Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret
Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret
Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Man konstaterade dock att det fanns en motsättning i dessa båda perspektiv.<br />
Marginalkostnadsprissättningen riskerar att leda till att det sker alltför stora<br />
investeringar i trafikanläggningar och transportmedel medan <strong>av</strong>gifter och<br />
priser över marginalkostnaden riskerar leda till ett underutnyttjande <strong>av</strong> befintliga<br />
anläggningar. Mot bakgrund <strong>av</strong> att man inte ansåg det möjligt för<br />
riksdag och regering på central nivå att samlat bedöma investeringsverksamheten<br />
hoppades man istället att den nya samordnade långsiktiga investeringsplaneringen<br />
på regional nivå, inom ramen för ett totalt finansieringsansvar,<br />
skulle kunna förena dessa båda perspektiv.<br />
Beträffande möjligheten att göra <strong>av</strong>kall på det totala kostnadsansvaret pekades<br />
<strong>av</strong>talet mellan SLL, staten och SJ om spårutbyggnaderna i Stockholmsregionen<br />
ut som ett exempel. I detta <strong>av</strong>tal fördelas kostnaderna för utbyggnaden<br />
mellan parterna.<br />
Även fortsättningsvis skulle också möjligheten finnas för det allmänna att<br />
köpa trafiktjänster <strong>av</strong> trafikföretagen. Eftersom stat och kommun i dessa fall<br />
uppträder som kund till trafikföretagen skulle denna typ <strong>av</strong> insatser inte<br />
enligt regeringen betraktas som en kostnads<strong>av</strong>lastning.<br />
Beträffande <strong>av</strong>giftssystemets utformning skulle ett så differentierat system<br />
som möjligt eftersträvas. Som grund för sådan differentiering ang<strong>av</strong>s t.ex.<br />
olika transportsätts olika kostnader. Däremot fastställdes inte heller denna<br />
gång några närmare principer för hur det totala kostnadsansvaret skulle<br />
fördelas mellan de olika trafikslagen, förutom att det skulle utkrävas på så<br />
låg nivå som möjligt. Motivet för detta ang<strong>av</strong>s än en gång vara svårigheten<br />
att i praktiken veta eller kunna räkna fram ”det rätta priset” för de olika<br />
aktörerna i systemet.<br />
Rekonstruktion <strong>av</strong> SJ – vägtrafikmodellen och koncentration till<br />
järnvägstrafik 449<br />
Beträffande verksamheten i SJ konstaterades att den sedan länge bedrivs<br />
med minskande marknadsandelar, växande ekonomiska underskott samt<br />
otillräcklig investerings- och underhållstakt. Dessa problem hade behandlats<br />
i flertalet tidigare större beslut 450 i syfte att förbättra SJ:s förutsättningar,<br />
men problemen hade kvarstått. Till år 1990 beräknades underskottet (förlust<br />
inkl förräntningskr<strong>av</strong>) uppgå till ca 1,8 miljarder kronor. Lades därtill ersättningen<br />
till SJ för köp <strong>av</strong> trafiktjänster skulle statens sammanlagda kostnader<br />
för järnvägen uppgå till drygt 3 miljarder kronor. Problemen i SJ hängde<br />
enligt regeringen samman dels med att effektiviteten i järnvägssystemet<br />
fortfarande var för låg, dels med att SJ fortfarande hade ansvar för huvuddelen<br />
<strong>av</strong> kostnaderna i bannätet.<br />
449 Prop. 1987/88:50 bil.1.<br />
450 1980-års strukturplan (prop. 1980/81:2), 1983 års finansiella rekonstruktion (prop.<br />
1982/83:100) och 1985 års järnvägspolitiska beslut (prop. 1984/85:114).<br />
191
Change language