Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret

Även om regeringen ansåg att Vattenfall skulle agera på samma villkor som
övriga aktörer på marknaden så hade bolaget en viktig roll på marknaden.
Staten kontrollerade genom Vattenfall ca 50 % av produktionen i Sverige.
Vattenfall utgjorde därför en viktig tillgång i de fall Sverige skulle komma i
en situation där landets försörjningstrygghet skulle hotas. Regeringen ansåg
därför att Vattenfall borde kvarstå i statlig ägo. Några skäl att återföra
Vattenfall till affärsverksformen ansåg regeringen dock inte att det fanns. 60
Regeringen ansåg att det efter införandet av den nya lagstiftningen skulle
vara möjligt att föra en effektiv energipolitik. ”Energipolitiska styrmedel
kan utnyttjas med ökad kraft på den nya elmarknaden.” 61 Regeringen antog
t.o.m. att de ekonomiska styrmedlen kunde komma att öka sin styrka med en
ökad kostnadsmedvetenhet bland aktörerna på marknaden. Miljöavgifter
skulle t.ex. kunna komma att få ”förstärkt dynamisk effektivitet – dvs. påverka
investeringar m.m. – eftersom företagens drivkrafter förstärks att utveckla
tekniker och metoder för att minska de avgiftsbelagda miljöbelastande
ämnena”. 62
1.7.3 Styrmedel
Administrativa styrmedel
Leveranskoncessionerna förlängs från 3 till 5 år
Regeringen föreslog därför att övergångsreglerna med s.k. leveranskoncessioner
skulle förlängas från det ursprungliga förslagets 3 till 5 år. Genom
leveranskoncessionen var de små kunderna garanterade leveranser, men
även priser och villkor skulle kunna prövas av en myndighet, dvs. nätmyndigheten
vid NUTEK. Regeringen meddelade också sin avsikt att låta
NUTEK och Svenska Kraftnät lämna förslag på hur billig mätteknik skulle
kunna tas fram. 63
Nätföretagen skall debitera den enskilde kunden för merkostnaden för
utrustning för elmätning, insamling och installation vid leverantörsbyte
Kunder som valde att köpa el från annan leverantör än leverenskoncessionsinnehavaren
skulle själva stå för de merkostnader som uppstod för mätning
av el. Detta motiverades av att kraven enligt ellagen på bl.a. tidsnoggrannhet
är högre på de kunder som köper el från en annan leverantörer än leveranskoncessionsinnehavaren.
64
60 Prop.1994/95:222, sid. 33.
61 Prop.1994/95:222, sid. 30.
62 Prop. 1994/95:222, sid. 31.
63 Prop.1994/95:222 Ny ellagstiftning, sid. 44–45.
64 Prop.1994/95:222, sid. 77–79.
26