Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret
Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret
Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
långdistansbussarna att konkurrera med tågtrafiken. En bana som ansågs<br />
särskilt känslig för en ökad konkurrens från långväga buss var Västkustbanan<br />
mellan Göteborg och Malmö som sedan länge var en förlustaffär för<br />
SJ men som aldrig hade upphandlats. Redan i den transportpolitiska propositionen<br />
hade regeringen bedömt att banan borde upphandlas och i april<br />
1998 fattade regeringen beslut om att <strong>Del</strong>egationen för köp <strong>av</strong> viss kollektivtrafik<br />
skulle överväga att handla upp trafiken för 1999 och 2000. 514 Upphandling<br />
för längre period än så ansågs olämplig eftersom man ville att<br />
Rikstrafiken skulle starta utan att vara bunden <strong>av</strong> gamla <strong>av</strong>tal som sträckte<br />
sig flera år framåt i tiden. Upphandlingen kom <strong>av</strong> olika skäl (bl.a. var SJ<br />
bundet <strong>av</strong> <strong>av</strong>tal med Hallandstrafiken) bara att <strong>av</strong>se år 2000 och ägde rum<br />
hösten 1998. 515<br />
Upphandlingen vanns <strong>av</strong> Sydvästen (ursprungligen ett konsortium bestående<br />
<strong>av</strong> BK Tåg, Via GTI och Go Ahead Group) i konkurrens med SJ. Det var<br />
första gången någon annan än SJ vunnit en anbudstävlan om en interregional<br />
tågsträcka. Resultatet <strong>av</strong> upphandlingen ledde till att SJ i ett brev till<br />
regeringen meddelade att valet <strong>av</strong> en annan operatör hotade SJ:s planer att<br />
introducera snabbtågstrafik på sträckan Oslo-Göteborg-Malmö när banan<br />
väl blivit upprustad. Några månader senare godkändes en ny upphandlingsomgång<br />
för interregional trafik, och två nya operatörer (BSM Järnväg och<br />
Tågkompaniet) trädde in. Tillsammans med Sydvästen öppnade således tre<br />
nya operatörer sin trafik från 1 januari 2000. Arlandabanan öppnades hösten<br />
1999. Ungefär samtidigt fick en ny operatör överta pendelstågstrafiken i<br />
Stockholm.<br />
När Rikstrafiken bildades 1999 behövde myndigheten först bygga upp sin<br />
organisation och skaffa sig kompetens. Man bedömde det inte möjligt att<br />
redan inledningsvis klara <strong>av</strong> att genomföra nya upphandlingar för de <strong>av</strong>tal<br />
som löpte ut år 2000. Därför ansökte myndigheten hos regeringen om att få<br />
förlänga befintliga <strong>av</strong>tal åtminstone ett år. Regeringen beslöt att Rikstrafiken<br />
skulle få göra det i de <strong>av</strong>tal som innehöll en ett-årig option, dvs. alla<br />
<strong>av</strong>tal utom det med Sydvästen som således skulle gå ut redan 1 januari<br />
2001. Därefter skulle, enligt det beslut som regeringen nu fattade, ingen mer<br />
upphandling ske utan trafikrättigheterna skulle återgå till SJ. Sammantaget<br />
ledde dessa nya förutsättningar till att Sydvästen beslöt sätta företaget i<br />
konkurs och SJ övertog trafiken mot en ersättning på i storleksordningen<br />
15–20 mkr. 516<br />
I samband med de många nyinträden som skedde i januari 2000 fick ett<br />
antal relaterade problem stor uppmärksamhet. Biljettsamordningen mellan<br />
de fyra olika företagen på det interregionala nätet var till en början närmast<br />
514<br />
Regeringsbeslut 1998–04–29.<br />
515<br />
Spåren efter <strong>av</strong>regleringen, Gunnar Alexandersson, Staffan Hultén, Lena Nordenlöw,<br />
Guy Ehrling, KFB 2000:25.<br />
516<br />
Alexandersson et al, 2000 s. 39–41.<br />
215