Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret
Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret
Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
– anslutnings<strong>av</strong>gifter<br />
– villkor i standard<strong>av</strong>tal om balanstjänster<br />
– åtskillnad mellan nätverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet.<br />
1.18 Något om energibeskattning<br />
Energibeskattningen i Sverige har två huvudsyften. För det första har den en<br />
fiskal funktion dvs. att ta in pengar till statskassan. Det andra syftet är som<br />
styrmedel mot energi- och miljöpolitiska mål. Att på olika sätt beskatta<br />
energi är inget nytt i Sverige. Redan år 1929 infördes den första beskattningen<br />
<strong>av</strong> fordonsbränslen. Från början var motiven till beskattningen främst<br />
fiskala. Under 1970-talets oljekris förändrades motiven och beskattningen<br />
blev ett styrmedel för att nå energipolitiska mål. Skatter tillsammans med en<br />
kraftig utbyggnad <strong>av</strong> kärnkraften skulle styra energikonsumtionen bort från<br />
fossila energikällor. Under 1980-talet tillkom miljöargumentet som motiv<br />
för beskattningen. Under 1990-talet har energibeskattningen med en allt<br />
högre detaljeringsgrad använts som redskap för att styra både produktion<br />
och konsumtion <strong>av</strong> energi. 196<br />
I Sverige har det i princip använts två modeller för beskattning <strong>av</strong> energi,<br />
beskattning vid produktion eller vid konsumtion. Energibeskattningen kan<br />
också delas in i tre huvudkategorier, skatt på bränslen, skatt på elektricitet<br />
och skatt på värme. Dessa kategorier är dock tätt sammankopplade. Beskattningen<br />
<strong>av</strong> bränsle utgör grunden, eftersom skattepliktiga bränslen kan användas<br />
i produktionen <strong>av</strong> el och värme. När det gäller elproduktion har man<br />
dock valt att inte beskatta bränslet.<br />
Bränsleskatten kan delas in i energiskatt, koldioxidskatt samt sv<strong>av</strong>elskatt.<br />
Hela energiområdet är belagt med mervärdesskatt på 25 %. Skatten bärs<br />
fullt ut <strong>av</strong> hushållen. Industriföretag, som också är mervärdesskattskyldiga,<br />
kan lyfta <strong>av</strong> mervärdesskatten på liknande sätt som man gör med produkter<br />
som används i den yrkesmässiga verksamheten.<br />
Förutom beskattning har även subventioner använts för att stödja produktion<br />
i vissa energislag. Exempel på detta är bidrag till investeringar i biobränsleanläggningar,<br />
solvärmeanläggningar och vindkraft. I och med den energipolitiska<br />
överenskommelsen 1997 infördes flera åtgärder för att ersätta elen<br />
från Barsebäcks kärnkraftsreaktorer och även i övrigt till att bidra till omställningen<br />
<strong>av</strong> energisystemet. Åtgärderna syftade både till att minska elkonsumtionen<br />
i Sverige och stödja utvecklingen <strong>av</strong> produktion från förnyelsebara<br />
energikällor.<br />
196<br />
Ds 2000:73, Utvärdering <strong>av</strong> Skatteväxlingskommitténs energiskattemodell, bilaga 7 sid.<br />
1.<br />
57
Change language