 

Totalt 3 15 1 19 

Karlskrona Brottsbek. 1 1 

Djurskydd 1 1 

Ekonomi 1 1 

Invandring 3 1 1 1 1 7 

Demokrati 1 2 1 2 4 1 11 

Kultur 1 1 

Miljö 1 1 

Samhällsbygg. 7 2 9 

Skola 2 1 1 2 6 

Äldre 2 1 2 5 

Karlskrona 

Totalt 1 7 3 1 4 16 2 3 6 43 

Olofström Barnomsorg 1 1 

Brottsbek. 1 1 


Samhällsbygg. 1 1 2 

Skola 1 1 

Äldre 1 1 2 

Olofström 

Totalt 3 3 1 1 8 

Ronneby Invandring 1 1 

Demokrati 1 1 

Samhällsbygg. 1 1 

Skola 1 1 1 3 

Äldre 1 1 2 

Ronneby 

Totalt 1 1 4 1 1 8 

Sölvesborg Invandring 1 1 2 

Demokrati 1 1 1 1 1 2 7 

Kultur 1 1 

Samhällsbygg. 1 2 1 4 

Äldre 1 1 1 3 

Sölvesborg 

Totalt 2 2 1 2 1 2 4 1 2 17 

Totalsumma 2 2 2 2 9 4 1 6 30 21 1 6 9 95

Skåne län (M) 



