Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret
Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret
Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Ett system med koncessioner för utlandsförbindelser skall utredas<br />
Det fanns en viss oro för en ökad utrikeshandel med el. Orsaken var att<br />
ökade möjligheter till export kunde leda till höjda priser på el i Sverige,<br />
p.g.a. högre prisnivå på de omgivande <strong>marknader</strong>na. Detta skulle då drabba<br />
främst den elintensiva industrins konkurrenskraft gentemot utlandet. Regeringen<br />
ansåg dock att en ökad utrikeshandel skulle vara gynnsam för den<br />
svenska elmarknaden, bl.a. genom ökad tillgång till reservkraft. Detta förväntades<br />
minska prisfluktuationerna. Regeringen antog också att utrikeshandeln<br />
inte skulle få en allmänt prishöjande effekt. <strong>Del</strong>s kunde inte<br />
handeln bli så omfattande då infrastrukturen sätter begränsningar, dels p.g.a.<br />
<strong>av</strong> el<strong>marknader</strong>na med vilka handel i första hand förväntades bedrivas inte<br />
var så olika den svenska. På kort sikt fann regeringen inga skäl till varför<br />
utrikeshandeln med el skulle vara reglerad. Detta var dock ett ställningstagande<br />
som skulle kunna omprövas om det visade sig att Sveriges elförsörjning<br />
äventyrades. Regeringen ansåg därför att en lösning där en särskild<br />
koncession för utrikeshandel med el skulle utredas. 65 I grundförutsättningarna<br />
för nätkoncession för utrikeshandel skulle enligt regeringen ligga att en<br />
sådan inte skulle få utfärdas om en sådan ”allvarligt skulle försämra möjligheterna<br />
att långsiktigt upprätthålla elförsörjningen i landet”. 66<br />
Intensifierat arbete för att skapa en integrerad nordisk elmarknad<br />
Regeringen ansåg att arbetet med att skapa en integrerad nordisk elmarknad<br />
skulle fortsätta och intensifieras. Regeringen ansåg att en gemensam marknad<br />
skulle bidra till att konkurrensen ökade. Det skulle också bidra till att<br />
minska riskerna ”för att vissa kraftföretag får en allt för stark ställning på de<br />
nationella el<strong>marknader</strong>na”. Den gemensamma marknaden förväntades också<br />
påverka det samlade behovet <strong>av</strong> ny produktionskapacitet och att den nya<br />
kapaciteten skulle byggas ut på de platser där de ”ekonomiska förutsättningarna<br />
är bäst givet de energipolitiska förutsättningarna som gäller i de<br />
nordiska länderna”. ”En väl fungerande nordisk elmarknad kan således,<br />
enligt regeringens bedömning, utgöra ett effektivt medel för att uppnå både<br />
en ändamålsenlig utbyggnad och ett effektivt utnyttjande <strong>av</strong> en elförsörjning<br />
som står i samklang med de energi- och miljöpolitiska målen.” 67<br />
Utredning för att ta fram förslag på lagstiftning för en elbörs<br />
Ett medel att uppnå en effektiv nordisk elmarknad var enligt regeringen att<br />
skapa en gemensam handelsplats för el, en ”elbörs”. En elbörs skulle enligt<br />
regeringen ha flera fördelar. ”Den skulle ge köpare och säljare betydligt<br />
bättre information och beslutsunderlag än om handeln sker enbart bilateralt.”<br />
Minskade transaktionskostnader, kontinuerlig bestämning <strong>av</strong> marknadspriset,<br />
både direkt och för framtida leveranser. Ökade möjligheter för<br />
producenter och säljare att få <strong>av</strong>sättning för icke kontrakterad produktion till<br />
marknadspriser. Konsumenterna ges möjlighet att komplettera sina tidigare<br />
65 Prop.1994/95:222, sid. 36–38.<br />
66 Prop.1994/95:222, sid. 40–41.<br />
67 Prop.1994/95:222 Ny ellagstiftning, sid. 43.<br />
27