Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret
Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret
Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
är att även efter att denna skatt införts den 1 juli 2004 skall ett antal<br />
branscher vara skattebefriade.<br />
”Regeringens förslag är att energiskattebefrielse skall gälla för el som används<br />
för kemisk reduktion och i elektrolytiska processer. Vidare skall<br />
skattebefrielse gälla för el som används i metallurgiska processer och vid<br />
tillverkning <strong>av</strong> mineraliska produkter.” 205<br />
1.19 Något om kärnkraften<br />
Staten har under efterkrigstiden på olika sätt arbetat för att kärnkraft skall ha<br />
en viktig roll i den svenska energiproduktionen. Inledningsvis var beredskapsargumentet<br />
tungt vägande för statens agerande. Genom att utnyttja<br />
svenska urantillgångar (Ranstad i Västergötland) och tungvattenteknik<br />
tänkte politikerna att Sverige skulle bli mer självförsörjande på elenergi. Det<br />
faktum att politikerna hade fattat beslut om att inte bygga ut mer vattenkraft<br />
gjorde det också nödvändigt att finna nya energikällor. Det fanns också en<br />
förhoppning att en utbyggnad <strong>av</strong> kärnkraft i Sverige skulle komma att leda<br />
till betydande exportinkomster för Sverige. Ett annat motiv var också att<br />
skapa förutsättningar att skapa egna kärnvapen. 206<br />
Under 1970-talet var planen att bygga 24 stycken kärnreaktorer i Sverige.<br />
Ett <strong>av</strong> huvudmotiven till denna utveckling var att minska Sveriges beroende<br />
<strong>av</strong> olja. Kärnkraft<strong>sex</strong>pansionen skulle ske både genom privata och statliga<br />
initiativ. Den första kommersiella kärnkraftsreaktorn (OKG 1) byggdes<br />
genom ett privat initiativ. Efter många turer kom det svenska kärnkraftsprogrammet<br />
att bli bara hälften så stort som de ursprungliga planerna. Totalt<br />
har 12 reaktorer för kommersiell elproduktion byggts. Den sista, Forsmark<br />
3, togs i bruk augusti 1985. 207<br />
Kärnkraftverken i Sverige är samägda <strong>av</strong> de större kraftbolagen i landet.<br />
Detta har delvis historiska förklaringar, men det är också en följd <strong>av</strong> beslutet<br />
att lägga ned Barsebäck 1. 208 Detta faktum minskar intresset och möjligheterna<br />
att konkurrera med priset mellan bolagen när det gäller kärnkraftsproducerad<br />
el. Vidare finns risk att utbudet samordnas på ett sådant sätt att<br />
det gynnar bolagen.<br />
Efter folkomröstningen i kärnkraftsfrågan 1980 uttalade riksdagen ambitionen<br />
att kärnkraften skulle <strong>av</strong>vecklas i en takt som inte hotade landets elför-<br />
205<br />
2003/04:144 Skattebefrielse för el i vissa industriella processer. Förslaget var inte behandlat<br />
i riksdagen när detta <strong>av</strong>snitt författades.<br />
206<br />
Radetzki, Svensk energipolitik under tre decennier – en studie i politikermisslyckanden<br />
(2004), sid. 39.<br />
207<br />
www.forsmark.com<br />
208<br />
Konkurrensverket, Konkurrensen i Sverige 2002 (2002:4), sid. 109.<br />
60
Change language