Tabell 1 




KOMMUN Motioner Invald år 

Mandat 

2010 

Bjuv 11 2006 6 

Bromölla 7 2006 7 

Burlöv 9 2010 7 

Båstad 1 2006 2 

Eslöv 22 2002 6 

Helsingborg 50 2002 8 

Hässleholm 7 2006 9 

Höganäs 24 2002 2 

Hörby 3 2006 5 

Höör 23 1991 5 

Klippan 15 2006 5 

Kristianstad 13 2006 9 

Kävlinge 28 2002 4 

Landskrona 49 2002 9 

Tomma 

stolar 

Lomma 3 2002 2 2 

Lund 16 2006 3 

Malmö 65 2002 7 

Osby 7 2006 5 

Perstorp 26 2006 3 

Simrishamn 2 2002 3 

Sjöbo 4 2006 5 

Skurup 24 2002 5 

Politiskt 

vilde 

Staffanstorp - 2006 2 2 

Svalöv 14 2002 5 

Svedala 44 2002 7 3 

Tomelilla 5 2006 6 1 

Trelleborg 74 2002 7 

Vellinge 7 2010 3 

Ystad 33 2002 4 1 

Åstorp 5 2006 4 

Ängelholm 4 2006 4 

Örkelljunga 10 2006 5 

Östra Göinge 6 2006 3 

Summa 611 167

Tabell 2 



KATEGORI 

Län 

antal 

Barnomsorg 14 


Djurskydd 10 

Ekonomi 6 


Invandring 79 

Demokrati 164 

Kultur 35 

Miljö 36 


Skola 56 

Äldre 79 

Totalsumma 611 

Antal 

hela 

landet 

Län 

andel 

% 

Alla 

andel 

% 

39 2,3 2,3 

99 7,2 5,8 

19 1,6 1,1 

21 1,0 1,2 

35 1,8 2,1 

219 12,9 12,9 

414 26,8 24,3 

101 5,7 5,9 

81 5,9 4,8 

258 12,6 15,2 

188 9,2 11,0 

228 12,9 13,4 

1702 100 100

Tabell 3 



KOMMUN 

KATEGORI 

ÅRTAL 

91/ 94/ 98/ 

02/ 

92 93 94 95 98 99 00 01 02 03 04 05 06 

06/ 

07 08 09 10 

10/ 

11 Summa 

Bjuv Invandring 1 1 


Kultur 1 1 

Miljö 1 1 

Samhällsb. 1 1 

Skola 1 1 

Äldre 1 1 

Bjuv Totalt 4 1 2 2 2 11 

Bromölla Barnomsorg 1 1 


Demokrati 1 1 

Kultur 1 1 


Äldre 2 2 

Bromölla 

Totalt 1 1 5 7 

Burlöv Barnomsorg 1 1 


Demokrati 1 1 

Miljö 1 1 

Samhällsb. 1 4 5 

Burlöv Totalt 2 7 9 

Båstad Samhällsb. 1 1 

Båstad Totalt 1 1 

Eslöv Barnomsorg 1 1 



Invandring 1 1 2 1 5 


Miljö 1 3 4 


Skola 1 1 2 

Äldre 1 1 

Eslöv Totalt 1 2 3 2 3 10 1 22 

Helsingborg Barnomsorg 1 1 

Brottsbek. 1 1 2 1 5 

Djurskydd 1 1 



Demokrati 4 1 1 2 2 2 12 

Kultur 2 1 1 4 

Miljö 1 1 2 

Samhällsb. 2 1 2 1 1 7 

Skola 1 1 4 1 7 

Äldre 1 1 1 1 2 6 

Helsingborg 

Totalt 8 3 2 6 14 5 5 7 50 

Hässleholm Kultur 1 1


Skola 1 1 2 

Äldre 1 1 2 

Hässleholm 

Totalt 2 2 2 1 7 

Höganäs Ekonomi 1 1 

Demokrati 1 1 3 2 4 11 

Kultur 1 1 

Miljö 1 1 2 


Äldre 1 1 1 3 6 

Höganäs 

Totalt 2 4 6 2 1 9 24 

Hörby Individ/familje 1 1 


Miljö 1 1 

Hörby Totalt 3 3 

Höör Brottsbek. 1 1 

Djurskydd 1 1 


Demokrati 1 1 1 1 2 1 2 9 

Miljö 2 2 

Skola 1 1 2 

Äldre 1 1 1 1 1 1 6 

Höör Totalt 2 1 1 2 1 3 4 1 2 1 5 23 

Klippan Invandring 1 1 


Kultur 1 1 

Miljö 2 1 3 


Skola 1 1 2 

Äldre 1 2 1 4 

Klippan Totalt 6 3 3 3 15 

Kristianstad Barnomsorg 1 1 



Demokrati 1 1 

Kultur 1 1 

Miljö 1 3 4 


Äldre 1 1 

Kristianstad 

Totalt 2 4 1 6 13 

Kävlinge Barnomsorg 2 1 3 

Brottsbek. 1 1 1 3 



Kultur 1 2 3 

Miljö 1 1 

Samhällsb. 1 1 1 2 5 

Skola 1 1 

Äldre 1 1 1 1 4 

Kävlinge 

Totalt 4 4 1 6 7 2 3 1 28 

Landskrona Barnomsorg 1 1

Brottsbek. 1 3 1 2 7 


Individ/familje 1 1 1 3 


Demokrati 2 4 1 1 8 

Kultur 1 1 

Miljö 1 1 2 


Skola 1 3 1 5 

Äldre 1 1 1 3 3 9 

Landskrona 

Totalt 9 4 1 11 9 4 5 6 49 

Lomma Invandring 1 1 

Demokrati 1 1 


Lomma Totalt 3 3 

Lund Djurskydd 1 1 



