Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret
Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret
Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
hyra ges entreprenören små incitament att vilja påverka exv. trafikupplägg<br />
och resandeunderlag i syfte att påverka trafiken.<br />
5.4 Konkurrensupphandling <strong>av</strong> olönsam trafik<br />
introduceras (1990–92)<br />
Länshuvudmannareformen och omfördelningen <strong>av</strong> ansvaret för järnvägssystemets<br />
olika delar lade grunden för att anbudsupphandla järnvägstrafik<br />
på entreprenad. Inledningsvis var det Transportrådet (TP) som köpte olönsam<br />
interregional trafik för statens räkning genom att förhandla med SJ som<br />
då var ensam entreprenör. 1991 lades TP ner och Kommittén för statens köp<br />
<strong>av</strong> olönsam trafik bildades direkt under kommunikationsdepartementet.<br />
Kommitténs uppgifter övergick så småningom till en upphandlingsdelegation<br />
inom Banverket och slutligen till den fristående myndigheten Rikstrafiken.<br />
Hösten 1992, inför trafikåret juni 1993–juni 1994 blev det för första gången<br />
möjligt att upphandla trafiken i konkurrens. I propositionen Anbudsupphandling<br />
<strong>av</strong> olönsam trafik 462 togs frågan upp.<br />
I budgetpropositionen 1990 463 samt senare i den s.k. tillväxtpropositionen 464<br />
i februari 1991 behandlade regeringen frågan om möjligheten att slopa SJ:s<br />
trafikeringsmonopol. Detta mot bakgrund <strong>av</strong> bl.a. storstadskommitténs<br />
rapport vari framförs önskemål om möjligheter för THM att sluta <strong>av</strong>tal om<br />
trafikering på stomjärnvägarna med regionaltåg. Frågan togs också upp mot<br />
bakgrund <strong>av</strong> att SJ var, och genom den nya koncernstrategin alltjämt skulle<br />
vara ensam i Sverige om att kunna sälja transportlösningar där järnvägstransporter<br />
ingår. Regeringen hade i tillväxtproppen redan tidigare föreslagit<br />
att organisationsformen för statens affärsverk skulle ses över för en mer<br />
ändamålsenlig och effektiv verksamhet. Detta gällde särskilt för de mer<br />
konkurrensutsatta verksamheterna. Beträffande SJ var utgångspunkten att<br />
verksamheten borde kunna bolagiseras från den 1 juli 1993. I budgetpropositionen<br />
1990 föreslogs att SJ:s villkor skulle anpassas inför <strong>av</strong>iserad bolagisering<br />
och att slopande <strong>av</strong> SJ:s ensamrätt till stomnätet 465 skulle ske i syfte<br />
att ge SJ lika villkor som andra företag.<br />
462 Prop. 1991/92:130.<br />
463 Prop. 1990/91:100 bilaga 8., bet. TU25, rskr. 325.<br />
464 Prop. 1990/91:87, bet. TU25, rskr. 325.<br />
465 BP 1990/91: 100 bilaga 8 vari regeringen godkänner den <strong>av</strong> SJ nya koncernstrategin att<br />
SJ skall vara ett heltäckande transportföretag med järnvägen som kärnaffär. Som en konsekvens<br />
<strong>av</strong> detta föreslog regeringen att SJ:s ensamrätt till bl.a. trafikeringen på stomnätet<br />
samt associationsform prövas. (SPK/BV/SJ/TP-utredningarna tillsätts) SJ:s verksamhet<br />
visar nu – efter delningen – ett positivt netto men rekonstruktionen enligt riksdagsbeslut<br />
<strong>av</strong>sågs fortsätta fram till 1992. Samtidigt <strong>av</strong>iserade SJ ett kommande kapitalbehov, 2,5 mdr<br />
196
Change language