Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret
Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret
Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SJ hade i skrivelser till regeringen klargjort problemen och föreslagit att en<br />
s.k. vägtrafikmodell införs, dvs. att ansvaret för järnvägens infrastruktur<br />
<strong>av</strong>skiljs från ansvaret för själva trafiken och att staten övertar detta ansvar<br />
från SJ. Med dessa nya förutsättningar bedömde SJ att man <strong>av</strong> egen kraft<br />
skulle kunna förbättra sitt årliga resultat med minst 1 miljard kronor fram<br />
till början <strong>av</strong> 1990-talet.<br />
Genom införandet <strong>av</strong> vägtrafikmodellen bedömde föredragande statsråd att<br />
järnvägen skulle kunna ges förutsättningar att öka sin konkurrenskraft och<br />
utvecklas så att dess fördelar tas tillvara. Med vägtrafikmodellen skulle<br />
järnvägen också få liknande konkurrensförutsättningar som de som gäller<br />
för vägtrafiken. 451<br />
SJ skulle i fortsättningen koncentrera sin verksamhet till järnvägstrafik. 452<br />
”Utgångspunkten för den framtida verksamheten i SJ skall vara att verksamheter inom<br />
affärsverket som inte har en direkt anknytning till järnvägstrafik och således inte kan anses<br />
stärka dess konkurrenskraft skiljs ut. En omprövning bör även ske <strong>av</strong> verksamheter som<br />
kan ombesörjas utanför SJ genom samarbete eller genom marknadsmässig upphandling om<br />
detta skulle vara mer effektivt. För detta ändamål bör riksdagens mandat enligt 1985 års<br />
järnvägspolitiska beslut att SJ fritt får bestämma över sin organisation vidgas.”<br />
SJ g<strong>av</strong>s genom 1988 års beslut ökade möjligheter att <strong>av</strong>yttra fast egendom<br />
som inte längre behövs för järnvägsändamål i syfte att underlätta en finansiell<br />
rekonstruktion <strong>av</strong> SJ. Vidare fick SJ kapitaltillskott genom tilldelning<br />
<strong>av</strong> vinstmedel från Swedcarrier. Totalt uppgick kapitaltillskottet till SJ<br />
genom dessa åtgärder till ca 2,7 miljarder kronor. SJ:s balansräkning sanerades<br />
genom nedskrivning <strong>av</strong> för högt värderade anläggningar och rullande<br />
materiel (ca 1,1 mrd kr) och anläggningar och lån hänförliga till infrastrukturen<br />
(bl.a. de s.k. SL-investeringarna) fördes över till BV. En ny styrnings-<br />
och finansieringsmodell infördes.<br />
Föredragande statsråd anförde. 453<br />
”Genom försäljning <strong>av</strong> verksamheter inom bl.a. AB Swedcarrier kommer trafikföretaget SJ<br />
att få en tillräckligt bred kapitalbas för att endast behöva kapitaltillskott för tillfälliga likviditetsfluktuationer<br />
och särskilda projekt. Någon statsbudgetbelastning – bortsett från de<br />
samhällsköpta tjänsterna – skall alltså inte behöva förekomma fortsättningsvis.”<br />
Investeringar i infrastruktur 454<br />
Investeringar och upprustningar <strong>av</strong> infrastrukturen ang<strong>av</strong>s ha stor betydelse<br />
för att järnvägen skulle kunna spela sin roll såväl i ett miljöpolitiskt som ett<br />
regionalpolitiskt perspektiv. Regeringen pekade på att, efter en rad år utan<br />
451<br />
Prop. 1987/88:50 bilaga 1, s. 100<br />
452<br />
Ibid s. 103<br />
453<br />
Prop. 1987/88:50 bilaga 1 s. 135<br />
454<br />
Prop. 1987/88:50 bilaga 1<br />
192
Change language