Kultur 1 1 


Äldre 1 1 

Lund Totalt 2 6 8 16 

Malmö Barnomsorg 1 1 2 

Brottsbek. 1 1 1 2 6 1 7 19 

Djurskydd 2 2 


Demokrati 3 1 1 1 2 8 

Kultur 1 1 2 

Miljö 1 1 1 3 


Skola 2 1 1 2 6 

Äldre 2 3 2 1 8 

Malmö Totalt 9 3 1 2 5 12 12 3 18 65 

Osby Barnomsorg 1 1 



Skola 1 1 

Osby Totalt 5 1 1 7 

Perstorp Barnomsorg 1 1 


Ekonomi 1 1 



Kultur 2 2 


Skola 3 3 

Äldre 2 2 

Perstorp 

Totalt 20 2 1 3 26 

Simrishamn Miljö 2 2 

Simrishamn 

Totalt 2 2 

Sjöbo Kultur 2 2


Skola 1 1 

Sjöbo Totalt 4 4 

Skurup Barnomsorg 1 1 

Ekonomi 1 1 



Demokrati 4 4 

Kultur 1 1 2 


Skola 5 1 1 7 

Äldre 1 1 2 

Skurup Totalt 16 2 1 1 2 2 24 

Svalöv Invandring 4 1 5 


Kultur 1 2 3 


Skola 1 1 2 

Äldre 1 1 

Svalöv Totalt 6 1 1 4 1 1 14 

Svedala Ekonomi 1 1 2 



Demokrati 10 4 1 1 1 1 3 21 

Miljö 1 1 


Skola 1 1 2 1 5 

Äldre 1 1 2 

Svedala 

Totalt 17 5 3 2 6 3 5 1 2 44 

Tomelilla Brottsbek. 1 1 

Demokrati 2 2 

Kultur 1 1 


Tomelilla 

Totalt 3 2 5 

Trelleborg Brottsbek. 1 1 

Djurskydd 1 1 

Ekonomi 1 1 


Demokrati 4 1 4 15 5 2 31 

Kultur 1 1 1 3 

Miljö 1 2 1 4 


Skola 2 1 2 1 6 

Äldre 1 1 6 1 1 2 12 

Trelleborg 

Totalt 11 4 9 31 6 5 8 74 

Vellinge Invandring 1 1 

Demokrati 5 5 

Äldre 1 1 

Vellinge 

Totalt 7 7 

Ystad Brottsbek. 1 1 

Individ/familje 1 1


Demokrati 3 2 1 4 1 4 15 

Kultur 2 1 3 

Miljö 1 1 1 3 


Äldre 2 1 3 

Ystad Totalt 6 4 2 1 8 2 3 2 5 33 

Åstorp Invandring 2 2 


Skola 1 1 

Åstorp Totalt 4 1 5 

Ängelholm Individ/familje 1 1 

Demokrati 1 1 


Äldre 1 1 

Ängelholm 

Totalt 1 1 1 1 4 

Örkelljunga Brottsbek. 1 1 


Demokrati 1 1 

Kultur 1 1 


Äldre 1 1 1 3 

Örkelljunga 

Totalt 5 1 4 10 

Östra Göinge Demokrati 1 1 

Kultur 1 1 


Skola 1 1 2 

Äldre 1 1 

Östra Göinge 

Totalt 2 1 3 6 

Totalsumma 2 1 1 2 1 3 4 1 2 71 48 20 20 132 99 63 35 106 611

Hallands län (N) 



Tabell 1 





Mandat 

2010 

Falkenberg 2 2006 3 

Halmstad 11 2006 3 

Hylte - 2010 2 

Kungsbacka 9 2010 3 

Laholm 13 2006 3 

Varberg 7 2006 2 

Summa 42 16 

Tabell 2 

Tomma 

stolar 

Politiskt 

vilde 



KATEGORI 

Län 

antal 

Barnomsorg - 


Djurskydd - 

Ekonomi 1 


Invandring 4 

Demokrati 6 

Kultur 7 

Miljö 5 


Skola 2 

Äldre 6 

Totalsumma 42 

Antal 

hela 

landet 

Län 

andel 

% 

Alla 

andel 

% 

39 - 2,3 

99 7,1 5,8 

19 - 1,1 

21 2,4 1,2 

35 - 2,1 

219 9,5 12,9 

414 14,3 24,3 

101 16,7 5,9 

81 11,9 4,8 

258 19,0 15,2 

188 4,8 11,0 

228 14,3 13,4 

1702 100 100

Tabell 3 



KOMMUN KATEGORI/ÅRTAL 

06/ 

2007 2008 2009 2010 

10/ 


Falkenberg Demokrati 1 1 

Äldre 1 1 

Falkenberg Totalt 1 1 2 

Halmstad Invandring 1 1 2 

Demokrati 2 2 

Kultur 1 1 

Miljö 1 1 2 


Äldre 1 1 2 

Halmstad Totalt 2 4 5 11 

Kungsbacka Brottsbekämpning 1 1 

Ekonomi 1 1 


Demokrati 1 1 

Miljö 1 1 

Skola 1 1 

Äldre 2 2 

Kungsbacka Totalt 9 9 

Laholm Demokrati 1 1 2 

Kultur 2 2 4 

Miljö 1 1 2 


Skola 1 1 

Äldre 1 1 

Laholm Totalt 5 2 3 3 13 

Varberg Brottsbekämpning 1 1 2 

Kultur 1 1 2 


Varberg Totalt 3 1 1 2 7 


Västra Götalands län (O) 

Sverigedemokraterna har mandat i 47 av länets 49 kommuner 

Alla uppgifter gäller per den 31 oktober 2011.

