Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret

ägaren, kom enligt utredningen möjligheterna att tillvarata transportsektorns
intressen och genomföra de transportpolitiska målen att äventyras.
Utredningen föreslog därför att Jernhusen skulle klassas som ett företag med
särskilt samhällsintresse och att företagets avkastningskrav på det egna kapitalet
skulle sänkas till noll. I bolagsordningen borde regeringen klart och
tydligt ange att Jernhusens uppdrag är tillhandahålla fastigheter till kostnadsrelaterade
priser och enligt konkurrensneutrala och icke diskriminerande
villkor för järnvägens och transportsektorns behov. Utredningen föreslog
vidare att utförsäljningen skulle stoppas till vidare. En viss exploatering av
järnvägsfastigheter borde ske även fortsättningsvis men på ett sätt som minimerade
eventuella negativa konsekvenser för transportsektorn.
Regeringen har tillsatt en förhandlingsman med uppgift att söka lösningar
på frågan. Huvudsakligen har de förändringar som därefter skett avseende
järnvägens fastigheter huvudsakligen skett inom ramen för berörda bolags
interna styrning.
SJ AB
Hösten 2002 befann sig SJ AB i en ekonomisk kris och över hälften av det
egna kapitalet var förbrukat. Företaget stod inför likvidation och en kontrollbalansräkning
upprättades i januari 2003. Staten fick enligt aktiebolagslagen
8 månader på sig att rekonstruera företaget eller försätta det i konkurs.
”SJ AB:s ekonomiska ställning är emellertid sådan att endast ett återställande av aktiekapitalet
inte är tillräckligt. Framtida åtaganden och risker kräver ett kapitaltillskott i förening
med genomförande av ett omstruktureringsprogram.”
De ekonomiska problemen hänförde sig främst till förlustbringande kontrakt,
värdering av rullande materiel, ineffektiv drift och bristfälligt underhåll
av rullande materiel. Bl.a. hade SJ AB ingått kontrakt om trafikeringsåtaganden
fram till 2010, grundad på företagets ensamrätt, för persontrafik
på det interregionala järnvägsnätet. Två av totalt ca 10 sträckor visade sig
vara olönsamma och beräknades inte kunna vändas i vinst under affärsplaneperioden.
536
I april 2003 beslutade riksdagen enligt regeringens proposition Åtgärder för
att stärka den finansiella ställningen i SJ AB 537 om ett kapitaltillskott till SJ
på högst 1 855 miljoner kronor. SJ fick också möjlighet att låna upp till
2000 miljoner kronor i Riksgäldskontoret under åren 2004–2007. Dessutom
beslöts att fordringar och vissa skulder skulle kvittas mellan det kvarvarande
affärsverket Statens järnvägar och SJ AB. Vidare skulle SJ AB befrias från
sina trafikeringsåtaganden avseende de två olönsamma linjerna och Rikstrafiken
överta den ekonomiska risken för fordon som SJ AB hyr ut i den
536 Prop. 2002/03:86 sid. 7 ff.
537 Prop. 2002/03:86, NU13, rskr. 243.
224