Tabell 1 





Mandat 

2010 

Ale 9 2006 3 

Alingsås - 2010 2 

Tomma 

stolar 

Bengtsfors - 2010 1 1 

Bollebygd 3 2006 2 

Borås 25 2006 6 

Dals-Ed 6 1991 1 1 

Essunga 2010 1 

Falköping 8 2006 4 

Färgelanda 1 2006 2 

Grästorp 2010 1 1 

Gullspång** 2 2010 1 

Göteborg 13 2006 3 

Götene 2010 1 

Herrljunga 2010 2 

Hjo 2010 1 

Härryda 2 2006 3 

Kungälv 2006 3 

Lerum 5 2006 2 

Lidköping 2010 2 

Lilla Edet 1 2010 2 

Lysekil 2010 1 

Mariestad 2006 2 

Mark 1 2010 1 

Mellerud 58 2006 2 

Munkedal 3 2006 2 1 

Mölndal 13 2002 4 

Orust 4 2006 1 1 

Partille 6 2010 2 

Skara 2 2006 2 

Skövde 12 2006 3 

Stenungssund 2010 1 1 

Strömstad 2010 1 

Svenljunga 2010 2 

Tanum 2010 1 

Tibro 2010 1 

Tidaholm 2 2006 1 

Tjörn 2010 1 

Tranemo 17 2006 2 

Politiskt 

vilde 

Trollhättan 55 1998 3 1 1 

Töreboda 2006 1 

Uddevalla 1 2006 3 

Ulricehamn 8 2006 3 1 

Vara 2006 2 

Vårgårda 2006 2 

Vänersborg 3 2010 2 

Åmål 5 2010 1 

Öckerö 1 2010 1 

Summa 266 91 

• SD har lämnat in motionerna i samarbete med det lokala partiet Rätt väg.

Tabell 2 



KATEGORI 

Län 

antal 

Barnomsorg 8 


Djurskydd 2 

Ekonomi 6 


Invandring 28 

Demokrati 58 

Kultur 20 

Miljö 12 


Skola 30 

Äldre 32 


Antal 

hela 

landet 

Län 

andel 

% 

Alla 

andel 

% 

39 3,0 2,3 

99 4,1 5,8 

19 0,8 1,1 

21 2,3 1,2 

35 0,8 2,1 

219 10,5 12,9 

414 21,8 24,3 

101 7,5 5,9 

81 4,5 4,8 

258 21,4 15,2 

188 11,3 11,0 

228 12,0 13,4 

1702 100 100

Tabell 3 



KOMMUN 

KATEGORI/ 

ÅRTAL 

91/ 

92 92 93 

93/ 

94 95 

98/ 

99 02 

02/ 

03 04 05 

06/ 

07 08 09 10 

10/ 

11 Summa 

Ale Brottsbek. 1 1 


Demokrati 2 2 

Miljö 1 1 

Samhälls. 3 3 

Ale Totalt 6 3 9 

Bollebygd Barnomsorg 1 1 



Bollebygd 

Totalt 2 1 3 

Borås Brottsbek. 1 1 2 

Ekonomi 1 1 



Kultur 1 1 

Miljö 1 1 


Skola 2 2 

Äldre 1 2 1 1 5 

Borås Totalt 7 7 5 2 4 25 

Dals-Ed Invandring 1 1 2 

Miljö 1 1 

Samhälls. 1 1 2 

Skola 1 1 

Dals-Ed 

Totalt 1 1 2 1 1 6 

Falköping Kultur 1 1 

Miljö 1 1 


Skola 3 3 

Äldre 2 2 

Falköping 

Totalt 8 8 

Färgelanda Skola 1 1 

Färgelanda 

Totalt 1 1 

Gullspång Samhälls. 1 1 

Äldre 1 1 

Gullspång 

Totalt 2 2 

Göteborg Barnomsorg 1 1 



Kultur 2 2 

Miljö 1 1 

Samhälls. 2 2 4

Skola 1 1 

Göteborg 

Totalt 1 2 7 3 13 

Härryda Samhälls. 2 2 

Härryda 

Totalt 2 2 

Lerum Demokrati 1 1 

Kultur 2 2 


Skola 1 1 

Lerum 

Totalt 1 4 5 

Lilla Edet Samhälls. 1 1 

Lilla Edet 

Totalt 1 1 

Mark Invandring 1 1 

Mark Totalt 1 1 

Mellerud Barnomsorg 2 2 

Ekonomi 4 4 

Demokrati 10 10 

Kultur 8 8 

Miljö 5 5 


Skola 4 4 

Äldre 3 3 

Mellerud 

Totalt 58 58 

Munkedal Samhälls. 2 2 

Skola 1 1 

Munkedal 

Totalt 3 3 

Mölndal Brottsbek. 1 1 



Kultur 1 1 

Skola 2 2 4 

Äldre 1 1 

Mölndal 

Totalt 5 1 2 1 4 13 

Orust Invandring 1 1 

Demokrati 1 1 

Kultur 1 1 

Äldre 1 1 

Orust Totalt 3 1 4 

Partille Brottsbek. 2 2 


Miljö 1 1 


Äldre 1 1 

Partille 

Totalt 6 6 

Skara Djurskydd 1 1 

Äldre 1 1 

Skara Totalt 2 2 

Skövde Barnomsorg 1 1


Kultur 1 1 2 

Miljö 1 1 


Äldre 4 2 6 

Skövde 

Totalt 3 1 1 4 3 12 

Tidaholm Barnomsorg 1 1 

Skola 1 1 

Tidaholm 

Totalt 1 1 2 

Tranemo Barnomsorg 1 1 



Kultur 2 2 


Skola 1 1 2 

Äldre 3 3 

Tranemo 

Totalt 2 9 3 3 17 

Trollhättan Barnomsorg 1 1 

Brottsbek. 1 2 3 

Djurskydd 1 1 

Ekonomi 1 1 


Demokrati 25 25 


Skola 1 2 4 7 

Äldre 2 1 1 4 

Trollhättan 

Totalt 4 2 44 1 2 2 55 

Uddevalla Demokrati 1 1 

Uddevalla 

Totalt 1 1 

Ulricehamn Individ/familje 2 2 


Demokrati 1 1 

Skola 2 2 

Äldre 1 1 2 

Ulricehamn 

Totalt 2 2 1 3 8 

Vänersborg Brottsbek. 1 1 


Äldre 1 1 

Vänersborg 

Totalt 3 3 

Åmål Demokrati 2 2 


Äldre 1 1 

Åmål Totalt 5 5 

Öckerö Samhälls. 1 1 

Öckerö 

Totalt 1 1 

Totalsumma 1 1 2 1 1 4 2 49 2 2 87 27 18 14 55 266

Värmlands län (S) 



Tabell 1 





Mandat 

2010 

Arvika 20 2002 2 

Filipstad 2 2006 1 

Forshaga 12 2002 2 

Grums - 2010 1 

Hagfors - 2006 2 

Hammarö 27 2006 1 

Karlstad 13 2006 2 

Kil - 2006 1 

Kristinehamn 18 2002 1 

Munkfors 2 2010 1 

Storfors - 2010 1 

Sunne 25 2002 2 

Tomma 

stolar 

Säffle 4 2006 2 1 

Politiskt 

vilde 

Torsby 5 2006 1 1 

Årjäng - 2010 1 

Summa 128 21 

Tabell 2 



KATEGORI 

Län 

antal 

Barnomsorg 7 


Djurskydd 1 

Ekonomi - 


Invandring 9 

Demokrati 32 

Kultur 3 

Miljö 4 


Skola 26 

Äldre 12 


Antal 

hela 

landet 

Län 

andel 

% 

Alla 

andel 

% 

39 5,5 2,3 

99 3,9 5,8 

19 0,8 1,1 

21 - 1,2 

35 7,0 2,1 

219 7,0 12,9 

414 25,0 24,3 

101 2,3 5,9 

81 3,1 4,8 

258 15,6 15,2 

188 20,3 11,0 

228 9,4 13,4 

1702 100 100

Tabell 3 



KOMMUN KATEGORI/ÅRTAL 

2002/ 

2003 2004 2006 

2006/ 

2007 2008 2009 2010 

2010/ 


Arvika Individ/familje 1 1 



Kultur 1 1 


Skola 3 2 3 8 

Äldre 2 2 

Arvika Totalt 9 2 1 8 20 

Filipstad Invandring 2 2 

Filipstad 

Totalt 2 2 

Forshaga Barnomsorg 1 1 



Miljö 1 1 


Skola 1 1 2 

Äldre 1 1 2 

Forshaga 

Totalt 4 3 1 2 1 1 12 

Hammarö Barnomsorg 1 1 2 

Djurskydd 1 1 

Individ/familje 1 1 2 


Kultur 1 1 

Miljö 1 2 3 

Samhällsbyggnad 2 2 2 6 

Skola 1 1 

Äldre 1 1 

Hammarö Totalt 9 6 6 6 27 

Karlstad Barnomsorg 1 1 

Brottsbekämpning 1 1 1 3 



Demokrati 2 2 


Skola 1 1 

Äldre 1 1 2 

Karlstad 

Totalt 6 4 3 13 

Kristinehamn Brottsbekämpning 1 1 





Skola 2 2 

Äldre 3 3 

Kristinehamn Totalt 14 4 18

Munkfors Demokrati 1 1 


Munkfors 

Totalt 2 2 

Sunne Barnomsorg 1 1 2 




Kultur 1 1 

Samhällsbyggnad 1 2 2 1 6 

Skola 3 1 1 2 2 1 10 

Äldre 1 1 2 

Sunne Totalt 7 3 1 7 5 2 25 

Säffle Demokrati 2 1 3 

Skola 1 1 

Säffle Totalt 3 1 4 

Torsby Barnomsorg 1 1 

Demokrati 3 3 

Skola 1 1 

Torsby Totalt 4 1 5 

Totalsumma 34 6 2 19 27 13 6 21 128

Örebro län (T) 



Tabell 1 





Mandat 

2010 

Askersund 11 2002 1 

Tomma 

stolar 

Degerfors - 2010 1 1 

Hallsberg - 2006 3 

Hällefors 11 2010 1 

Karlskoga 16 2010 2 1 

Kumla - 2006 2 

Lekeberg - 2006 2 

Lindesberg 1 2006 4 

Ljusnarsberg - 2010 2 

Nora - 2006 1 1 

Politiskt 

vilde 

Örebro 4 2006 4 1 

Summa 43 23 

Tabell 2 



KATEGORI 

Län 

antal 

Barnomsorg - 


Djurskydd - 

Ekonomi - 


Invandring 2 

Demokrati 14 

Kultur 4 

Miljö 2 


Skola 6 

Äldre 3 

Totalsumma 43 

Antal 

hela 

landet 

Län 

andel 

% 

Alla 

andel 

% 

39 - 2,3 

99 2.3 5,8 

19 - 1,1 

21 - 1,2 

35 2.3 2,1 

219 4,7 12,9 

414 32,6 24,3 

101 9,3 5,9 

81 4,7 4,8 

258 23,3 15,2 

188 14,0 11,0 

228 7,0 13,4 

1702 100 100

Tabell 3 



KOMMUN KATEGORI/ÅRTAL 2006 

20067 

2007 2009 

2010/ 


Askersund Individ/familje 1 1 

Demokrati 1 1 

Kultur 1 1 2 

Miljö 1 1 


Äldre 1 1 

Askersund Totalt 1 9 1 11 

Hällefors Demokrati 5 5 

Kultur 2 2 


Skola 2 2 

Äldre 1 1 

Hällefors Totalt 11 11 

Karlskoga Brottsbekämpning 1 1 


Demokrati 8 8 


Skola 3 3 

Karlskoga Totalt 16 16 

Lindesberg Samhällsbyggnad 1 1 

Lindesberg Totalt 1 1 

Örebro Miljö 1 1 


Skola 1 1 

Äldre 1 1 

Örebro Totalt 3 1 4 

Totalsumma 1 12 2 28 43

Västmanland län (U) 

Sverigedemokraterna har mandat i länets samtliga kommuner 


Tabell 1 




Mandat Tomma 

KOMMUN Motioner Invald år 2010 stolar 

Arboga - 2002 2 1 

Politiskt 

vilde 

Fagersta 3 2010 2 1 

Hallstahammar 6 2002 2 1 

Kungsör - 2006 2 1 

Köping - 2006 3 2 

Norberg - 2010 1 

Sala - 2006 2 

Skinnskatteberg 1 

Surahammar 5 2006 2 1 

Västerås 1 2010 3 1 

Summa 15 20 

Tabell 2 



KATEGORI 

Län 

antal 

Barnomsorg - 


Djurskydd - 

Ekonomi - 


Invandring 3 

Demokrati 4 

Kultur 1 

Miljö 1 


Skola 2 

Äldre 2 

Totalsumma 15 

Antal 

hela 

landet 

Län 

andel 

% 

Alla 

andel 

% 

39 - 2,3 

99 6,7 5,8 

19 - 1,1 

21 - 1,2 

35 - 2,1 

219 20,0 12,9 

414 26,7 24,3 

101 6,7 5,9 

81 6,7 4,8 

258 6,7 15,2 

188 13,3 11,0 

228 13,3 13,4 

1702 100 100

Tabell 3 



KOMMUN KATEGORI/ÅRTAL 2006 06/2007 10/2011 Totalsumma 

Fagersta Brottsbekämpning 1 1 


Demokrati 1 1 

Fagersta Totalt 3 3 

Hallstahammar Invandring 2 2 

Demokrati 1 1 

Kultur 1 1 


Äldre 1 1 

Hallstahammar Totalt 4 2 6 

Surahammar Demokrati 1 1 

Miljö 1 1 

Skola 2 2 

Äldre 1 1 

Surahammar Totalt 5 5 

Västerås Demokrati 1 1 

Västerås Totalt 1 1 

Totalsumma 4 2 9 15

Dalarnas län (W) 

Sverigedemokraterna har mandat i samtliga av länets kommuner. 


Tabell 1 





Mandat 

2010 

Avesta - 2006 2 

Borlänge 5 2006 7 

Falun 11 2010 2 

Gagnef 15 2010 1 

Hedemora - 2006 3 

Leksand 1 2010 1 

Ludvika 2 2010 2 

Tomma 

stolar 

Malung-Sälen - 2010 1 1* 

Mora - 2010 1 

Orsa 5 2002 2 

Rättvik - 2010 1 

Smedjebacken - 2010 1 

Säter - 2010 1 

Älvdalen 2010 1 1 

Politiskt 

vilde 

Summa 39 26 

* Mandatet i Malung-Sälen gick till en person som någon skrivit upp på SDs valsedel utan hans kännedom. 

Han var redan ersättare för centern i kfme och den platsen har han tvingats lämna. Han kommer inte heller 

sitta som SD i fullmäktige. 

Tabell 2 



KATEGORI 

Län 

antal 

Barnomsorg - 


Djurskydd - 

Ekonomi - 


Invandring 4 

Demokrati 13 

Kultur 1 

Miljö 1 


Skola 6 

Äldre 8 

Totalsumma 15 

Antal 

hela 

landet 

Län 

andel 

% 

Alla 

andel 

% 

39 - 2,3 

99 2.6 5,8 

19 - 1,1 

21 - 1,2 

35 5,1 2,1 

219 10,3 12,9 

414 33,3 24,3 

101 2,6 5,9 

81 2,6 4,8 

258 7,7 15,2 

188 15,4 11,0 

228 20,5 13,4 

1702 100 100

Tabell 3 



KOMMUN KATEGORI/ÅRTAL 02/2003 2006 06/2007 10/2011 Totalsumma 

Borlänge Invandring 1 1 

Demokrati 2 2 

Miljö 1 1 

Skola 1 1 

Borlänge Totalt 4 1 5 

Falun Brottsbekämpning 1 1 


Demokrati 2 2 

Kultur 1 1 


Skola 4 4 

Falun Totalt 11 11 

Gagnef Demokrati 7 7 

Äldre 8 8 

Gagnef Totalt 15 15 

Leksand Demokrati 1 1 

Leksand Totalt 1 1 

Ludvika Invandring 1 1 

Skola 1 1 

Ludvika Totalt 2 2 

Orsa Individ/familje 1 1 


Demokrati 1 1 


Orsa Totalt 4 1 5 

Totalsumma 4 1 4 30 39

Gävleborgs län (X) 



Tabell 1 





Mandat 

2010 

Bollnäs 10 2006 3 

Gävle 21 2006 4 

Hofors 2* 2010 2 

Hudiksvall - 2010 2 

Ljusdal 1 2010 2 

Nordanstig 5 2006 2 

Ockelbo - 2010 2 

Ovanåker - 2010 1 

Tomma 

stolar 

Politiskt 

vilde 

Sandviken 5 2010 3 1 

Söderhamn 18 2006 6 1 

Summa 62 27 

*Bägge motionerna togs tillbaka av SD då 

Tabell 2 



KATEGORI 

Län 

antal 

Barnomsorg 1 


Djurskydd - 

Ekonomi 1 


Invandring 4 

Demokrati 7 

Kultur 8 

Miljö 3 


Skola 8 

Äldre 14 

Totalsumma 62 

Antal 

hela 

landet 

Län 

andel 

% 

Alla 

andel 

% 

39 1,6 2,3 

99 9,7 5,8 

19 - 1,1 

21 1,6 1,2 

35 3,2 2,1 

219 6,5 12,9 

414 11,3 24,3 

101 12,9 5,9 

81 4,8 4,8 

258 12,9 15,2 

188 12,9 11,0 

228 22,6 13,4 

1702 100 100

Tabell 3 




Bollnäs Brottsbekämpning 1 1 


Kultur 1 1 2 

Miljö 1 1 


Äldre 3 3 

Bollnäs Totalt 5 5 10 

Gävle Brottsbekämpning 1 1 2 




Kultur 1 2 3 


Skola 1 3 1 5 

Äldre 2 1 3 

Gävle Totalt 5 12 1 1 2 21 

Hofors Äldre 2 2 

Hofors Totalt 2 2 

Ljusdal Kultur 1 1 

Ljusdal Totalt 1 1 

Nordanstig Demokrati 3 3 

Miljö 1 1 


Nordanstig Totalt 5 5 

Sandviken Brottsbekämpning 1 1 


Skola 1 1 

Äldre 2 2 

Sandviken Totalt 5 5 

Söderhamn barnomsorg 1 1 


Ekonomi 1 1 


Demokrati 1 1 

Kultur 2 2 

Miljö 1 1 


Skola 2 2 

Äldre 1 3 4 

Söderhamn Totalt 1 17 18 

Totalsumma 11 12 1 1 37 62

Västernorrlands län (Y) 



Tabell 1 





Mandat 

2010 

Härnösand - 2010 1 

Tomma 

stolar 

Politiskt 

vilde 

Kramfors - 2010 1 1* 

Sollefteå 3 2010 1 

Sundsvall 30 2006 4 

Timrå 4 2002 2 

Ånge - 2006 1 

Summa 37 10 

*Enligt kommunen uppger personen på SDs mandat att han inte är medlem i SD. 

Tabell 2 



KATEGORI 

Län 

antal 

Barnomsorg - 


Djurskydd - 

Ekonomi 2 


Invandring 5 

Demokrati 12 

Kultur 2 

Miljö 5 


Skola 1 

Äldre 2 

Totalsumma 62 

Antal 

hela 

landet 

Län 

andel 

% 

Alla 

andel 

% 

39 - 2,3 

99 6,1 5,8 

19 - 1,1 

21 6,1 1,2 

35 - 2,1 

219 15,2 12,9 

414 36,4 24,3 

101 6,1 5,9 

81 15,2 4,8 

258 6,1 15,2 

188 3,0 11,0 

228 6,1 13,4 

1702 100 100

Tabell 3 




Härjedalen Brottsbekämpning 1 1 

Ekonomi 1 1 2 


Kultur 1 1 2 

Miljö 2 2 4 


Skola 1 1 

Äldre 1 1 

Härjedalen Totalt 6 4 5 2 1 18 

Krokom Demokrati 1 1 

Krokom Totalt 1 1 

Strömsund Brottsbekämpning 1 1 


Demokrati 2 2 

Miljö 1 1 

Äldre 1 1 

Strömsund Totalt 9 9 

Östersund Invandring 1 1 

Demokrati 3 3 


Östersund Totalt 5 5 


Jämtlands län (Z) 



Tabell 1 





Mandat 

2010 

Berg - 2010 1 

Tomma 

stolar 

Bräcke - 2010 1 1 

Politiskt 

vilde 

Härjedalen 18 2006 3 1 

Krokom 1 2010 1 

Strömsund 9 2010 2 1 

Östersund 5 2010 1 

Summa 33 9 

Tabell 2 



KATEGORI 

Län 

antal 

Barnomsorg - 


Djurskydd - 

Ekonomi - 


Invandring 10 

Demokrati 8 

Kultur 1 

Miljö 1 


Skola 3 

Äldre 2 

Totalsumma 62 

Antal 

hela 

landet 

Län 

andel 

% 

Alla 

andel 

% 

39 - 2,3 

99 13,5 5,8 

19 - 1,1 

21 - 1,2 

35 2,7 2,1 

219 27,0 12,9 

414 21,6 24,3 

101 2,7 5,9 

81 2,7 4,8 

258 16,2 15,2 

188 8,1 11,0 

228 5,4 13,4 

1702 100 100

Tabell 3 



KOMMUN KATEGORI/ÅRTAL 02/2003 06/2007 2008 2009 10/2011 Totalsumma 

Sollefteå Individ/familje 1 1 


Skola 1 1 

Sollefteå Totalt 3 3 

Sundsvall Brottsbekämpning 2 3 5 



Kultur 1 1 

Miljö 1 1 


Skola 1 1 

Äldre 1 1 

Sundsvall Totalt 11 11 3 5 30 

Timrå Invandring 1 1 

Demokrati 1 1 

Skola 1 1 

Äldre 1 1 

Timrå Totalt 3 1 4

SVERIGEDEMOKRATERNA I KOMMUNERNA - Expo

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?